google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: december 2011

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 26 december 2011

Under huven på GeneaNet



Jag skrev nyligen en text där jag jämförde GeneaNet med Ancestry och MyHeritage. I den texten visade jag att både MyHeritage och Ancestry fungerade bra tillsammans med de program som man själva utvecklat - Family Tree Builder respektive Family Tree Maker - för användning på den egna dator. På så sätt kan man i lugn och ro mata in sitt material på hemdatorn och sedan synkroniseras det med det släktträd som man lagt upp på Interner. Om man däremot använder något av Sveriges mest populär släktforskningsprogram Disgen, MinSläkt eller Holger, som står för nära 75% av den svenska marknaden, så fungerar inte uppdateringen av ditt släktträd via en GEDCOM-fil för Ancestry och MyHeritage utan att man förlorar alla dokument och fotografier som man matat in sedan senaste uppdateringen.

I samma text skrev jag att uppdateringen med hjälp av Gedcom fungerade utan förluster om man använde GeneaNet, men påstod samtidigt att GeneaNet inte kunde tillhandahålla ett släktforskningsprogram för din dator. Detta var på sätt och vis sant, med samtidigt inte helt med sanningen överensstämmande. Något som jag aldrig reflekterat över är den diskreta raden längst ned på sidan där släktträdet presenteras i GeneaNet. Där står följande: "Släktträdet använder programmet Geneweb 6.03".

Innan jag fortsätter måste jag göra en liten utvikning. Många kritiker av Internetbaserade släktträd, och även jag, reagerar på att vi i praktiken ger bort all vår forskning till ett multinationellt företag, som till och med i några fall tar betalt för att andra släktforskare skall få tillgång till vårt material. En del av dessa kritiker brukar förorda att man skall lägga ut sitt släktträd på en egen server där man har full kontroll över hur materialet används och hur personuppgifter hanteras. Hur skyddat ens material är så snart man lägger ut det på Internet helt oavsett HUR det läggs ut på kan ju diskuteras och även hur känsliga och begärliga våra släktforskardata egentligen är, liksom hur skyddade nu levande personer är mot den som vill ta reda på saker när vem som helst ändå kan ringa och få ut personuppgifter för vem som helst från Skatteverket och dessutom ett foto från Körkortsregistret.

De personer som förordar att man har sitt släktträd på egen server brukar rekommendera Public Domainprogrammet PhpGedView. Att det är ett Public Domainprogram innebär att det är gratis att använda och dessutom utvecklas i samverkan mellan entusiaster världen över. Detta program är bl.a. motorn i släktforskartjänsten Snabber som kom för någon tid sedan. PhpGedView är emellertid enligt min uppfattning svårt att installera och vad jag vet så finns det endast i en serverversion för uppläggning på Internet. Det är här jag återkommer till min ursprungliga tråd.

Programmet GeneWeb är precis som PhpGedView ett gratisprogram utvecklat av frivilliga krafter och liksom PhpGedView mycket kraftfullt. GeneaNet är från och med i höst den största aktören i utvecklingen av programmet, som utgör motorn under huven på GeneaNets släktträd. Det fina är att GeneWeb finns i en version som man kan köra på sin egen dator helt frikopplad från Internet, men man kan också bygga upp ett privat släktträd på en server så man kan dela sin forskning med andra utan att blanda in tredje part. Precis som när det gäller PhpGedView krävs då lite estra kunskaper. Om man vill ha en snygg webapplikation med GeneWeb som motor så är GeneaNet just en sådan serverapplikation som är fix och färdig att använda.

GeneaNet kan således, genom samverkan med GeneWeb, erbjuda ett gratis program för din dator som fungerar likadant och genererar rapporter som ser precis likadan ut som de du får i GeneaNet. Dessutom kan du när som helst exportera din Gedcomfil från GeneWeb till GeneaNet utan förluster av inmatade bilder och dokument. Om det finns ytterligare synkroniseringsmöjligheter mellan programmen vet jag inte, eftersom jag bara provat GeneWeb en kort tid och inte har för avsikt att fördjupa mig i det eftersom jag är nöjd med att använda Disgen och GeneaNet i kombination.

När jag nu ändå skriver om vad som finns "under huven" på olika program så upptäckte jag att MyHeritage använder min favorit bland rapportgeneratorer för släktböcker för just detta ändamål. Jag talar om The Complete Genealogy Reporter -TCGR, som ges ut av Nigel Bufton. Jag har använt TCGR för att framställa flera släktböcker under de senaste två åren. Jag föredrar emellertid det fristående programmet framför inbäddade lösningar, eftersom det ger fler valmöjligheter och större kontroll.

torsdag 22 december 2011

GOD JUL och GOTT NYTT ÅR




Anmodern i byns grisfarm regerar över ett suveränt matriarkat där galten, alla suggor, samt kultingar i alla åldrar och av båda könen lever i harmonisk lösdrift året om.

Nog blir det många anförluster!


Jag önskar alla släktforskarvänner en riktig god helg och ett fantastiskt släktforskarår 2012. En speciell tanke ägnar jag alla nätsläktingar och anättlingar jag lärt känna genom min blogg.

onsdag 21 december 2011

Att ha sitt släktträd på MyHeritage, Ancestry och GeneaNet - en jämförelse i Juletider

Det finns två frågor som berör många som står inför att välja ett program på Internet att spara sin släktforskning på. Det ena är hur man håller sitt träd aktuellt, det andra är vad företaget gör med de uppgifter som man laddar ned. Jag har tittat lite på det och kommer att skriva några texter om det. Den första kommer att behandla hur man kan underhålla sitt släktträd på olika tjänster.

Jag kommer att jämföra tre tjänster, som jag själv använder och därför vet lite om. Det är Ancestry, GeneaNet och MyHeritage. Alla tre ger möjlighet att både ladda ned en GEDCOM-fil från ditt vanliga släktforskningsprogram som utgångspunkt och att bygga sitt träd on-line genom att mata in person för person. Detta innebär att samtliga tre program kan användas för att inom familjen eller släkten bygga gemensamma släktträd. Min personliga uppfattning är emellertid att varje seriös släktforskare bör bygga sina släktträd på sin egen dator och sedan ladda upp materialet med hjälp av en GEDCOM-fil till allmänt beskådande först när det är kontrollerat och korrekt.
Av det skälet anser jag det vara mycket viktigt hur uppgradering av trädet fungerar på de tre tjänsterna.

Nu haltar jämförelsen lite mellan de här tre programmen. GeneaNet och MyHeritage är huvudsakligen program för att bygga släktträd med tillhörande uppgifter, knyta kontakter mellan forskare och byta uppgifter med varandra. Även om även Ancestry har en sådan funktion så är denna tjänst huvudsakligen en sökportal med ett stort antal associerade söktjänster som ställs till förfogande. Man kanske skulle kunna säga att för de två första tjänsterna är utbyte och presentation av privata släktuppgifter huvudsaken, medan för Ancestry är denna gratistjänst ett sätt att hänvisa användarna till uppgifter dom kan finna i Ancestrys alla söktjänster, vilka utgör företagets huvudverksamhet. I den här texten kommer jag emellertid bara att behandla de tre tjänsternas kvaliteter för att bygga släktträd.

En annan skillnad mellan de tre tjänsterna är att MyHeritage och Ancestry erbjuder gratisprogram för din dator som är synkroniserade med ditt släktträd på webben. Fördelen är att vissa funktioner förenklas vad gäller att hålla samma uppgifter aktuella på såväl datorn som på Internet, men för den som väljer ett annat släktforskningsprogram innebär det klara nackdelar när man använder dessa två tjänster.

MyHeritage tillåter att du gratis laddar upp träd med 250 personer, därefter får du köpa någon av deras betaltjänster. Nästa nivå heter Premium och då kan du ha 2500 personer i ditt träd och som PremiumPlusmedlem får du ha obegränsat stora träd. I samtliga abonnemang kan du ha flera träd så länge dom inte tillsammans överstiger gränsen för antalet personer.

Att ladda upp en GEDCOM-fil är enkelt. Det enda som gör mig lite osäker är att det inte finns någon "statustermometer" som talar om att programmet arbetar, men det gör det, men det tar lite tid. Du måste tänka på att ditt släktträd får samma namn som den GEDCOM-fil som du laddar upp, men det kan du ändra senare om du vill.

Nu är huvudtanken i MyHeritage att du laddar upp en GEDCOM i början av ditt abonnemang och underhåller ditt träd on-line genom inmatningar person för person, kanske tillsamman med familj och släkt. Detta fungerar utmärkt. Alternativet är att du använder Family-Tree-Builder, men det alternativet passar ju inte alla.

I mitt fall försöker jag ladda upp de senaste uppgifterna från mitt DISGEN-träd minst en gång per månad. Jag brukar ge GEDCOM-filerna namn enligt principen DEC_2011.ged etc. Det här fungerar olika på de tre tjänsterna.

Om jag nu vill uppdatera mitt träd med hjälp av en GEDCOM på MyHeritage så måste jag lägga upp ett nytt träd, som får namn efter den senaste GEDCOM-filen jag använde. Lämpligen bör jag då radera det gamla inaktuella trädet och sedan döpa om det nya trädet till samma namn som den gamla för att andra som läser mitt träd skall känna igen sig. Vad jag förstår tar det också lite tid innan MyHeritage behandlat det nya trädet så det kan jämföras med hjälp av funktionen SmartMatches. Vad som under tiden händer med dom som var medlemmar i mitt gamla träd vet jag inte. Vad jag däremot vet är att jag förlorar alla porträtt och andra länkade dokument, som jag lagt in i mitt gamla träd on-line, eftersom MyHeritage ju betraktar mitt uppgraderade släktträd som ett nytt släktträd, som inte har något att göra med den tidigare versionen.

GeneaNet tillåter mig att ha hur många personer som helst i mitt släktträd i sitt gratisabonnemang. Att starta ett träd är enkelt och följer samma procedur som uppdatering. Att uppdatera sitt släktträd i GeneaNet är även det enkelt. Man har två val - det ena är att byta ut det gamla trädet mot det nya uppdaterade, det andra är att lägga till en gren till sitt släktträd. GeneaNet anser att man bara bör använda det andra alternativet i nödfall, då man då måste lägga ihop grenarna senare. Processen visas tydligt på en "termometer" och den går snabbt. När trädet är på plats får du frågan om du vill indexera trädet, dvs. göra det sökbar för andra. Även denna process går snabbt. En bra sak är att alla porträtt och annat som länkats till personer i ditt släktträd behåller sin plats så länge du inte ändrat personernas namn för då blir programmet lite förvillat och du får fixa till det manuellt. Om man huvudsakligen bedriver sin släktforskning med hjälp av ett program på sin dator så behöver man bara byta ut sitt träd på GeneaNet genom att ladda upp en GEDCOM med rimliga intervaller och allt sköter sig automatiskt. Namngivningen av ditt träd på GeneaNet följer ditt användarnamn, varför du måste skapa ett nytt gratismedlemskap under ett annat användarnamn om du vill ha flera träd. Även i GeneaNet kan du bygga på ditt träd on-line tillsammans med andra. Sådana tillägg av personer går emellertid förlorade, liksom i övriga tjänster, om du laddar upp en ny GEDCOM-fil som inte innehåller dessa nya personer.

Ancestry låter dig ladda upp obegränsat stora träd utan kostnad. Man har visserligen en gräns på 75 Mb, men det är väldigt generöst. Mitt träd på 13 000 personer är bara på knappt 4 Mb. Att starta ett träd med hjälp av en GEDCOM-fil är enkelt. Man får en fråga vad man vill kalla sitt träd och det behöver inte vara samma namn som GEDCOM-filen. Proceduren är ganska snabb och man får reda på hur långt processen fortskridit. Om man däremot vill uppdatera sitt träd så är proceduren följande. Även Ancestry startar ett helt nytt träd. Jag försökte vara klurig och gav det nya trädet samma namn som det gamla, men det resulterade bara i två träd med samma namn - ett gammalt och ett nytt. Tråkigt nog hade alla porträtt jag lagt in i det gamla trädet försvunnit i den uppdaterade versionen. Om man vill undvika förluster får man använda programmet Family Tree Maker, som är gratis, men på engelska.

Sammanfattningsvis kan man konstatera följande: Eftersom ingen av de tre tjänsterna förmådde importera bildmaterial från min GEDCOM-fil som var genererad från DISGEN så är det väldigt viktigt för mig hur uppdateringarna fungerade utan förluster. Jag måste ju mata in exempelvis porträtt eller klipp ur husförhör direkt on-line, vilket är OK om jag inte förlorar dom vid nästa uppdatering. Vad jag förstår så måste man använda Ancestry's och MyHeritage egna datorprogram för att inte förlora gjorda on-lineinmatningar. Det är helt enkelt inte tänkt att man skall uppdatera med återkommande GEDCOM-filer i MyHeritage och Ancestry, men i GeneaNet funkar det enkelt.

Tillägg onsdag kväll: Ancestry meddelar att Family Tree Maker kostar 31,99 dollar och är inte gratis som jag påstod.
Tillägg torsdag före Jul: Jag har fått veta att även GeneaNet kan erbjuda ett gratis släktforskningsprogram, men det är lite annorlunda så det kräver en egen kria senare.
Tillägg 2013: Såväl FamilyTreeMaker som FamilyTreeBuilder är numera gratis och även FTM finns i svensk version.

Tillägg 2016 i januari: En del har hänt sedan denna text skrevs, och eftersom den är den i särklass mest lästa texten på min blogg så krävs en uppdatering, komplettering och sammanfattning.
- Fortfarande är det så att Geneanet är den enda tjänst som återkommande kan uppdateras från oberoende datorprogram som exempelvis MinSläkt, Disgen m.fl., utan förluster av redan länkade bilder och andra mediafiler. Geneanet har gjort omfattande förbättringar av sina sökfunktioner under 2015.
-  Återkommande uppdatering av MyHeritage kan göras utan förluster om man använder FamilyTreeBuilder.
- Ancestry har meddelat att man kommer att avveckla och sluta utvecklingen av sin motsvarighet FamilyTreeMaker. Användare kan emellertid använda sina befintliga programversioner fortsättningsvis.
- MyHeritage har slagits samman med tjänsten Geni, men båda existerar parallellt.
- Tillgång till vissa externa databaser  finns även, oftast mot avgift, på Geneanet och MyHeritage, men det är endast Ancestry som tillhandahåller svenska kyrkböcker, samt motsvarande material främst från USA. Bilder av kyrkböcker hos Ancestry är emellertid relativt svårlästa svartvita bilder från mormonfilmerna som dessutom inte har samma adresser som SVAR och ArkivDigital har, vilket kan ställa till besvär.

Läs även "Vad händer med mitt släktträd på Internet när jag avlider"



tisdag 20 december 2011

Även Ancestry delar ut julklappar i år

Även Ancestry har kommit ut med en uppgradering av sin app för smartphones av typ iPhone, samt för iPad lagom till Jul. Jag har visserligen ett abonnemang på begränsad tid på Ancestry för att söka vissa uppgifter, men jag har inte laddat upp något träd. Nu blev jag ju nyfiken så jag var ju tvungen att ladda upp mitt träd för att testa den nya appen. Vad jag skall göra med mitt träd när min abonnemangstid går ut har jag ingen aning om, men det löser sig väl på något sätt. Det gick smidigt att ladda upp mina 13 000 poster till Ancestry och dom dök snällt upp på min iPad efter en liten stund.

Det första som möter mig när jag loggat in är en lista på de träd jag har tillgång till, vilket är enkelt eftersom det är bara mitt eget och exempelträdet över familjen Kennedy som alltid finns med. Appen är föredömligt enkel, men ändå kraftfull. Man hittar den man gjort till centralperson på välkomstsidan och sedan är det bara att surfa runt. Det är väldigt intuitivt och elegant att röra sig i släktträdet och man hittar lager efter lager av ny information på ett enkelt sätt. Ändå är det aldrig någon tvekan om ur man hittar tillbaka till utgångsläget. Någon har tänkt till på ett mycket bra sätt vid systemeringen av appen. I mitt tycke fungerar den bättre än Ancestry's hemsidan som man har på sin stationära dator.

En bra funktion är sökfunktionen där man dels kan söka i en sökruta, men också genom att rulla i listan av namn eller klicka på begynnelsebokstaven i efternamnet. Smart! Jag har ju inte använt Ancestry's app förrut, men enligt pressreleasen finns två viktiga nyheter. Den ena är att man precis som i huvudprogrammet kan utnyttja funktionen med skakande löv som indikerar att det finns mer uppgifter om en viss person. Det andra är att man även om man inte har abonnemang på Ancestry kan köpa uppgifter direkt från appen om de anor som det finns uppgifter om.

Jag gjorde också ett litet experiment genom att ladda upp ett porträtt för en person i mitt släktträd via datorn. Det tog bara några sekunder innan bilden dök upp på min iPad utan att jag behövde röra ett finger. Det här är en snyggt utformad, no-nonsense-app som fungera elegant.

Ännu en utmärkt app som gör det möjligt att ta med sig sitt släktträd på tåget, till biblioteket eller till släktträffen på annandag jul. Synd bara att man inte har råd att använda alla.
 
Tillägg tidig morgon 2011-12-20: Som novis på Ancestry har jag missat en viktig sak som Johan Malmros nedan uppmärksammar mig på. Det är gratis att ha sitt träd på Ancestry och kräver inte medlemskap. Så förstod jag av den nya appen att man kan köpa TIPS i "lösvikt" även som icke medlem.

fredag 16 december 2011

Gratis Julkapp från MyHeritage

Lagom till Jul lanserar MyHeritage sin App för smartphones för såväl iPhone som Android. Den är gratis och kan användas av alla som har sitt släktträd på MyHeritage. Eftersom jag bl.a. har mitt släktträd på MyHeritage så laddade jag omedelbart ned applikationen och loggade in.

Välkomstsidan är enkel och illustrativ. Överst till vänster kan man välja några inställningar. Det viktigaste är vilken av de släktplatser man är medlem av och som man vill visa. På välkomstsidan har man tre val: Släktträd, Dela foton samt MyCeleb.

Släktträd är naturligtvis den viktigaste och jag var lite spänd på hur appen skulle klara mina över 13 000 poster. Det gick utmärkt! Man kan välja mellan att bara visa släktträdet eller ha en informationsspalt till vänster. Släktträdet kan visas i alla tänkbara zoomnivåer och informationen följer med och detaljeras automatiskt i förhållande till zoomnivå. Har man långsamt bredband kan zoomen "hacka" lite, men det är obetydligt. Det finns mängder av praktiska visningsfunktioner, som helskärm, en liten navigationssymbol i nedre hörnet så man inte tappar bort sig i trädet, sökruta mm.

Appen har emellertid samma egenhet som storebror på nätet. Jag kommer alltid till en början till någon avlägsen NN Bertilsdotter i tidernas begynnelse och sedan tar det en massa tid att finna vägen till de mer centrala anorna. Troligen finns det någon inställning någonstans där man kan välja ingångsperson i släktträdet, men den har jag inte hittat trots idogt sökande. Jag får lära mig mer.

Om man arbetar i helskärm och klickar på en person kommer genast informationsspalten upp för den personen. Där står de väsentliga uppgifterna om personen, men man har två ytterligare lägen att arbeta med - Händelser och Släkt.
Händelseläget visar de uppgifter som du matat in, födelse, vigsel, barns födelse och deras giftermål samt död mm.
Släktläget visar alla de närmaste familjerelationer som personen har.

Funktionen Dela foton är trevlig att ha när man träffar släkten. Man kan bläddra på vanligt smartphonevis mellan bilderna, men tråkigt nog visas dom kvadratiska i bläddringsläget. Detta gör att delar av huvudet kapas på personer fotograferade i stående format. Visserligen kan man genom ett klick på bilden se den i sin helhet, men det är lite bökigt.

Funktionen MyCeleb begriper jag inte nyttan av. Den jämför hur lik du är en kändis, som du ofta inte ens visste är en kändis. Att man har en sådan här tramsfunktion på Internetsiten där det finns gott om utrymme kan jag acceptera, men på en app för mobiler verkar det lite onödigt. Vad det har med släktforskning att göra förstår jag inte. Om man vill roa barnbarnen så tycker jag den härmande katten Talking Tom är mycket bättre och roligare.

Trots mina sura kommentarer på slutet så är jag imponerad av MyHeritage app som är den bästa för släktforskning som jag använt hittills på min iPad och jag har även provat den på min iPod Touch och även där funkar det utmärkt, men man får ju ha bra syn på den lilla skärmen. Jag ser förresten att MyCeleb finns som en separat app att ladda ned. Där hör den hemma, inte bland släktforskare. Vill man springa omkring i Jul och fotografera släkten och få dom att tro att dom är på pricken likt Richard Gere så må så vara. Alltid blir någon glad.

lördag 10 december 2011

Gratis ordbehandling i "molnet" och för datorn

Olika abonnemang och programvaror drar stora kostnader för oss släktforskare. Dom pengarna vill man ju gärna lägga på det man bäst behöver för sin släktforskning. Utöver släktforskarprogrammen behöver man ju emellertid en del andra program, som kostar ganska mycket. De flesta har väl någon version av Microsoft Officepaketet i sin dator och inser att det gör ett jättehål i plånboken när man skall uppgradera det, även om man nöjer sig med billigaste versionen.

Numera finns emellertid ett ganska stort antal gratis program som gör liknande saker som Microsofts paket och dom flesta är riktigt bra om man inte är en väldigt avancerad användare.

Det finns lite olika typer av gratispaket. Det är dels de som precis som Microsoft Office har både ordbehandlare, kalkylprogram, presentationsprogram och en del andra funktioner. Det finns dom som bara är ordbehandlare. Bland ordbehandlare finns allt från oerhört enkla till mer avancerade. Det finns också två olika lösningar rent tekniskt. Den ena är det vanliga att man laddar ned ett program på sin dator och sparar alla filer på datorn, det andra arbetar mot, det man idag kallar, "molnet".

Att arbeta mot "molnet" innebär enkelt uttryckt att man inte har några program på sin dator och inga filer heller om man inte vill. Precis som det länge varit på stora företag ligger alla program på en server som man kopplar upp sig mot. Skillnaden är att servern i det här fallet ligger någonstans ute i världen, inte på en annan våning i huset.

Att arbeta mot "molnet" kan ju tyckas lite riskabelt ur integritetssynpunkt och där är det lite olika för olika tjänster. I en del fall, som Microsoft Office Web App måste du vara registrerad i Windows Live och dom vet ju vem du är. Andra som exempelvis Google Docs begär visserligen en registrering, men du behöver bara ange en emailadress och ett lösenord, inga andra personuppgifter.

Det som är speciellt när man arbetar mot "molnet", förutom att det är aningen långsammare än när man arbetar med ett program på datorn, är att man är totalt flexibel. Man kan använda sitt program och komma åt sina filer precis var som helst där det finns en Internetkopplad dator. Däremot ligger man risigt till om man inte har Internetkoppling tillgänglig. En annan funktion som är fullt utbyggd med dessa program är att många kan arbeta på samma texter samtidigt och alla har den senaste versionen tillgänglig hela tiden. Att samarbeta om texter har man även kunnat göra på vanliga program, men det har varit väldigt bökigt med skickande hit och dit och hålla reda på versioner.

För oss släktforskare är det speciellt värdefullt att kunna arbeta flexibelt. En del av dom här programmen kan användas i en smartphone och då har man ju sin ordbehandlare och alla dokument med sig var man än bedriver sin forskning.

De mest avancerade programmen som du kan ladda ned gratis till din dator är Open Office och LibreOffice. Båda är gjorda med utgångspunkt från Microsoft Office och man känner sig hemma om man är van vid att arbeta med de programmen.

Även på "molnet" finns hela officepaket, till och med en gratis version av Microsoft Office. Det heter Office Web Apps och fungerar i stort sett som du är van vid från den vanliga versionen. Den stora konkurrenten är Google Docs, som trots namnet är ett helt officepaket. Ett annat paket är ThinkFree.
Förutom dessa paket finns ett antal mer eller mindre avancerade text- och ordbehandlare gratis. Några exempel är QuietWrite, Etherpad, ZohoWriter och WriteBoard. Det finns många fler, som man kan testa gratis en tid och som sedan tar en lite kostnad för användning och lagring, men dom nämner jag inte i här.

måndag 5 december 2011

Min relation till Vidik Hansson i Norrbo och hustru Malin

Alltsedan jag började släktforska, vilket inte var så länge sedan, har jag intresserat mig för Vidik Hansson i Norrvik och hans släkt. Den senare tidens diskussion har tillfört mycket till min kunskap. Speciellt två texter som jag tidigare missat av Anders Winroth med titlarna "Arvet i Norrvik I och II, införda i Släktforskaren 94-95:2005.

Skälet till mitt tidiga intresse för Vidik Hansson var att jag lyckades härleda mina anor på min fars sida till honom via bergsidkarsläkten Olaussons i Grangärde. Den grenen gick tillbaka till Vidik Hansson och Malin E-dotters son Hans Vidiksson. Länge kände jag mig mycket nöjd med dessa intressanta anor i mitt släktträd, men när jag senare använde mig av funktioner i ett program på nätet (GeneaNet) dök fler intressanta anlinjer upp som ledde till Vidik Hansson. Det visade sig att jag var ättling till såväl Hans Vidiksson som hans bror Per Vidiksson och systern Sara Vidiksdotter.

Grenen till Hans Vidiksson går från stamfadern till Olaussonsläkten bergsmannen och sexmannen på Broby Olaus Matsson (1763-1816). Hans mor var Lisa Stina Ullberg, vars farfars mor var dotter till kyrkoherden i Skultuna Johannes Vidichindus Grangius, son till Hans Vidiksson.

Grenen till Per Vidiksson går via Olaus Matsson hustru Anna Maria Jansdotter (1759-1804). Hon var dotterdotters sondotter till Catharina Persdotter Ihrstadia och Per Danielsson, bergsman i Snöån, dotterson till Per Vidiksson.

Den tredje grenen, till Sara Vidiksdotter, går från Olaus Matssons sonhustru Christina Halvarsdotter, gift med bergsmannen i Orrnäset Per Olausson (1790-1829). Christinas farmors farmor var Anna Adriansdotter Rebock, dotter till Karin Hansdotter Meunick och  glasmästaren och nämndemannen Hans Adrian Henriksson Rebock. Karin Hansdotter Meunick var dotterdotter till Sara Vidiksdotter.

Min farmor farmor var Johanna Persdotter Olausson (1845-1915), sondotter till Per Olausson och Christina Halvarsdotter. Johannas make var Jan Erik Andersson, stalldräng vid Nyhammars bruk, en anställning som han med all sannorlikhet fått genom sin mer välsituerade svåger Carl Olof Persson Olausson, som var bokhållare på bruket.

Jag publicerar detta dels för att få synpunkter på korrektheten, dels för att jag vet att det finns många som kanske kan passa in dessa pusselbitar i sitt eget släktträd.

Figuren framställd med GeneaNet

lördag 3 december 2011

Harald Edelstam, Selma Lagerlöf och Per Evind Svinhufvud

För en tid sedan presenterade jag ett par udda släktskap, det mellan Raoul Wallenberg och Ray Bradbury och det mellan Raoul Wallenberg och Carl Michael Bellman. Skälet var att jag med hjälp av en funktion i GeneaNet kunde hitta just den här typen av oväntade släktskapsrelationer i mitt ganska omfattande släktträd.

Jag kunde ju inte ana att detta experiment skulle få en sådan uppmärksamhet från eliten av svenska släktforskare. Mina texter gav upphov till en mycket initierad diskussion om släktskapsrelationer i Västerbergslagen. Jag måste tillstå att jag känner mig hedrad av den uppmärksamhet mina texter fått och väldigt tillfreds med det sätt på vilket sakförhållandena har tillrättalagts.

Det har också gett mig blodad tand att publicera ytterligare ett antal udda släktrelationer, men den här gången kommer jag att förekomma mina läsare genom att bättre redovisa mina källor. Att det troligen ändå finns detaljer som kan diskuteras och korrigeras är jag övertygad om och välkomnar.

Jag fortsätter på samma tema som tidigare och fokuserar mitt intresse på en annan av våra hjältar bland svenska diplomater, nämligen Harald Edelstam, hjälten från Santiago de Chile. Han kanske inte är lika internationellt berömd som Raoul Wallenberg och kanske inte lika uppskattad i vissa kretsar, men ändå en person som jag känner stor respekt för på grund av hans insatser efter militärkuppen som inleddes 07.00, 11 september 1973 och där han räddade mängder av människor av olika nationaliteter under militärjuntans grymheter.

Jag kommer att visa släktskapet mellan Harald Edelstam och Selma Lagerlöf samt släktskap mellan Harald Edelstam och Finlands förre president Pehr Evind Svinhufvud.

När det gäller Harald Edelstams släktskap med Svinhufvudssläkten har jag främst litat till den omfattande forskning som bedrivts om denna gamla släkt från Kopparbergslagen, dels till Västerås stift herdaminnen i 1971 års upplaga (Ekström). Svinhufvudsforskningen är grannlaga. Det har publicerats oerhört mycket och Internet översvämmas av uppgifter som ofta, i viktiga detajer, är inaktuella i förhållande till forskningsläget. Jag har under resans gång tagit del av de flesta texter som har skrivits om Svinhufvudsläkten och successivt reviderat mitt släktträd utifrån senaste rön. Jag har emellertid i det här fallet främst litat till den text som Torsten Berglund, Elisabeth Hemström, Leif Olofsson och Anders Winroth publicerade i Släktforskarnas årsbok 2008 under rubriken "Om Svinhufvudsläktens ursprung", samt den antavla över Klara Johansdotter som presenteras av Torbjörn Näs, Torsten Berglund och Martin Casterud på Dalarötter. Skälet är att dessa texter är de senaste jag funnit och därför de mest tillförlitliga.

När det gäller Selma Lagerlöfs anor har jag så långt det gått använt mig av Västerås stifts herdaminnen från 1971 (Ekström) och 1939 och 1949 (Ekström), samt ovanstående källor när det gäller Svinhufvudsanknytningen. För att fylla luckorna har sammanställningen av Selma Lagerlöfs anor på Rötter av Håkan Skogsjö, med rubriken "Selma Lagerläfs förfäder" varit till stor hjälp.

Den andra släktrelationen jag visar mellan Harald Edelstam och Pehr Evind Svinhufvud blir ju på grund av ovanstående aningen trivial. Att finna anättlingar där släkten Svinhufvud är gemensam nämnare kan tyckas lite långsökt och är ju inte särskilt originellt. Det må emellertid vara tillåtet numera när Svinhufvudsläkten "dammats av" för att visa att Daniel Westling är en värdig gemål till vår kronprinsessa i kraft av sitt avlägsna släktskap med Svinhufvudsläkten.

Huvudsakliga källor jag använt:

Ekström, G. 1939, 1949, 1971: Västerås stifts herdaminnen.
Berglund, T. et al., 2008: Om släkten Svinhufvuds ursprung, ur Släktforskarnas årsbok 2008; Sveriges Släktforskarförbund, red. Håkan Skogsjö.
Skogsjö, H.: Selma Lagerlöfs förfäder. Nättidningen Rötter, http://www.genealogi.se/lagerlof.htm
Näs, T. et al.: Antavla för Klara Johansdotter, Nättidningen Dalarötter, http://www.genealogi.se/dalarna/klara.htm
Winroth, A. 2001: Svinhufvud-ätternas gemensamma ursprung. Släkt och Hävd 2001:2-3
Spridda texter på Anbytarforums forum, främst, grupperna Medeltida släkter: Svinhuvud (Kopparbergsätten), samt Introducerad adel: Svinhufvud i Westergötland
Illustrationerna är framställda med GeneaNets funktion för släktskaprelationer


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...