google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: släktskap

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.
Visar inlägg med etikett släktskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett släktskap. Visa alla inlägg

måndag 8 december 2014

Mitt träd på Internet - tankar om det nya Geneanet


Jag har börjat en serie genomgångar och granskande av ett antal tjänster som jag funnit passar mig bra. Jag har tidigare beskrivit hur jag använder släktboksprogrammet The Complete Genealogy Reporter – TCGR - samt programmet EveryThing2Print, som jag använder för att trycka och mångfaldiga mina böcker. Jag har också skrivit om programmet PhotoBox, med vars hjälp jag presenterar de bilder, som jag gärna vill spara till eftervärlden. Många gånger tidigare har jag skrivit om släktforskningsprogrammet Disgen där jag inte alltid har varit så positiv, men trots det inte helt övergivit. Snart – vet jag – kommer en helt ny version av Disgen och då hoppas jag kunna vara mer positiv i mina omdömen. Den här gången kommer jag att skriva om det program som jag använder för att visa mitt träd på Internet.

Den huvudsakliga tjänst jag använder för att presentera mitt släktträd på nätet heter Geneanet. Att jag säger huvudsakliga är för att jag faktiskt provat flera andra och faktiskt har delar av, eller äldre versioner av mitt släktträd på flera andra tjänster. Där det är möjligt att begränsa är dessa träd emellertid privata eftersom jag inte vill sprida inaktuella uppgifter till andra, men gärna vill följa med i utvecklingen av tekniken. På MyHeritage har jag länge haft mitt träd i en äldre version och använt deras mest potenta abonnemang och på Geni finns en liten gren av min släkt, som en annan forskare lagt in som del av hans eget träd. Detta gör att jag regelbundet får förslag till utökade eller reviderade personuppgifter från såväl MyHeritage som Geni och kan följa med i tjänsternas utveckling. Jag har också under lång tid undersökt kvaliteterna hos Ancestry’s off-lineprogram FamilyTreeMaker och därför även använt Ancestry’s on-linetjänst (nättjänst) i en gratisversion.

På Geneanet har jag emellertid mitt senast och fortlöpande uppdaterade offentliga träd och det är därför jag nu vill berätta lite om den snabba utveckling som tjänsten genomgått det senaste året. Jag har sedan några år ett premiumabonnemang på tjänsten. Geneanet är till skillnad från konkurrenterna en tjänst med sina rötter i Europa och då närmast i Frankrike. Förutom i ursprungslandet har tjänsten många användare  i Skandinavien, samt Nederländerna, Belgien och Tyskland vad jag förstår. Belgien är ju speciellt intressant för vallonforskare. Man börjar också vinna mark i USA på grund av deras intresse för sina europeiska rötter. Tjänsten har också en mer ideell profil än sina mer kommersiella konkurrenter, vilket främst tar sig uttryck i att det är informationsmässigt ömsesidigt. Detta betyder att allt som tillhandahålls av medlemmarna kan nyttjas gratis av användarna såvida den enskilde medlemmen inte önskar annat. Att använda tjänsten är helt gratis om man inte vill använda de utökade sökprocedurer som hör till premiummedlemskap eller ta del av material från tredje part.

När jag började använda tjänsten var den något outvecklad i flera avseenden. Att det ändå blev mitt val grundade sig främst på att det var gratis/billigt, mindre kommersiellt och att jag kunde uppdatera mitt träd så ofta jag ville med en Gedcomfil utan att bilder och dokument jag lagt in förlorades, vilket var fallet hos konkurrenterna. Det jag gillade minst var det, i mitt tycke, svårnavigerade användargränssnittet, vilket jag insett är ganska typiskt för franska websidor (jag bor i Frankrike), som ofta följer en annan logik än vad åtminstone jag är van vid. Det dröjde även länge innan det fanns en användbar App för min iPad och den första var mycket primitiv och den andra som var avsevärt modernare kunde ändå inte användas för redigering, bara för att läsa trädet. Tjänstens websida var dock välutrustad med många finesser tack vare ett mycket kraftfullt databasprogram – GeneWeb – som utgjorde ”motorn under huven” så att säga. Trots detta var procedurerna för att lägga till bilder, släktvapen, gravstenar eller dokument omständliga, mycket beroende på att man hade höga krav på kvalitet och på att användarna inte laddade upp upphovskyddat material. Detta gjorde emellertid att man drog sig lite för att lägga till extra filer till sitt träd.

Jag kan med tillfredsställelse konstatera att dessa nackdelar är närmast utraderade. Eftersom utvecklingen gått snabbt de senaste månaderna har jag inte provat allt, men det jag använt har fungerat över förväntan. Först och främst fanns under en tid en helt ny Beta-version av användargränssnittet som gjorts mycket mer intuitiv och är en fröjd att använda för mig som letat mig fram i det gamla gränssnittet. Denna version blev permanent den 1 december 2014 och då stängdes även den gamla versionen ned. Jag har fått veta att inom kort kommer man att kunna lägga till bilder direkt från appen och i januari 2015 kommer det även att vara möjligt att visa alla bilder som hör till en person direkt i din telefon/platta. Mest påtagliga förbättringen är den nya grafiska presentationen av mitt träd både i appen och på datorn, vilket mycket påminner om konkurrenternas, vilket är bra. Alla menyer har gjorts logiska och man hittar numera utan problem. Att lägga till bilder och annat fungerar idag med ett fåtal knapptryck, vilket gjort att jag haft orgier i att lägga in bilder i mitt träd de senaste dagarna.

En favoritfunktion
Geneanet har alltid haft en mycket kraftfull motor ”under huven” i form av en bra databas, som jag nämnde, men som inte utnyttjats till fullo. Glädjande nog har man behållit några av de finesser som denna databas gett möjligheter till. Min absoluta favorit är att man kan generera snygga släktskapsdiagram mellan två godtyckligt valda personer i trädet. Jag försäkrar er om att man får många överraskningar när man väljer två personer och stegar sig fram från diagram till diagram, som visar alla de alternativa vägar som personerna är befryndade på. Jag fann exempelvis att min far och mor faktisk är avlägsna anättlingar till varandra trots att mina föräldrars släkter kommer från helt olika delar av landet. Resultatet av analysen visar bland annat att min farmor är tiomänning med min mor, samt att min far är sondotters son till en femtonmänning till min mor. En avlägsen gemensam ana är Hans i Höjen Jönsson där min mor härstammar från hans dotter Gudlöv och min far från hans son Jeppe Hansson i Risholn. – den senare genom två linjer utgående från barnen Hans Jeppesson i Risholn och dottern Birgitta Jeppesdotter (denna dotterlinje grundar sig dock endast på indicier, varför jag manar till försiktighet). Hela nedanstående figurer är endast illustrationer och bör inte i någon del användas utan att ni själva kontrollerat riktigheten.

Släktskap mellan min mor och min far
Om jag i stället väljer alternativet att visa släktskap ”kortaste vägen” får jag även med släktskap genom ingifte. Det naturliga första alternativet är att mina föräldrar är gifta, men sedan kan jag bläddra mig igenom dussintals av de mest fantastiska släktskapsdiagram, som är oerhört spännande att studera. Med hjälp av den här funktionen öppnar sig oerhört spännande nya insikter om din släkt.

Ett av dussintals släktskap genom gifte
mellan min mor och min far
Lite fler trevliga och nyttiga saker
Om man går in i funktionen Diagram och Listor och väljer Verktyg under rubriken Anor, kan man bli fast länge. Dels kan man få tjänsten att leta rätt på alla lösa ändar utgående från en vald person. Där kan man söka både saknade anor och saknade uppgifter - väldigt användbart. Riktigt kul är det att söka alla grenar till en viss person i valt antal generationer. Liknande tjänsten ovan kan man se alla vägar till en viss ana, vilket är intressant. Mindre nyttigt, men kul och en följd av det svenska namnskicket, är att man kan få sig presenterat alla grenar som leder till någon med namnet Bryngelsdotter. Om man har ett ovanligt familjenamn kan funktionen emellertid tjäna ett syfte.

Gravstensinventering
Jag har också provat en av de absolut senaste funktionerna, nämligen den att inventera gravstenar. Nu bor jag ju i en liten by i Frankrike där jag inte har så stort intresse att dokumentera de avlidna, men jag kunde inte motstå att testa appen. Den är mycket enkel att använda. Man behöver inte ens ha internetuppkoppling på sin telefon eller platta för att dokumentera. Man ombeds emellertid att kontrollera om den aktuella kyrkogården finns redan och det ställer till lite problem om man inte är uppkopplad. Min kyrkogård fanns ju inte tidigare så det var bara att registrera en ny och börja fotografera. Jag antar att man annars måste söka rätt på kyrkogården hemma där man har WiFi och öppna den i appen innan man ger sig av, men det vet jag inte. Jag får testa när jag kommer till Sverige i Jul. Jag använder en iPad 2 och har bara undantagsvis ett SIM-kort i den, men hemma har jag ju alltid kontakt med Internet. Det var intressant att testa med min platta eftersom kameran är så erbarmligt dålig i den. Det funkade emellertid bra – man kan ta en serie bilder av graven och lägga upp. Överföringen till databasen fixar sig med en knapptryckning när man väl är hemma och har WiFi. Det fina är att man inte behöver indexera gravarna själv om man inte vill – det kan någon annan, som har intresse av det, göra efteråt. På så sätt kan man ju ta bilder av mängder av gravar man inte själv har något direkt intresse av enbart som hjälp för andra.
En speciell finess är att varje bild som publiceras och indexeras på en persons gravsten kan länkas och visas i de släktträd där personen förekommer.

En revolutionerande nyhet - genealogiskt testamente
Jag skrev för en tid sedan en text om vad som händer med våra konton och släktträd när vi avlider. Jag efterlyste också en möjlighet till ett Genealogiskt testamente. Denna funktion har Geneanet nu inkluderat i sin tjänst. Man kan nu bestämma vad som skall hända med ens konto när man inte längre finns till. Under alternativet Min profil kan man välja att skriva ett "testamente". Man markerar om man vill att trädet skall raderas eller ej och man kan skriva en åtföljande text, alternativt ange en anhörig eller vän som skall bevaka ens intressen eller vårda trädet fortsättningsvis.

Kul för många
På ditt släktträds välkomstsida (kallas Offentlig kontaktpunkt) kan du välja att visa anor och anättlingar som finns upptagna i Geneanets kändisregister GeneaStar. Med ett klick kommer en antavla upp som visar hur släktskapet ser ut.

Framtiden
Eftersom siten är under stark utveckling händer ständigt nya saker, som fortlöpande presenteras på Geneanets Blogg. Just nu går man igenom nya finesser på Appen, men efter Jul kommer fokus att läggas på nyheterna på web-interfacet.

onsdag 2 oktober 2013

LITE INLEDANDE TEORI - Avsnitt 3

VAD INNEBÄR DET ATT SLÄKTFORSKA?


Att släktforska kan låta lite pretentiöst för många. Inte kan man väl forska som amatör - som hobby? Jag har varit forskare till yrket inom ett helt annat område i 30 år och för mig innebär ordet forskning främst ett sätt att söka, behandla, analysera, strukturera och presentera information som man samlar in. Det viktigaste för att få kalla sig forskare är att behärska en viss metod, samt att vara ärlig mot kunskapen, vilket främst handlar om att förhålla sig kritiskt till alla uppgifter man finner och alla slutsatser man kommer fram till, samt till alla kunskapskällor och metoder man använder. Det innebär också att man måste presentera det man kommer fram till på ett absolut ärligt sätt - en sak som det tråkigt nog syndas allt mer mot i mycken forskning idag. Jag kommer att återkomma till detta flera gånger.

Det vetenskapliga ordet för släktforskning är genealogi och räknas till de historiska hjälpvetenskaperna. Det finns professionella släktforskare och oerhört kunniga amatörer som bedriver släktforskning och personhistorisk forskning på mycket hög nivå. Dessa forskare gör unika studier av källmaterial i våra arkiv i syfte att kartlägga enskilda personers eller hela släkters ursprung och släktförhållanden. Det du kommer att syssla med, åtminstone inledningsvis, är emellertid inriktat mot din egen släkt och dina egna förfäder. Jag har hört erfarna släktforskare som anser att man inte skall studera sin egen släkt när man lär sig grunderna. Det må vara riktigt, men jag tror du kommer att tycka det är roligare att få forska i dina egna anor redan från början. Av det skälet kommer jag att illustrera kursen med forskning om min egen släkt.

Släktforskning sysslar således med att studera en persons släktingar, deras
släktskapsförhållanden och historia.


Vad menas med att vara släkt?

Att vara släkt är inte ett begrepp som är så klart definierat som man kan tro. I vår kultur säger vi att vi är släkt med alla som vi har gemensamma anor med. Med anor menas far-mor, farfar-farmor, morfar-mormor osv. så långt bakåt i tiden vi kan finna ut. Det är underförstått att detta också innebär ett genetiskt släktskap, dvs. att vi är släkt med våra anor i rent biologisk mening. Nu är det ju inte så enkelt eftersom vi vet att det i alla tider funnits utomäktenskapliga förbindelser som dolts på olika sätt. Detta är säkert en anledning till att vissa kulturer bara erkänner släktskap genom modern, medan andra kulturer går ännu längre och anser att alla byns män är fäder till alla byns barn även om detta mer är för att markera ett gemensamt socialt ansvar.

Vi kommer i den här kursen studera de släktskap som kan härledas från de källor vi har till förfogande även om vi vet att en del som står där rent objektivt inte alltid stämmer med verkligheten. Givetvis är då de skrivna källorna i form av kyrkobokföringen de viktigaste, men vi kommer också att behöva förhålla oss till muntliga berättelser i släkten som kan gå emot det officiellt erkända. I sådana fall kan det bli riktigt spännande.

Som jag ser det har inte släktforskningen riktigt hängt med i utvecklingen, eller man har snarare alltid blundat för obekväma sanningar. Hur du i din forskning vill förhålla dig till s.k. oäkta barn, fosterbarn och adopterade barn får du själv ta ställning till när sådana dyker upp.

EN FÖRSTA ÖVNING: Jag vill nu att du tar ett stort papper och försöker skriva ned alla släktingar - döda som levande - som du kan komma på. Försök också med hjälp av pilar eller rutor med text eller hur du nu vill göra det, beskriva deras släktskapsförhållande.Du kommer säkert att göra det här på ett fint sätt, men målet med den här övningen är att du skall få klart för dig vilka svårigheter man stöter på när man skall beskriva släktskapsförhållanden utan att ha viss grundläggande teori- och metodkunskap och förfoga över vissa verktyg.


Ett utökat släktskapsbegrepp

Det engelska ordet "kinship" som närmast betyder frändskap har en vidare betydelse än vårt släktbegrepp. Här innefattas inte bara biologiskt utan också kulturellt och socialt släktskap. Om man har anor i andra kulturer måste man förhålla sig till detta utvidgade släktskapsbegrepp.
Det utvidgade släktskapsbegrepp i andra kulturer innebär ofta även att familjen definieras mycket vidare. En ingift kvinna i sådana kulturer blir således snabbt moster/faster till flera dussin små barn, som inte nödvändigtvis behöver vara barn till svågern/svägerskan utan lika väl till kusiner, sysslingar osv.

I ett land så nära oss som Frankrike kallas alla släktingar utanför familjen för kusiner.

Fördomsfulla släktforskningsprogram

De flesta släktforskningsprogram förutsätter att ett barn bara har en uppsättning föräldrar, dessutom att de är biologiska. Föräldrar är heller inte av samma kön. Om du har okonventionella familjeförhållanden i din släkt bör du söka efter ett program som kan klara av detta. Idag har flera släktforskningsprogram utvecklats så att de inte är begränsade till traditionella familjestrukturer. Det tillåter likakönade föräldrar och att barn kan ha flera föräldrakonstellationer. Numera finns flera program som klarar detta - bland annat de svenska Disgen och Genney.

Kinesiskt ordspråk
"Att glömma sina förfäder är som att vara en bäck utan källa, ett träd utan rötter."
/Lånat av GeneaNet/

NÅGRA BEGREPP MAN MÅSTE KÄNNA TILL

Jag kommer att förklara olika begrepp, som man använder inom släktforskningen, när de dyker upp, men några kan vara bra att förklara redan från början.

Släktingar är alla som man har minst en gemensam ana med.

Anor till en person avser släktingar bakåt i tiden, dvs. far-mor, farfar-farmor, morfar-mormor osv.

Ättlingar till en person avser dennes avkomlingar, dvs. barn, barnbarn osv.

Antavla är en uppställning av anor till en person.

Stamtavla är en uppställning av ättlingar till en person

Proband kallas den person man utgår från i en antavla eller en stamtavla. Om du vill beskriva dina egna anor är du således proband och då är första ledet i antavlan dina föräldrar, andra är dina mor- och farföräldrar och sedan går det bakåt.

Släktträd kallas en uppställning – ofta mycket konstnärligt utformad i form av ett träd – där probandets alla ättlingar utgör grenar på trädet och rötterna illustrerar probandets anor.

Agnatisk härstamning avser det man ibland kallar rakt nedstigande led på fädernet, dvs. far, farfar, farfarsfar osv.

Matrilinjär härstamning avser släktskap i rakt nedstigande led på mödernet, dvs. mor, mormor, mormorsmor osv.

Kognatisk härstamning avser släktskap på både mödernet och fädernet i samtliga generationer.

Anättlingar avser ättlingar till en persons anor. Det enklaste exemplet är kusiner som ju är barnbarn (ättlingar) till gemensamma mor- eller farföräldrar (anor). En anättling har alltid minst en ana gemensam med proband om än många generationer bakåt i tiden.

En generation i en släkt avser alla de släktingar som befinner sig lika många steg från proband i en antavla eller stamtavla. Mormor, morfar, farmor och farfar tillhör således samma generation, men också samtliga deras syskon. Man kan därför leva samtidigt och vara i samma ålder och ändå tillhöra olika generationer. Min faster och jag är exempelvis lika gamla, men tillhör olika generationer släktforskningsmässigt. Hon tillhör min fars generation medan jag tillhör en senare generation. En generation är tiden mellan föräldrarnas födelse och ett barns födelse. Givetvis varierar detta mycket över tiden och i olika släkter. Förr var generationerna genomsnittligt kortare, kanske närmare 20 år, medan man idag ofta räknar med omkring trettio år i genomsnitt.

Några ytterligare begrepp kan du lära dig på Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter.

YTTERLIGARE EN ÖVNINGSUPPGIFT: Ta reda på om det finns några gamla släktträd eller släktutredningar i familjen. Det kan vara till hjälp i början, men tro inte på det som står där förrän du kontrollerat själv. Inte ens om dom är gjorda av "riktiga" genealoger och din familj har "anor" är det säkert att allt är korrekt.

Det här kanske är lite överkurs på det här stadiet, men läs gärna följande texter: 


Ett berömt släktträd som vi som barn undrade över.

Vinjettbilden visar att Selma Lagerlöf och Finlands president Per Evind Svinhufvud var varandras anättlingar - de hade en gemensam ana på 1400-talet. (Bilden framställd med en funktion i GeneaNet)
Släktträdet ovan är utformat av konstnären Anna Murgia
fb-gruppen





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...