Att söka sina matrilinjära rötter

Åtminstone i mitt släktforskningsprogram, Disgen, favoriseras den agnatiska härstamningen kraftigt, dvs. övre raden i antavlan representeras av härstamningen rakt nedstigande på fädernet - farfars farfars farfars far osv. Om man skulle vilja undersöka sin matrilijära härstamning, dvs. mormors mormors mormors mor osv. så måste man leta sig ned till yttersta nedre högra hörnet av sin antavla. Ni vet det där hörnet som man alltid glömmer bort. För fullständighetens skull vill jag också nämna att det finns något som heter kognatiskt släktskap som avser släktskap via såväl mödernet som fädernet. Här räknas också släkt genom exemplevis sin farmor trots att detta i grunden är på fädernet. Ett önskemål skulle vara att man kunde välja agnatisk eller matrilinjär härstamning när man ritar upp sin antavla i Disgen.

Som det är nu så blir den övre delen, dvs. den del av antavlan som avser släktskap på fadernet ofta mer bearbetad och detaljerad. Man hinner liksom inte ned till nedre högra hörnet. Jag tog mig därför för att med hjälp av GeneaNet, där man kan begära vilket släktskap som skall visas, att kontrollera både min matrilinjära antavla, dvs. min mormors mor osv. och del av min kognatiska antavla på fädernet, dvs. farmor mor osv. Skall man vara korrekt så var det väl egentligen min fars matrilijära antavla jag ritade upp.

Nedan visar jag dessa två tavlor och som jämförelse min agnatiska antavla. Resultatet av detta var att jag bestämde mig för att börja nysta i mina kognatiska och matrilinjära anor, vilket visade sig vara lättare sagt än gjort.

Mina matrilinjära anor

Alla vet ju att det kan vara nog så besvärligt när man börjar närma sig mitten av 1700-talet, men redan tidigare kan man stöta på besvär när man söker sina rötter på mödernet.

Hur går man då tillväga när man börjar närma sig gränserna för vad som går att utläsa i kyrkböckerna? I normalfallet så har man hittat en post i husförhöret där mannen, hustrun och ett antal barn finns medtagna. Jag brukar ofta hamna där genom att en av barnen, som är min ana har förekommit i födelseboken och där har man kunnat läsa vad föräldrarna heter och vilken by dom bodde i när min ana föddes. Med hjälp av dom uppgifterna är det relativt lätt att hitta fram till det första husförhör där anan finns med. Man söker upp husförhöret för aktuellt år och finner då oftast en gårdsförteckning i början eller slutet. Där finner man aktuell by och även vilken sida som husförhören börjar på för den byn. Sedan är det bara att bläddra sig fram tills man hittar sin ana med föräldrar och eventuella syskon. Men nu var det således fråga om att gå vidare ett ytterligare steg och söka anans morföräldrar.

Min fars matrilijära anor

I princip går det till på samma sätt att söka modern som fadern, men ofta stöter man på problem när man skall söka efter modern. När det gäller fadern är det oftast bara att gå baklänges i husförhören så finns det stor chans att föräldrarna dyker upp förr eller senare. Speciellt om vår anas fader är ägare av ett hemman är det troligt att farfadern ägt det innan, men över huvud taget är chansen att fadern blivit kvar i sin födelseby ganska stor. Man kommer då så småningom till ett husförhör där modern inte finns med - fadern bor kanske med sina föräldrar eller är ensam upptagen i kyrkboken. Man har då hittat den tidpunkt då föräldrarna fortfarande var ogifta.

Mina agnatiska anor

När det gäller kvinnosidan är det ofta något mer komplicerat. Dels har prästen förvånansvärt ofta utelämnat födelsedata, på sin höjd finns året noterat. Ännu vanligare är att man inte angett kvinnans födelsesocken, vilket är allvarligt eftersom jag tycker mig ha sett att männen inte sällan hämtade sin brud från en annan by eller församling. Ett bra sätt att undvika inavel inser man. För att hitta kvinnans ursprung är det ju oerhört viktigt att veta var hon är född. Hur gör man då om detta inte finns med i husförhöret. Det finns några frågor man kan ställa sig för att uttröna moderns föräldrars identitet. Frågorna erbjuder alternativa vägar till den kunskapen och resultatet avgör vad nästa fråga bör bli.

När föddes modern?

Givetvis försöker man först hitta vigselnotisen. Vi vet ju när den senaste tidpunkten var då de var ogifta. Det är bara att söka igenom de aktuella åren efter för att finna de två. Har man tur anges här hur gammal hon var vid giftermålet och då kan man ju räkna fram ungefärligt fördelseår. Har man ytterligare tur så anges där moderns födelseförsamling och kanske till och med vem hennes far var. Ofta får man emellertid bara reda på när de gifte sig och det ger ju ingen vidare ledning.

Ett annat sätt att ta reda på hennes födelseår är att söka sig fram i tiden till någon av hennes födslar och gå till barnets födelsenotis. Där står ofta kvinnans ålder, ibland bara i intevall som 20-25, men även det är en vägledning. Man bör också notera vittnena eftersom såväl föräldrar som syskon kan återfinnas där. Heter kvinnan Stina Larsdotter bör man således notera alla män med namnet Lars och alla Larsdotter och Larsson och varifrån dom kommer. Vid senare identifikation bland ett antal möjliga Stina Larsdöttrar kan detta vara avgörande.

Om man inte redan gjort det bör man söka efter Stinas dödsnotis också för där kan det finnas uppgifter om hennes ursprång och födelseår.

Om vi nu har varit så tursamma att vi funnit ut kvinnans födelseår på ett ungefär blir nästa steg att försöka finna hennes födelsenotis. Det är ju klokt att börja i den församling där hon gifte sig och leta på åren närmast före och efter det år vi räknat fram. Heter hon Stina Larsdotter så måste vi leta efter Stina och Christina med olika stavningar med en far som hette Lars, med eventuella variationer (Det här gäller åtminstone före mitten av 1800-talet när patronymikon fortfarande var regel). Eftersom det gick mode i namngivningen även på den tiden så kommer man troligen att finna ett antal lämpliga kandidater som kan var ens kvinnliga ana. Nu måste man komma ihåg att det behöver inte vara någon av dessa eftersom vi ju inte vet hennes födelseförsamling. Hur knepigt det kan vara visar sökandet efter min morfars farmor i Eda som har engagerat både mig och en medforskare. Vi fann henne så småningom i grannsocknen Gunnarskog.

Om vi nu antar att vi funnit ett antal lämpliga kadidater - hur vet vi vilken som är den rätta? Nästa fråga man kan ställa är:

Hur träffades de två?

Vi har naturligtvis försökt följa modern i husförhören före giftermålet, vilket ofta är oerhört svårt. Kanske det finns någon notering om att hon kommit från en annan sida i husförhöret eller det kanske finns en notering om att fadern flyttat in från en annan ort. Hur som helst bör man söka igenom sidorna närmast omkring den plats där de bodde vid giftemålet för att se om modern kan ha arbetat eller bott i en granngård. På samma sätt får man göra om fadern vistats på annan ort och kanske där mött sin tillkommande. I sådana här fall är det en fördel om man kan den lokal geografin för då kan man kanske lista ut möjliga platser där de två har träffat varandra. Som vanligt söker jag efter personers födelseår i husförhören eftersom det är enklare att söka efter än att söka efter ett viss namn.

Om man kammar noll i de här försöken brukar jag söka mig bakåt i faderns liv ytterligare för att se om han under yngre år gjort några utflykter till andra socknar eller om han blivande hustru kan ha förekommit i hans närhet. Ett lite mer omständligt sätt är att söka upp födelsenotiserna för moderns och faderns syskonbarn. Har man tur kan någon av parterna dyka upp som vittnen vid dopet. Den tillkommande kan ju vara en vän eller väninna till ett syskon. Ofta anges vittnenas bostadsort och i så fall kan man komma vidare bakåt. Det handlar ju främst om att finna den lösa trådändan där modern förekommer sista gången före giftermålet.

Ett så kallat "långskott" är naturligtvis att tröska igenom hela den aktuella socknen året innan giftemålet för att hitta kvinnan - återigen får man söka på födelseår. Några gånger har jag faktiskt haft turen att hitta min kvinnliga ana på det sättet.

Antingen vi har funnit någon notis som har ett tidigare datum än giftermålet eller misslyckats med detta gäller det att knyta någon av de Stinor vi fann från rätt födelseår med vår kvinnliga ana. Det här är en ren elimineringsprocess. Frågan vi måste ställa oss är:

Vilka kan det inte vara?

Nu är det bra att följa varje möjlig Stina framåt i tiden. I de flesta fall står det i födelsenotisen i vilken by eller gård de olika kandidaterna är födda, men inte alltid. Även där det är angivet kan det vara svårt att tolka om man inte har god lokalkännedom. Jag brukar öppna samma sida i Arkiv Digital för deras färgbilder är ofta mycket lättare att läsa. Att jag inte använder AD hela tiden beror på att det går så långsamt att bläddra i de stora bilderna, så där är Genline bättre. Ett annat trick jag använder mig av är att försöka tyda någon del av namnet och sedan gå till Ortsregistret för att se vilka orter som passar. Slutar det på - torp eller - dammen exemplevis får jag väl kolla om det föddes någon Stina det året i de olika -torp och -dammen. Omständligt - ja!!

Det låter kanske konstigt, men här är det bra om man kan elliminera så många av dom möjliga kandidaterna som möjligt. Dom kanske dör unga eller visar sig omöjliga av andra skäl. Ofta får man följa Stinorna flera husförhör framåt innan man kan avfärda dom som fel personer. Ibland kan man inte se att det är fel personer förrän de gifter sig med någon annan, men se upp - maken kan dö tidigt och de kan gifta om sig.

Ibland finner man ett spår tidigt som verkar speciellt lovande. Ett sådant exempel var min fm mm mm mormor Margareta Ersdotter, som jag hittade efter jag skrev ut ovanstående kognatiska tavla. Jag sökte henne bland många andra med samma namn i en grannsocken. Hennes familj flyttade emellertid tidigt till den socken där hon sedemera gifte sig så i det fallet fick jag vittring på något som var värt att följa upp. Mycket riktigt visade det sig vara rätt person så jag slapp att kolla alla de andra med samma namn och födelsedata.

Om man inte finner någon lämplig person som kan vara ens ana i hemsocknen får man som sagt gå till omkringliggande socknar. En koll i inflyttningsregistret för åren innan giftermålet kan i vissa fall ge resultat. Finner man någon med rätt namn och födelsedata får man försöka finna denna person i den gamla och nya socknen för att kunna koppla ihop dom. Ibland anges i vilken by som den inflyttade bosatte sig, men många gånger saknas denna uppgift. Man får då gå tillväga på följande sätt. Man får gå igenom den nya socknen sida för sida och leta efter den kvinnliga anan, genom att söka efter hennes födelseår. När man funnit henne är det ofta lätt att följa henne framåt till giftermålet. Därefter måste hon kopplas ihop med en av de personer vi fann i födelsenotisen i födelsesocknen. Kanske står motsvarande notis i utflyttningslängden för den socknen, men räkna inte med det. I annat fall får man följa varje kvinna framåt tills dess man finner någon som flyttar till den nya socknen vid rätt tillfälle.

Om man finner en person med rätt namn och fördelsedata som flyttat vid ungefär rätt år till den nya socknen, samtidigt som man finner en person i den nya socknen med samma födelsedata som sedemera gifter sig med ens manliga ana så kan man vara ganska säker på att man funnit sin kvinnliga ana och hennes föräldrar.

Det är viktigt att säga att ibland kan det vara lika svårt att hitta manliga anor, men oftast finns mycket bättre dokumentation över mannen än över hustrun. Vad som också är förbryllande och besvärligt är att det förekommer ganska ofta att kvinnorna förs in med endera fel förnamn eller efternamn i husförhör och även i födelsenotiser. Om man följer en familj över deras levnad är det emellertid lätt att se var felaktigheterna finns, men det ställer till problem när man söker efter en speciell person. En annan egenhet är att vissa födelseböcker bara anger fadern som förälder i födelseboken, vilket utgör ytterligare ett problem. I de fallen får man gå till husförhöret för åren efter födseln för att hitta moderns namn.

När jag håller på och nystar på det här sättet brukar jag registrera alla relevanta personer med hjälp av Genlines texttolkningsfunktion. På så sätt kan jag enkelt söka mig tillbaka till exakt den sida där jag fann olika personer under vägen.