Släktforska gratis

Lagom till släktforskardagarna i Örebro har jag blivit färdig med min nya kurs Släktforska gratis. Man får kanske säga att det är en Beta-version eftersom det fortfarande finns en del som jag vill lägga in. Inte minst hoppas jag få många intryck i Örebro som kan passa i kursen. Över huvud taget så är ju innehållet sådant att det ständigt måste förnyas eftersom nya bra hjälpmedel kommer fram kontinuerligt.

Om man vill vara riktigt snål så kan man nog vaska fram det mesta som jag förmedlar i kursen från den här bloggen eller leta upp det själv, men jag har tagit mig besväret att sammanställa det åt dig och hålla det uppdaterat i kursen.

Under de första veckorna fram till 15 september kan man köpa kursen för 75 kronor. Nu är det lite riskabelt att använda råden i kursen om man är total nybörjare så därför erbjuder jag alla som köper min nybörjarkurs Släktforskning för noviser den nya kursen utan kostnad. Så snart jag ser att du köpt nybörjarkursen kommer jag att ge dig rättigheter till den nya kursen - om jag inte råkar vara på släktforskarmässan eller sitta på flyget just den dagen, men då kommer det så fort jag hinner.

Som ett litet smakprov ur kursen har jag lagt in en text som ger råd hur man väljer bland alla dom gratis släktforskarprogram som finns på Internet. Den texten följer här:

"

SLÄKTFORSKNINGSPROGRAM PÅ INTERNET

Här är utbudet enormt och det är svårt att kategorisera de olika typerna av tjänster som finns. Dessa program har ofta flera funktioner i sig. En funktion är att erbjuda dig en möjlighet att lagra och organisera din forskning. Andra funktioner kan vara olika typer av kringtjänster där möjlighet att söka i ditt och andras material. Oftast är det bara själva inmatningen av släktträdet som är gratis. Andra tjänster kan kosta pengar.

En viktig funktionalitet är huruvida programmen främst är utformade för att mata in dina anor direkt en efter en och på så sätt bygga ett släktträd eller om programmet främst är tänkta till att användas så att man laddar upp hela sin forskning för att dela med sig av det färdiga resultatet på Internet.

I det första fallet kan man säga att Internetprogrammet skall fungera i stället för ett program på din dator, i det andra fallet är det främst ett komplement som gör det möjligt att dela med dig av din forskning till en bredare publik.

En annan skillnad är att det förra programmet ofta är tänkt för att en hel släkt eller familj skall bidra till att fylla ut släktträdet, medan det senare främst är tänkt att det är din egen forskning och dina insatser som skall dokumenteras. I de flesta fall har de tillgängliga programmen för släktträd båda dessa funktionaliteter. Man får emellertid se upp för de program som jag kallar "kombiprogram". De fungerar så att man får ett program till sin dator och dessutom en plats på internet. Programmet på datorn är då oftast gratis, men det kan kosta att få föra över materialet till släktträdet på Internet - ibland tar man dessutom ut en månadskostnad, vilket blir dyrt i längden.

En annan sak man måste tänka på när man väljer ett "gratisprogram" på Internet är vilka möjligheter det ger att presetera forskningen i rapporter, skicka till andra eller göra släktböcker. I vissa fall kostar dessa funktioner ibland ingår dom. I det här fallet är det viktigt att man kan "ta tillbaka" sitt inmatade material i form av GEDCOM-filer. Man har då frihet att använda någon av de många presentationsprogram som finns gratis på Internet eller göra mer avancerade släktböcker själv.

Nästan alla program som erbjuds på Internet marknadsför sig som gratisprogram. I vissa fall är detta inte sant. Om man läser noggrannare inser man att en eller flera funktioner är starkt begränsade i gratisversionen. Du bör söka svar på följande frågor:

• Om programmet är av typen där man matar in sina anor en och en direkt på Internet skall det inte finnas någon begränsning på hur många anor man kan mata in.
• Man bör också undersöka om programmet klarar av att ta emot en s.k. GEDCOM-fil. Detta är nödvändigt om man skall kunna lägga in större mängder data från ett annat släktforskningsprogram.
• Man bör dessutom ta reda på om programmet kan exportera det material du matat in i form av en GEDCOM-fil. Om inte detta går är du låst för evigt till detta program och kan inte föra över alla de viktiga data du samlat till ett "riktigt" släktforskningsprogram.
• En del program består av två delar - en del som du använder som ett vanligt program på din dator och en del som finns på Internet för att dela med dig till andra. I många fall beskriv båda delarna som gratis, men det visar sig att det finns begränsningar när man skall samutnyttja dessa två. I sådana fall bör du undersöka om det finns några begränsningar i användningen av dessa två tillsammans och vad det kostar att få till stånd en obegränsad användning.
• Undersök om det är möjligt och i så fall till vilken kostnad du kan skriva ut rapporter från programmet
• Tänk på att "Ladda ned gratis" inte nödvändigtvis betyder att du får använda programmet gratis.
• Tänk också på att löftet om att "söka gratis i miljoner poster" inte alltid innebär att du får veta resultatet av din sökning utan att betala. Många gånger får du beskedet att "vi vet något om dina anor, men det kostar att få ta del av det". Tråkigt nog visar det sig ofta, när man betalat, att informationen var närmast obefintlig, felaktig eller gäller en annan person."

I kursen kompletteras denna text med mängder av hänvisningar i form av länkar, men det får inte plats här.

Kanske vi ses i Örebro

Oktober 2013: Kursen ställs numera gratis till förfogande på den här bloggen - http://slaktforskning.blogspot.fr/2013/09/gratis-nyborjarkurs-i-slaktforskning.html

Vi ses i Örebro

Nu närmar sig resan till Sverige och besök på Nora marknad och släktforskardagarna i Örebro. Kanske jag hinner med någon utflykt till några platser i södra Dalarna och Ljusnarsberg också om vädret tillåter för att se var mina förfäder levde.

Det är en del att göra innan jag åker eftersom jag hade tänkt sammanställa en kurs om hur man Släktforskar gratis innan släktforskardagarna. Jag har nämligen upptäckt att det är två sökord som förekommer mer än andra när man hamnar på den här bloggen. Den absolut mest frekventa är "släktforskning" tätt följt av "släktforska gratis". Det har jag tolkat som om det finns ett visst behov av att släktforska billigt och det har jag skrivit en del om under åren. Problemet är bara att det är svårt att hitta de texter som ger sådana tips. Jag hittar dom knappt själv. Därför har jag tagit mig för att sammanställa så mycket jag kan i en kurs som, i enlighet med ämnet, naturligtvis kommer att bli gôrbillig. Egentligen kan man hitta allt själv men det är mycket bökigare och tar längre tid så jag tänkte hjälpa till lite.

Nu är jag lite ambivalent till att släktforska gratis på Internet eftersom det oftast innebär att man försöker spara in på de tjänster som erbjuder bilder av kyrkböckerna. Man litar då på andras forskning och hörsägen, hellre än att betala sina abonnemang på Arkiv Digital, Genline eller Svar coh kolla om det är rätt. Dels är det väl tveksamt om man kan kalla detta släktforskning - det är väl snarare någon sorts ansamling man ägnar sig åt, dels är det väldigt riskabelt att "släktforska" på det sättet. visst hittar man många fina anor ända bakåt till Adam och Eva, men särskilt korrekt är det oftast inte.

Jag hävdar därför att det är bara den som kan grunderna i släktforskning som kan kosta på sig att utnyttja alla gratiskällor på Internet utan att riskera att hamna i sagornas värld. Jag har därför som ambition att berätta hur man släktforskar till en liten kostnad utan att dagtinga med vetenskapligheten i forskningen. Av det skälet så kommer jag, åtminstone inledningsvis, att bjuda på kursen "Släktforska gratis" till alla som köper min nybörjarkurs "Släktforskning för noviser". Dom som redan kan släktforska men bara vill spara några kronor får däremot betala lite för den nya kursen.

Nog om detta - mycket jobb är det och jag hoppas bli klar i tid fastän solen skiner varje dag. Det jag också hoppas på är att träffa många av mina bloggvänner i Örebro. Några har redan hört av sig och det är jätteroligt. En del av er har jag ju sett bilder på men andra kommer jag ju inte att känna igen. Om ni tror att ni ser mig så hoppas jag ni kommer fram och hälsar så vi får träffas öga mot öga och prata lite. Lättast att hitta är ju alla ni som kommer att vara fjättrade vid någon utställningsmonter. Bered er på att jag kommer och hälsar.

Är släktforskning ett nytt dataspel?

Följande historia har nyligen uppdagats för mig: Under sina sista dagar erkänner den gamle mannen gråtande för sin son att han har en son i ett tidigare förhållande. Han hade följt sin son och den kvinna han inte fick gifta sig med under hela livet och samlat på sig tidningsklipp och bilder. Detta hade varit hans stora sorg och hemlighet, som han nu i slutet av livet avbördade sig. En ur släktforskarsynpunkt både lycklig och gripande historia.

Nästa steg i historien antyder att hans situation kanske var än mer tragisk. Moderns - hans älskades - ättlingar antyder att det nog var både si och så med hans faderskap. Visst, han var en av de möjliga, men inte den enda som kunde vara den skyldige fadern, vilket han trodde.

Det här får mig att att åter fundera över något som besvärat mig med släktforskning ända sedan jag började. Som forskare av professionen (dock ej släktforskare) vet jag att det är skillnad på vetenskaplig sanning och vanlig sanning. Mycket kan vara sanning bortom all tvekan, men undflyr vetenskaplig bevisning och anses således inte vara vetenskapligt sant. Det finns också det som är vetenskapligt sant, men som inte med säkerhet är sant på riktigt. Det sorglustiga är att den vetenskapliga sanningen, som inte nödvändigvis behöver vara sann, nästan alltid har högre status än den vanliga sanningen, som ofta är sann. Där är släktforskningen ett bra exempel. Anta nu att det inte är sant som den gamle mannen trodde - det vill säga att han är far till den han trodde var hans son. Detta innebär att en antavla som bygger på hans erkännande är osann. Om han däremot gift sig med sin älskade och tagit på sig faderskapet när det begav sig hade antavlan varit vetenskapligt sann, trots att den var osann. Ett ytterligare problem i just det här exemplet är att här står en villig faders ord mot hörsägen och familjebspekulationer från ättlingar till modern i andra generationen. Modern berörde enligt uppgift aldrig de faktiska sakförhållandena med någon. Hans erkännande sent i livet kan således vara helt korrekt.

Hur kan man då veta vem fadern till ett barn är när kanske inte ens faderns eget erkännande är att lita på. Hur många faderskap som är nedskrivna i kyrkböckerna är rena påhitt? I hur många fall har modern uppgett fel fader av något skäl? I hur många fall har drängen mot skälig ersättning tagit på sig ett faderskap för husbonden och gift sig med pigan? I hur många fall har högt uppsatta män dolt sitt faderskap och därmed social katastrof genom att överlämna detta på någon annan? Därtill kommer givetvis fina flickor som fått bistånd med att göra samma saker, men det är nog mer sällsynt. De här fallen tar endast upp sk enkel hor när den ena parten varit gift och man fått fixa till det. Ovanpå detta skall man ta hänsyn till dubbelt hor när två redan gifta avlar barn i förhållanden där den inte ont anande äkta mannen i god tro uppfostrar barnet, som ju är fött inom äktenskapet, låt vara med fel far.

Om vi lyckats gå tillbaka 10 generationer finns således 1024 anor, varav 50% - dvs. 512 fäder - teoretiskt sett kan ifrågasättas, vad som än står i kyrkböckerna. Det är ju lätt att inse hur oprecis släktforskningen är med det räkneexemplet, speciellt som det kan förekomma fel i flera generationer. Att sedan fundera över hur galet det blir med alla anättlingar - med alla intressanta 7- och 8-männingar i vår tid skall vi ju inte tala om.

En intressant spekulation är också att detta leder till att många familjer troligen har en "finare" verklig antavla än den som är sann enligt släktforskningens vetenskapliga regelverk. Man kan väl anta att det var fler av "fin" familj än bland "vanligt" folk som lyckades dölja sina eskapader på de här sättet.
Jag kan inte hjälpa att det här bekymrar mig och får mig att se på min hobby på ett litet annat sätt. Inte är det väl så att släktforskning, på grund av tillgången till kyrkböckerna på nätet, blivit ett nytt datorspel där det gäller att hitta så många anor som helst och att det enda som gäller är att man följer spelreglerna oavsett om det har med sanningen att göra eller ej.

I debatten ser man ofta hårda fördömanden av den som inte kan styrka sina anor med skrivna källor, men man ser sällan något som helst ifrågasättande av det som är skrivet i officiella dokument fastän varje tänkande person måste inse det jag pekar på ovan. Nu har jag ingen lösning på det här problemet annat än att vi möjligen skulle kunna vara lite mer ödmjuka och försiktiga när vi bestämt hävdar att vi har vissa anor bara för att det står i kyrkboken. Eller också gillar vi läget och erkänner att det är kul att släktforska och nysta upp räckor av anor ned till 1500-talet, men att det med stor statistisk sannorlikhet inte är våra genetiska anor vi hittat i alla led - bara våra socialt accepterade anor.

Nu tycker jag det senare är ett bra förhållningssätt eftersom adopterade barn, "oäkta" barn och fosterbarn och barn i olika familjekonstellationer som uppfostrats av sina föräldrar borde ha samma dignitet som den genetiska avkomman. Låt oss därför fortsätta med vår spännande hobby, men inse att det troligen inte i alla led är genetiska anor vi finner när vi forskar, men däremot de socialt betingade anorna, vilket kanske är viktigare.