TWINGLY - i släktforskningens tjänst

Jag fick erbjudande att prova betaversionen av Twingly's Channels. Givetvis kunde jag inte motstå något så intressant. Vad handlar det då om?

Jag vill inte påstå att jag förstått allt, men jag har ändå startat en Twinglykanal som har adressen http://www.twingly.com/genealogy och namnet Släktforskning för noviser. Saknar man fantasi så gör man. Jag kan göra några intressanta saker där.

Dels kan jag välja några nyhetsfora, bloggar eller sidor som har sk. RSS-feed och lägga in dom. Jag har naturligtvis valt min egen blogg men dessutom Släktforskarbloggen på GeneaNet samt Sannes blogg om släktforskning. Nu kommer allt som skrivs på dessa sidor att automatiskt komma upp på min sida i en kortversion för alla att ta del av.

En annan sak jag kan göra är att välja några sökord. Jag valde släktforskning samt genealogy. Det senare skulle jag inte gjort för helt plötsligt fylldes sidan med amerikansk spam av värsta sort. Släktforskning funkar däremot bra och söker således av hela Internet efter inlägg där det ordet förekommer.

Det tredje jag kan göra är att välja specifika websidor som jag gillar och lägga in länkar. Jag valde www.dis.se samt min egen kurs www.minkurs.se/slaktforskaren. Nu kommer dessa upp och dessutom anges alla utlänkar från dessa websajter, vilket ju kan vara av intresse.

Man kan läsa materialet i två lägen - det ena heter Incoming och där dyker inläggen upp i ordning, det andra läget är Top stories och där visas ett urval. Hur det görs vet jag inte men troligen efter hur många som läst det.

De här inställningarna gjorde jag bara för att testa hur det funkade. Jag kommer att lägga in massor av nya saker fortlöpande. Jag hoppas på så sätt kunna bygga upp en sida där intresserade kan hitta det mesta av intresse inom ämnet släktforskning.

Du är välkommen att testa sidan. Den heter alltså Släktforskning för noviser

Släktforskning - en hobby som lätt invaderar ens liv

Det här med släktforskning tenderar att invadera ens liv och inte försvarar man sig heller. Jag arbetar vidare med mina släktböcker och har till min glädje hittat det utmärkta proffsprogrammet Adobe InDesign i min gamla jobbdator. Det är det programmet som många använder som framställer tidskrifter. Exempelvis tror jag Släkthistoriskt Forum använder det för att framställa tidningen i dess nya skepnad. Den har förresten blivit riktigt bra sedan bottennappet tidigare i år. Grattis till återkomsten och uppryckningen! Att jag har InDesign kommer att underlätta oerhört när jag vill utforma min släktbok efter eget huvud. InDesign tar också emot RTF-filer från DISGEN utan knot. En annan fördel är att jag kan spara mitt resultat i flera olika former av PDF-filer, vilket gör att jag från samma material kan framställa tryckoriginal för proffstryck och versioner för att framställa e-böcker. Det kommer väl att ta lite tid att lära sig till och med de mest elementära finesserna i programmet, men det skall bli kul. Enda nackdelen är att programmet kostar skjortan så det är inget jag skulle ha råd med om jag inte hade en gammal version som jag skaffade på den tiden jag hade lön.

Förutom släktboksarbetet har jag bearbetat en text från min blogg som just Släkthistoriskt Forum vill publicera framöver. Sådant är ju kul. Jag har också fått en förfrågan om att göra en webbaserad släktforskarkurs för nybörjare och det kan jag bara inte motstå, undervisningsnarkoman som jag är. Vi har ju alla våra yrkesskador! Den planerar jag ha färdig någon gång på vårkanten. Så ser jag fram emot att besöka Sverige under Julen. Jag har en lång lista på saker som jag skall kolla på Universitetsbiblioteket, Landsarkivet och Stadsbiblioteket i Göteborg. Hinner jag kanske jag tar en tur till Sunnansjö, eftersom jag ändå skall besöka mina släktingar i Nora. Jag skulle vilja ta en titt i Olaussons bruksarkiv som lär finnas där och lära mig lite mer om mina förfäder på farmors fars sida. Jag begriper inte hur jag fick tid att arbeta förrut. För dom som inte är pensionärer måste arbetet inkräkta fasligt mycket på släktforskningen.

Eftersom släktforskardagarna är i Örebro nästa år i augusti börjar jag att fundera på om jag inte skulle besöka dom för en gångs skull när det nu är så nära mina svenska hemtrakter. Dels skulle det vara trevligt och lärorikt, dels kanske jag kunde få några fler släktforskarvänner som intresserar sig för samma trakter som jag gör.

Något som glädjer mig mycket är att jag får fler och fler besökare på min blogg. Väldigt många är direktbesökare, vilket betyder att många av mina släktforskarvänner läser min blogg regelbundet. Jag har också sett att många använder mina länkar, vilket betyder att man utnyttjar möjligheten att läsa alla de fina webbsajter som andra släktforskare skriver. Huvuddelen av besökarna kommer emellertid genom Google där man söker efter allehanda saker inom släktforskningen. Det vanligaste sökordet är "släktforskning" och där är konkurrensen stenhård om uppmärksamheten. Jag gjorde emellertid en test idag och fann till min glädje att min blogg hade klättrat uppåt på träfflistorna. Så här blev placeringen bland 104 000 träffar på de olika nationella Googlesajterna ut:

Google.no 1
Google.fr 2
Google.dk 4
Google.fi 5
Google.com 10
Google.se 11

Tack Norge, ni är bäst!!!
Nu är det väl inte så många fransmän som söker efter ordet "släktforskning" kanske, så de svenska och finska träffarna är väl mest värda, men man får glädja sig åt det lilla. Lite underligt är det emellertid att samma 104 000 träffar kommer upp på alla söksajterna, men med olika placering. Troligen är det något elektriskt som jag inte begriper "som gubben sa".

Facebook, Stayfiends och Birthday - stöd i jakten på nu levande släktingar

En av dom saker som jag anser måste finnas med i en släktbok som man ger bort som present är nu levande släktingar. Detta är ett problem på många sätt. Dels förbjuder ju Personuppgiftslagen - PUL - att man samlar uppgifter om nu levande människor i databaser, dels är det väldigt svårt att släktforska på nu levande personer just av detta skäl. Men nog känner man till sina egna släktingar säger ni då. Jodå - dom flesta känner väl till den närmaste släkten och deras barn och barnbarn, men redan när vi kommer till kusiners barn och barnbarn är nog de flesta svenskar skrämmande okunniga. Annat är det i Frankrike där jag bor eller i Mexico där mina barnbarn har sina fastrar, farbröder och kusiner. Min dotter har upplevt att hon varje gång hon kommer dit blir presenterad för dussintals små söta barn som får veta att hon är deras tant och det betyder inte att dom är så nära som syskonbarn till hennes make.

Nu har jag kommit fram till en hemmagjord metod för att hitta åtminstone några - faktiskt ganska många - av dessa nutida släktingar. Det är egentligen så simplet ur forskningssynvinkel att några av er tycker att det är onödigt att skriva om. Nu minns jag emellertid att för bara några år sedan, när jag var nybliven inom denna ädla hobby, att inget var för banalt för att jag inte skulle finna det vara en oövervinnerlig svårighet. Det är de personer som befinner sig i det stadiet som jag främst vänder mig till. Så här gör jag:

Utgångspunkten är samtal med släkten. För det mesta kan man dra ur folk vad deras kusiner heter, kanske också ungefär när kusinerna föddes eller åtminstone om dom var äldre eller yngre än dom själva. Har man tur vet dom om dom var gifta eller ej, kanske i något fall vad hustrun/maken hette, men sällan vad fruarna hette som flickor. Dom viktiga uppgifterna att hitta är namn samt ungefär födelseår och födelseort.

Nästa steg är att kontrollera om personerna finns i Sveriges dödbok eller kanske i Sveriges befolkning 1970 eller 1980. Har man tur hittar man båda makarna med fullständiga namn och födelsedata. Väldigt ofta förblir man emellertid okunnig om ingifta kvinnors flicknamn. Eftersom man ju nu vet exakt födelsdag, socken och alla förnamn är det ju ingen stor sak att söka i SVAR eller någon annan databas efter födelsenotisen såvida den härör sig från seklets början och inte är föremål för PUL. Det var kusinerna det!

Värre blir det när man skall söka kusinbarn och deras barn. Även här kan man kanske få vissa ledtrådar från släkten, men mycket kommer att saknas. Jag använder då åter Sveriges befolkning 1970 och 1980. Där finns en utmärkt funktion som visar alla boende på samma adress och samma fastighet. Med dess hjälp kan man, genom att söka på föräldrarna se om det finns personer med samma namn på samma adress i lämplig ålder för att kvalificera sig som familjens barn. Nu är man emellertid ute på lite hal is, speciellt om dom man söker på har vanliga namn. Inte ens om namnen är mycket ovanliga kan man ju vara helt säker på att det är barnen det rör sig om, det kan ju vara ett syskonbarn som bor hos familjen. En komplikation är också att det kan finnas barn i olika kullar från tidigare familjekonstellationer och samboförhållanden och att män och hustrur inte alltid har samma namn. Detta gör det än mer osäkert. Här får man använda sitt omdöme. Ett sätt att kontrollera de uppgifter jag hittar är att söka efter personerna i Hitta.se eller Eniro.se. Där ser man vilken dag en person har sin födelsedag. Där anges också ofta om telefonabonnemanget delas med någon annan. Detta kan under vissa förutsättningar var make/makan. För att kontrollera detta använder jag birthday.se där man även kan utläsa personernas fulla födelsedata. Låt mig ta ett fiktivt exempel:

Vi antar att jag har hittat en kusin vid namn Per Johan Flodström i folkräkningen för 1980. På samma adress finns Olivia Christina Flodström. Båda är födda på 1940-talet. På samma adress finns Peter Mikael Flodström född 1972 och Lovisa Charlotta Flodström född 1975. Jag antar med visst fog att detta är föräldrar med sina två barn. Har då Peter och Lovisa bildat några familjer idag? Jag söker efter Peter Mikael Flodström på Hitta.se förgäves, men hittar fyra Peter Flodström. En av dessa har samma födelsedag som Peter Mikael, men okänt år. Han har gemensamt abonnemang med Anna Flodström. När jag söker på Peter i Birthday.se finner jag att det är rätt person eftersom adressen stämmer. När jag söker på Anna på samma adress så får jag fram hela hennes födelseuppgifter samt finner att hon heter Anna Beata. Med detta i bagaget går jag tillbaka till folkräkningen 1980 och matar in Anna Beata utan efternamn men med fullständiga födelsdata och kan om jag har tur hitta rätt person och därmed hennes flicknamn. Har jag ytterligare tur och de har tagit med eventuella barn på samma nummer i telefonkatalogrna Hitta.se eller Eniro.se så kan jag få indikationer på detta också.

När man söker efter uppgifter om ungdomar under 70 år gamla (-: kan det vara idé att söka på Stayfiends.se där man kan se vilka skolor människor gått i. Det kan bli sista pusselbiten för att se att man är rätt ute. En annan än modernare tjänst är http://www.facebook.com/ där man kan få reda på mer än man önskar om människor, men också denna tjänst kan det vara en bra källa för släktforskare eftersom släktingar och syskon ofta länkar sig samman och håller kontakt här.

På det här sättet kan man pussla ihop ganska mycket av den nu levande släkten även om uppgifterna är något osäkra och måste kontrolleras. Eftersom man under arbetet fått fram adresser och telefonnummer till alla inblandade så kan det ju vara lämpligt att ringa och kolla uppgifterna och fråga om man får lov att ta med dom i en släktbok som skall bli en privat gåva. På så sätt så har man uppfyllt även högt ställda krav i Personuppgiftslagen.

Hur man kommunicerar med en databas.

I mitt förra inlägg kom jag in på hur man söker i databaser med hjälp av * och ?. Det kanske inte är helt enkelt för alla som inte är vana att söka i databaser att använda dessa tecken. Jag skall därför förklara hur det funkar.

* är ett tecken som man kan använda i stället för ett okänt led i ett ord. *backa hittar exempelvis alla orter som slutar på ”backa”, dvs Kungsbacka, Solbacka osv. Man kan använda flera * i samma sökning. *dal* ger exempelvis träff på Holmedal, Dalsland, men också på Vemdalsskalet. Som ni märker kan man sätta * istället för flera bokstäver. ? å andra sidan sättes i stället för en enstaka bokstav. Om man är osäker om Karlsson stavar med C eller K kan man söka på ?arlsson. Om man dessutom inte vet om Karlsson använder två eller ett s så får man söka på ?arl*on. Visserligen dyker kanske en och annan Jarlsson eller, som en skolkamrat till mig kallade sig, Charlzon upp. I många databaser som exempelvis DISBYT behöver man inte vara så detaljerad. Den är tillräckligt ”intelligent” för att automatiskt söka på alla tänkbar stavningar av Karlsson om man skriver in en. Däremot är Dödboken och folkräkningarna mer kinkiga. Där måste man stava exakt rätt och använda sina * och ? på rätt sätt.

Många gånger kan man inte tolka exempelvis födelseförsamling för en person i Hf. Man tror sig kunna tyda mitten eller slutet av ortsnamnet men inte mer. Eftersom man rimligen inte känner till alla församlingar som kan komma ifråga har man kört fast. Då skulle man kunna använda GIDx och skriva * i stället för de osäkra delarna eller om man vet antalet bokstäver lägger man in ett antal ?. På så sätt kan man hitta vilka församlingar som skulle kunna vara möjliga. Några kan man säkert utesluta eftersom de ligger i fel del av landet och när det gäller de troliga församlingarna kan man gå in i Födelseboken och söka efter sin ana. Det är detta jag hoppas på när GIDx börjar fungera.

I många databaser, som exempelvis de flesta sökmotorer på Internet kan man använda ” ” för att visa att en fras skall betraktas som en enhet. ”Olov Jansson” som sökbegrepp innebär exempelvis att man bara får träffar där det faktiskt står Olov Jansson. Man missar då Jansson, Olov som kan vara väl så relevant. Å andra sidan slipper man traggla sig igenom alla Olov Persson och Kalle Jansson då de dyker upp i samma post. Det blir nämligen resultatet om man söker på Olov Jansson. Då sker sökningen på alla poster som innehåller Olov och/eller Jansson. Det där med och/eller är lite knepigt. I de flesta sökmotorer behöver man numera bara rada upp sökorden och hittar då alla träffar där allt ifrån alla till en av sökorden förekommer. För det mesta kommer de poster som innehåller alla sökorden först och de som innehåller någon av sökorden på slutet. Avancerad sökning, som ofta är tillgänglig i sökmotorer, innebär ofta att man kan ange om man vill söka på alla eller någon av sökorden eller om man vill utesluta några specifika sökord. Man kan kombinera dessa kommandon så att man söker på släktforskning & Sverige – vilket betyder att båda orden skall finnas i posten – eller genealogi & Sverige, vilket betyder att denna kombination går lika bra som den tidigare och ger träffar i båda fallen. Om man lägger till att man inte vill söka på poster som innehåller ordet Anbytarforum eller Aland så kommer alla poster från Anbytarforum att uteslutas.

Min erfarenhet från exempelvis folkräkningarna på CD och andra mindre avancerade databaser är att man måste prova sig fram med olika kombinationer eftersom de är ganska ”dumma”. Jag har ibland rivit mitt hår i förtvivlan över att inte hitta en släkting som jag vet finns och slutligen har denne dykt upp om jag ändrat i en stavning eller angett ett annat av de namn personen är döpt till. Något system i dessa databasers ofullkomligheter har jag inte funnit så det är bara att vara kreativ och försöka alla möjliga – och omöjliga – kombinationer.

Det här blev ett ganska tekniskt och tråkigt inlägg är jag rädd för, men kanske det kan vara till nytta för någon som inte är så erfaren i att hantera sökmotorer.

Förresten kan det vara på sin plats att förklara vad en databas är. I sin enklaste form är det en kortlåda med adresser över alla dina vänner. Man talar emellertid mest om databaser när det gäller uppgifter som är lagrade på en dator. I din kortlåda kan du enkelt leta genom att bläddra eftersom den är ganska begränsad och de kategorier du lagrat oftast inskränker sig till namn, adress, telefonnummer och kanske något mer. Det skulle ta allt för lång tid att söka på samma sätt i en dator, speciellt som uppgifterna kanske inte är ordnade på ett så förståeligt sätt som dina adresskort hemma i lådan är och dessutom är några hundra tusen fler. Man har därför utvecklat olika program för att söka i datoriserade databaser – dessa kallas sökmotorer och måste ha ett vedertaget språk för att kommunicera med databasen. Det är det detta inlägg handlar om.