DISGEN 8.2a och andra nyttigheter för oss släktforskare

Det kommer mer och mer hjälpmedel för oss släktforskare. Några är gratis andra måste man betala dyrt för. Bland det bättre jag sett under senare tid är Scangen, den nya sökmotorn för oss släktforskare. Jag testade den för något år sedan och blev inte imponerad, men nu har den en helt annan funktionalitet och den lyckas söka reda på de mest underliga saker. Givetvis söker den i alla de vanligaste databaserna och man kan själv välja vilka man vill använda genom kryssrutor. Jag är ju åpen, som man säger i Göteborg, så jag kryssade alla och då får man vissa förvånande resultat som ingen annan lyckas hitta.

Jag sökte på namn som jag har i min egen släkt för att kolla. Det blev Skragge och några andra udda personer från 1500-talet, samt några personer mer nära i tid. I samtliga fall lyckades Scangen hitta alla mina förekomster på Internet, några som jag glömt att jag lagt dit och som är tämligen inaktuella. (Jag får nog städa lite). Vid varje träff anges med en symbol vilken databas det gäller, dessutom finns en pop-up text som talar om vems databas det är. Lustigt nog saknar GeneaNet där jag har mycket material en logga - det måste den väl ha?

Jag hittade saker jag aldrig funnit förrut när jag sökt. Exempelvis fann jag Hülphers Genealogier genom Västerås bibliotek samt dessutom bilder från bildcommunityn Flickr. Det var när jag sökte på min mormor Augusta Aronsdotter som den vackra bilden av henne som ung kom upp från Flickr.
I några fall gjorde jag fynd så jag kunde komplettera min databas med nya anor fast det inte riktigt var meningen med testen som ju bara var en provkörning. Scangen har också en översättare för Genlines GID-nummer så man kan få reda på socknen genom att bara slå in de första siffrorna. Det välkomnas säkert av många. Det bästa med Scangen är att det är fullständigt GRATIS. Det trista är att man även hamnar på dom där söksajterna där man får reda på att dom har något, men man får inte veta vad förrän man betalar. När man sedan betalar inser man att det var fel person eller totalt felaktiga uppgifter man betalat för.

En liten skojtest jag gör med alla databaser är att leta efter den påhittade personen Hence Babelsfurt som Björn Isheden beskriver i Västerbergslagens släkforskares blad Släktforskaren. Glädjande nog får jag bara fyra träffar på Hence Babelsfurt och då är en av dem Torsten Berglunds inlägg på Anbytarforum där han berättar om falsifikatet.

En mycket högklassig källa har jag just fått med posten. Det är de samlade numren av Släkt och Hävd på CD-skivor för åren 1950-1979, men dom var inte gratis. Man kan ju tycka att det inte är till så stor nytta att läsa om dessa berömda familjer om man är en helt vanlig släktforskare med mindre bemärkta anor. Nu är det emellertid så att vårt svenska namnskick gör det ganska svårt att upptäcka om man har några anor som leder vidare till mer bemärkta släkter. Genom en sökfunktion i Filemaker Pro som bifogas kan man enkelt hitta samband som man inte visste om tidigare. Att söka efter Sven Andersson är ju inte så givande, men för mig är det fruktbart att söka på exemeplvis Grangärde där jag har mängder av anor. Man hittar då alla förekomster av personer med anknytning till Grangärde. Om man har sitt släktforskningsprogram öppet parallellt kan man ju testa dom Sven Andersson i Grangärde som man finner i SoH och se om dom finns med i den egna databasen. På så sätt har jag funnit några intressanta anättlingar redan vid ytligt skummande bland artiklarna.

Samma dag fick jag en ny version av DISGEN 8.2a i brevlådan - också den gratis. Några revolutionerande nyheter var det väl inte förrutom att man kan lägga upp en egen favoritlista över önskade startpersoner. Lite nya möjligheter att spara utskriftsmallar fanns också samt förbättrad kartfunktion. Jag uppskattade mest det nya utskriftformatet Komprimerad antavla. Med den kan man skriva ut alla sina anor i grafisk form. De tre första generationerna på varje ark skrivs horisontellt och därefter tre generationer vända 90 grader. På så sätt får man plats med de 5 första generationerna på första sidan och de första 10 generationerna ryms på 26 sidor.

En sådan uppställning är bra på många sätt. Man får en bra överblick över sitt material och ser genast luckor som behöver beforskas. Man kan enkelt korrekturläsa och dessutom skriva in uppgifter i de tomma rutorna för hand om man skriver smått. Man bör emellertid gå in och ändra typsnittet från det förinställda fetstilen på namnen. Namnen skriver nämligen i varandra och långa namn får inte riktigt plats och det ser kladdigt ut. Jag har nu 188 sidor grafiska antavlor på min fars sida i dubbelsidig utskrift att bläddra i.