Genealogi i Tolkiens värld

En litet udda sätt att utföra sin släktforskarhobby är att forska på släkter ur sagorna och litteraturen. Det är precis det som svensken Emil Johansson, en fotograf och kemistudent har gjort. Han har kartlagt nästan alla släktskap mellan personerna i Sagan om ringen.

Han bedrift har gett eko även utanför Sverige. Jag fick reda på det genom Sven Luthman som läst den kände bloggaren Dick Eastman's presentation av Emils projekt. Dick i sin tur hade läst om det i the Guardian där Alison Flood skrivit en lång artikel om Emils arbete.

Du kan ta del av Emils projekt på Internet.

Att det är en källa till glädje för all Tolkienälskare är det ingen tvekan om, men kanske det också kan vara en trevlig idé att introducera yngre människor till släktforskning.

En annan folkkär släkt är Kalle Ankas. Hans släktträd har jag visat tidigare.

 

ÄNTLIGEN - kan jag få mina släktböcker tryckta och bundna

Under ganska lång tid nu har jag sökt efter möjligheter att trycka släktböcker till ett rimligt pris. Jag har förhandlat med ett svenskt företag som visat visst intresse om jag kunde hjälpa dom med att utforma produkten. Det verkar emellertid som om fotoböcker och temaböcker är mer lukrativt så diskussionerna rinner oftast ut i sanden. Att hitta ett företag som kan trycka enstyck böcker med valfritt innehåll med hög kvalitet har visat sig svårt.

Vad är då rimligt pris? Jag har framställt printade släktböcker som jag sedan fått bundna på hantverksmässigt bokbinderi. Om man vill ha ett bra papper så kostar det en hundring för ett paket på 100 ark. Färgen till printern är ganska dyr så det blir ett par hundralappar och själva bindningen för en släktbok på 200 sidor kostar minst 600 kronor. Någonstans under 1000 kronor hamnar man nog på i slutändan för en bok med 200 sidor. Då skall man säga att "trycket" beror väldigt mycket på hur bra printer man har hemma, men bindningen blir å andra sidan helt fantastiskt fin.

Jag har nu hittat en amerikansk tjänst Blog2Print, som har ett mycket bra utbud av trycktjänster till, som jag tycker, rimliga priser. De kan dels trycka böcker direkt från din blogg, ditt Facebook- eller Twitterflöde om du skulle vilja ha det, men också fotoböcker från Picassa, men - framför allt har dom en tjänst som heter Everything2Print, som gör böcker från valfri PDF-fil.

Det är just denna senare tjänst som man kan använda för att tillverka släktböcker. Varje vettigt släktforskarprogram kan producera en PDF-fil, som du sedan kan trycka. Om man har ett program på nätet som inte framställer rapporter i PDF så går det bra ändå. Då framställer man en GEDCOM som man matar in i mitt favoritprogram för släktböcker - The Complete Genealogy Reporter - TCGR. I det programmet kan man utforma sin släktbok på många sätt och sedan föra över den till en PDF, som man sedan levererar till Blog2Print.

Priset för en bok på 200 sidor med hårda pärmar skulle kosta lite drygt 600 kronor plus frakt och då får man ett förstklassigt tryck, men inte hantverksbundet förstås. Om man vill ha mjuka pärmar blir det något billigare.

Jag gjorde en fejkad provbeställning av en släktbok på knappt 300 sidor. I färgtryck och med hårda pårmar skulle den kosta den knappt 110 dollar (<800 kronor), men om man vill spara så kan man få den i svartvitt med mjuka pärmar för 38 dollar (ca 250 kronor).

När man framställer en bok från PDF kan man ladda upp flera filer på rad. Det kan vara praktiskt om det släktforskningsprogram man har kan generera fler olika rapporter i PDF, eller om man skrivit egna texter om vissa anor som man vill inkludera. En annan finess är att när PDF-filen är nedladdad får man frågan om man vill ladda ned material från andra källor, som Picassa, sin blogg eller någon av de andra alternativ som erbjuds. Som jag ser det kan man i princip utforma sin släktbok helt fritt med den här tjänsten.

Jag kommer mycket snart att prova genom att beställa en egen släktbok från företaget. Om någon hinner före mig kan ni väl berätta hur det blev.

Måste jag byta släktforskningsprogram igen?

Jag började min släktforskarbana med gratisversionen av MinSläkt, som jag sedan snabbt graderade upp till betalversion. På grund av samarbetet med DIS och Genline bytte jag emellertid till Disgen, som jag egentligen tyckte mindre om, men som underlättade min forskning i kyrkboksmaterialet. Så länge jag sökte i mina historiska anor fungerade Disgen utmärkt och eftersom jag också använde Disbyt och Genline så var jag nöjd.

Problemen har emellertid hopat sig med tiden. Anledningen är att jag dels börjat att söka nutida ättlingar till vissa grenar i släkten, dels att jag har gjort ett antal släktböcker. Det finns några, som jag ser det, mycket allvarliga brister i Disgen. Det kan hända att jag har fel och bara inte har förstått hur man gör, men i så fall är jag tacksam för att få veta det.

Det första problemet är att Disgen inte kan handskas med flera föräldrarelationer till en individ. Om man är fundamentalistisk så kan man ju då säga att det inte behövs eftersom man ju bara har två föräldrar. En professor i sociologi sade för några år sedan, när han mötte en gammal elev: "Jag lärde dig på sjuttiotalet att varje svensk familj hade i genomsnitt 2,3 barn. Det är numera fel för nu har varje barn 2,3 föräldrar".

Jag insåg vidden av detta första gången när jag stod inför valet att prioritera min fars biologiska föräldrar framför de fosterföräldrar som han växt upp med. Den förra familjen har vi aldrig haft något gemensamt med, medan den senare var hans familj. Helt nyligen hade jag ett långt och intressant samtal på telefon med en 86 år gammal släkting och släktforskare. Jag har inte träffat honom, men min mor har alltid sett honom som ett kusinbarn och som sådan har han funnits med i mitt släktträd. Han berättade då för mig att hans mor inte alls, biologiskt sett, var kusin med min mor eftersom hon fanns till redan då hon gifte sig med min mors farbror. I alla övriga avseenden var dom emellertid kusiner och släktingen jag talade med var min tremänning.

Det visade sig, när vi gick igenom släkten tillsamman att det fanns flera exempel på särkullbarn som under hela sin uppväxt och av alla släktingar och därefter ättlingar setts som syskon och därmed släkt. Jag kan bara konstatera att mitt släktträd, i ett huj, förlorade ett antal grenar som knappast växer ut igen, men som ändå av alla inblandade anses vara delar av trädet. Så enkelt det hade varit att få tillbaka dessa grenar om man kunde registrera fler än en föräldrageneration för en individ.

Rent tekniskt sett är det här givetvis irriterande, men mänskligt och socialt sett är det än värre och både förolämpande, utpekande och diskriminerande när en person som under alla år ansetts sig ha varit fullvärdig medlem av en släkt helt plötsligt ställs utanför ett stort släktprojekt på grund av ofullständig teknik.

Lyckligtvis använder jag TCGR för mina släktböcker och där kan man ympa in sådana grenar igen genom en funktion som heter Indirect Relations och där kan man välja vilka ingifta grenar man vill ta med. Visserligen kommer dom att stå i ett speciellt kapitel, vilket inte är så trevligt, men dom finns ändå med.

Man undrar hur ett program som Disgen skall klara sig i framtiden eftersom särkullebarn är mer regel än undantag i dagens samhälle. Dessutom förekommer ju många nya familjekonstellationer idag som inte ryms inom den värld som Disgen har programmerat.

Det andra problemet med Disgen är dess Gedcomexport. Jag har lyckats få programförfattarna hos TCGR att modifiera programmet för Disgen, men dom påpekar ändå tydligt att Disgen inte följer standarden. Ett problem som jag inte kan bemästra är emellertid att alla relationer som avlar barn, i Disgen, anses vara giftermål. Jag har fått många sura kommentarer från släktingar för att dom själva eller deras barn gifts ihop med personer som dom bara har barn med och aldrig levt med. Jag nämnde i min förra text att alla möjliga alternativ finns i Disgen för barn utom äktenskapet och samboförhållanden, men i Gedcomkoden syns inga spår av detta.

Jag har mer och mer insett att jag inte kan fortsätta att arbeta med Disgen på grund av de här problemen. Om jag kan hitta något bra program som klarar av att generera en bra Gedcomfil vet jag inte men jag tar gärna emot tips. Så måste dom fungera med TCGR också. Problemet är ju att jag lärt mig att arbeta med Disgen och jag är inte så väldigt sugen på att lära mig ett nytt program från grunden.

För övrigt så har jag under åren provat ett antal program på Internet och funnit att dom flesta inte uppfyller mina behov. Nu gäller det bara att rensa bort gamla släktträd som jag inte vill ha drällande ute i cyberrymden.

TCGR står för The Complete Genealogy Reporter och kan provas i 30 dagar gratis

Senaste nytt på släktboksfronten

Det här med att göra släktböcker lämnar mig ingen ro. Jag försöker utveckla tekniken steg för steg mot en metod som inte kräver allt för mycket arbete från min sida. Så här ser den senaste utvecklingen ut:

Som jag gjort så många gånger tidigare använder jag The Complete Genealogy Reporter - TCGR. Genom mina egna frivilliga insatser har jag lyckats få narrationen på svenska att bli ganska bra för Gedcomfiler från Disgen. Tråkigt nog finns det fortfarande några skönhetsfläckar. Exempelvis vill inte Gedcomfilen från Disgen kännas vid att föräldrar kan vara ogifta, vilket irriterar en del av mina släktingar när dom helt plötsligt gifts ihop med personer som dom bara har gemensamma barn med. Man kan ju dels tycka att det är lite underligt att "sambo", "utom äktenskap" och "före äktenskap" finns med i Disgens val, men ändå inte återspeglas i Gedcomexporten.

En annan egenhet som Disgen har är att man inte kan ha flera föräldrarelationer. För min del innebär det att jag måste välja mellan mina biologiska farföräldrar och min fars fosterföräldrar i mitt släktträd. De senare levde han med större delen av livet medan de biologiska föräldrarna aldrig hade någon del i hans liv. Kanske måste man använda ett mormonprogram eller muslimskt program där mångifte är tillåtet för att få dessa faciliteter. Man kan ju tycka att det är underligt att det mest använda programmet i det liberala och upplysta Sverige har sådana begränsningar.

För att återgå till TCGR så har jag funnit att man kan välja olika profiler för olika släktböcker. Det är en viktig egenskap eftersom man kanske vill utforma rubriker och bilder lite olika för olika släktgrenar. Vad jag gör numera är att jag lägger upp en mapp för varje släktgren, som innehåller en svensk släktbok i PDF-format med hyperlänkar och en utan hyperlänkar för tryckning. I vissa fall framställer jag två kopior på engelska, också dom med eller utan hyperlänkar. I mappen lägger jag också en menyfil framställd med PowerPoint som startfil för släktboken. Jag lägger också in en textfil med uppdateringshistorik så alla skall se när senaste ändring gjordes och vad den avsåg.

När detta är klart lägger jag hela mappen i Dropbox och ger alla berörda personer rättigheter att läsa släktboksmappen. När jag gör uppdateringar behöver jag bara skicka ett meddelande till alla berörda och tala om att ändringar gjorts så kan dom kopiera de nya filerna till sin dator. Nu är ju det gratisutrymme som man har i Dropbox begränsat och det kan ju bli problem om man harmånga stora släktböcker. Dropbox har emellertid tänkt på detta för jag får ett bonusutrymme varje gång en ny användare ansluter sig genom min inbjudan. På så sätt kan jag klara att härbärgera ganska många släktböcker inom mitt gratisutrymme.

Trycka släktböcker i enstaka eller få exemplar är emellertid fortfarande en öppen fråga. Jag har emellertid stora förhoppningar att inom kort ha löst även det problemet till rimlig kostnad. Ni kommer att vara dom första som får veta när jag har lösningen klar. Som det är nu lämnar jag till mottagarna att lösa det problemet bäst dom kan.

Om man vill läsa om TCGR kan man gå hit
Om man vill prova TCGR gratis i 30 dagar kan man ladda ned den fullständiga versionen här
Köper ni programmet genom den här länken får jag några kronor till mitt experimenterande