google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: januari 2011

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

söndag 30 januari 2011

Ibland är vägen lång till visshet - Barndop som tillfälle att mötas

Elias Erikssons dopnotis

För nästan exakt fyra år sedan när jag var ganska nybliven släktforskare skrev jag om hur jag sökte efter min farmors mors anor. Med hjälp av en släktforskarkollega i Ljusnarsberg, samt senare besök på släktforskarföreningen i Kopparberg fick jag det nedslående beskedet att min farmors mor - Hilma -  var född med okänd fader. Jag hade visserligen i Sveriges dödbok sett att hon uppgavs ha flicknamnet Adler och mina efterforskningar kring teoretiskt sett lämpliga kandidater ledde mig till den 19 år äldre Johan Fredrik Adler. Studier av folkräkningen visade att Hilmas mor - Katharina Charlotta - år 1900 bodde hos denne Johan Fredrik Adler, men kallades hushållerska. Jag hade också fått bilder där Johan Fredrik poserar tillsammans med den 12 åriga Hilma och inom familjen, som jag har haft lite kontakt med, hade man uppfattningen att han var hennes far. Nu skulle man ju tycka att saken är avgjord, men det fanns fortfarande ett korn av osäkerhet som skavde hos mig.

Man skulle ju kunna tänka sig att Katharina Charlotta avancerat från att vara hushållerska till att bli officiell partner och att Johan Fredrik ansåg det vara lämpligt att adoptera hennes dotter. Det kanske inte var något man ville prata om i Hilmas familj då det såg bättre ut att glömma födelsenotisen om "fader okänd".

I mina studier bakåt i anorna utgick från sexmannen Erik Matsson, som jag berättat om nyligen, gjorde jag emellertid ett fynd. Det var när jag kom till hans son Elias Eriksson och hans familj som bodde på och ägde Lövåstorp i Ljusnarsberg. Elias var far till Katharina Charlotta och således morfar till Hilma. Katharina bodde hos sin far Elias med sina två "oäkta" döttrar Alma och Hilma 1872. På gården bodde också Katharina Charlottas bror Karl Johan med familj. Karl Johan tar över Lövåstorp 1882 och fadern blir fördelsman på gården, men också Katharina Charlotta bor kvar med dottern Hilma som i husförhöret för år 1891 står med efternamnet Adler. Detta bevisar att hon inte var adopterad av Johan Fredrik Adler utan verkligen var hans dotter. Modern flyttade ju inte in hos Johan Fredrik förrän långt senare.

Jag kan nu betrakta flera uppgifter i ett annat ljus. Jag måste nog idag erkänna att valet av Johan Fredrik Adler som presumptiv fader till Hilma byggde på ganska svaga indicier 2007. Tillsammans med en del annat blev jag emellertid ganska säker. Frågan är ju emellertid hur de träffades. Givetvis kan jag inte veta det, men studier av födelse- och dopböcker ger en bra bild av de sociala nätverken vid tiden.

En gren som jag inte studerat tidigare är Hilmas mormors - Katharina Björklunds - anor. Jag skall inte fördjupa mig i det, men en intressant sak är att namnet Öhman dyker upp vid ett antal tillfällen som vittnen vid dop av barn i hennes familj. Det är intressant eftersom Johan Fredrik Adlers farmor hette Beata Charlotta Ericsdotter, som var yngsta dotter till Eric Magnusson från Kaveltorp och Catharina Andersdotter Öhman av Laxbrosläkten. Det var genom detta gifte de två släkterna Öhman och Ericsson förenades. Beata Charlotta var således syster till "Laxbrogubben" eller Johan Niclas Ericsson, brukspatron, bergsgevaldiger och ägare av Laxbro, Högfors och Ljusnarbergs gårdar.
Interiör från Laxbrogården på Skansen
Det visar sig också att vid Hilmas morfars - Elias - födelse var en Erik Kronberg och hans hustru Kristina Ulrika Törnblom vittnen. Kristina Ulrikas bror Bengt Fredrik gifte sedemera med Laxbrogubbens dotter Catharina Lovisa och Erik Kronbergs son gifte sig sedemera med en flicka från en annan gren av Ericssons på Laxbro. Tydligen uppstod flera romanser inom umgängeskretsen. Ett annan intressant par som var vittnen när Elias föddes var komministern Erik Schillander från Lindesberg och hans hustru Hedvig Elisabeth Fegraeus från Asker.

Av det här lär jag mig några saker. Det första är att aldrig tro att man har uttömt möjligheterna att komma vidare. Det andra är hur värdefulla dopböckerna är för att studera sociala mönster och därmed se vilka familjer som stod varandra nära vid den tiden. Genom de här fynden har jag således visat att det var högst sannorlikt att familjerna Adler, Öhman och Ericsson på Laxbro umgicks i samma kretsar och fattade tycke för varandra. Jag har också visat att även ättlingarna till sexmannen Erik Matsson -  mina anor -  passar in i detta social mönster, varför det var förklarligt att de möttes och att det uppstod tycke mellan Johan Fredrik och Katharina Charlotta trots åldersskillnaden.

Jag leker nu med tanken på hur man skulle kunna illustrera dessa sociala nätverk på ett bra sätt. Våra redskap som släktforskare räcker inte till här. Däremot finns några redskap som jag använt i mitt arbete som just illustrerar och analyserar sociala nätverk. Jag måste undersöka om de är användbara.

Källor:

Ljusnarsberg AI:20d (1872-1881) Bild 168 / sid 879 (AID: v51905.b168.s879, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg AI:21e (1882-1891) Bild 26 / sid 1179 (AID: v51912.b26.s1179, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg AI:22d (1891-1896) Bild 89 / sid 1129 (AID: v51917.b89.s1129, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg C:12 (1815-1829) Bild 66 (AID: v53561.b66, NAD: SE/ULA/10860)
Disbyt

torsdag 27 januari 2011

Arkiv Digital, Genline och alla andra verktyg vi har till vår hjälp



Kunskap är inte bara att känna till svaren
det är också att veta vilka frågor som hör till svaren
samt förstå vägen från frågan till svaret och vice versa.

Dett gäller i högsta grad inom släktforskningen. Vi har idag oändligt många redskap som hjälper oss att finna svaren. Ibland visste vi inte ens att det fanns en fråga förrän vi funnit svaret och många gånger blir vägen mellan svaren och frågorna både spännande och överraskande. Det intressanta är att man upptäcker hjälpmedlens möjligheter medan man använder dom. Jag tänker berätta lite om en sådan resa jag just är inne i.

Jag tog fram den gamla handskrivna släkttavlan från strax efter sekelskiftet som en gång blev starten på mitt släktforskande. Jag visste att det fanns luckor i mitt material som jag nu tänkte fylla med hjälp av Sveriges dödbok 1901-2009. Tavlan handlar om Erik Matsson, bergsman och sexman på Stråtgården i Ljusnarsbergs församling. Han är en ättling i rakt nedstigande led till den finske nybyggaren Peder Persson som bosatte sig vid Södra Hörken i början av 1600-talet. Senare ättlingar har, enligt många oriktigt, tagit släktnamnet Osmi.

Jag koncentrerade mig främst på Erik Matssons son Elias Eriksson (född1820 på Stråtgården), min fm mm far och hans familj. Det som är fördelen med Sveriges dödbok 1901-2009 är att man får reda på vilken församling personen är född och död i, samt ofta flicknamn på makan, födelsedatum och dödsdatum. Med dessa uppgifter är det dels lätt att gå vidare till Sveriges befolkning 1880, 1890 och 1900 och där finna namn på barn i familjen.

En av Elias Erikssons söner hette Karl Johan Eriksson (han hade valt släktnamn inte patronymikon). Född 1848 och död 1929). Han var gift med Augusta Eriksson. I Sveriges befolkning 1890 och 1900 fick jag fram flera av hans barn. I Sveriges befolkning får man också veta gårdens namn där familjen bodde. Det blir ingången till kyrböckerna.

Nu har man så mycket uppgifter att det är möjligt att återfinna födelsenotiserna i kyrkböckerna. Eftersom jag är intresserad av de sociala nätverken i socknen tänker jag särskilt titta på vilka som var vittnen vid dopet. För det ändamålet är Arkiv Digital bäst eftersom deras bilder är lättast att läsa. I dom fall där jag fått fram barnen genom Sveriges befolkning går jag direkt på födelsenotiserna. Det är emellertid intressant att följa familjen även i Husförhören eftersom det där ofta finns fler barn än dom som levde med föräldrarna just när folkräkningen gjordes. Det kan vara äldre barn som flyttat hemifrån eller barn som dött unga.

Nu kommer faktiskt Genline väl till pass eftersom dom har en funktion som gör att man kan söka på gårdsnamnet - Sök plats. Om man gör en sådan sökning får man fram en lista på alla sidor i kyrkböckerna som behandlar exempelvis Lövåstorp i Ljusnarsberg. Nu är det bara att öppna sidorna för de år man är intresserad av och följa familjens historia. Den här funktionen är också väldigt användbar när man skall identifiera vittnena vid dopet. Ofta anges där yrke, namn och gårds/bynamn. Då är det bara att söka på gårdsnamnet och öppna sidan för det år dopet ägde rum. Eftersom jag har AD öppet parallellt så kan jag kolla där om något är otydligt i Genlines svartvita bilder.

I Genline finns också en annan funktion som är trevlig. Efter vissa gårdsnamn i listan finns en liten symbol. Om man klickar på den så kommer man till Familjeband och sidan som behandlar just det ortsnamnet. Ofta står det inte särskilt mycket där ännu, men det finns en liten länk "Visa på kartan". På så sätt får man reda på exakt var gården låg där ens anor levde.

Nu levde ju Erik Matsson på Stråtgården och den finns inte längre och är heller inte representerad i Familjeband. Harald Stråth har emellertid skrivit en liten histora om gården på Anbytarforum, men var den exakt låg är är svårt att finna. Det finns en gata i Bångbro i Kopparberg som heter Stråtvägen. Kanske den har något med gården att göra?

Jag får nu användning av ett annat hjälpmedel, nämligen Häradsekonomiska kartan. Jag har köpt skivan, men dn funkar inte i min nya dator. Som tur har jag en gammal dator till hands. Materialet lär finnas gratis på nätet, men jag har aldrig lyckats öppna det så det får blir min gamla skiva. Givetvis hittar jag Stråtgården och mycket riktigt låg det där numera Stråtvägen ligger. Kanske någon på Familjeband skulle kunna vara vänlig och lägga in den på kartan.

Nu upptäcker jag något finurligt. Man kan nämligen spara det häradsekonomiska kartbladet till en fil. Visserligen är den 75 Mb stor, men det går. Man kan sedan öppna den i ett bildredigeringsprogram och klippa ut den del man är intresserad av och använda som illustration i sin släktforskning. Jag använder SnagIt som gör att jag kan göra det mesta med mina bilder på ett enkelt sätt. Dom utsnitten blir mycket, mycket mindre så dom går att hantera. På samma sätt kan man klippa ut bilder från kyrkböckerna i AD och Genline och spara till filer för framtida bruk.

Nu kommer jag till det sista steget i min användning av olika verktyg i mitt sökande. Eftersom jag parallellt med att jag har min släktforskning på min dator i Disgen så har jag den på GeneaNet. Det är så praktiskt att göra ett utdrag och bara skicka adressen till någon släktforskarvän som frågar efter en viss gren vi har gemensamt. GeneaNet har också en funktion där man kan koppla dokument till personer. Således kopplar jag bilden av Elias födelsebok till Elias post i GeneaNet och den del av häradsekonomiska kartan som visar Stråtgården till Erik Matsson.

Jag antydde i början att jag hade funnit något i mitt irrande bland databaser och verktyg. Nu blev den här texten ganska lång så jag återkommer med mina rön om några dagar.

onsdag 5 januari 2011

Utnyttja kunskapen från dom som är skickligare - Nils Jonsson i Persbos ättlingar

Kartbild över Persbo hyttplatsområde
Nils Jonsson är den äldste personen som man kan härleda till byn Persbo i Grangärde socken. Jag inte själv funnit honom eftersom han levde långt före den tid då kyrkböckerna kan ge oss amatörforskare någon hjälp. Vi talar då om 1400 och 1500-tal och källorna är domböcker och jordeböcker. De som tagit fram kunskapen är släktforskarna Anders Winroth som publicerat en artikel Västerbergslagens Släktforskares tidning Släktforskarens första nummer 1981, samt Björn Isheden som skrivit en artikel i Släkt & Hävd 1984, s. 10-18 och dessutom en uppföljande artikel av Anders Winroth i SGS Nätpublikationer - Genalogiska Nätbibliotekat 2005:1.

Skälet till mitt intresse för Nils Jonsson är enkel - han är min ana genom ett antal vägar både på min farfars och min farmors sida. Det här visste jag givetvis inte i alla detaljer förrän mitt släktforskningsprogram gjorde mig uppmärksam på det. Det kan givetvis hända att jag missat något och att det finns fler anknytningar än dom jag hittat då jag inte kontrollerat alla släktskap. Jag ser fram emot att andra kan både rätta och komplettera mina uppgifter.

Jag skall inte här teckna någon personhistoria över Nils Jonsson eller innebyggarna i Persbo. Jag hänvisar här till alla de utmärkta artiklar som skrivits av andra. Mina beskrivningar skulle bara bli bleka återgivningar av dessa texter.

Jag visste redan tidigare genom Winroths artikel i Släktforskaren att Nils Jonsson var min ana, men jag fick mer kunskap i ämnet när jag tog mig för med att gå igenom alla artiklar i Släkt & Hävd från 1980-talet och fann där även Björn Ishedens artikel i släkt & Hävd.

Nils Jonsson leder till en lång rad intressanta anättlingar. Redan för några år sedan, när jag började släktforska, hade jag funnit att min ana Herman Michelsson i Furbo (ca 1580-1650) var  morfars far till Carl Michael Bellman, vilket naturligtvis var en stor sak för en nybliven släktforskare. Jag finner nu att denne Herman Michelsson också härstammar från Nils Jonsson i Persbo. Ett annat intressant släktskap som visar sig när jag lägger samman Ishedens och Winroths artiklar med min egen forskning är att bergsmannen i Norrgowik på 1500-talet Widik Hanssons son var gift med Nils Jonssons sonsons dotter Karin Larsdotter. Widik Hansson kanske var mest känd som sonson till den omåttligt rike och mäktige Lasse Rawaldsson i Norrgowik (1490-1572) som jag skrivit om tidigare.

Nils Jonssons påstås också kunna räkna Jussi Björling bland sina ättlingar, vilket jag inte i detalj kunnat uttröna eftersom jag inte har tillgång till dessa data. Jussi Björlings anor finns emellertid förtecknade i Svenska Antavlor häfte 6/97, 234.

Nu skriver jag inte det här främst för att berätta om min egen släkt utan för att visa på hur man kan komma vidare när kyrkböckerna inte räcker längre. Som jag nämnde har jag börjat läsa igenom alla nummer av Släkt & Hävd, men början på 1980-talet. Jag hade redan tidigare läst artikeln i Släktforskaren, men fick en hänvisning i S&H till den om den inte redan varit känd för mig. Genom att söka på nätet fann jag Winroths uppdaterade artikel i Genealogiska Nätbiblioteket.

När jag sökte vidare på Nils Jonsson på Internet fann jag ett antal betydligt senare hänvisningar, även den till Släktforskaren nr 76-78 2001 av Stella Blomdahl där hon i sin antavla tar upp flera av innebyggarna i Persbo. På nätet finner man också ett antal andra sajter som tar upp Nils Jonssons ättlingar.

Det finns också en sajt på internet speciellt om Nils Jonsson gård i Persbo - Larsdaniels Bergsmansgård - samt en bok skriven  av Lillian Gustavsson: Persbo. En by från medeltiden.

Britt-Marie Sohström har skrivit en text på Plats om sin ana Hennika Bengtsson som innehåller mycket material om Persbo. Texten är emellertid på grund av typografi och layout ganska svårläst.

Några ytterligare sajter på Internet som tar upp Persbo och dess innebyggare är Fjällweb samt Bergslagsanor.

Slutligen kan den som vill följa Nils Jonssons ättlingar, så långt som jag lyckats härleda dom, botanisera på Geneanet. Återigen - alla rättelser och kompletteringar är välkomna.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...