google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: 2015

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 28 december 2015

Trött på DNA-forskning – men hoppas på bättring


Personligen är jag oerhört trött på släktforskning med DNA just nu. Jag har visserligen bara tagit en FamilyFinder-test hos Family Tree DNA och dessutom fått en motsvarande test av Ancestry, men det ger inte mersmak utifrån vad jag hittills erfarit.

Jag ifrågasätter inte tekniken i sig. Den är mycket intressant och jag har läst allt jag kommit över både på svenska och engelska om teorin bakom, som jag tror kan bli oerhört givande för oss släktforskare. Just nu läser jag Peter Sjölunds utmärkta bok "Släktforska med DNA", som jag kan rekommendera till den som vill lära sig grunderna. Jag har heller inte något att erinra mot alla de entusiaster som försöker krama ut något ur den sten som den kommersiella DNA-forskningen innebär. De gör ett viktigt och bra arbete. Min kritik rör praktiken i den form den har i form av kommersiella företag, som fungerar på ett sätt som närmast kan liknas vid att sälja ”konserverad gröt”.[1]

Jag tog som sagt en FamilyFinder-test. Genast jag fick mitt svar från FtDNA så hörde en person av sig från USA som jag hade gemensamma anor med. Sedan är det stopp – det var i februari 2015. Jag har också skickat in ett prov på min 93-åriga mor i maj i år. Jag har verkligen kollat ofta och fått många träffar, men trots visst arbete från min sida har det inte gett mycket lite. Visst jag har kommit i kontakt med ett par anättlingar och det är jag väldigt glad för, men det är i övrigt väldigt magert. Något nytt om mina anor har jag inte funnit genom DNA-test. Jag öppnar med intresse både min och min mors DNA-profil och varje dag är det nya träffar – oftast ”5th cousin” eller avlägsnare. Jag har vid det här laget flera hundra fullständigt meningslösa träffar. Naturligtvis kan inte någon klandras för att jag inte får några bra träffar, men nu är det ju så att jag får massor av träffar, men till föga nytta.


Ibland dyker det upp en ”2nd cousin” och då blir man väldigt intresserad, men då har de nästan aldrig lagt upp något släktträd och där de har det så hittar man två generationer med beteckningen ”Private” på alla utom huvudpersonen. En annan egenhet i många träd är att man inte anger mer än namn på personerna, ibland ett födelseår, men sällan födelseort. Med svenska patronymikon är det inte så lätt att identifiera en Anders Ersson som är född 1768 - okänt var. Nu säger entusiasterna att man får väl anstränga sig och skicka ett mail till dessa personer. Jodå det får man och det gör man, men svar det får man inte. En underlighet i det sammanhanget är att några personer på Facebook har påpekat att jag minsann inte heller svarar på mail, men dessa mail har inte nått mig, vilket är underligt. Jag svarar alltid på mail jag får.

Min mor har i dagsläget 830 matchningar och jag har 670. Den vanligaste träffen är finska namn från Finland och Norge, men hos ingen av de få träd jag kunnat söka i kan jag finna någon gemensam ana. Troligen är många så kallade falska träffar där mycket gamla gemensamma små bitar bakats samman till något som ser närmare ut än vad det är. Det här är speciellt tråkigt eftersom min traditionella forskning indikerar att jag har skogsfinska rötter på min fars sida, som jag gärna skulle vilja ha bekräftade om det fanns underlag i materialet för det.

När jag fick en gratistest som present av Ancestry så tänkte jag att det kunde vara värt ett försök även om det rimligtvis borde bli samma Genom som det jag redan har. Jag tänkte att man kanske skulle komma i kontakt med andra personer från deras databas. Jodå – jag fick några träffar, men när jag ville studera deras träd så blev jag avkrävd en avgift för att få veta något om dessa personer. På FtDNA behöver man åtminstone inte betala extra för att få reda på resultaten av den test man betalat/fått.

Jag har sagt det förut, men jag undrar varför folk gör något så privat som att lämna ut sitt DNA, men sedan håller sitt släktträd hemligt och varför man inte vill ha kontakt med sina träffar. Det är för mig obegripligt.

Skam den som ger sig som vi fick lära oss i skolan. Om det inte vore så dyrt skulle jag kunna komplettera med en Y-DNA-test eftersom det skulle kunna ge information som jag behöver om min faderslinje, men om den ger lika litet som FF-testen så är det bortkastade pengar, som jag kan använda bättre.

Min önskan är att de företag som verkar i branschen och som är så angelägna om att få oss att lämna in vårt DNA till sin databas även vore angelägna om att resultaten skall kunna användas av oss. Skulle man inte kunna ställa krav på de som använder tjänsten att de tillhandahåller uppgifter som gör att materialet kan användas för släktforskning. Jag tänker mig en lösning liknande den Disbyt tillämpar och som befrämjar att de medlemmar som bidrar med mer information får mer användbar information och bättre sökverktyg. Att detta bara är en from förhoppning beror naturligtvis på att DIS är ett nätverk där målet är att främja släktforskningen, medan företag inom DNA-branschen främst syftar till att ge avkastning till aktieägarna.

1. Citat från Ulf Peder Olrogs visa, som låter ”Allt kan säljas med mördande reklam. Kom och köp konserverad gröt, lagom söt konserverad gröt ….”

måndag 21 december 2015

Att överföra Gedcom från DISGEN till andra program



Jag har lovat att testa hur man kan överföra sin forskning från ett program till ett annat. Min första test är DISGEN 8.2, samt DISGEN 2016 eftersom det är de program jag själv använder.

Disgen 2016 är fortfarande under utveckling så vissa av de problem som jag funnit är troligen buggar som kommer att åtgärdas relativt snart. Jag har fortlöpande haft kontakt med utvecklarna av de tre programmen och påpekat överföringsproblem, varför de i de flesta fall åtgärdats eller kommer att åtgärdas.

Mottagande program jag testar är:

MinSläkt 4.0 – ny version av Sveriges populäraste släktforskningsprogram för den egna datorn
Genney 1.0 – ett helt nytt program på den svenska marknaden
The Complete Genealogy Reporter (TCGR) – ett mycket kompetent program för att framställa släktböcker
Geneanet – den anbytartjänst på Internet som fungerar bäst mot oberoende datorbaserade släktforskningsprogram

Testen går ut på att se hur data från DISGEN representeras i en GEDCOM-fil och sedan tolkas av det mottagande programmet. Testningen är inte fullständig, utan omfattar några aspekter som jag anser vara viktiga. Jag har exempelvis helt utelämnat karthantering och ortsdatabaser. De valda aspekterna är:

  • Överföring av bilder
  • Korrekt export av källor
  • Korrekt tolkning av civilstånd/relation
  • Korrekt radbrytning i textnotiser
  • Angivande av korrekt tilltalsnamn. Detta är viktigt vid det man kallar narrationen, dvs. när man, i det här fallet, utifrån Gedcomdata automatiskt framställer en berättelse på prosa för exempelvis en släktbok. Att då nämna personer vid fel namn upplevs som irriterande. Samma sak gäller de ovan nämnda relationerna, som kan vara känsliga om de blir fel.
Skälet till att jag testar såväl DISGEN 8.2 (Dg8.2), som DISGEN 2016 (Dg2016) är att de uppför sig något olika, dels att användare av Dg8.2 i dagsläget kanske vill prova de andra programmen, dels för att undersöka friheten att i framtiden byta program. Det spelar också in att Dg2016 fortfarande är under utveckling och att därför vissa aspekter säkert kommer att förändras inom den närmaste tiden. Jag får då återkomma.

DISGEN 8.2 -> Genney

Bilder överförs med automatik till Genney och de kan identifieras i Gedcomfilen på sådant sätt att rätt profilbild knyts till rätt person i trädet (Porträtt). Bilder som inte är porträttbilder överförs och kan behandlas internt i Genney.

Källor överförs korrekt till Genney
Civilstånd/relationer överförs korrekt. Såväl Sambo som Utom äktenskap anges korrekt.
Radbrytningar i biografier och notiser återges på samma sätt som i originalfilen.

DISGENS metod att markera tilltalsnamn med * följer med till Genney.

Faddrar överförs som icke relaterade personer till Genney. Om man vill knyta dem till händelsen i fråga kan man använda ett separat program som överför Faddrar och Flaggor och som tillhandahålls av Genney.
 
DISGEN 2016 -> Genney

Bilder överförs med GEDCOM-filen men Genney kan inte identifiera de bilder från Dg2016som är Porträttbilder. Detta beror på en ändring i Gedcomexporten sedan Dg8.2. Detta kommer att åtgärdas i Genney och troligen även i Dg2016 på det nya året.

Källor, civilstånd/relationer och tilltalsnamn överförs på samma sätt som från Dg8.2

Vissa problem finns med radbrytningar där vissa radbrytningar i Dg2016 ignoreras och resulterar i sammanskrivning av sista ordet i raden med första ordet i efterföljande rad. Detta menar jag är en bugg i Gedcomexporten från Dg2016, som inte fanns i Dg8.2, men som jag förutsätter kommer att åtgärdas.
 
Faddrar överförs från Dg2016 om man väljer att inkludera dem i exporten. Här kan emellertid dubbletter uppstå, som måste bearbetas i Genney. En speciell sak är att faddrar inte har något kön angivet eftersom de inte registreras med kön i Disgen. Knytning till händelser, som dop får man emellertid göra manuellt.

De multipla föräldrar som förts in i Disgen 2016 importeras, men man får koppla ihop dem med rätt barn och ange typ av föräldrarelation manuellt (biologisk, foster, adoptiv, styv, vårdnadshavare och några fler).

DISGEN 8.2 -> MinSläkt 4.0

Överföring av Gedcomfiler från Disgen fungerar bra till MinSläkt förutom vissa feltolkningar av relationer.

Import av data från Disgen 8.2 fungerar nöjaktigt, men kräver några få handgrepp för att presenteras korrekt.

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt och text- och radbrytningar överensstämmer med originalet.

Samborelationer tolkas korrekt, men Utom äktenskap och Före äktenskap tolkas som Äktenskap. Om man däremot manuellt raderar händelsen Vigsel för individerna kommer relationen att ändras till Partner under rubriken Barn med då man skriver ut exempelvis en personakt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet.

DISGEN 2016 -> MinSläkt 4.0

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt. Text- och radbrytningar i text blir på grund av en bugg i Gedcomfilen felaktiga. Sista ord i föregående mening dras samman med första ord i efterföljande.

Samborelationer och Utom äktenskap tolkas korrekt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet

DISGEN 8.2 -> Geneanet

Gedcom från Disgen tolkas ganska bra i Geneanet. Smärre tolkningsproblem vad gäller Relationer samt vissa problem med radbrytningar av Notiser förekommer emellertid i Dg2016.

Geneanet har inte möjlighet att inkludera bilder från Gedcomfiler, men däremot kommer de bilder som lagts till manuellt i programmet efter importen att bevaras trots upprepade uppdateringar med nya Gedcomfiler. Vid varje import skall alternativet Ersätt ditt släktträd användas.

Källor överföres korrekt

Text och radbrytningar fungerar bra.

Tilltalsnamn noteras som i originalet med *

Samborelationer presenteras korrekt i Personbeskrivningen i Släktträdet, men tolkas som Gifta i Ansedeln. Barnets födelse Före äktenskap och Utom äktenskap tolkas som Bröllop i Släktträdet, och som Gifta i Ansedeln.

Faddrar ignoreras vid överföringen

DISGEN 2016 -> Geneanet

Gedcomexport från Dg2016 återges i huvudsak på samma sätt som från Dg8.2. Enda problemet är vissa radbrytningar i Noteringar i Antavlorna.

Faddrar exporteras till Geneanet, men saknar relationer

Text och radbrytningar kan innehålla mindre fel. Ord skrivs samman där radbrytningar finns i originaltexten. Detta är en bugg i Gedcomfilen från Dg2016.

DISGEN 8.2 -> TCGR

Genom anpassning av TCGR sedan länge kan Gedcomfiler från DISGEN 8.2 kännas igen och tolkas på ett nöjaktigt sätt.

Bilder överförs på ett bra sätt och porträttbilderna känns igen och placeras vid rätt person i narrationen. Detta förutsätts att porträttbilden är första bild i Gedcomkoden.

Källor överförs korrekt

Text- och radbrytningar återges som i originalet

Tilltalsnamn blir korrekt återgivna av TCGR

Samborelationer samt relationen Utom äktenskap tolkas som ”partner” i TCGR. Vid flera relationer innehåller emellertid narrationen ett störande grammatiskt fel som jag inte fått gehör för hos TCGR. Detta har emellertid inget med Disgens Gedcomfil att göra.

DISGEN 2016 -> TCGR

Vad jag funnit fungerar Dg 2016 på samma sätt som Dg8.2 gentemot TCGR. På grund av TCGR:s funktion som ett rent presentationsprogram för anor så är inte export av faddrar relevant.

SAMMANFATTNING

För ägare av Disgen 8.2 är det relativt riskfritt att prova de testade programmen. I Disgen 2016 finns emellertid några problem som inte åtgärdats ännu. De allvarligaste är svårigheten för andra program att identifiera Profil/Porträttbilder, samt en bugg i Gedcomexporten som gör att Text och radbrytningar i textkommentarer blir fel i samtliga mottagande program utom TCGR.

Provkörning av Genney 1.0

Provkörning av MinSläkt 4.0

Provkörning av Disgen 2016

torsdag 17 december 2015

Dalarnas digitaliserade domböcker



Idag fick jag två USB-pinnar på posten innehållande delar av ”Dalarnas domböcker” samt ”Bergskollegiums handlingar”. Båda är mycket användbara för mig som har stora delar av min släkt i Bergslagen och det vet vi ju att kyrkböckerna snart når sin begränsning när man närmar sig 1700-talet.

Jag vill inte påstå att det är lätt att ta till sig detta material – handskrivet som det är på gammaldags svenska med ofta kuriösa stavningar och ordval samt bokstäver som ofta har lite gemensamt till och med med den skrivstil som vi äldre fick lära oss bemästra med lutningslinjer i skrivboken från första klass i småskolan. Hur det uppfattas av yngre som knappt fått lära sig modern ”skrivstil” kan jag bara ana.

Om någon undrar så är det inte indexerat – man kan således inte söka efter namn och orter i materialet. Det är emellertid fotograferat med fin skärpa på bilderna och om man har ett bra läsprogram så kan man förbättra bilderna ytterligare så de blir än tydligare, vilket knappast behövs. Själv fann jag att appen Microsoft Foton som följer med Windows 10 fungerade utmärkt.

Nästan omedelbar jag öppnade den första domboken för Norrbärke från 1656 fann jag intressanta domar. Min ana Matz Olufsson i Sloberget förekom i ett rättsfall och jag kunde inte heller låta bli att läsa ett annat rättsfall där detaljerade och ganska underhållande vittnesbeskrivningarna av hur hustru Elin Andersdotter och skomakaren Nils Staffansson tumlat runt i hennes äkta säng så fort maken Jonas gav sig iväg till skogs för att titta till kolmilan.

Det tar tid att lära sig läsa dessa domböcker, men det är en bra träning och ger verkligen lön för mödan. Jag insåg emellertid snart att jag skulle vilja minnas vilka som nämndes i varje domslut så jag kan gå tillbaka till det. Jag skulle således vilja indexera varje sida så den blir sökbar på vissa begrepp. Nu är varje sida representerad av en JPG-fil så det låter sig enkelt göras.

I Utforskaren kan man göra en inställning så att man ser alla egenskaper hos en fil i en sidospalt. Där står allt som kan vara av intresse om en JPG-fil. Ett av dessa fält är Taggar. Där skriver jag in de personnamn jag funnit på sidan och de kommer då att sparas med filen. Jag kan sedan söka och sortera alla sidor i boken utifrån de namn jag funnit på sidan. Väldigt behändigt och användbart för framtiden. Så lär jag mig ju att läsa gammal handskriven text också.

Att söka kan vara lite olika i olika versioner av Utforskaren. I min Win 10 version klickar man i sökrutan och då ändrar sig menyn till ett Sökverktyg. Där väljer man Andra egenskaper och Taggar. Nu kan man fylla i vad man letar efter i sökrutan. Jag vill gärna läsa en gång till om skomakaren som besökte grannfrun när maken var i skogen, men jag har glömt vad han hette. Jag skriver då bara ”skomakare” i sökrutan efter att ha valt Taggar och där kommer rätt sida upp fast jag skrivit taggen ”Skomakaren Nils Staffansson”. Det behöver således varken vara hela taggen eller hela de ord man skrivit i taggen för att hitta tillbaka. Jag behöver väl inte säga att alla andra skomakare som uppträtt på tinget också kommer upp vid sökningen om de är taggade med yrke av mig.

För den som är intresserad av dessa domböcker är det bara att klicka på rätt ruta i högerspalten här bredvid eller klicka här.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...