google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: februari 2014

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 27 februari 2014

Min första präst – en intressant person


Tidigt i min släktforskning träffade jag på Aron Birgersson från Stora Kil utanför Karlstad. Han var född 1648 och son till Börje Aronsson som var bonde och gästgivare i Illbergstorp i Stora Kil. Arons mor hette Karin med patronymikon Tolsdotter. I vissa handlingar kallas hon Elika Töresdotter. Aron var min mm fm mf farfar och gift med Katharina Hellenia, dotter till kaplanen i Holmedal, sedermera kyrkoherden i Holmedal, Petrus Olavi Andreae Hellenius.

Illbergs gästgiveri var beläget i en gammal kulturbygd där man genom fynd i gravfält vet att människor levt åtminstone sedan järnåldern. Kanske var gästgivaren Börje en relativt förmögen man och sonen Aron studiebegåvad för han skrevs in vid Karlstads skola och gymnasium och fortsatte sina studier vid Uppsala universitet 1675 där han avlade prästexamen och prästvigdes 1678, varefter han omgående fick en komministertjänst i Karlanda och Västra Fågelvik. I Uppsala gick han under namnet Aron Birgeri Kijlgreen Vermlandus. Detta var hans latinska patronymikon av Aron Birgersson från Kil i Värmland, som var obligatoriskt bland akademiker vid den tiden. Han agerade respondent vid prästmötet 1689. Även Arons 22 år yngre bror Eric studerade sedermera till präst och fick tjänst som regementspastor och garnisonspastor i Landskrona.

Aron gifte sig 1682 med kyrkoherde Hellenius dotter Katharina. Svärfadern hade dött 1679 och änkan Elisabeth Larsdotter bodde kvar på Sållom i Holmedal, som emellertid skövlades av norrmännen samma år som maken dog. 1683 födde sonen Petrus som den förste i raden av fyra säkert kända barn. Eftersom sonen Petrus föddes endast fyra månader efter äktenskapet blev Aron suspenderad på tre månader av domkapitlet - den första av ett antal suspenderingar för hans del.

Aron bodde efter tillträdet på Töcksmarks stom, troligen med medgivande från dåvarande kyrkoherden i Holmedal Michael Olavi Dusenius, som disponerade stommen. Gården var i uselt skick och hade dessutom skövlats av norrmännen det året, varför Aron tvingades utföra stora renoveringsarbeten samt även tillbyggnader. Bland annat uppförde han ny mangårdsbyggnad, kvarn och sågverk samt odlade upp stora nya arealer. Några år senare fick han återigen problem med norska timmerflottare som trampade ned hans åkrar och förstörde hans fiskeredskap för vilket rätten ådömde honom ersättning.

Allt var lugnt och bra tills den nye kyrkoherden i Holmedal Johannes Thostani Holmdalius tillträdde 1694 och krävde att Aron skulle lämna ifrån sig halva stommen till honom utan ersättning för det arbete han lagt ned. Herr Johannes, som kyrkoherdar titulerades, var en inflytelserik person som stod högt i kurs hos Karl XII, som bekostade hans sons magistergrad. Eftersom Aron inte stillatigande ville acceptera att hans arbete blev olönat började kyrkoherden att trakassera honom inför domkapitlet vilket resulterade i att Aron 1695 åter blev suspenderad från sin tjänst – troligen för uppstudsighet.

1690 blev Aron sjuk - en sjukdom som med åren förvärrades av hans kamp för en rättvis behandling och så småningom övergick i mentala problem, aggressivitet och förföljelsemani. Under sin sjukdom sökte han hjälp hos en trollkunnig finne som sedan åtalades och Aron blev instämd till rätten som vittne.

Aron begärde vid två tillfällen intyg från domkapitlet om sin ämbetsutövning, dels 1703, då han återinträdde i tjänst efter sin första sjukdom, dels 1709. Vid båda tillfällena fann man inget att erinra mot hans sätt att predika Guds ord utan gav honom tvärtom beröm för hans klarhet. Tvisten med kyrkoherden vågade dock nämnden inte beröra utan kommenterade vid det senare tillfället att man inte ville uttala sig varken för eller emot eftersom Arons tvister i flera fall väntade på avgörande.

När Aron 1703 återinträdde i tjänst fann han att domkapitlet tillsatt komministern Johannes Kjellman som fått ta Stommen i besittning och lämnat Aron hemlös. Han fick nu bo hos sin gamla och blinda svärmor i Sållom i hennes rökstuga. Johannes Kjellman vanskötte emellertid Stommen till sådan grad att superintendenten tvingades ta beslutet att Aron åter skulle kunna bo på halva stommen och Kjellman på ett likvärdigt torp på egendomen.

Arons ”huvudyra” (sinnesrubbningar) förvärrades emellertid gradvis på grund av alla tvister och han blev suspenderad ett flertal gånger för att 1715 avsättas som komminister. Detta var samma år som hans hustru efter en tids sjukdom avled. Trots sina kontroverser hade han bygdens förtroende och döpte ett trettiotal barn efter avsättningen. Han uppträdde ofta aggressivt mot sina antagonister och hotade dem till livet och att bränna ned deras hus. Han bar alltid med sig en yxa för att försvara sig. Slutligen bad domkapitlet landshövdingen att se till att Aron togs in, endera på Örebro hospital eller Danvikens dårhus, vilket tydligen inte bifölls. Snart förbättrades emellertid hans tillstånd och de sista åren av hans liv levde han ett lugnare liv. Han dog 1739.

Aron hade bevisligen fyra barn med sin första hustru - Petrus 1683, Johan 1685, Nils 1687, samt Anders 1690,  men i flera genealogier tillskrivs han mer än det dubbla antalet. Dessa var emellertid hans barnbarn och Erikus Kihlgren, regementspastor och garnisonspastor i Landskrona, var egentligen hans bror trots åldersskillnaden, även om vissa källor påstår att han var en son.

Som kuriosum kan nämnas att Arons son Petrus Kihlgren blev kyrkoherde i Skåne. Petrus son Gabriel Kihlgren valde dock den militära banan och blev landsfiskal och hovkvartermästare. Han gifte sig i sitt andra äktenskap med Maria Catharina von Borneman, dotter till ryttmästaren Johan Gabriel von Borneman och hans hustru Margareta Charlotta von Unge. Deras son Johan Aron Kihlgren valde också den militära banan och blev överste. På kunglig befallning var han i tjänst som  rådgivare i skeppsbyggeri till turkiska flottan under tiden 1794-1801. Han blev adlad af Borneman med nummer 2261 i riddarhusets rullor.  Han var riddare av Svärds-Orden samt riddare och kommendör av Wasa-Orden.En kuriositet är att han fick i uppdrag att inventera det svenska ekbeståndet för flottans räkning. I den moderna versionen av Svenska adelns ättartavlor anges att han hette Kihlberg, men i den äldre versionen av Anrep har han namnet Kihlgren liksom sina förfäder.

Spekulationer och tankar

Vad som låg bakom kyrkoherden herr Johannes avoghet mot Aron är svårt att förstå eftersom Arons hustru Catharina Persdotter Hellenia och herr Johannes var kusiner, vilket normalt sett borde vara positivt – eller kanske det var där anledningen låg. Deras mödrar var nämligen systrar och döttrar till kyrkoherden i Sunne Laurentius Birgeri Victorius. Johannes Thorstani Holmdalius fader Thorstanus Johannis Holmdalius hade också fram till 1657 varit komminister i Holmedal. Aron var tre år yngre än herr Johannes och båda studerade vid Karlstad skola och gymnasium samt vid Uppsala universitet. Aron prästvigdes efter tre års studier år 1678, medan herr Johannes valde att disputera och avlade doktorsexamen först 1682 varefter han undervisade några år vid Karlstads skola och fick en tjänst i Holmedal först 1694. Aron hade då haft tjänst inom pastoratet i 16 år och var väl etablerad, medan herr Johannes, som var både äldre och mer välutbildad var oerfaren i rollen. Man kan ju spekulera i om detta kan ha legat till grund för antagonismen.

Kanske ett spår till Arons andra hustru Anna Maria Brask /GeneaNet/
För att finna ovanstående släktskap i min databas använde jag en funktion i GeneaNet – släktskapsberäkning. Med hjälp av samma funktion upptäcker jag att Arons son Anders Aronsson var svåger till min ana Stina Simonsdotter Skragge eftersom Anders gifte sig med Stinas syster Lena. I de tillgängliga källorna anges att inga uppgifter finns om Arons andra hustru Anna Maria Brask, men kanske har inte hennes eventuella släktskap med Arons sonhustru beaktats. Sonhustrun Lena och hennes syster Stina var båda döttrar till tullnären Simon Andersson Skragge och Christina Carlinia i hennes andra äktenskap. Christina Carlinia var tidigare gift med tullnären Samuel Brask. Genom dopböckerna kan vi se att relationen var mycket tät mellan Stina, Lena och deras halvsyskon från moderns första äktenskap. Stina antog också vid slutet av sitt liv namnet Brask som tillnamn till sitt patronymikon och familjenamnet Skragge. Jag tror därför att det är troligt att Aron träffat sin andra hustru genom sin sonhustru och hennes syster. Detta kräver vidare forskning.

Källor

  • Svenska adelns ättar-taflor av Gabriel Anrep. Projekt Runeberg - http://runeberg.org/anrep/1/0287.html
  • Svenska adelns ättartavlor CD-versionen - Riddarhuset.
  • Karlstads stifts herdaminne av Anders Edestam
  • En serie texter från bloggen Släktforskning för noviser - sammanfattning av Christian Juliusson och Carl-Johan Ivarsson med länkar till mina egna texter om släkten Skragge - http://slaktforskning.blogspot.fr/2013/05/en-ny-gren-av-slakten-skragge.html
  • Kyrkboksmaterial från Holmedals församling

Vinjettbilden visar vapnet för den utdöda adliga släkten af Borneman (2261)

tisdag 25 februari 2014

En intensiv resa i indexerade arkiv

Åke Holmberg delar med sig av ytterligare en historia från sin släktforskning

IBLAND ÄR DET BRA MED SÖKBARA DATABASER FÖR FORSKNINGEN 


av Åke Holmberg

I november 2008 bestämde jag mig för att börja titta lite närmare på mina ättlingar och alla dess led. Jag var utled på alla de anlinjer som bara slutade i återvändsgränder. Självklart började jag med mina Holmbergare för att se vart de tog vägen. När jag kom till Mats Holmberg f. 1792 Västra Ryd (AB), son till Anders Holmberg f. 1750 Bro (AB), och sonson till Christian Holmberg f. 1703, min anfader, tog det snart stopp - riktig tvärtnitade. Norrsunda AI:2 page 23/135 Rosersberg, Trädgårds dr(äng) Mats Holmberg V:Ryd 1792-07-14 från p.5 1815 till Åbo i Finland 1818 19/9 gift Sara Stina Palmström 1792-19/7 Vedesvåg Lindesberg (T) från page 29 1817. Hur gör jag nu? Googlar! ”Hur släktforskar jag i Finland” och svaret kom direkt.

Finland har ju digitaliserat delar av sina kyrkböcker. Visst fanns familjen där, som inflyttade till Kökar (Åland) 1919 och Mats Holmberg som trädgårdsdräng med hustru och son. Men de flyttade därifrån 1929, men vart? Det framgick tyvärr inte. Tvärnit igen. Andra ättlingar fick företräde och Mats Holmberg glömdes bort i mitt något frustrerade tillstånd.

Hösten 2012 - ja jag börjar om efter sommaren med nya tag varje år - fann jag att Stockholms stadsarkiv hade publicerat sin sökmotor för rotemansarkivet för Stockholm. Kunde inte låta bli, utan jag skrev bara in Holmberg som sökord. Sedan satte jag igång och titta på varje Holmbergare. Jag misstänkte nämligen att det borde finnas någon som jag var besläktad med. Så kom jag till Mathias Oskar Holmberg f.1818 Norrsunda och då började hjärnan arbeta, kunde de vara en av de där Åborna som försvann. Jag startar Holger och pang - det stämmer till 100 %. Nu skall det forskas. Upp med Svar, in på Klara och där är han - inte livs levande men han fanns, allt stämmer. In på Stockholm stadsarkiv och startar Mantalslängder, söker på Holmberg, utökar sökningen med Mathias Oskar och MO. Han finns med ända till 1847 och då i Klara. Där satt den! In på Klara och inflyttningsregistret och urmakerigesällen Mathias Oskar Holmberg kom då närmast från St:Petersburg. Pust, inte tvärstopp nu igen.

Gogglar, ”hur släktforskar man i St:Peterburg”. Jaha, det fanns en finsk församling i St:Peterburg, alltså in på det finska digitalarkivet och sedan var det bara att leta. 1846 Yrkesförteckning i St:Peterburg, Urmakerigesäller. Holmberg Mathias Oskar född i Sverige 1818 25/1 från Kustö, utflyttad till Stockholm 1846. Sedan var det bara att gå bakåt. 1833 Yrkesförteckning St:Peterburg Urmakargesel. Holmberg Mattias Oscar född 25/1 1818 vid Stockholm från Kustö. Där var det igen Kustö, vad är det? Finsk församling utanför Åbo. Numera vet jag att den har en fantastisk historia. Här fanns hela den försvunna familjen Holmberg med ytterligare 9 barn.

Tillbaka till MO Holmberg och urmakerimästaren. Min direkta tanke var, "skråväsen". In på google och sök på skrå urmakerimästare. Aj då! Tvånget att tillhöra ett visst skrå upphörde den 22 december 1846 i och med att regeringen avskaffade skråväsendet enligt Fabriks- och hantverksordningen, § 29. Men krav på mästarprov och burskap fortlevde tills Näringsfrihetsförordningen utfärdades den 18 juni 1864. Sök, sök och där var något. De gamla urens vänner i Stockholm. Fråga vem var Mathias Oskar Holmberg. Han fanns, det fanns till och med urverk kvar som hade hans signatur. Ny fråga - går dessa att köpa? Troligen inte för pengar, de är samlarobjekt. Ok då! Då var det dags att summera MO Holmberg.

Han gifter sig 1849 med Gustafa Charlotta Andersson f . 1824 i Klara. Jag har haft kontakt med hans ättlingar, men ingen kunde svara på hur de två träffades och tyvärr fanns det ingen som hade några foton på dem. De får tillsammans 8 barn, Magnus Oskar f.1850 går i faderns fotspår och blir urmakare och hade egen urbutik på Bastugatan 30, Ernst Gustaf f.1851 blir stenarbetare och dör 1882. Emilia Charlotta f.1853, dör 1857, Adolf Robert f.1856 blir urmakarelärling och dör 1874, Wendla f.1858 död 1859, Frans Viktor f.1860, porslinsarbetare, död 1880, Knut Ferdinand f. 1862, ståltrådsbindare och luffare i Norge, död 1939, Lovisa Josefina f.1865 död ~1926. Det var bara Magnus och Knut som fick några barn och förde släkten vidare av denna gren.

Man flyttade ofta under denna tid i Stockholm vilket också märkas på familjen Holmbergs farande runt stan. 1847-1849 Österlånggatan 36, 1851-1855 kv. Saturnus Maria, 1856 Drottninggatan 63 (där Pub ligger idag), 1857-1866 Österlånggatan 34, 1867-1869 Hamngatan 36 i Klara, 1870-1879 Köpmansgatan 5 Stor Kyrkoförs, 1880-1888 Drottinggatan 63 Klara, 1880-1891 Borgerskapets gubbhus i Maria och där dör han.

Det som nu återstår är att hitta var han hade sin verkstad och om han satt några spår i Stockholms urmarkeriföreningens styrelse där han var aktiv.

Vinjettbilden visar väggurverk signerat Holmberg Stockholm 

onsdag 19 februari 2014

Några gamla fotografier som vållat huvudbry

Jag fick ett antal bilder av min mor. De flesta kunde hon identifiera med säkerhet, men i några fall var det mer osäkert var personerna passade in i släkten. Speciellt två bilder kunde hon inte säkert beskriva vilka de var. ”Det är Stava och Adel på Kuel” sa hon. ”Dom va sösken och kusiner till mor”, berättade hon. Med mor avsågs Augusta Eugenia Aronsdotter född i Myrevarv, Holmedal 1881, dotter till Aron Andersson och Anna Brita Andersdotter båda födda 1841. Hon var således min mormor.

Jag listade då upp mormors kusiner med hjälp av en speciell funktion i GeneaNet och fann 33 personer, men ingen Stava och ingen Adel. Nu vet jag ju att mycket av den kunskap min mor har om släkten på sin mors sida kommer från samtal mellan henne och hennes mor när hon hängde i hennes kjolar som liten och det var ju någon gång på 20-talet och min mor är nu 90 år gammal. Visserligen är hon kristallklar i huvudet, men det finns stora möjligheter till minnesluckor och missförstånd efter så lång tid. En sak är att man inte var så noga med vad man menade med kusiner på den tiden, en annan att folk ofta la sig till med smeknamn.

Eftersom jag inte hittade varken någon Stava eller någon Adel började jag ifrågasätta min mors minnen och även vad personerna hette. Att Stava troligen hette Gustava var ju ingen långsökt gissning. En annan gissning var att de två troligen var i ungefär samma ålder som min mormor eftersom de skickat porträtt av sig själv till henne. Jag hittade också en kusin som hette Gustava Olofsdotter och var född 1868. Visserligen var hon hela 13 år äldre än mormor, men den enda kusin med rätt namn. Jag började luta åt att min mor kanske missuppfattat Adel för Abel, som var ett mycket populärt namn i Holmedal på mitten av 1800-talet, däremot fanns ingen bland mormors kusiner.

Mormor Augusta
Jag tog mig nu för att efterlysa Stava och Adel på Facebookgruppen ”My ancestors are from Värmland”. Agneta Kjellsby berättade då att en släkting till henne som föddes i Dalsland 1880 hette Gustaf Adolf, men kallades aldrig annat än Adel inom familjen. Holmedal ligger mycket nära Dalsland så namnkulturen var troligen densamma. Mycket riktigt fanns några få Adolf bland kusinerna, varav de flesta kunde avskrivas, men en av dem var bror till Gustava (Stava) och född 1879, dvs. bara två år äldre än mormor. Han hette Olof Adolf Olofsson. Det verkar som om min mor hade rätt i varje detalj.

Jag nöjer mig emellertid inte riktigt utan studerar husförhören för perioden 1861 fram till sekelskiftet för att följa kusinerna. Det visar sig att bröderna Aron (min mormorsfar) och Olof Andersson (Stava och Adels far) bodde grannar i Myrevarv. Visserligen flyttade Olof med familj till Breviken 1975, men det var inom socknen Holmedal. När kusinerna Adel och Augusta föddes bodde de således i skilda byar, men man kan väl anta att banden ändå var starka mellan de jämngamla kusinerna.

Gustava flyttar 1888 till Kristiania (Oslo), som var en naturlig metropol för den här delen av Värmland. Fotot jag har av Adel är taget av fotograf N. Egeberg i Kristiania och fotot av Stava är taget av J.B. Söderblom i Töcksfors som är halvvägs till Kristiania. Eftersom flera av de foton jag fått är tagna av fotografer från Kristiania skulle jag gissa att det var kringresande fotografer som besökte gårdarna och tog bilder av folk.

1882 får Adel en lillebror – Johan Eduard. Modern är då 40 år gammal. Johan Edvard är beskriven som ”Mindre vetande” i husförhöret och i nästa bok finns han upptagen i förteckningen över ”idioter” men beskriven som ”välbärgad”.

Morfar vid ratten
I församlingsboken för 1895-1905 får man veta att Olof Adolf Olsson emigrerar till Norra Amerika den 16 mars 1905. Gustava återkommer från Kristiania och finns med i föräldrarnas familj vid husförhöret 1891 och där förblir hon åtminstone till 1905. Gustava gifter sig aldrig, men moderniserar sitt namn till Olsson. Hon dör 14 december 1946 i Myrevarv. Olof Adolf återvänder från Amerika, eller kanske han aldrig kom iväg. Han dör i Myrevarv 15 februari 1956 som änkling. Även han heter då Olsson. Johan Edvard avlider 17 februari 1908 i Myrevarv. Min mormor flyttar till Eda där hon efter utbildning på Björnö blir kokerska på Noreborgs herrgård och gifter sig med min morfar som var kusk, sedermera chaufför åt disponenten. Mormor blir då hemmafru. Min morfar startade västra Värmlands första droskrörelse. När jag kom till världen 1946 blir disponentens hustru Hilde Fabricius Hanssen min gudmor, vilket innebar att jag skulle förevisas och inspekteras årligen iförd bästa söndagsgåbortstassen med vattenkammad bena i håret – en hemsk upplevelse för en liten parvel. Mormor avlider 26 oktober 1965 vid 84 års ålder.

Om någon känner för att undersöka om Adel någonsin kom till Norra Amerika är jag givetvis intresserad, liksom vem hans hustru var. Jag tar gärna emot bilder av fler av kusinerna eller andra anor från Holmedal.

Vinjettbilden föreställer Adel och Stava

Källor

Holmedal AI:16 (1861-1870) Bild 187 / sid 174 (AID: v11541.b187.s174, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal AI:17 (1871-1880) Bild 75 / sid 67 (AID: v11542.b75.s67, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal AI:18 (1881-1890) Bild 55 / sid 50 (AID: v11543.b55.s50, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal AI:19 (1891-1895) Bild 44 / sid 38 (AID: v11544.b44.s38, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal AIIa:1 (1896-1905) Bild 2330 / sid 221 (AID: v172183.b2330.s221, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal AIIa:1 (1896-1905) Bild 90 (AID: v172183.b90, NAD: SE/VA/13214)
Holmedal CI:6 (1852-1894) Bild 101 (AID: v6730.b101, NAD: SE/VA/13214)
Sveriges dödbok 1901-2009
Samtal med min mor
Råd från Facebook

måndag 17 februari 2014

Skilsmässor på 1800-talet




Gästbloggare den här veckan är Eva Johansson. Eva har ett eget företag inom släktforskning där hon bland annat ger kurser med tonvikt på att lära ut hur man dokumenterar sina anors liv och leverne i form av livfulla berättelser. Evas texter kan också läsas på Rötter där hon är en av de stående bloggarna.


Skilsmässor på 1800-talet

av Eva Johansson

Ibland möts man av överraskningar när man släktforskar. En av flera överraskningar jag mött är skilsmässor bland vanliga bönder på 1800-talet. Och inte bara en utan tre. Två av dem som skilde sig var svågrar och de gjorde det 1886. Den tredje skilsmässan är i en helt annan släktgren men redan 1843.

1886, eller troligen i slutet av 1885, begärde Jon Bengtsson skilsmässa från sin tredje hustru Kristina Johannesdotter, efter fem års äktenskap men utan gemensamma barn. Jon hade varit gift två gånger tidigare och blivit änkling och ensamstående med flera små barn. Efter skilsmässan gifte han om sig och fick till slut elva barn innan han blev änkling igen. Jon Bengtsson är mina barns farmors morfars far och han bodde i Södra Sandsjö socken i södra Småland.

Skulle man skiljas på 1800-talet krävdes en av flera orsaker. De var äktenskapsbrott, om någon av makarna rymt eller dömts till livstids straffarbete eller blivit sinnessjuk, eller om det visade sig att det fanns hinder för äktenskap. Så var det fram till 1915.

I Jon Bengtssons fall tror jag att det handlar om att han och Kristina är överens, eller möjligen att hon rymmer från honom på eget bevåg. I husförhörslängden har prästen skrivit om Jon: ”Frånskild ifr förra hustrun Christina Johannesdotter såsom förrymd enligt Konsistorii skiljedom den 24 februari 1886 med rättighet att träda i annat giftermål när f omgift”. Kristina antecknas samtidigt som ”borta från orten” men kommer tillrätta efter skilsmässan. Hade någon av dem begått äktenskapsbrott skulle det helt säkert ha antecknats i husförhörslängden.

Fallet med Jons svåger Johan Peter Petersson är ganska likt, och sker ett halvår senare. Han skiljer sig från sin tredje hustru Stina Olofsdotter, som han gift sig med 1871. De har ett barn tillsammans. Kanske blev han inspirerad av svågern. Det var ett mycket olyckligt äktenskap har efterlevande släktingar berättat för mig. Så klokt då att man inte framhärdade utan tillät sig att gå skilda vägar.

Första gången jag stöter på skilsmässan 1843 är när jag letar efter föräldrarna till Sven August Andersson, som ska vara född 1850 i Hallingebergs socken. I födelseboken står det att hans mor är den frånskilda hustrun Lisa Samuelsdotter i Hunsala. Ingen far finns noterad. Lisa föds 1812 i Hunsala. Redan som 18-åring gifter hon sig med grannen, den 14 år äldre bonden Petter Jonsson. Kanske blev hon bortgift mot sin vilja. Precis nio månader efter bröllopet föds det första barnet, tre år senare kommer nästa. Mellan 1842 och 1858 får hon ytterligare fyra barn, men alla med okänd far.

I husförhörslängden för åren 1841-45 har prästen antecknat om makarna: ”Oenige. Förewarit både i Dom.kap o H:s Rätt. 1844 den 14 januari Petter Jonsson undergått hemlig skrift enl Bergstingets utslag d 30 sept 1843, en högst vrång och orättmätig dom.” Fallet har alltså varit uppe i både domkapitlet och häradsrätten.

Lisa döms den 26 juli 1846 vid häradsrätten till enskild skriftning för ”enfaldt hor”. I nästa husförhörslängd finns själva skilsmässan noterad: ”För horsbrott skiljd från Per Jonsson i Hunsala 1843”.

Ända till 1847 är hon skriven på gården hemma hos sin man men sedan flyttar hon till ett torp i närheten. Lisa Samuelsdotter är min mans ingifta fasters morfars mor.

Vid den här tiden var det nog fortfarande ganska ovanligt med skilsmässor bland bondebefolkningen, även om det förekom. 1843 skildes 101 par i Sverige enligt SCB:s statistik. 1886 var antalet 226.

Frågan är om detta stämmer. Elisabeth Thorsell konstaterar (Släktforskarnas årsbok 2002) att det på 1800-talet inte fanns någon kolumn för skilda personer på de blanketter där prästerna rapporterade in årets befolkningsstatistik till SCB, utan att de i stället kunde anges som änkor och änklingar.

När man väl bestämt sig för att skiljas skulle först en varning utfärdas. Om en eller båda makarna höll fast vid önskan om skilsmässa, gick ärendet först till häradsrätten eller rådhusrätten som skulle utreda grunden för skilsmässan. Om något brottsligt skett som orsak till skilsmässan utdömdes straff. När detta var gjort gick ärendet till domkapitlet i stiftet. Det var här beslutet om skilsmässa fattades, det vill säga att äktenskapet kunde upplösas.

Handlingar om skilsmässor finns alltså både i domstolarnas och i domkapitlens arkiv.

Källor:

Kyrkoarkiv
Per Clemensson och Kjell Andersson: ”Släktforska vidare”, Natur och Kultur 2009
Ingela Martenius: ”Livets högtider – trolovning, lysning och bröllop”
Statistiska Centralbyrån
Barbro Nordlöf: “Rättshistoria för släktforskare”, Svenska Släktforskarförbundet
Elisbeth Thorsell: ”Skilsmässor på 1830-talet i Linköpings stift” i Släktforskarnas årsbok 2002

Bildtexter:

Källa: Hallingeberg C:7 (1844-1859) Bild 20 / sid 18 Arkiv Digital
Källa: Hallingeberg AI:12 (1841-1845) Bild 115 / sid 102 Arkiv Digital

måndag 10 februari 2014

En släkthistoria från Västra Ryds socken


Först ut av gruppmedlemmarna i Facebokgruppen "Släktforskning för noviser" som gästbloggare är Åke Holmberg med en släkthistoria som ger en levande beskrivning av det liv man levde i 1700-talets Sverige. Berättelsen är ursprungligen skriven för att ge släkten inblick i sitt ursprung.

En släkthistoria från Västra Ryds socken

av Åke Holmberg

Inledning

År 1755, från husförhöret (AI:1 sida 7) för Sjötorp anges det i marginalen att Christian Holmberg med familj är inflyttade från Bro socken. Hans familj kommer sedan att stanna i Västra Ryd socken nästan ett halvt sekel, leva och där dö.
Christian Holmberg anses som vår stamfar för Holmbergssläkten från Uppland. Hans ättlingar har sedan dess behållit släktnamnet Holmberg i tio generationer.

Från början

Första gången vi träffat på Christian i något skrivet dokument är år 1725 i mantalslängden för (Norrmalm västra nedre sidan 202r). Han anges som ”Laquin” till Corpralen Greve (Lars) Cronhielm. Fem år senare 1730 från samma mantalslängd och med kvarters angivelse dessutom, ( Hägern 2 sidan 96). Christian anges här som kuskdrängen hos Lagrådet Greve Gustaf Cronhielm. I mantalslängden för (Norrmalm övre östra page 558 kvarteret Torsken no 54), år 1735 bor i samma hus bor som Kapten Schwerin, Grevinnan Schwerin, och där Christian anges som dräng. Grevinnan Schwerin är densamma som Regina Catharina, dotter till Greve Gustav Cronhielm. Möjlig teori är att man lånade ut tjänstefolk för tjänstgöring mellan släktingarna efter behov eller att Greven var bortrest och då inte behövde sin kusk.
Från samma mantalslängd som ovan år 1741 där ”Lagmannen Cronhielm låter skrifva sig med sitt folk i Altuna” är Christian tillbaka i tjänst hos Greven Lars Cronhielm för i husförhöret år 1744 för Altuna och Flosta Herrgård (sidan 148) står hans kollega Anders Rydman och Christian upptagna som Ryttare. Men Ryttare skall nog snarare läsas som kusk eller är alternativet att de då just är ryttare. Ryttare var under denna tid en militär benämning på den ridande soldaten. Men Greven hade kanske en egen lite armé.

På Flosta i Altuna

I Mjölnarstugan under Flosta från husförhöret år 1741 (sidan 148) bor Bengt Johansson Folin och Sara Johansdotter. Brita deras dotter finns inte angiven, men hon bor säkert som piga hos morföräldrarna på Sörby. Brita är säkert på besök och hälsar på sina föräldrar i Flosta. Det är väl här som de träffas på Flosta Herrgård. Christian och Brita gifter sig den 24 juni 1745 i hennes hemsocken Västerlövsta och de flyttar till hennes familjegård Sörby. Det är relativt stor åldersskillnad mellan brudparet Bengt 42 år och Brita 21 år. I november samma år föddes första barnet Catharina (kallar sig för Cajsa senare). Det är kanske ett ”nöd bröllop”, men vem vet.
Faddrar var Adiunctus Herr Martin Hammenonius, drängen Elias Claesson i Sörby, Cajsa Bengtsdotter och hustrun Karin Andersdotter båda i Sörby.

Till Bro socken

Christian anges i husförhöret (Västerlövsta AI:1 sidan 382) vara Ryttare under Säbyholm i Låssa socken. Säbyholm ägdes av Överste Mauritz Posse, styvson till Gustav Cronhielm. Ännu en gång fick han flytta sin tjänst inom släkten Cronhielm där den behövdes.
Exakt när familjen flyttar från Västerlövsta och till Skystatorp i Bro socken går inte att utläsa men år 1747 i födelseboken (C:1 sida 29) föddes i Skystatorp Ryttaren Christian Holmberg och Brita Bengtsdotter lilla son Bengt och den 8 döps. Vittnen vid dopet voro Lennart Bengtsson i Skysta, drängen Carl från Torresta, hustru Karin från Skysta, pigan Anna Carlsdotter ibm.
Den 25 mars samma år (C:1 sidan 33) är Ryttaren Christian Holmberg uti Skystatorp vittne vid dopet av Petter i Skysta och den 11 augusti 1749 (C:1 sidan 43) är Brita Bengtsdotter i Skystatorp vittne vid dopet av Anders i Bastbrink. Christian är ytterligare dopvittne två gånger 1752 och 1754 (C:1 sidan 223, 237).
1750 den 2 januari (C:1 sidan 49) föddes Christian i Skystatorp och döps den 6, vittnen vid dopet voro Lars Jansson i Bastbrink, drängen Nils Jansson i Torresta, Kristina Larsdotter i Pålstorp, pigan Brita Pärsdotter i Pålslagan.
1754 den 26 april (C:1 sidan 239) föddes lilla dotter Sara i Skystatorp och den 28 döps, vittnen vid dopet voro Erik Mårtensson i Vallby, Rättaren Jan Larsson vid Säbyholm, drängen Erik Gabrielsson i Torresta, hustru Margareta Andersdotter i Vallby, hustru Anna Andersdotter i Bastbrink, piga Lena Bengtsdotter i Skysta.

Sjötorp i Västra Ryd

Från husförhörets 1758-60 (AI:1 sidan 7) i marginal står det ”1755 inflyttad från Bro”.
Christian Holmberg 55, hustru 33, Bengt 9, Anders 7, Christian 5, Catharina 11, Sara 4, Elias, E(kan) Kristin 66. (okänt vem denna person är)
Christian som var 52 år när de flyttade till Västra Ryd socken kunde tydligen inte fullfölja sin tjänst som ryttare längre, troligen fick han avsked och de fick flytta för att kunna få sitt uppehälle. Sjötorp som är ett litet klassigt Upplandstorp med 2/3 kök och 1/3 kammare av ytan, vackert beläget vid Lejondalssjöns östra strand. 1760 var det oskattat och tillhörde Örnäs Säteri, Christian blev alltså torpare och daglönare under Örnäs säteri.
Två år efter att de kom till Sjötorp år 1757 föddes den 8 januari och döps den 11 (C:1 sidan 80), Christian Holmbergs dotter Britta, Testes (dopvittne) Nils i Örnäs, Mats i Bodarne, Eric Jansson, Gustav i Paradiset, pigan Anna i Örnäs. Britta dör 1758 den april 18 i koppor och den 23 begravs Christian Holmbergs dotter i Sjötorp 1 år 3 mån 14 dagar.
1759 12 april föddes och den 14 döptes Christian Holmbergs son Elias i Sjötorp. Vittnen Rättaren Schröder, dräng Eric i Örnäs, Anders Persson i Paradiset samt pigan Cajsa i Örnäs.
1762 den juni 18 föddes och döps Petter (kallar sig Per) i Sjötorp av Christian Holmberg och Brita Bengtsdotter Faddrar, Fritiofsson och Anders Lindström på Tranbygge, hustru Anna Persdotter i Qvarnsviken, och pigan Stina Olofsson i Paradiset.
Från husförhöret 1763-66 (AI:1 sidan 33) Christian Holmberg f.1703, hustru 1728, Cajsa 1745, Anders 1751 (namnet överstruket, bor ej kvar på Sjötorp se nedan), Christian 1752, Sara 1754, Per 1761, Bengt 1748.
1765 den 21 september föddes och den 22 döptes Christian Holmberg och Britta Bengtdotters son Mickael i Sjötorp. Faddrar Befallningsman Salström i Örnäs, Trädgårdsmästare Lindqvist i Fridhem, Hans Holmbergs fru Karin Andersdotter Hagtorp, pigan Stina Bergström i Örnäs. Samma år den 11 aug dödde Christian Holmberg uti Sjötorp son Mickael begravs den 14 ejusdem (samma månad).
1766 den 3 december (C:2 sidan 11) är Holmbergs hustru dopvittne till Catharina i Dammen.
1767 dör Christian i bröstfeber, 64 år är gammal (C:2 sidan 62).
Vilket inte ställer familjen på barbacka, utan de äldsta barnen får ta över familjens försörjning och de yngsta som är arbetsföra får flytta ut till granntorpen som drängar och pigor. Gossen Anders finns hos Anders Thunholm i Bjursboda år -1769, som är anfaders till Johanna som gifter sig med Christians sonson son Karl Henrik Holmberg år -1869 i Håtuna socken.

Dopnamn som ledtråd

Om man utgår från att barnen Bengt och Sara har givits samma namn som morföräldrarna och att barnen Anders och Catharinas givits samma namn som farföräldrarna. Detta kan då vara en ledtråd i sökandet efter Christians föräldrar.

Christians födelse och dop finns inte att finna, därför denna invecklande förklaring av släktrelationen. Nästkommande barn fick samma namn som föräldrarna Christian och Brita. Men vilka som hedrades med Elias, Petter (Per) och Mickael kan vi bara spekulera i.

Fortsättningen i Sjötorp

Brita och barnen levde kvar efter Christians död 1765 i Sjötorp fram till 1789, men under tiden flyttar barnen och bildar själva familjer. År -1790 finns änkan Brita på fattigstugan tillsammans med äldsta dotter Cajsa, som också har blivit änka och med hennes tre barn. Brita lever sina sista år som fattig änka på sockens fattigstuga till år 1799 när hon avlider av ålderdom 75 år, en anmärkningsvärd ålder på den tiden.
I marginalen i husförhörsboken har prästen skrivit ”Glömt det mesta”.

Soldathustrun och systrar från Sjötorp

Cajsa bor kvar på Sjötorp till 1768 sedan flyttar hon till Håtuna socken (AI:3 sidan 47). 1772 gifter hon sig med Erik Ersson Lindholm i Stockholms-Näs socken.
Erik anges som Ryttare under Ryttartorpet. Erik är från 1776 indelt soldat i Håtuna socken på roten Kyrkbyn och har tagit soldatnamnet Grip. De har fått barnen Anna Cajsa och Erik. 1777 flyttar de tillbaka till Näs och de får ytterligare 3 barn. 1782 avlider Erik i bröstfeber och Cajsa måste flytta från roten. 1784 är hon och barnen kommit tillbaka till Västra Ryd och uppbär fattigvård. De är inhysta fram till 1790 på Paradiset. Tre av barnen finns kvar i livet Brita Cajsa, Anna Sophia och Erik.

Cajsa och barnen blir tvungna att flytta till fattigstugan under Sundby rote. Sonen Erik flyttar till Bro, men återkommer 1803 troligen svårt sjuk och dör kort där på. Cajsa blir kvar som fattig änkan på fattigstugan till sin död 1812.

1785 gifter sig Sara med Erik Ersson och flyttar till Paradiset, samma år föder Sara tvillingar men dör själv i svår barnsbörd. Kort därpå dör också tvillingarna av okänd barnsjukdom står det i begravnings boken.

Med tanke på att både moder Brita och dottern Cajsa blir kvar på fattigstugan och blir relativt gamla, stöds min teori att de vart väl omhändertagna. I både beskrivningen över Västra Ryd och tabellverket framgår det att det avsatts medel ur sockenkassan för de fattiga.

Bröderna från Sjötorp

Elias får ta ansvaret som familjens överhuvud efter faders död. Den äldre brodern Bengt står under honom i husförhörsboken, vilket klart bestämmer rangordningen i familjen. Bengt flyttar dessutom tillsammans med sin moder till fattigstugan 1789, men dör strax därefter.
1784 har Maja Lisa Ekman flyttat till Sjötorp som piga och 1787 flyttar hon och Elias till Stockholms-Näs, där de gifter sig. Elias och Maja-Lisas båda barn dör i okänd spädbarnsdöd och Elias dör 1789 innan dottern Lisa föddes.

Christian flyttar från Sjötorp 1767, han jobbar säker som dräng på socken fram tills 1772 när han anges som fader till oäkta barnet Anders i Nybygget. Modern är Lisa Persdotter. Anders dör 3 ½ månader gammal. Fram till 1778 när han flyttar till Ytter-Grans socken, finner man honom som dräng på olika gårdar i Ryds socken.

1779 gifter sig Drängen Christian Holmberg med ladugårdspigan Greta Olsdotter, de får barnen Stina född 1780 och sonen Joachim född 1782. År 1782 flyttar de tillbaka till Västra Ryds socken och Ternsunds torp under Öhn.
1784 dör Torparen Christian Christiansson Holmberg i Ternsundstorp av häftig feber. Greta och barnen flyttar 1786 till St: Pers socken.

Anders flyttar efter att han bott hos Anders Thunholm i Bjursboda till Paradiset och 1776 gifter han sig med Greta Johansdotter från Tranbygget. De bor i Paradiset fram 1782 och de får där tre barn, Margareta, Christian och Brita-Stina. Någon av bröderna eller systrarna till Anders är alltid faddrar åt barnen. Både Margareta och Christian dör i unga år. 1785 föddes Anna-Lisa och då har de flyttat till Tärnsund där Anders är torpare. Anna-Lisa dör direkt efter födseln. Därefter börjar Anders som Tegeldräng på tegelbruket i Gällövsta, där de kommer att bo de närmsta åren. Det är bara under tiden året 1792 när Anders blir Vargerings soldat med namnet Knapp, de kommer att bo på Öhn. Under tiden föddes tvillingarna Anna och Cajsa 1786 , men dör under spädbarnsåren. Därefter föddes 1789 Anna-Lisa, 1792 Mats, 1795 Anders och 1798 Sara. 1799 flyttar Anders och hustrun Greta med barnen Anna-Lisa, Mats, Anders, och Sara till Eds socken. Brita Stina har dessförinnan flyttat till Stockholm. 1808 flyttar Anders och Greta tillbaka till Västra Ryd men till Österöra och där är han gårdsdräng. 1827 dör Anders och Greta får flytta till fattigstugan där hon dör 1833.

Per har inte varit i förhör står det att läsa i husförhöret 1780, där anges också 1785 att han flyttat till Tibble utan attest. Samma år är han tillbaka till Örnäs som dräng och två år senare flyttar han vidare till Lövö socken. 1790 finns Trädgårdsdrängen Petter Holmberg på Drottningholm. 1793 flyttar han vidare till Stockholm. 1794 flyttar han till Östra Ryd socken som Trädgårdsdräng. 1798 finns Trädgårdsdrängen Per Holmberg i Östra Ryds socken där han gifter sig med Johanna Lovisa Westerberg. Samma år flyttar de till Salsta i Tensta socken där de får fem barn, Johanna-Maria, Christian, Anders, Brita-Cajsa och Carl Petter. Det blir Carl Petter som för släktnamnet Holmberg vidare till våra ättlingar. Men det är en historia för sig.

Thunholm i Bjursboda

Anders Thunholm gift med Margareta Swartbom år -1769 bor i Bjursboda men flyttar vidare till Tibble, år -1772 finner vi honom som Ryttare i Håtuna vid Kvarnnibble med soldatnamnet Qvarnström och avliden i Finland -1792.
Margareta kom inflyttade till Västra Ryd från Håtuna år -1762 där fadern varit mjölnare på Nyborg. Det är deras ättling Johanna Jansdotter som senare gifter sig med Carl Petters son Karl Henrik Holmberg.

Torpen vid Leijondalssjöns östra sida.

Torpen är från norr till söder längs Leijondalssjöns östa sida: Dammen, Bjursboda, Sjötorp, Paradiset och Roligheten. I vilka denna familjs öden under denna tid begicks. Dessa torp finns ännu idag år 2013 kvar att beskåda. Dock ej i originalskick men med lite fantasi kan man föreställa sig hur det var att bo fem till tio personer på 50 kvm, då alla torpen är byggda i Upplandsmodell med kök och kammare. Dock skiljer sig torpen mycket åt i byggnadssätt och säkert är byggda under en hundraårsperiod. På en originalkarta från år -1689 som hängde på Livgardet kanslihus i Granhammar, kan man utläsa att torpen Bjurs, Sjötorp, Paradiset och Roligheten fanns. Dammen finns inte med, men den finns i alla fall bebodd 1710 enligt dopboken i Västra Ryd. Dammen är dessutom byggt av återvunna byggnadselement visade det sig vid en renovering.

Stamlista

CHRISTIAN HOLMBERG, född 21 nov 1703, död 13 juni 1767 i Sjötorp, Västra Ryd (A)
 | Cajsa Christiansdotter Holmberg, född 28 nov 1745 i Sörby, Västerlövsta (U), död 26 dec 1812 i Fattigstugan, Västra Ryd (A)
 | | ANNA CAJSA- ERSDOTTER, född 12 jan 1773 i Västra Ryd (A)
 | | ERIC ERSSON, född 14 juni 1775 i Håbo-Tibble (A), död 25 aug 1803 i Fattigstugan, Västra Ryd (A)
 | | BRITA CAJSA, född 1777
 | | CARL- ERSSON, född 20 nov 1779 i Stockholms-Näs (A), död 1780 i Stockholms-Näs (A)
 | | ANNA SOPHIA- ERSDOTTER, född 18 mars 1782 i Stockholms-Näs (A), död 1794 i Fattigstugan, Västra Ryd (A)
 | Bengt Christiansson, född 4 nov 1747 i Skystatorp, Bro (AB), död 1788 i Fattigstugan, Västra Ryd (A)
 | Anders Christiansson Holmberg, född 2 juni 1750 i Skystatorp, Bro (AB), död 18 april 1827 i Österöra, Västra Ryd (A)
 | | Greta Andersdotter, född 23 jan 1779 i Paradiset, Västra Ryd (C), död 10 aug 1790 i Tärnsund, Västra Ryd (A)
 | | Christian- Anderssson, född 4 maj 1781 i Paradiset, Västra Ryd (C), död 1794 i Gällövsta, Västra Ryd (A)
 | | Brita Stina Andersdotter, född 12 dec 1782 i Paradiset, Västra Ryd (C)
 | | | JOHAN, född 1813 i St:Olof (A)
 | | | Gustaf Britasson, född 1818 fs i Västra Ryd (A)
 | | Anna Lisa- Andersdotter, född 3 juli 1785 i Tärnsund, Västra Ryd (C), död 1785 i Tärnsund, Västra Ryd (A)
 | | Cajsa- Andersdotter, född 6 nov 1786 i Gällovsta, Västra Ryd (C), död 21 mars 1794 i Gällövsta, Västra Ryd (A)
 | | Anna_ Andersdotter, född 6 nov 1786 i Gällovsta, Västra Ryd (C), död 2 maj 1788 i Gällövsta, Västra Ryd (A)
 | | Anna Lisa Andersdotter, född 20 aug 1789 i Tärnsund, Västra Ryd (C)
 | | Mats Andersson Holmberg, född 15 juli 1792 i Öhn, Västra Ryd (C)
 | | | Mats Oskar Holmberg, född 25 jan 1818 i Rosersberg, Norrsunda (A)
 | | Anders Andersson Holmberg, född 8 juni 1795 i Gällövsta, Västra Ryd (C), död 28 sept 1828 i Devensö, Låssa (A)
 | | | Fredrika Holmberg, född 1822 i Bro (A)
 | | | Lotta Holmberg, född 21 jan 1826 i Devensö, Låssa(A)
 | | Sara Andersdotter, född 1 okt 1798 i Gällövsta, Västra Ryd (C), död 12 sept 1814 i Sundby, Västra Ryd (A), Dödsorsak Vattsot
 | Christian Christiansson Holmberg, född 1 jan 1752 i Skystatorp, Bro (AB), död 3 nov 1784 i Öhn, Västra Ryd (AB)
 | | ANDERS- CHRISTIANSSON, född 1772
 | | STINA CHRISTIANSDOTTER, född 12 jan 1780 i Yttergran (C)
 | | JOACHIM CHRISTIANSSON, född 27 juni 1782 i Yttergran (C), död 9 april 1821 i Ärelunda, Ed (A), Dödsorsak Mässling
 | | | Greta Stina Holmberg, född 4 juli 1816 i Stjärten, Ed (A), död 25 jan 1821 i Ärelunda, Ed (A), Dödsorsak Mässling
 | | | Anna Cajsa Holmberg, född 12 sept 1820 i Ärelunda, Ed (A), död 12 febr 1821 i Ärelunda, Ed (A), Dödsorsak Mässling
 | Sara Christiansdotter, född 26 april 1754 i Skystatorp, Bro (AB), död 1 april 1785 i Paradiset, Västra Ryd (AB)
 | | ERIK- ERIKSSON, född 16 sept 1785 i Paradiset, Västra Ryd (A), död 15 sept 1785 i Paradiset, Västra Ryd (AB)
 | | ANDERS- ERIKSSON, född 16 sept 1785 i Paradiset, Västra Ryd (A), död 29 sept 1785 i Paradiset, Västra Ryd (AB)
 | Britta- Christiansdotter, född 8 jan 1757 i Sjötorp, Västra Ryd (AB), död 18 april 1758 i Sjötorp, Västra Ryd (AB)
 | Elias Christiansson, född 12 april 1759 i Sjötorp, Västra Ryd (AB), död 1789 i Stockholm Näs (AB)
 | | CHRISTERIA- ELIASDOTTER, född 18 juli 1787 i Stockholms-Näs (A), död 1787 i Stockholms-Näs (A)
 | | ANNA LISA- ELIASDOTTER, född 13 sept 1789 i Stockholms-Näs (A), död 1789 i Stockholms-Näs (A)
 | PER HOLMBERG, född 18 juni 1762 i Sjötorp, Västra Ryd (AB), död 5 juli 1823 i Salsta, Tensta (C)
 | | Johanna Maria HOLMBERG Norrman, född 12 okt 1799 i Salsta, Tensta (c), död 1867 i Östhammar (C)
 | | Christian HOLMBERG, född 6 juni 1801 i Salsta, Tensta (c)
 | | Anders HOLMBERG, född 4 okt 1803 i Salsta, Tensta (c), död 1832 i Östra Ryd (A)
 | | | Anders Gustaf Holmberg, född 25 sept 1832 i Östra Ryd (A), död 9 sept 1856 i Edholma, Östra Ryd (A), Dödsorsak Hjägasad
 | | CARL PETTER HOLMBERG, född 4 okt 1811 i Salsta, Tensta (C), död 4 okt 1857 i Funbo, Funbo (C)
 | | | Matilda Johanna- HOLMBERG, född 22 juni 1841 i Viksta (C)
 | | | KARL HENRIK HOLMBERG, född 20 nov 1842 i Elfgärde, Rasbo (C), död 1897 i Smällgrind, Håtuna (A)
 | | | | Karl Johan HOLMBERG, född 11 sept 1869 i Prästgården, Häggeby (C), död 1937 i Petterslund, Uppsala (C)
 | | | | Anna Augusta HOLMBERG, född 23 febr 1871 i Markeby, Håtuna (A), död 13 juni 1935 i Kungsholmen, Stockholm (A)
 | | | | Alfred Teodor HOLMBERG, född 15 aug 1873 i Finstaholm, Häggeby (C), död 23 dec 1903 i Lillåker, Häggeby (C)
 | | | | GUSTAV HENRIK! HOLMBERG, född 20 juni 1884 i Norränge, Håtuna (A), död 4 dec 1963 i Sånka, Skokloster (C)
 | | | Augusta Charlotta HOLMBERG, född 31 jan 1847 i Wrå, Knivsta (C), död 5 juni 1874 i Ahlatorp, Vassunda (C)
 | | | Albert- HOLMBERG, född 30 mars 1849 i Ledinge, Knivsta (C), död 30 okt 1859 i Ahla ägor, Vassunda (C)
 | | Brita Cajsa HOLMBERG, född 12 okt 1812 i Salsta, Tensta (C)
 | Mikael Christiansson, född 21 sept 1765 i Sjötorp, Västra Ryd (AB), död 11 aug 1765 i Sjötorp, Västra Ryd (AB)


onsdag 5 februari 2014

Nu byter jag släktforskningsprogram - och ändå inte, feg som jag är


  

Nu tror jag att mitt virrande efter ett nytt släktforskningsprogram kanske har nått sin ände. För de som inte läst om mitt gnäll under lång tid skall jag sammanfatta.

Situationen är denna:
  • Jag har över 14 000 poster i min databas som ligger på Disgen
  • Att ha allt material i första hand på min egen dator är ett oeftergivligt krav. Jag söker således ett nytt s.k. off-lineprogram.
  • Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt träd till släktingar och andra intresserade på Internet – en s.k. on-linetjänst. 
  • Jag har testat såväl Geni, som Ancestry och MyHeritage som alternativa on-lineprogram.
  • Jag använder ett fristående program TCGR – The Complete Genealogy Reporter - för att framställa släktböcker
  • Stora delar av mitt tidiga material har källhänvisningar från Genline – det moderna materialet från ArkivDigital. De två tjänsternas hänvisningar till kyrkböckerna överensstämmer inte.
Mitt problem är följande:
Jag vill byta till ett modernare program än Disgen. Detta särskilt som mycket talar för att Disgen varken har kompetens eller ekonomisk kraft att inte ytterligare halka efter i utvecklingen. Utvecklingen av programmet är helt beroende av frivilliga insatser och grundstommen är gjord med uråldriga metoder och resurser. Ju längre jag väntar desto svårare blir det att byta.

Det har visat sig oerhört svårt att överföra mina data från Disgen till något annat program på grund av ofullkomligheter i Gedcomexporten.

Jag har kommit fram till följande val efter lång tid av tester:
Family Tree Maker
Mitt nya program heter Family Tree Maker - FTM. Under en tid testade jag den svenska gratisversionen och gillade den, men insåg att den engelska fullversionen gav så oerhört mycket mer. Att den är på engelska påverkar endast rapporterna, men eftersom jag ändå använder TCGR för släktböcker och GeneaNet för övriga rapporter krävdes bara att FTM kunde exportera en Gedcom som förstås av dessa två tjänster. FTM är ju Ancestrys off-lineprogram, men jag avser att köra det som fristående program på min dator och inte automatiskt synkronisera det med Ancestry.

GeneaNet
Min on-linetjänst är fortfarande GeneaNet. Skälet är dels vanan, dels att jag tilltalas av programmets funktioner, dess policy samt att det inte försöker ta över min släktforskning, varken ägandet, funktionaliteten eller dess innehåll. I princip kan jag göra allt som konkurrenterna erbjuder, men jag får välja själv. En avgörande sak är att matchningar bara görs på de namn och familjer jag själv väljer. Jag slipper således dessa hundratals förslag som jag inte bett om. Den avgörande egenskapen är emellertid att jag kan uppdatera mitt träd från mitt off-lineprogram hur ofta jag vill utan att gamla data och länkar förstörs i GeneaNet-trädet.

The Complete Genealogy Reporter
Mitt släktboksprogram är fortfarande TCGR, som visserligen kan vara lite komplicerat att ställa in som man vill ha sina böcker, men som i gengäld är kraftfullt och ger utmärkta resultat efter lite jobb. Man kan dessutom välja bland mängder av språk.

Min huvudsakliga söktjänst är fortfarande ArkivDigital, trots att jag har tillgång till Genlinematerialet genom Ancestry. Förutom kvalitet på bilderna är källhänvisningarna det huvudsakliga skälet till mitt val. Genline/Ancestrys källor överensstämmer inte med NAD – Nationella Arkivdatabasen – som är den enda rimligt hållbara källhänvisningen till svenskt kyrkboksmaterial. 

Hur jag gjorde
Jag fick exportera en Gedcomfil från Disgen till GeneaNet och därefter skapade jag en Gedcom i GeneaNet, som jag sedan kunde exportera till FTM. Direkt överföring från Disgen till FTM funkade inte – jag tappade de flesta källorna. Gedcomfiler från FTM till GeneaNet fungerar bra, liksom från FTM till TCGR.

Strul jag får leva med
Jag kan bara importera mitt träd till FTM en gång om jag inte vill skriva över mitt föregående träd. Funktionen ”slå samman” tänker jag inte lita på av erfarenhet.

Eftersom jag vill byta alla gamla källor som hänvisar till Genline mot referens till ArkivDigital/NAD innebär det en massa arbete framgent i FTM. Jag kommer inledningsvis att nöja mig med att byta källor för mina anor - anättlingar får vänta.

Jag måste manuellt skilja alla par som Disgen "släpat till prästen" utan deras egen medgivande. Disgen kan nämligen inte exportera annat än giftermål för par i sin Gedcom-fil även om man skriver in något annat i programmet.

Inte heller förstår alla program Disgens * som visar tilltalsnamn. Andra program väljer, i brist på förståelig kod, första namnet som tilltalsnamn. Jag får där redigera Gedcom-koden manuellt vid export till TCGR. Det är speciellt viktigt för den person som valts som proband i släktboken. Jag uppskattar exempelvis inte att varje post i min släktbok lyder som: ”Karl Johan Jansson Granath (Tommys farmors far)”. Att bli kallad Tommy 14 000 gånger är ingen höjdare när man heter ”Tommy Jan Åke” och kallas Jan alternativt Jan Åke.

Ett problem vid överföringen var också de bilder jag matat in i Disgen. De följer snällt med när jag överför direkt från Disgen till FTM, men jag förlorar nästan alla källor. När jag gör överföringen Digen>GeneaNet>FTM förlorar jag å andra sidan länkarna till bilderna. Jag får således länka om alla bilder i FTM, vilket faktiskt är ganska roligt, speciellt som man kan lägga in en massa nya bilder och dessutom korskoppla dom mellan personer. Därför valde jag att förlora bildlänkar framför att förlora källorna. I FTM kan man välja att överföra alla valda bilder till ett bildbibliotek, vilket gör att de alltid finns med. Ett problem jag hade i Disgen var att varje gång jag bytte dator eller ändrade filstrukturen i datorn förlorade Disgen kontakten med bilderna.

Jag har dessutom tagit det drastiska beslutet att arbeta parallellt med Disgen och FTM under en tid. Detta innebär att jag måste vara noga med att göra alla förändringar och tillägg i båda programmen. Skälet till detta beslut är att jag vill ha bakdörren öppen om det strular med FTM.

Lärdom av detta är att:
  • Man bör välja släktforskningsprogram med omsorg - det blir svårt att byta senare
  • Man bör ta reda på om det program man väljer har kompetens och resurser att följa med i utvecklingen.
  • Man skall inte tro att det stämmer när det står att ett program kan exportera och importera Gedcomfiler. Det fungerar sällan utan förluster.
  • Man måste inte göra som programmen tycker man skall göra. Jag väljer exempelvis TCGR för att framställa släktböcker framför de som är inbakade i mina program, Jag använder GeneaNet framför Ancestry fastän mitt off-lineprogram är integrerat med Ancestry och jag skapar de flesta rapporter i GeneaNet snarare än i FTM. Jag kommer vidare att huvudsakligen använda ArkivDigital, men ta ett Sverigeabonnemang på Ancestry för att få åtkomst till vissa databaser som inte AD har. Jag vill nämligen bestämma själv vad som passar mig. 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...