Deklaration av relationer och samarbete

Eftersom jag informerar om nyheter från olika leverantörer av tjänster inom släktforskning på denna blogg och på Facebookgruppen med samma namn, samt dessutom har gjort vissa tester och kritiska genomgångar av sådana tjänster så anser jag det vara på sin plats att deklarera min relation till olika företag och organisationer.

Ancestry: Som nybörjare använde jag Genline som senare köptes upp av Ancestry. Under Genlinetiden deltog jag i volontärsarbete med GIDx. Jag använde även Ancestry parallellt med Arkiv Digital till en början. Under den tiden utvecklades en god kontakt med en av de svenska representanterna för företaget, som för övrigt var grundare av Facebookgruppen "Släktforskning". Jag publicerade regelbundet företagets pressreleaser på min blogg och följde upp nyheter med referat. Jag har ett basabonnemang som är vilande. Vid ett tillfälle fick jag som gåva en DNA-test som jag inte kunde ta del av resultatet av eftersom jag inte är betalande medlem i Ancestry.

MyHeritage: När företaget stod i begrepp att etablera sig i Sverige blev jag kontaktad och hjälpte till med information om hur den svenska marknaden såg ut och vilka andra aktörer som fanns. Jag fick då god kontakt med den dåvarande Sverigansvariga personen och publicerade regelbundet deras pressreleaser på min blogg. Jag skrev även vid något tillfälle på MyHeritage-bloggen och fick positiva omnämnanden för mitt engagemang för nybörjare där. Under en tid fick jag gratis prova deras största abonnemang, men har idag inget eget träd på tjänsten, som är aktivt. Eventuellt kan någon gammal version som jag använt för testning finnas kvar utan min vetskap. Under några år fick jag en Julhälsning i form av ett bokmärke, noteringsbok eller annan trevlig reklampresent.

Geni: Jag har genom en anättlings uppladdning en mindre gren av min släkt där och har då ett gratis basabonnemang. Jag har vid något tillfälle försökt radera mitt bidrag, men det går inte eftersom det är länkat till Världsträdet. Geni är idag starkt anknutet till MyHeritage.

Geneanet: Jag blev tidigt gratismedlem i tjänsten eftersom jag gillade deras ”affärsprincip” och när man sökte medlemmar som kunde hjälpa till att översätta hemsidan till svenska från franska så anmälde jag mig som volontär och lade ned ganska mycket arbete på detta. Jag kom att bli god vän med den dåvarande Sverigeansvarige och när han föreslog att vi skulle göra en kort introduktionsvideo till släktforskning tillsammans så nappade jag på det. Man hade redan en fransk version på sin sajt. Geneanet har också tidigare länkat nyheter från min blogg på sin hemsida och jag har förmedlat nyheter om tjänsten i mina kanaler. Jag har fortfarande ett fritt premiumabonnemang på Geneanet och använder det som min huvudsakliga tjänst för att låta andra ta del av mitt träd.

Släktdata: Jag har genom åren blivit vän med en av de tongivande för tjänsten och man har länkat till min blogg från hemsidan.

DIS: Disbyt var en av de första delningstjänster jag använde mig av och jag har haft mitt träd där fortlöpande. Jag skäms lite att erkänna att jag inte uppdaterat tillräckligt frekvent. Jag har värdefull kontakt med en av utvecklarna inom DIS och varit behjälplig med vissa kunskaper vid utvecklingen av den nya versionen av Disgen, vilket gjort att jag har ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Under en tid länkades nyheter från min blogg på framträdande plats på DIS hemsida och finns fortfarande kvar men nu med en mer blygsam placering. Disgen är fortfarande mitt huvudsakliga släktforskningsprogram.

MinSläkt: Som nybörjare använde jag programmet och har fortlöpande rapporterat om nyheter via mina kanaler. Jag har erhållit ganska mycket trafik från Dannberg Datas hemsida till min blogg.

Genney: Redan för många år sedan kom jag i kontakt med programmets designer och bidrog med blygsamma synpunkter. I arbetet med den slutliga versionen hade jag förmånen att göra vissa tester av samma slag som jag gjorde vid utvecklingen av Disgen och som rörde överföring av data mellan olika program. Jag hade då tillgång till en testversion, som sedan övergick i ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Jag använder programmet parallellt med Disgen.

Arkiv Digital: Jag har använt företagets tjänster sedan starten. Då jag utvecklade min kurs fick jag nyttja material från såväl Genline som Arkiv Digital. AD har också varit vänliga att skänka en tids abonnemang till Facebookgruppen ”Släktforskning för novisers” 10 000e medlem.

SVAR: Inga relationer, men jag har använt tjänsten någon gång.

TCGR: Nigel Bufton’s produkter har jag använt under många år och jag har vid ett antal tillfällen föreslagit grammatiska förändringar i den svenska narrationen av släktböcker, samt pekat på några anomalier i det sätt som Gedcomfiler från MinSläkt och Disgen har tolkats.

Disgen 2016 till Genney 1.1 - en uppdatering

Ett stort problem för oss släktforskare är att det innebär stora svårigheter om vi vill byta från ett släktforskningsprogram till ett annat. Att det i teorin går att överföra mellan program med en Gedcom-fil visar sig oftast vara bara i teorin – verkligheten är en annan. Man förlorar alltid mer eller mindre viktiga data när man byter program. Det här gör att man oftast blir fast i det program som man väljer från början, vilket är besvärligt eftersom man som nybörjare varken har kunskap eller behov som man har ett par år senare och därför upptäcker att man kanske ”hoppat i galen tunna”.

Jag har därför genom dialog med de svenska programtillverkarna och genom tester av deras nya programversioner verkat för att det åtminstone skall gå att överföra data mellan de svenska programmen och därmed möjliggöra ett byte om man inser att ett av de andra programmen passar en bättre efter en tid. Min första test gällde hur man kan överföra Gedcom från Disgen eftersom det är mitt eget program sedan många år och därför av privat intresse.

Den genomgången gjordes första gången i december 2015 och presenteras HÄR.

Jag har även presenterat de nya versionerna av de tre svenska programmen* -
Disgen 2016
Genney 1.0
MinSläkt 4.0

Det som hänt sedan jag skrev de nämnda texterna är att Disgen 2016 har kommit ut i en färdig version och Genney har gett ut version 1.1. Detta innebär att vissa problem som jag redovisade vid överföring mellan Disgen och Genney inte längre är aktuella. Följande har hänt:

Att överföra Gedcomfiler från gamla Dg 8.2a var inget problem, men om man försökte överföra en fil från Dg2016 till Genney 1.0 så överfördes inte profilbilderna. Anledningen var att Genney 1.0 letade efter en Tagg som angav att en bild var Porträtt och gjorde denna bild till profilbild. Eftersom Dg 8.2a använde den Tagg som normalt används för bildtext fick alla profilbilder i Genney 1.0 bildtexten ”Porträtt”, liksom på köpet. Ville man ha någon annan text – exempelvis namnet på personen - fick man ändra manuellt för alla personer. När sedan Dg2016 kom ut i förupplaga så saknades texten ”Porträtt” i taggen för bildtext. Detta resulterade i att inga profilbilder uppvisades i Genney 1.0 när man importerade en Gedcom från Dg2016. Jag påpekade detta för programmerarna på DIS och de tog sig en rejäl funderare på hur man skulle lösa detta överföringsproblem.

För någon vecka sedan meddelade man att man ansåg att möjligheten att kunna sätta in bildtexter var viktigare än att använda taggen för att berätta för Genney 1.0 att det kom en profilbild – ett beslut som jag till fullo håller med om. I samma veva kom en ny version av Genney 1.1 och vid kontakt med Micael som skrivit programmet fick jag veta att Genney numera betraktar första bilden under en person som profilbild och därmed är problemet löst till allas belåtenhet.

Slutsats: Om du har din forskning i Dg 8.2a och vill testa Genney 1.1 så fungerar överföringen riktigt bra. Om du tänker fortsätta använda den nya versionen av Disgen2016, men någon gång i framtiden vill testa Genney 1.1, eller högre så fungerar således även det bra.
Själv tänker jag använda båda parallellt och är därför mycket nöjd med hur man löst problemet.

Test av överföring från Disgen till andra program kan läsas om i ovanstående länkade sammanställning från december 2015.

Test av överföring från Genney respektive MinSläkt till de andra programmen kommer när jag hunnit gör testerna.

* OBS! Nya versioner har kommit av programmen sedan dessa presentationer gjordes.

Att överföra Gedcom från DISGEN till andra program

Jag har lovat att testa hur man kan överföra sin forskning från ett program till ett annat. Min första test är DISGEN 8.2, samt DISGEN 2016 eftersom det är de program jag själv använder.

Disgen 2016 är fortfarande under utveckling så vissa av de problem som jag funnit är troligen buggar som kommer att åtgärdas relativt snart. Jag har fortlöpande haft kontakt med utvecklarna av de tre programmen och påpekat överföringsproblem, varför de i de flesta fall åtgärdats eller kommer att åtgärdas.

Mottagande program jag testar är:

MinSläkt 4.0 – ny version av Sveriges populäraste släktforskningsprogram för den egna datorn
Genney 1.0 – ett helt nytt program på den svenska marknaden
The Complete Genealogy Reporter (TCGR) – ett mycket kompetent program för att framställa släktböcker
Geneanet – den anbytartjänst på Internet som fungerar bäst mot oberoende datorbaserade släktforskningsprogram

Testen går ut på att se hur data från DISGEN representeras i en GEDCOM-fil och sedan tolkas av det mottagande programmet. Testningen är inte fullständig, utan omfattar några aspekter som jag anser vara viktiga. Jag har exempelvis helt utelämnat karthantering och ortsdatabaser. De valda aspekterna är:

• Överföring av bilder
• Korrekt export av källor
• Korrekt tolkning av civilstånd/relation
• Korrekt radbrytning i textnotiser
• Angivande av korrekt tilltalsnamn. Detta är viktigt vid det man kallar narrationen, dvs. när man, i det här fallet, utifrån Gedcomdata automatiskt framställer en berättelse på prosa för exempelvis en släktbok. Att då nämna personer vid fel namn upplevs som irriterande. Samma sak gäller de ovan nämnda relationerna, som kan vara känsliga om de blir fel.

Skälet till att jag testar såväl DISGEN 8.2 (Dg8.2), som DISGEN 2016 (Dg2016) är att de uppför sig något olika, dels att användare av Dg8.2 i dagsläget kanske vill prova de andra programmen, dels för att undersöka friheten att i framtiden byta program. Det spelar också in att Dg2016 fortfarande är under utveckling och att därför vissa aspekter säkert kommer att förändras inom den närmaste tiden. Jag får då återkomma.

DISGEN 8.2 -> Genney

Bilder överförs med automatik till Genney och de kan identifieras i Gedcomfilen på sådant sätt att rätt profilbild knyts till rätt person i trädet (Porträtt). Bilder som inte är porträttbilder överförs och kan behandlas internt i Genney.

Källor överförs korrekt till Genney
Civilstånd/relationer överförs korrekt. Såväl Sambo som Utom äktenskap anges korrekt.
Radbrytningar i biografier och notiser återges på samma sätt som i originalfilen.

DISGENS metod att markera tilltalsnamn med * följer med till Genney.

Faddrar överförs som icke relaterade personer till Genney. Om man vill knyta dem till händelsen i fråga kan man använda ett separat program som överför Faddrar och Flaggor och som tillhandahålls av Genney.
 
DISGEN 2016 -> Genney

Bilder överförs med GEDCOM-filen men Genney kan inte identifiera de bilder från Dg2016som är Porträttbilder. Detta beror på en ändring i Gedcomexporten sedan Dg8.2. Detta kommer att åtgärdas i Genney och troligen även i Dg2016 på det nya året.

Källor, civilstånd/relationer och tilltalsnamn överförs på samma sätt som från Dg8.2

Vissa problem finns med radbrytningar där vissa radbrytningar i Dg2016 ignoreras och resulterar i sammanskrivning av sista ordet i raden med första ordet i efterföljande rad. Detta menar jag är en bugg i Gedcomexporten från Dg2016, som inte fanns i Dg8.2, men som jag förutsätter kommer att åtgärdas.
 
Faddrar överförs från Dg2016 om man väljer att inkludera dem i exporten. Här kan emellertid dubbletter uppstå, som måste bearbetas i Genney. En speciell sak är att faddrar inte har något kön angivet eftersom de inte registreras med kön i Disgen. Knytning till händelser, som dop får man emellertid göra manuellt.

De multipla föräldrar som förts in i Disgen 2016 importeras, men man får koppla ihop dem med rätt barn och ange typ av föräldrarelation manuellt (biologisk, foster, adoptiv, styv, vårdnadshavare och några fler).

DISGEN 8.2 -> MinSläkt 4.0

Överföring av Gedcomfiler från Disgen fungerar bra till MinSläkt förutom vissa feltolkningar av relationer.

Import av data från Disgen 8.2 fungerar nöjaktigt, men kräver några få handgrepp för att presenteras korrekt.

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt och text- och radbrytningar överensstämmer med originalet.

Samborelationer tolkas korrekt, men Utom äktenskap och Före äktenskap tolkas som Äktenskap. Om man däremot manuellt raderar händelsen Vigsel för individerna kommer relationen att ändras till Partner under rubriken Barn med då man skriver ut exempelvis en personakt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet.

DISGEN 2016 -> MinSläkt 4.0

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt. Text- och radbrytningar i text blir på grund av en bugg i Gedcomfilen felaktiga. Sista ord i föregående mening dras samman med första ord i efterföljande.

Samborelationer och Utom äktenskap tolkas korrekt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet

DISGEN 8.2 -> Geneanet

Gedcom från Disgen tolkas ganska bra i Geneanet. Smärre tolkningsproblem vad gäller Relationer samt vissa problem med radbrytningar av Notiser förekommer emellertid i Dg2016.

Geneanet har inte möjlighet att inkludera bilder från Gedcomfiler, men däremot kommer de bilder som lagts till manuellt i programmet efter importen att bevaras trots upprepade uppdateringar med nya Gedcomfiler. Vid varje import skall alternativet Ersätt ditt släktträd användas.

Källor överföres korrekt

Text och radbrytningar fungerar bra.

Tilltalsnamn noteras som i originalet med *

Samborelationer presenteras korrekt i Personbeskrivningen i Släktträdet, men tolkas som Gifta i Ansedeln. Barnets födelse Före äktenskap och Utom äktenskap tolkas som Bröllop i Släktträdet, och som Gifta i Ansedeln.

Faddrar ignoreras vid överföringen

DISGEN 2016 -> Geneanet

Gedcomexport från Dg2016 återges i huvudsak på samma sätt som från Dg8.2. Enda problemet är vissa radbrytningar i Noteringar i Antavlorna.

Faddrar exporteras till Geneanet, men saknar relationer

Text och radbrytningar kan innehålla mindre fel. Ord skrivs samman där radbrytningar finns i originaltexten. Detta är en bugg i Gedcomfilen från Dg2016.

DISGEN 8.2 -> TCGR

Genom anpassning av TCGR sedan länge kan Gedcomfiler från DISGEN 8.2 kännas igen och tolkas på ett nöjaktigt sätt.

Bilder överförs på ett bra sätt och porträttbilderna känns igen och placeras vid rätt person i narrationen. Detta förutsätts att porträttbilden är första bild i Gedcomkoden.

Källor överförs korrekt

Text- och radbrytningar återges som i originalet

Tilltalsnamn blir korrekt återgivna av TCGR

Samborelationer samt relationen Utom äktenskap tolkas som ”partner” i TCGR. Vid flera relationer innehåller emellertid narrationen ett störande grammatiskt fel som jag inte fått gehör för hos TCGR. Detta har emellertid inget med Disgens Gedcomfil att göra.

DISGEN 2016 -> TCGR

Vad jag funnit fungerar Dg 2016 på samma sätt som Dg8.2 gentemot TCGR. På grund av TCGR:s funktion som ett rent presentationsprogram för anor så är inte export av faddrar relevant.

SAMMANFATTNING

För ägare av Disgen 8.2 är det relativt riskfritt att prova de testade programmen. I Disgen 2016 finns emellertid några problem som inte åtgärdats ännu. De allvarligaste är svårigheten för andra program att identifiera Profil/Porträttbilder, samt en bugg i Gedcomexporten som gör att Text och radbrytningar i textkommentarer blir fel i samtliga mottagande program utom TCGR.

Provkörning av Genney 1.0

Provkörning av MinSläkt 4.0

Provkörning av Disgen 2016

Provkörning av Disgen 2016

Till glädje för många och besvikelse för andra ser nya Disgen ut precis som man är van vid från Disgen 8.2a när man öppnar Familjeöversikten – med ett undantag – OK två. Det visas porträttbilder i rutorna för anor samt huvudpersonens partner och färgsättningen skiljer sig något från den gamla versionen. Porträtten för partners är emellertid så små så de får närmast ses som markörer att en bild finns, men det är ju inte fel att veta. För de som inte använt Disgen tidigare kommer man att märka att Familjeöversikten har ett helt annat grafiskt upplägg än många andra program och således även skiljer sig från de två andra svenska konkurrenterna. Det kan kännas ovant, men som van användare så tycker jag att det är riktigt funktionellt även om det inte är lika estetiskt tilltalande som konkurrenternas upplägg. En gammal lösning som jag uppskattar är att fönstret kan delas i två identiska Familjeöversikter som sedan kan navigeras i individuellt och korrigeringar kan göras genom ”markera-flytta-och-släppa-principen”. Det underlättar analys och korrigeringar oerhört. Det är en av de bästa lösningarna i Disgen som inget annat program har motsvarigheten till. Däremot tycker jag att de byggda Antavlorna och Stamtavlorna som inte förändrats sedan tidigare är ganska tråkiga i sina textbaserade utföranden. De gör emellertid jobbet eftersom det minimalistiska utförandet gör att man får plats med en väldig massa generationer och därför får en mycket bra översikt. Genom att högerklicka eller använda + och – kan man också förändra antalet generationer i tavlorna. Just beroende på den enkla textbaserade utformningen blir det läsbart även med många generationer. Detta är ett mycket bra verktyg vid översyn och korrigering av materialet eftersom man kan öppna Personöversikterna direkt från tavlorna.

När man startar redigeringen ser man den stora skillnaden mot tidigare. Inmatningsdialogerna, som kallas Personöversikt är både bättre och mer funktionella. Alla fält är klickbara för att öppna underdialoger eller data. Kanske lite väl många varianter som man lätt går vilse i, men det är ambitiöst och en klar förbättring. Man kan emellertid själv välja vilka dialoger i Personöversikten man vill visa och varje dialog kan också flyttas runt om man så önskar. Det gör att man bara behöver se de man använder för tillfället.

Personöversikten förblir sådan man själv valt att den skall se ut, men vad man kan göra i den styrs av en överordnad menyrad inom Personöversikten. För varje menyflik ändras en underliggande menyrad skepnad totalt, vilket ger ett otalt alternativt för inmatning och editering. Låter det krångligt med över- och underordnade menyer såväl i Familjeöversikten som i Personöversikten? Det är lite förvillande till en början för oss gamla Disgenanvändare, men det är en klar förbättring och förenkling mot de i lager av snåriga alternativ i det gamla Disgen som jag aldrig riktigt lärde mig att behärska. Ibland kunde jag kämpa i dagar innan jag förstod hur vissa textrader i rapporterna hade kommit till och kunde stänga av dem. Nu är det mer förståeligt.

En liten, men viktig och bra ändring finns i sökfunktionen för Familjeöversikten. Trevligt nog skriver man förnamn före efternamn, vilket överensstämmer med inmatningen i Disbyt. Dessutom dyker urvalet av relevanta personer upp automatiskt så man kan välja från en lista utan att behöva klicka två gånger som tidigare.

Jag har testat att lägga in multipla föräldrar, vilket gick utmärkt så snart jag kommit underfund med hur man gör. Som gammal Disgenanvändare trodde jag att jag kunde klippa och klistra mellan även dessa två Familjefönster, eftersom jag hade en Flock med min fars fosterföräldrar sedan tidigare, men så funkade det inte – det kanske kommer så småningom. Det är en del att lära om, men det mesta är till det bättre. När man matar in nya föräldrar får man ange relationens karaktär – biologisk-, adoptiv-, eller fosterföräldrar. Man kan också välja kön på varje förälder, vilket ger möjlighet till att registrera alternativa familjestrukturer. Man kan både mata in nya föräldrar direkt via dialogen, och välja bland redan registrerade personer, som jag ju kunde göra för min far eftersom jag hade en färdig Flock från Dg8 med dessa personer.

En nyhet är att Faddrarna registreras på samma sätt som alla andra personer. Det vill säga att jag kan söka en fadders namn och då dyker det upp en Familjeöversikt där denne är en orelaterad person, dvs. saknar anor och ättlingar. När jag förde över faddrarna från Dg8 så saknade även könsbestämning. Detta innebär en del arbete för oss gamla Disgenanvändare, men också en stor fördel om vi orkar. Det är nämligen troligt att många faddrar är relaterade till barnet och barnets föräldrar på ett eller annat sätt och redan finns som sådana i databasen. Det uppstår då en dubblett, men det är inte så lätt att veta om den är äkta eftersom vi sällan fastställt den detaljerade identiteten och händelsedata för faddrarna. Här stundar en del arbete, som emellertid betalar sig. Jag har tidigare vid flera tillfällen lyckats förklara olika skeenden i en anas liv genom att identifiera en fadder. Jag har till och med i ett par fall funnit det avgörande beviset för en okänd faders identitet genom att identifiera faddrar.

Dubbletthanteringen i sig påminner om tidigare och består mycket av falska dubbletter. Man kan emellertid bocka bort de falska så att listan efter hand blir mer relevant. Jag har aldrig varit förtjust i Disgens väldigt vida identifiering av dubbletter. En stor del av dubbletterna består av syskon med samma namn där den förste dött som barn eller av kusiner som fått identiska namn. Som jag nämnt ovan är emellertid hanteringen av de äkta dubbletterna mycket smart tack vare tekniken med delat Familjefönster och drag-och-släpptekniken. Det gäller emellertid att hålla tungan rätt i munnen eftersom det går så gesvint att man lätt blir för snabb och då ställer man till det.

Sammanfattning

Den stora skillnaden i Disgen 2016 ser vi inte. Det är att den har en helt ny databasmotor. De synliga förändringarna är främst mycket bättre inmatningsdialoger, samt förbättrade sökfunktioner. Jag har främst studerat funktionaliteten hos de funktioner som jag brukar använda sedan många år. Detta innebär att jag missat många aspekter av Disgen 2016 och inte uppmärksammat alla förändringar. Exempelvis har jag aldrig använt kartfunktionerna. Jag har också sedan många år avstått från de strukturerade källorna, men använt det strukturerade ortsregistret.

Mitt specialintresse är hur ett program tolkar sina data till Gedcom och hur den genererade Gedcomfilen är kompatibel med andra program. Detta har också varit min specialuppgift i samband med testningen. I det avseendet har förändringar oftast skett till det bättre och i något avseende till det sämre i förhållande till Disgen 8.2a, men det återkommer jag till i senare texter där jag provar såväl Disgen, som MinSläkt och Genney från den utgångspunkten.

Som gammal Disgenanvändare och ibland lite elak kritiker är jag glad över de nya förändringarna i Disgen 2016. Som det ser ut idag kommer jag att fortsätta att ha Disgen som mitt släktforskningsprogram, men även använda ett av de andra programmen parallellt. Utvecklingen under det närmaste året och hur mina portabilitetstester (möjlighet att flytta data) faller ut får avgöra hur mitt definitiva val blir.

Man bör märka att jag testat Betaversioner av nya Disgen men kommer att kontrollera med den första förutgåvan som beräknas komma till december 2015. Den färdiga versionen lär komma på senvintern och först då kommer alla funktioner att vara på plats. Nu saknas vissa funktioner från gamla Disgen och det förekommer några buggar i Gedcomtolkningen, men det har man lovat skall vara ordnat innan slutversionen. Den som vill veta detaljer kan läsa här.

Tidigare provkörningar:

Genney 1.0

MinSläkt 4.0

Provkörning av den nya versionen av MinSläkt 4.0 (1)

Av de tre nya program jag provat de senaste veckorna – MinSläkt, Disgen och Genney är MinSläkt det jag behärskar minst, vilket kan göra mina synpunkter något ogrundade i vissa delar. Disgen har jag använt i många år och Genney är ett helt nytt program, som jag därför ägnat stort intresse.

Min provkörning har gått till på så sätt att jag importerat hela min databas på över 15 000 individer från Disgen 8.2a. Jag har gjort detta med en Gedcom 5.5 i formatet UTF-8. Viktigt är också att jag markerat alternativet ”Slå ihop Fotnot och Anteckningar” för exporten.

Jag har tidigare skrivit om problem att överföra mina Gedcomfiler till andra släktforskningsprogram. Följande problem har uppstått i olika situationer:

· Bilder har inte överförts korrekt

· Källor har inte överförts korrekt

· Tilltalsnamn har inte angivits korrekt

· Textnotiser har haft problem med radbrytningar och mellanslag

· Relationer mellan föräldrar har tolkats fel

Allmänt om programmet
Grafiken och uppställningen är snygg och intuitiv. Man lär sig snabbt att arbeta med programmet. De olika vyerna är lätta att arbeta med och man kan enkelt förminska och förstora vyerna. Det är inte för inte som MinSläkt idag är det mest populära programmet i Sverige för de som föredrar att ha sin forskning på den egna datorn (2). Speciellt för nybörjare är uppläggningen enkel att ta till sig eftersom grafiken speglar den bild man har av hur en uppställning av släktrelationer bör se ut.

Import av Gedcomfil

GEDCOM-importen fungerar i princip bra och bildmaterialet följer med i importen. Om man emellertid vill byta en profilbild mot en annan som ligger på datorn måste man först kopiera in den nya bilden i den katalog som angetts i ”Inställningar för Arkivet …” som bildmapp.

Alla källor tolkas korrekt av programmet förutsatt att rätt inställning gjort vid exporten. Tilltalsnamn har samma format som i Disgen - * - så där stöter man inte på några problem. Även Textnotiser återges korrekt under förutsättning att man har korrekt radbrytning i sin originaldatabas. Relationer mellan föräldrar fungerar inte från Disgen 8.2a. De detaljerade inställningar som finns där ignoreras och alla relationer tolkas som Vigsel. Det måste åtgärdas i MinSläkt genom att Händelsen Vigsel raderas individ för individ. Detta gäller kanske inte vid import från andra släktforskningsprogram än Dg 8.2a – kanske inte ens för den kommande versionen av Disgen. Minsläkt behandlar endast föräldrar som gifta om Händelsen Vigsel är registrerad.

Jag gjorde misstaget att importera min Gedcom två gånger med samma målnamn i tron att det skulle ske en överskrivning av den gamla versionen. Det visade sig att jag fick dubbletter av samtliga personer. Man bör således endera ta bort den befintliga versionen eller använda ett annat namn om man vill importera sin Gedcom igen. Jag borde ha observerat detta eftersom det tydligt står angivet på första sidan av importen att så sker och hur man handskas med det i nästa steg. Man bör läsa instruktioner noga.

OBS! Detta gäller överföring av Gedcomdata från Disgen 8.2a. I flera avseenden kommer detta att vara åtgärdat i den nya versionen av Disgen, men för dem som i nuläget vill flytta sina data till MinSläkt från Disgen är detta bara av akademiskt intresse. Jag återkommer emellertid med en test av portabiliteten mellan de nya versionerna av samtliga tre program senare.

Underhåll av data

En grannlaga funktion är hur man handskas med dubbletter. Här är MinSläkt lättarbetat och tydligt anser jag. En annan funktion som jag brukar uppskatta eftersom det ger så många nya insikter om släktskap är just Släktskap. Funktionen är enkel att arbeta med i programmet, men resultatet är en besvikelse eftersom det bara redovisas i textform. Å andra sidan kan man få överraskande resultat om man använder Rapporten Anfäder, där förekomsten av alla anförluster redovisas - på gott och ont. I mitt fall innehåller därför mitt utskrivna släktträd flera generationer mer än den närmaste vägen just på grund av snåriga relationer via anförluster.

Sökfunktionerna är mycket väl utbyggda och ger oanade möjligheter att strukturera sin databas, vilket är till stor hjälp vid underhåll och när man söker efter felaktigheter och inkonsekvenser i materialet.

Likaså finns ett antal Rapporter, som är väldesignade och möjliga att ställa in på olika sätt. Jag har speciellt studerat möjligheterna att producera kapitel till släktböcker. Där är det viktigt att de PDF-rapporter som skapas faller i smaken eftersom PDF-filer krävs för professionellt tryck, men är svåra för oss amatörer att redigera. Därför måste man kunna generera editerbara RTF-filer, som man kan arbeta med i en ordbehandlare. Detta kan man bara göra i MinSläkt om man är betalande användare – men det är man naturligtvis om man gjort valet att ha MinSläkt som sitt huvudprogram. Jag har arbetat med rapporten Anfäder, som jag finner mycket bra utformad i PDF-versionen, men saknar alternativet att ignorera anförluster. Har man som jag många generationer med många anförluster kan vissa personer dyka upp ett halvt dussin gånger och fler i olika konstellationer och det tar dels stor plats, dels är det tråkigt, för icke släktforskare, att läsa i en släktbok.

Jag har förgäves sökt efter möjligheter att registrera multipla och alternativa familjer i programmet. Jag har inte funnit att detta är möjligt.

Sammanfattningsvis ser jag även fortsättningsvis MinSläkt som ett bra och lättarbetat program med den kapacitet som räcker för de flesta behov och som speciellt borde passa för nybörjare. Det saknas en del avancerade funktioner, som efterfrågas idag, som alternativa familjekonstellationer, websök och kartfunktioner, men huruvida dessa är viktiga för val av program får var och en avgöra. På plussidan finns många praktiska funktioner som underlättar det dagliga arbetet med forskningen. Eftersom jag inte är en van användare av programmet kan jag inte heller avgöra vilka nyheter som finns i förhållande till den äldre versionen, men från mer vana användare har jag uppgiften att det inte rör sig om några stora funktionella skillnader i den nya versionen.

1) Texten är läst och kommenterad av Henrik Dannberg innan den är publicerad för att undvika felaktigheter och missförstånd.

2) Enligt Geneanets årliga mätningar vilka program deras kunder använder. Skälet till att Geneanets kunder kan anses relativt representativa är att tjänsten accepterar återkommande uppdateringar med Gedcomfil från de flesta off-lineprogram med bibehållna länkar till inmatade media.

Tillägg 2015-10-31

Viktigt att notera om uppgradering av MinSläkt

Nätvännen Olle Andersson har pekat på en viktig aspekt att känna till om man avser att prova nya MinsSläkt 4.0

Följande information finns på Dannberg Datas hemsida:

Man kan välja mellan att köpa en full licens (om man inte har licens från tidigare) eller uppgradera en äldre licens till en lägre kostnad:

http://www.dannbergsdata.se/license.html

När man provat färdigt och inte tänker köpa licens eller väljer att inte uppgradera sker återgång till 3.11 versionen i två steg.

1) Avinstallera version 4 via Kontrollpanel - Program och funktioner.

2) Installera på nytt den gamla versionen. Vet du inte var installationsfilen finns kan du hämta den här:

http://www.dannbergsdata.se/download_old.html

Licensinformationen finns fortfarande kvar i datorn.

Några användare kanske vill köra BÅDA versionerna parallellt. Det gäller exempelvis de som använder MinSläkt i utbildning. Detta är möjligt om man är datorkunnig. Information kan fås från MinSläkt efter uppmaning, men det vore önskvärt om även denna information fanns att få på hemsidan.

MinSläkt 4.0 Beta 1

Jag hade knappt hunnit trycka på publicera-knappen innan jag fick det glädjande ryktet att MinSläkt även de har en beta-version på gång bekräftat. Jag har nu tillgång till även detta utmärkta program i en ny version och kan jämföra med de andra två nyheterna.

Mitt val av Geneanet som ”bänktest” för Gedcomexport/import kan kräva några ytterligare ord för att inte göra användare av MyHeritage och Ancestry ledsna. För de som i likhet med mig anser att man bör ha sin huvudsakliga forskning på sin egen dator och endast vill använda Internetlösningar för samverkan och kommunikation med andra är Geneanet det tekniskt sett mest lämpliga om man använder något av de tre testade programmen.

För de som föredrar MyHeritage eller Ancestry på Internet, men håller med om att den huvudsakliga forskningen bör ligga på den egna datorn finns nämligen bättre lösningar än att använda Disgen, MinSläkt eller Genney. Då får man alla fördelar med förlustfri synkronisering och uppdatering genom att använda Ancetry’s off-line-program FamilyTreeMaker eller HyHeritage’s FamilyTreeBuilder.

Sveriges mest populära släktforskningsprogram 2013

Så var det dags igen för GeneaNet att publicera sin lista över de program som de flesta av deras medlemmar använder under det gångna året. Liksom förra året tar MinSläkt förstaplatsen med Disgen på andra plats. Skillnaderna är obetydliga sedan förra året, men man kan konstatera att Disgen förlorat ytterligare 1 % av användarna sedan föregående år. MinSläkt används av 34,7 %, medan Disgen används av 29,9 %. Det tredje svenskspråkiga fristående (off-line) programmet Holger används av 6,4 %, vilket innebär en ytterligare minskning med 0,6 % sedan förra året.

Liksom förra året lyckas två program som egentligen är off-line-program integrerade med stora on-line-tjänster ta tredje och femte plats. MyHeritage’s Family Tree Builder ligger på tredje plats med 9,8 % medan Ancestry’s Family Tree Maker har 3,3 % av användarna. För båda innebär det ganska stora ökningar av andelen användare. Det mest populära specialiserade Mac-programmet Reunion har 1,8 % av användarna, vilket är nästan lika som förra året.

Som alltid kräver listan vissa förklaringar för att förstås. Varför det är intressant hur medlemmarna av en on-line-tjänst som GeneaNet använder off-line-program är för att GeneaNet skiljer sig från andra on-line-tjänster på ett avgörande sätt. Konkurrenterna Ancestry, MyHeritage och Geni kan näpperligen användas med andra än sina egna off-line-tjänster, eftersom varje uppdatering med Gedcom från en off-line-tjänst raderar det befintliga trädet och förstör alla länkar i de två första programmen. Vad gäller Geni så erbjuder den tjänsten inte Gedcomexport. Dessa problem gäller inte med GeneaNet, varför tjänsten kan samanvändas med de flesta off-line-program. Användarna av GeneaNet har därför total frihet att välja vilket off-line-program man vill, inklusive konkurrenternas.

Med det som bakgrund är det intressant att ett inte föraktligt antal av FamilyTreeBuilder’s och FamilyTreeMaker’s användare använder GeneaNet som sin on-line-tjänst, endera framför, eller som komplement till de on-line-program – dvs. MyHeritage och Ancestry, som är integrerade med de program de arbetar med. Givetvis innebär det också att de verkliga användarna av FamilyTreeBuilder och FamilyTreeMaker är avsevärt större, men inte just bland GeneaNets kunder. Majoriteten av användarna av dessa off-line-program använder rimligtvis den egna on-line-tjänsten.

Man kan tycka att skillnaderna mellan användarnas preferenser har varit små under de senaste åren. Tendensen att Disgen tappar mark är emellertid tydlig. Min tolkning, som bygger på egen erfarenhet, är att rörelserna bland användarna skulle vara än större om inte det vore så oerhört svårt att byta program på grund av usel förmåga att exportera och importera Gedcomfiler. Som frustrerad Disgenanvändare under många år tror jag att Disgen skulle ha tappat än fler användare om det inte vore så svårt att överföra sitt träd från Disgen till någon modernare konkurrent. Detta gör också att GeneaNet har fördelar eftersom min erfarenhet är att tjänsten är mycket tolerant vad gäller import av Gedcom och exporterar en mycket ren Gecomkod, som kan överföras till många andra program. Jag har till och med använt GeneaNet som ”tvättmaskin” för dålig Gedcomkod genom att importera filen till GeneaNet och sedan med lyckat resultat exporterat den till program som inte accepterat den ursprungliga koden.

Med off-line-program menar jag program som man kan arbeta med på sin dator utan att de är uppkopplade till Internet. Trädet ligger på den egna datorn

Med on-line-program menar jag program som bara kan användas då man är uppkopplad till Internet. Trädet ligger på Internet.

Med fristående off-line-program menar jag program som inte är en del av ett on-line-program. Disgen, MinSläkt och Holger är sådana program medan FamilyTreeMaker och FamilyTreeBuilder är off-linedelar av sina respektive on-line-program.

Sveriges populäraste släktforskningsprogram 2012

GeneaNet har just publicerat listan över de mest populära släktforskarprogrammen i Sverige. Listan bygger på uppgifter från användare av svenska GeneaNet. 

I oförändrad ledning finner vi fortfarande programmet MinSläkt med Disgen på andra plats. MinSläkt har emellertid utökat försprånget något sedan föregående år. Idag attraherar MinSläkt 34,6% av GeneaNet-användarna, medan Disgen fallit tillbaka något till 30,9%. Dessa två program är emellertid i särklass de mest populära programmen bland GeneaNets användare. Family Tree Builder, som erbjuds av MyHeritage ligger på tredje plats med 8,5% av användarna. Det tredje svenska fristående programmet Holger attraherar 7,0% i undersökningen, vilket är en liten minskning från föregående år. 

Att undersökningen gjorts bland användare av GeneaNet kräver några kommentarer för att kunna tolkas. GeneaNet är en konkurrent till Ancestry och MyHeritage i det avseendet att de alla tre erbjuder möjlighet att bygga upp släktträd på Internet utan att man behöver ha någon av de program som undersökningen avser. Ancestry har det egna programmet Family Tree Maker (2,7%) och MyHeritage har det egna programmet Family Tree Builder (8,5%). Det kan tyckas anmärkningsvärt att någon som använder dessa program föredrar GeneaNet framför/parallellt med det ”egna” Internetprogrammet. Förklaringen ligger troligen i att många presenterar sitt material på flera plattformar. En annan skillnad mellan de tre programmens webplattformar är att GeneaNet till skillnad mot de två konkurrenterna kan uppdateras med Gedcomfiler från snart sagt alla befintliga släktforskningsprogram utan förlust av data, vilket gör den webtjänsten attraktiv oavsett vilket program man har på sin dator. Eftersom man utan problem kan exportera data från Holger, Disgen och MinSläkt till GeneaNet så ger undersökningen en god bild av hur populära dessa fristående släktforskningsprogram är. Ett motsvarande undersökning bland användare av Ancestry eller MyHeritage skulle troligen ge ett helt annat utfall eftersom släktträd gjorda på MinSläkt, Disgen eller Holger inte kan uppdateras på dessa plattformar utan betydande dataförluster.

Redan förra året hade MinSläkt tagit en liten ledning över Disgen – den har nu utökats. Ett skäl till MinSläkts popularitet torde, förutom att det är ett utmärkt program, vara att det erbjuds en fullt fungerande gratisversion som man kan prova på innan man köper den fulla versionen. Ett mycket attraktivt pris bidrar säkert också. 

Själv har jag använt både MinSläkt och Disgen, men använder sedan många år dagligen Disgen. Skälet är historiskt då Disgen tidigare varit nära kopplat till Genline, vilket gett mängder av fördelar. När jag nu mer och mer gått över till att använda Arkiv Digital kompletterat med SVAR och Ancestry dessutom köpt upp Genline så skulle jag mycket väl kunna bli MinSläkt-användare igen, men det innebär oerhörda problem att byta program när man har över 12 000 personer och dessutom mängder av textmaterial i sin databas.