google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Måste jag byta släktforskningsprogram igen?

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

tisdag 17 januari 2012

Måste jag byta släktforskningsprogram igen?


Jag började min släktforskarbana med gratisversionen av MinSläkt, som jag sedan snabbt graderade upp till betalversion. På grund av samarbetet med DIS och Genline bytte jag emellertid till Disgen, som jag egentligen tyckte mindre om, men som underlättade min forskning i kyrkboksmaterialet. Så länge jag sökte i mina historiska anor fungerade Disgen utmärkt och eftersom jag också använde Disbyt och Genline så var jag nöjd.

Problemen har emellertid hopat sig med tiden. Anledningen är att jag dels börjat att söka nutida ättlingar till vissa grenar i släkten, dels att jag har gjort ett antal släktböcker. Det finns några, som jag ser det, mycket allvarliga brister i Disgen. Det kan hända att jag har fel och bara inte har förstått hur man gör, men i så fall är jag tacksam för att få veta det.

Det första problemet är att Disgen inte kan handskas med flera föräldrarelationer till en individ. Om man är fundamentalistisk så kan man ju då säga att det inte behövs eftersom man ju bara har två föräldrar. En professor i sociologi sade för några år sedan, när han mötte en gammal elev: "Jag lärde dig på sjuttiotalet att varje svensk familj hade i genomsnitt 2,3 barn. Det är numera fel för nu har varje barn 2,3 föräldrar".

Jag insåg vidden av detta första gången när jag stod inför valet att prioritera min fars biologiska föräldrar framför de fosterföräldrar som han växt upp med. Den förra familjen har vi aldrig haft något gemensamt med, medan den senare var hans familj. Helt nyligen hade jag ett långt och intressant samtal på telefon med en 86 år gammal släkting och släktforskare. Jag har inte träffat honom, men min mor har alltid sett honom som ett kusinbarn och som sådan har han funnits med i mitt släktträd. Han berättade då för mig att hans mor inte alls, biologiskt sett, var kusin med min mor eftersom hon fanns till redan då hon gifte sig med min mors farbror. I alla övriga avseenden var dom emellertid kusiner och släktingen jag talade med var min tremänning.

Det visade sig, när vi gick igenom släkten tillsamman att det fanns flera exempel på särkullbarn som under hela sin uppväxt och av alla släktingar och därefter ättlingar setts som syskon och därmed släkt. Jag kan bara konstatera att mitt släktträd, i ett huj, förlorade ett antal grenar som knappast växer ut igen, men som ändå av alla inblandade anses vara delar av trädet. Så enkelt det hade varit att få tillbaka dessa grenar om man kunde registrera fler än en föräldrageneration för en individ.

Rent tekniskt sett är det här givetvis irriterande, men mänskligt och socialt sett är det än värre och både förolämpande, utpekande och diskriminerande när en person som under alla år ansetts sig ha varit fullvärdig medlem av en släkt helt plötsligt ställs utanför ett stort släktprojekt på grund av ofullständig teknik.

Lyckligtvis använder jag TCGR för mina släktböcker och där kan man ympa in sådana grenar igen genom en funktion som heter Indirect Relations och där kan man välja vilka ingifta grenar man vill ta med. Visserligen kommer dom att stå i ett speciellt kapitel, vilket inte är så trevligt, men dom finns ändå med.

Man undrar hur ett program som Disgen skall klara sig i framtiden eftersom särkullebarn är mer regel än undantag i dagens samhälle. Dessutom förekommer ju många nya familjekonstellationer idag som inte ryms inom den värld som Disgen har programmerat.

Det andra problemet med Disgen är dess Gedcomexport. Jag har lyckats få programförfattarna hos TCGR att modifiera programmet för Disgen, men dom påpekar ändå tydligt att Disgen inte följer standarden. Ett problem som jag inte kan bemästra är emellertid att alla relationer som avlar barn, i Disgen, anses vara giftermål. Jag har fått många sura kommentarer från släktingar för att dom själva eller deras barn gifts ihop med personer som dom bara har barn med och aldrig levt med. Jag nämnde i min förra text att alla möjliga alternativ finns i Disgen för barn utom äktenskapet och samboförhållanden, men i Gedcomkoden syns inga spår av detta.

Jag har mer och mer insett att jag inte kan fortsätta att arbeta med Disgen på grund av de här problemen. Om jag kan hitta något bra program som klarar av att generera en bra Gedcomfil vet jag inte men jag tar gärna emot tips. Så måste dom fungera med TCGR också. Problemet är ju att jag lärt mig att arbeta med Disgen och jag är inte så väldigt sugen på att lära mig ett nytt program från grunden.

För övrigt så har jag under åren provat ett antal program på Internet och funnit att dom flesta inte uppfyller mina behov. Nu gäller det bara att rensa bort gamla släktträd som jag inte vill ha drällande ute i cyberrymden.

TCGR står för The Complete Genealogy Reporter och kan provas i 30 dagar gratis

9 kommentarer:

  1. Du skulle kunna prova Genbox Family History. Det är väldigt flexibelt, hanterar flera föräldrarelationer och har många inställningar för Gedcomexport. Tyvärr inte det enklaste programmet att lära sig, vilket gjort att jag lagt det åt sidan.

    http://www.genbox.com/

    SvaraRadera
  2. Jag får titta på det, men att du gett upp låter ju inte så uppmuntrande.

    SvaraRadera
  3. Sant :-). Men jag skulle tro att den som är van att jobba med databaser känner sig mer hemma. Genbox är åtminstone värt att överväga när de "vanliga" släktforskningsprogrammen inte räcker till.

    SvaraRadera
  4. Jag kollade Genbox compatibilitet med TCGR och den har vissa importbegränsningar, men inte värre än Disgen,så det kan jag leva med. Family Tree Builder har bra compatibilitet, men hur det är med mina andra krav är jag osäker på. FTB klarar att skilja på olika partnerrelationer och envisas inte med att gifta bort alla som har barn tillsammans åtminstone. Så kommer jag också att undersöka TCGR's egen The Complete Genealogy Builder och se vad den kan göra. Mycket testande i framtiden.

    SvaraRadera
  5. Känner igen ditt problem med alternativa föräldrar. Min mamma var fosterbarn och eftersom hon var född på barnhem, så finns i princip inga biologiska föräldrar. Tack vare korrespondens så vet vi om mormor. Däremot vet vi mycket om fosterföräldrarnas släkt. Hur gör man? När jag började fick jag veta att man endast tar med biologiska släktband. Det förstör ju mycket för mig också.

    SvaraRadera
  6. Det är mycket man får lära sig som inte alls är varken vettigt eller sant. De släktforskare som lärt dig detta kanske kan förklara hur man kan veta vem som är biologiske fadern till ett barn innan vi hade DNA-tester.
    Läs min text http://slaktforskning.blogspot.com/2010/08/ar-slaktforskning-ett-nytt-dataspel.html
    Man kan bara konstatera att flera utländska program som kommer från länder som anses mindre toleranta än Sverige ger möjlighet att registrera flera föräldrakonstellationer.

    SvaraRadera
  7. Hej,

    Holger som jag använt i över tio år har åtminstone möjligheten olika sorters relationer, både mellan föräldrarna och barnen/föräldrarna.

    Nu senast kunde jag koppla en styvfar till en styvdotter med just den innebörden trots att hon inte står som biologiskt barn till honom.
    I Holger8 finns nu även möjligheten att ange registrerade parförhållanden mellan samkönade.

    Jag måste medge att jag inte har kollat om dessa fungerar i Gedcom-export. Har annars också varit mycket nöjd med Holger och har i alla fall än så länge inte haft några tankar på att byta.

    Mvh. Peter Ragnvaldsson

    SvaraRadera
  8. Tack för den informationen Peter, jag vet väldigt lite om Holger så det var välkommet.
    Med vänlig hälsning,
    Jan

    SvaraRadera
  9. Eftersom ingen annan nämnt det, tar jag mig friheten att tala om att i Holger kan man registrera icke-biologisk "föräldra-barn-relationer", d.v.s. adoptivbarn, fosterbarn och styvbarn.

    Däremot så är jag lite tveksam till hur det går med produktutvecklingen hos Holger, deras support verkar inte längre existera.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...