Några insikter från verkligheten

Jag försöker sticka emellan med lite egen släktforskning och inte bara jobba med att publicera nya kursavsnitt. Det är framför allt två projekt jag har just nu, delvis inspirerade av det jag skrivit i kursen. Det ena är att byta från Disgen, som nu tjänat mig i många år, till något modernare. Det är ju inte så lätt att modernisera ett program vars väsentliga delar har sina rötter i ABC-världen. Om det nu är någon som inte är ålderstigen programmerare som begriper vad det betyder.

Modernt program

Mitt andra projekt är att uppgradera mina källor så de blir mer ”hållbara” som det heter numera. Mycket av mitt tidiga material refererar till Genline, som är/var en utmärkt tjänst, men eftersom jag numera nästan bara använder ArkivDigital blir det lite opraktiskt. Min ambition är i första hand att uppdatera/uppgradera mina anor. Alla horder av anättlingar som finns i mitt träd får vänta lite – åtminstone de flesta. Kanske kan en liten lägesrapport göra att ni undviker vissa misstag som jag gjort.

Försöken att byta släktforskningsprogram har hittills inte stupat på att jag inte hittat något program som jag gillar – det omöjliga har varit att föra över mitt material från Disgen till det nya programmet. Jag skall inte orda alltför mycket om det nu, utan kommer att fortlöpande rapportera om hur jag lyckas eller misslyckas. Huvudproblemet är att den Gedcomfil som genereras av Disgen inte förstås av flera program som följt med i utvecklingen av standarden. Detta erkänns av många inom DIS, men inte av alla tråkigt nog. Det ryktas om en stor revidering av Disgen, men jag kommer nog ändå att lämna om det går.

Lampan i Disgen

Ett av problemen vid export från Disgen, till det program som jag är intresserad av, är att få med källorna – en inte oväsentlig detalj. Jag har kommit underfund med att alla källor som inordnats i en källstruktur på Disgen inte exporteras – man måste skriva in källan direkt i fältet genom att klicka på nedåtpilen och blanka fältet innan man skriver/klistrar in sin källa. Det är vad Disgen kallar att ”släcka lampan”.

Jag har således börjat med att släcka lamporna i fältet för källor. I samband med det ville jag gärna passa på att klippa ut en bild från originalsidan för att bifoga till källan. Naturligt nog valde jag då en bild från AD i färg. Jag upptäcker då att i väldigt många fall hittar jag inte min ana på den adress som jag skrivit in från Genline. Jag har visserligen själv skrivit om det här fenomenet i kursen, men skillnaderna är mer frekventa än jag kunde tro. Nu har jag angett församling/bok/tidsintervall/sida på ett korrekt sätt från Genline och dessutom har jag personuppgifter så jag kan enkelt söka mig fram till rätt sida i AD, men bökigt är det. Således byter jag källhänvisning från Genline till AD. Jag väljer då den fullständiga källhänvisning som man får genom att trycka på ctrl+C i AD och klistrar in den direkt i källfältet i Disgen (släcker lampan). Då kommer källan att exporteras på ett korrekt sätt – åtminstone till de program jag testat. Jag kanske skall säga att jag inte har samma problem med Disgens ortsstruktur – där exporteras orten ner på gårdsnivå korrekt. I rättvisans namn bör sägas att detta problem med källorna inte gäller export till alla program.

Jag funderade länge om jag skulle göra mina revideringar i Disgen eller vänta tills jag bytt program. Att jag valde att göra det i Disgen beror på att jag inte genomfört alla tester som gör att jag vågar byta program ännu. Det kan visa sig i slutändan att jag inte lyckas frigöra mig från Disgen på grund av någon teknikalitet och då är det ju bra att ha uppgifterna på rätt ställe.

Lärdomen från detta är emellertid att det är säkrast att skriva in sina källor på enklaste sätt i Disgen, samt att man måste vara medveten om att adresserna till kyrkböckerna inte alltid överensstämmer mellan alla tjänster. Genline och Ancestry har samma adresser och AD och SVAR har båda med källhänvisningen till NAD, vilket inte har så stor praktisk betydelse i det dagliga arbetet, men måste nog anses vara den mest ”hållbara” källhänvisningen, dvs. den kommer att gälla även om olika tjänster kommer och går. Fördelen med adresserna i AD är att de hänvisar direkt till de nyfotograferade originalböckerna, inte till andrahandsavbildningar av originalböckerna.

Man bör tänka på att de här problemen kan finnas med många program – inte bara Disgen. Man bör nog tänka på det när man som nybörjare väljer program – man kan, som jag, bli fast för evigt. Testa därför ordentligt innan ni matar in alltför mycket i era släktträd. Detta gäller även anbytartjänster som Ancestry, MyHeritage, GeneaNet och Geni. Vet ni om och i vilken form ni kan få tillbaka ert träd om ni vill byta till något annat program/tjänst i framtiden? Att ni kan ladda ned ert träd i Gedcom eller säkerhetskopiera det i Gedcom är ingen garanti – det finns oerhört många hemmagjorda dialekter av Gedcom som inte funkar att importera överallt.

Det finns i princip tre sätt att agera när en exportfil från ett program inte funkar i ett annat program. Det ena sättet är att ändra i det program man exporterar från, som jag beskriver ovan. Det andra sättet är att mata in de saknade uppgifterna igen i det nya programmet. Det tredje sättet att ändra i Gedcom-filen så att den ”pratar ett språk” som det nya programmet förstår. I det sista fallet kanske man kan undvika att göra om en massa arbete.

Jag återkommer och låter er veta hur det går! Läs här.