google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: november 2016

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 28 november 2016

Geneanet, Gedcom och nya funktioner för bilder




Geneanet har en stor fördel framför Ancestry och MyHeritage för de släktforskare som använder ett släktforskningsprogram på sin dator och vill komplettera med en fil på Internet för släkt och vänner att titta på. Trädet på Geneanet kan nämligen uppdateras så ofta man önskar med en Gedcom-fil från ditt ordinarie program utan att något går förlorat i trädet. Låt mig förklara:

Om man laddar upp en Gedcofil från säg Disgen till Ancestry, MyHeritage eller Geneanet skapas ett släkträd som är en kopia av det träd du har på din dator. Nu har du ett träd på din dator och ett på nätet på någon av de tre tjänsterna. Du märker emellertid snart att det bara är textdata som laddats upp. Alla bilder och dokument som du har knutit till dina personer följer inte med i Gedcom-importen till Internettjänsten. Nu kan man ju ganska enkelt lägga till de bilder man önskar så att trädet på Internet blir mer likt det man har på sin dator och det är ju trevligt. Om du är klok är det de enda ändringar du gör på ditt träd på Internet. Om man börjar ändra på två ställen samtidigt så råkar man snart i problem och har olika träd på olika ställen om man inte ser upp. Således – alla ändringar av textdata gör du på din dator.

En månad senare har du lagt till ett antal personer i ditt träd på datorn och dessutom rättat en del slarvfel som du hittat. Givetvis vill du ha denna mer kompletta version med rättelser på ditt träd på Internet. Då händer följande när du laddar upp en ny Gedcom till din Internettjänst. Till Ancestry och MyHeritage får du en fråga vad du vill kalla ditt träd och kanske svarar du samma namn som du använde förra veckan eller också väljer du ett nytt namn. Vilket du än gör så skapas det ett nytt träd och till din förfäran ser du att alla bilder du matade in förra månaden inte dyker upp i det nya trädet. Visserligen finns de kvar i bildfoldern, men du måste manuellt länka om varje bild till rätt individ i det nya trädet. Med ett tiotal bilder är det väl ingen stor sak, men när du har 10 000 individer och du vill uppdatera regelbundet blir det snart jobbigt.

Här skiljer sig redan Geneanet från de två andra tjänsterna. Där skrivs visserligen det gamla trädet över när du uppdaterar, men programmet kommer ihåg alla länkade bilder du lagt in och placerar in varje bild på rätt individ automatiskt. Du kan således uppdatera hur ofta du vill utan att förlora arbete du gjort tidigare. Om du rättat lite slarvfel så upptäcker Geneanet även det och frågar dig om Sofia Johansdoter från Grangärde, som du matade in förra månaden är samma person som den Sofia Johansdotter från Grangärde som du laddat upp idag.

Problemet som du förstått med Gedcomfiler är att de normalt inte exporterar bilder. Normalt säger jag eftersom det är en sanning med modifikation. Bildinformationen finns i samband med Gedcomfilen, men Internettjänsterna kan inte importera dem. Däremot går det utmärkt att få med bilderna och med ett litet knep få dem att knytas till rätt individ om man flyttar en Gedcom från exempelvis Disgen till Genney. Det skulle man ju kunna fixa genom att manuellt en gång för alla flytta bilderna till Ancestry eller MyHeritage, men se det hjälper inte eftersom de skriver över alla länkar till bilderna när ett nytt träd skapas så programmet inte vet vilken bild som föreställer vilken person. Det är dessa länkar Geneanet bevarar orörda.

Detta leder till den stora nyheten i Geneanet. Geneanet har nu skapat en App för nedladdning av alla bilder som är noterade i Gecomfilen. Den påminner ganska mycket om den App som används av exempelvis Flickr eller andra bildlagrings- och bildhanteringsprogram på Internet. Jag har testat den på ett träd med 14 000 personer och över 600 bilder. Det funkade så här:

Mina bilder finns huvudsakligen i samma folder på datorn som min Gedcomfil. De hamnar där vid exporten från Disgen. Jag säger huvudsakligen eftersom det finns undantag. Eftersom jag lagt in bilder under många år med många versioner av Disgen och inte alltid varit så logisk så har det blivit så att vissa adresser i Disgen pekar mot lite andra håll än majoriteten av bilder. Detta gör Gedcom-exporten lite konfunderad och därmed också Appen.

Jag har naturligtvis redan laddat ned Appen från Geneanet och startat den. Jag har också exporterat en färsk Gedcom från Disgen – med en massa bilder på plats i samma folder. Jag söker nu rätt på rätt Gedcom via Appen och kryssar i rutan om hur uppladdningen skall behandla befintliga bilder eftersom jag ju har några dussin bilder redan i Geneanet. Nu sätter den igång med överföringen av filen. Helt plötsligt stoppar den och säger att filen inte kan hittas. Jag får frågan om jag 1) vill leta på den på min dator, 2) strunta i den eller 3) rent av strunta i alla vilsna filer. Om filen har ett namn jag känner igen som en profilbild/porträtt, som jag vill ha med anger jag att jag vill leta rätt på den. Nu är det så lyckligt att jag har alla mina genealogiska bilder i samma huvudmapp som Gedcomfilerna, men i olika undermappar. I allmänhet finns den saknade filen bland mina Portraits och om det är vapenbilder finns de i foldern Crest. Nu spelar det ingen roll var du har dem, bara du vet var. Det fina är att när jag visat Appen vägen till rätt mapp en gång så kommer den ihåg det och kollar där innan den frågar nästa gång. Underligt nog vill Appen ladda upp bilder som inte betyder något för mig, som jag aldrig hört talas om och som jag inte vet var de finns. Varför vet jag inte men det är bara att klicka på att strunta i det och låta den arbeta vidare. Det tar lite tid första gången, men det är många bilder ju.

Nu var jag så naiv så jag trodde att alla bilder skulle dyka upp vi rätt person när jag öppnade mitt träd i Geneanet och kanske det var tänkt så – eller det kanske blir så i framtiden, men inte nu. Nej nu får jag bekväma mig att manuellt länka varje person till rätt bild, men det är inte särskilt komplicerat och det behöver ju bara göras första gången med en person. Man gör så här:


När man i trädet finner en person utan profilbild så markerar man den och tittar på fliken Arkiv & Bilder. Om det står en siffra där så finns det en bild – om det inte står någon siffra går man till nästa person och markerar den. Om det står att det finns en eller flera bilder så öppnar man fliken och välj Byt huvudbild. Nu öppnas bildfönstret och man klickar på Byt huvudbild för den bild man vill använda om det finns flera. Gå till Träd igen och där finns nu profilbilden på rätt person. Så är det bara att fortsätta tills man länkat alla personer till rätt bilder.

Från och med nu kan du uppdatera så ofta du vill med bibehållande av alla media du en gång matat in. Den stora innovationen är egentligen att alla bilder laddas upp i ett sammanhang och framför allt att programmet vet vilka bilder som hör till vilken individ. Att Geneanet inte vet att bilderna skall användas som profilbilder eller som porträtt beror nog på Disgen, men jag är inte helt säker på det. I Disgen har man gjort ett val att ange etiketten Porträtt som bildtext. Från ett annat program, som Genney eller MinSläkt där första bilden tolaks som Porträtt/Profilbild kanske de taggas rätt i Gedcomfilen automatiskt. Det är åtminstone min gissning. Inom parentes sagt har man samma problem vid överföring mellan Disgen och Genney, men där finns det ett enkelt trick att få bilderna att dyka upp på rätt person.

Nu kan jag inte låta bli att testa min aning genom att föra över min Gedcom till Genney och sedan exportera en ny Gecom från Genney till Geneanet. Tråkigt nog får jag samma resultat. Det vill säga alla bilder laddas upp och sorteras in under rätt person i Geneanet, men ingen av bilderna väljs som Huvudbild automatiskt, dvs. de dyker inte upp som porträtt i trädet utan min manuella instruktion. Kanske någon kan hjälpa till att lösa detta eller vet om det är tänkt att vara så.

Hur som helst så är den nya Appen en innovation, som tillsammans med Geneanets egenhet att inte förstöra befintliga länkar vid upprepad uppdatering med Gedcom från datorn, gör Geneanet till det enda riktigt användbara presentationsprogrammet om man har sin huvudforskning på den egna datorn. Detta gäller naturligtvis främst om man använder fristående program som Disgen, Genney, MinSläkt m.fl. Ancestry (1) och MyHeritage har ju egna datorprogram som synkroniserar med deras Internettjänster.


1) Ancestry's program FamilyTreeMaker har numera övergått i annan ägo så man vet väl inte ur framtidens utveckling ser ut.

tisdag 8 november 2016

En familj och dess klassresa



Min mors favoritmorbror

Min mor och morbror
Jag talade med min mor på telefon för en tid sedan (oktober 2016) och frågade henne om hennes favoritmorbror, som hette Valfrid Söderblom (1861-1950) och var gift med hennes moster Emma Kristina Aronsdotter (1876-1982). För att orientera er så var Elin Ersdotter (1762-1850), som jag skrev om i en tidigare text farmors farmor till Emma Kristina. Kristinas make Valfrid var murarmästare och min mor minns att han alltid ställde upp och hjälpte sin svåger och svägerska (min morfar och mormor) med mureri och annat hantverksarbete när det behövdes trots att det var många mil mellan Holmedal och Eda. Speciellt mycket hjälp fick de när de byggde sin egen gård Solbacka i Norra By i Eda. Min mor berättar alltid att morbror Valfrid var mycket barnkär och skojade med henne och bar henne ofta på sina axlar. Jag blev därför mycket förvånad över att hon inte hade en aning om det som jag funnit vid studier av kyrkböckerna. Jag kunde berätta följande för min mor:

Kristina Aronsdotter
Valfrids 2:a hustru
Valfrid och Kristina gifte sig 9 oktober 1920. Valfrid var då 59 år gammal och Kristina, eller Krestin, som hon kallades i familjen, var 44 år gammal. Som jag tidigare nämnt står det i församlingsboken att Valfrid hade två barn från ett tidigare äktenskap med sig i boet. Visserligen var barnen 23 och 24 år gamla och lämnade snart hemmet, men vid närmare studier fann jag att han hade två ytterligare barn 26 och 30 år gamla som redan lämnat hemmet. Hans första hustru Ingeborg Andersdotter avled 1905. Han hade således under 15 år ensam uppfostrat sina fyra barn om än säkert med stöd av sin familj. Valfrid hade före sitt giftermål med första hustrun Ingeborg varit fältjägare, men tog avsked några månader innan giftermålet och tog upp muraryrket.
 
Min mormor
Augusta Aronsdotter
Valfrids far var Samuel Vilhelm Söderblom (1833-1917) och hans mor var Anna Nilsdotter (1824-1892). När modern avled 1892 gifte fadern om sig 1895 med den 53-åriga pigan Katarina Eriksdotter (1842-1922) och det var säkerligen hon som gav Valfrid stöd när han blev änkling med fyra barn. Valfrids far och hans nya hustru tog också till sig den 14-åriga fosterflickan Johanna Andréa Larsson (1881-1971) från Karlstad. Hon hade skickats runt mellan olika hem i Holmedal under många år. Hon stannade hos familjen till 1898 då hon som 17-åring flyttade till Karlstad.

Släkten Söderbloms tidiga historia

Söderbloms anor är en intressant historia. Valfrids farfar hette, liksom Valfrids far, Samuel Vilhelm Söderblom (1799-1832). Valfrids farmor Britta Andersdotter (1794- ) levde under många år som utfattig änka runt i olika byar i Holmedal och erhöll fattigvård för sig och sina barn. Detta trots att hon var änka efter skolmästaren Samuel Wilhelm Söderblom, som kom från Göteborg men hade undervisat i Rottneros och nu rekryterats till Holmedal när man insett att de mindre bemedlade grupperna, som inte själv kunde ansvara för sina barn uppfostran, behövde stöd från församlingen för att kunna läsa och förstå det kristna budskapet. Maken Samuel Wilhelm Söderblom var förutom skolmästare också auktionist och tidigare fältjägare. Kungl. Värmlands Fältjägare var en högt ansedd trupp av elitsoldater som Gustav III skapade. I kraft av detta tilläts familjen att bo på soldattorpet i Hån. Följande kan läsas på sidan ”Äppelgården Luggerud, Bäckevarv i Nordmarken” om Söderblom och den tidens skola i Holmedal:

”Redan 1820 finner man i kyrkostämmoprotokollet i Holmedal att Hans Magnusson på Skålrud icke medhinna att lämna församlingens ungdom nödig undervisning uti innanläsning, antogs Anders Andersson i Gårdtveten att med bibehållande av den förre vara församlingens barnalärare.
Lönen till läraren skulle föräldrarna stå för. För de obemedlade betalade fattigkassan.
Undervisningen var föräldrarnas skyldighet, läraren skulle bara undervisa de barn där föräldrarna saknade möjlighet eller förmåga.
På majstämman 1829, med den myndige fältprosten Atterberg som ordförande, beslutades att man skulle annonsera i länets tidning efter en stadgad och med godkända betyg försedd barnalärare.
Till inköp av nödiga inventarier anslogs 32 skilling banko som skulle tas ut av varje hemman. (En skilling banko motsvarade ungefär 3 öre.)
Det blev en sökande, Samuel Vilhelm Söderblom, född i Göteborg, men som varit lärare i Rottneros.
Den 29 augusti 1830 upplästes på kyrkostämman bevis om hans duglighet.
Undervisningen började den 20 september 1830. Holmedal hade fått sin första folkskola där alla barn i skolåldern var välkomna, men obligatorisk skolgång krävdes bara av de barn som efter en viss ålder inte klarade de mest elementära fordringarna i kristendomskunskap och innanläsning.
Söderblom fick skaffa det allra nödvändigaste för att bedriva utbildningen. En sandbänk, några griffeltavlor, ett fåtal av de nödvändigaste läroböckerna och några läse-och räknetabeller.
Skolan flyttade från hemman till hemman, Atterberg bestämde turordningen.
Skolläraren skulle beredas fri kost, en säng och ljus, lönen var 16 skilling banko för varje barn och vecka. (För att få någon lön beräknades barnantalet till 20.)
Lönen skulle betalas kontant vid varje veckoslut.
Söderblom använde den så kallade landkastermetoden, dvs. äldre duktiga elever fick hjälpa de svagare eleverna.
Söderblom kunde inte leva på den lönen, så han var auktionist också.
Dagarna före jul 1832 skulle han hålla en auktion i Trankil, men valde genvägen över isen, och kom aldrig tillbaka. Han blev 33 år gammal. (Han bodde i knektbostället i Hän.”


Det var länge osäkert huruvida han hade omkommit eftersom man inte återfann kroppen förrän i oktober 1835. I och med makens död stod änkan på bar backe med sina fem barn. Maken var född i Göteborg Kristine församling 1799 och hans föräldrar var den ansedde handelsmannen Samuel Söderblom som tilldelades burskap i Göteborg 1799 och modern var Magdalen Christina Lundin (1772 - ). Att familjen levde i betydelsefulla kretsar som både innefattade Göteborgs kultur- och nöjesliv kan man förstå av det nedanstående klippet ur Wilhelm Bergs ”Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar” där man beskriver ett tillslag mot teatern på Sillgatan där även teaterägaren Lindquist höll en restauration.
Man kan således konstatera att Söderblom och hans familj gjorde en omvänd klassresa.

Änkan flyttade runt i Holmedal på fattigvårdsinrättningar och som inhyses i olika byar. Med sig hade hon yngste sonen Samuel Vilhelm – Valfrids far – och även ibland näst yngste sonen Anders. Anders och de andra syskonen förde annars ett kringflackande liv i socknen och tog tjänst varhelst det var möjligt. Anders stannade emellertid aldrig någon längre tid på någon plats utan återvände regelbundet till modern. Slutligen blir han ägare till en gård i Myrevarv och gifter sig med Anna Lisa Thuresdotter från Sillerud. Hon är yngre syster till Helena som var en piga som han arbetat på samma platser som under några år. Hur han fått medel till något eget framgår inte. Han kommer emellertid att bo i samma by som sin bror Samuel Wilhelm samt sin brorson Valfrid – min mors favoritmorbror. Alla äger de varsitt hemman i Myrevarv.

Jag har minnen av ”moster Krestin”, men ”morbror Valfrid” var jag för ung att minnas. Jag har tråkigt nog inte ens en bild av honom. Han dog 1950, 89 år gammal och Krestin dog 1972, 96 år gammal. Jag var med på auktionen efter Krestin på deras gård Nybonderud i Myrevarv. Det som förvånar mig är att min mor som är född 1923 och har starka minnen av paret inte hade någon aning om att Valfrid hade en familj innan han gifte sig med Krestin. Inte heller min mormor Augusta - "Krestins" syster - nämnde någonsin detta. Det är ju ändå en ganska intressant historia.

Ytterligare ett fynd

 När jag berättade om Elin Ersdotters (1762-1850) liv så följde jag främst hennes son Anders Erssons (1798-1889) eftersläkt. Det främsta skälet var naturligtvis att jag härstammar från honom, men en bidragande orsak var också att det var en del trist arbete förknippat med att finna ut med vilka döttrarna gifte sig och var de hamnade. När jag emellertid fann bouppteckningen efter Elin löstes både detta problem sig och mycket annat jag undrat över blev klarlagt. Det var en verklig guldgruva av information. En sorglig insikt jag fick genom att följa alla barnens eftersläkt var att majoriteten av släktlinjerna numera är utdöda. Bouppteckningen finner man på Arkiv Digital - Nordmarks häradsrätt (S) FII:8 (1835-1839) Bild 1097 / Sida 2181

Vinjettbilden visar delar av släkten samlad framför Nybonderud vid auktionen efter Krestins bortgång.

Källor: 
Wilhelm Bergs ”Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar”
Äppelgården Luggerud, Bäckevarv i Nordmarken
Kungl. Värmlands Fältjägare
Kyrkböcker för Holmedal och Göteborg
Nordmarks häradsrätt (S) FII:8 (1835-1839) Bild 1097 / Sida 2181

QR-kod till texten:
QR-kod för http://slaktforskning.blogspot.fr/2016/11/en-familj-och-dess-klassresa.html

söndag 6 november 2016

Jämförelse av tjänster för släktforskare

Erika Wimans jämförelse mellan olika tjänster som vi släktforskare använder har rönt så stort intresse att hennes text bör bevaras. Det är därför trevligt att ha henne som gästbloggare.

Sammanställning av
Erika Wiman


Många nya släktforskare upplever att det är en djungel av program, tjänster och sajter som man kan eller bör vara medlem på. Det kan vara svårt att hålla isär begreppen. Jag har därför gjort en sammanställning av de största tjänsterna, som ofta förekommer i diskussionerna.

Med släktforskningsprogram menar man oftast ett datorprogram som du har lokalt i din dator för att spara din forskning i, oftast i form av ett grafiskt träd. Det finns många på marknaden: Heredis, Disgen, MinSläkt, Genney, Holger och FamilyTreeMaker är några av dem.

Arkivtjänster når man idag lättast via webben (oftast gratis på ditt bibliotek!) Sen finns det också tjänster/sajter som erbjuder lite av varje.

De översta i tabellen, de gula, är tjänster som tillhandahåller arkiv, varken mer eller mindre. Det som man som släktforskare behöver för att kunna verifiera sina uppgifter och hitta ny information.

De i blått är tjänster som har sin grund i ideellt arbete. DIS står för Datorhjälp i Släktforskningen och är en rikstäckande förening med underliggande lokalföreningar. Det släktforskningsprogram som föreningen tagit fram heter Disgen och den tjänst för att utbyta anor föreningen har heter Disbyt. Geneanet har också sin grund i en grupp släktforskningsentusiaster.

De gröna är de stora kommersiella tjänsterna som är amerikanska alla tre. De är egentligen inte specialiserade på nåt utan försöker vara bra på allt. Deras största abonnemang kan vara bra om man både forskar på utvandrare till USA, en släktgren i Tyskland och sina rötter i Trehörna.

Alla angivna priser är de som anges på respektive hemsida (i november 2016) utan några eventuella kampanjkoder eller liknande.

-----
Erika Wiman är 43 år gammal och journalist och har släktforskat av och till i 15 år. Hennes anor finns i Östergötland, norra Småland, Halland och Västergötland. Jag hon också forskat en del på grenar av Wiman-släkten som emigrerade till USA respektive Tyskland.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...