google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Varför jag bytte släktforskningsprogram

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

fredag 26 januari 2007

Varför jag bytte släktforskningsprogram

Jag älskade programmet MinSläkt. Det var bra grafik, bra rapporter, man fick bra överblick över släktskap och det fanns mängder av trevliga funktioner. Speciellt gillade jag funktionen att man kunde skriva in två namn och få reda på släktskapet mellan dem. Varför bytte jag då program för min släktforskning? Anledningen var rent praktisk. Om man vill göra sig nytta av såväl DISGEN som Genline är det mycket mer praktiskt att arbeta med Disgen i sin släktforskning eftersom de är sammankopplade så att man kan söka direkt från Disgen i såväl DISBYT som Genline via funktionen i DISPOS. Jag skall försöka förklara hur det går till fastän jag inte kan alla detaljer
.
När man använder Disgen kan man högerklicka på vilken person som helst och sedan välja om man vill söka i DISBYT eller DISPOS på Internet. Om man väljer DISBYT hittar man alla med samma namn och med något årtal gemensamt med sin egen ana. DISBYT söker bland alla uppgifter inlämnade av medlemmar i DIS. Har man tur så kan man hitta den person man söker och det kan hända att någon annan forskare funnit andra släktingar än man har gjort själv. Man bör emellertid vara försiktig med de uppgifter som finns i DISBYT eftersom de kan vara felaktiga och är det inte så sällan. Tro inte att de är riktiga för att flera forskare har samma uppgifter. Det finns en risk att man kopierar varandra och på så sätt sprids de felaktiga uppgifterna. Jag har alltid tagit för vana att föra in dessa uppgifter provisoriskt så till vida att jag skriver N.N. DISBYT som källa och kollar upp det senare. Mest nytta tycker jag man har av DISBYT när man skall arbeta med stamtavlor för någon ana långt tillbaka. Min egen ana kanske är en person som har fem syskon och jag har lagt ned arbete på att kontrollera min gren bakåt och framåt. Någon annan forskare kanske härstammar från ett av syskonen och har därför arbetat med ättlingarna till denna person. Genom DISBYT kan jag nu få en annan gren på släktträdet så jag får reda på mina femtonmänningar och något annat intressant. Jag måste erkänna att jag hittills inte arbetat så mycket med att kontrollera dessa parallella släktgrenar eftersom de dels inte är så centrala för mej, dels litar jag på att min släktforskarkollega kontrollerat sin egen släkt på ett tillfredsställande sätt. Skulle jag felaktigt få för mej att jag är fjortonmänning med en norsk elitskidåkare får jag väl leva med det tills jag hunnit så långt i min släktforskning.
Jag har också upptäckt att DISBYT är kopplad till andra databaser, exempelvis kan man ibland automatiskt finna personen i Släktdatas databas genom att klicka på deras länk.
Den andra sökningen man kan göra från Disgen är sökning i DISPOS på Internet. Det innebär att programmet i första hand söker efter födelsenoteringen för personen. I tabellrutan som kommer upp finns emellertid alla andra hänvisningar till Kyrkböcker och Folkräkningar som kommer i fråga. De här hänvisningarna är inmatade av DIS’ medlemmar så av naturliga skäl så är de inte alltid korrekta, men förvånansvärt ofta. Det fina med detta är att man inte själv behöver leta rätt på sidan i Genline så länge någon annan gjort det och kopplat ihop det på rätt sätt i DISPOS. Ibland är det helt oumbärligt. Exempelvis kan det genom förändrade sockenindelningar hända att kyrkböckerna för en viss socken för en viss tid inte går att hitta eftersom den ligger under en grannsocken. Ibland har man också lagt in födda eller döda bland andra uppgifter men inte redovisat det i rubriken till boken. Då måste man ha god lokalkännedom eller ha tur om man skall hitta rätt. Med DISPOS ordnar det sig ofta av sig själv.
Både MinSläkt och Disgen är mycket välgjorda släktforskningsprogram och likaså Holger men det har jag ingen stor erfarenhet av. Ett annat släktforskarprogram som imponerade på mej var FamilyTree Maker.
Om jag finge önska mej något skulle det vara en kombination av Disgen och MinSläkt. Disgens grafiska rapporter är som jag ser det totalt oanvändbara medan de som genereras från MinSläkt är helt fantastiska. Skall det vara så omöjligt att klara av det i ett så avancerat program som Disgen? En funktion som jag önskar mer än allt annat i Disgen är att man skulle kunna färgmarkera provisoriska och slutgiltiga poster. På så sätt skulle man direkt i en antavla eller en stamtavla kunna se hur långt man har kommit. Kanske till och med flera färgkoder eller ikoner skulle vara bra så man kan se vilka poster som är provisoriska, vilka som har kollade källor och vilka som man har lagt in rätt ortskoordinater för eller något annat man tänkt göra i framtiden. Hoppas någon av programutvecklarna läser detta. Jag såg föresten att Sveriges släktforskarförbund i Göteborg skall ha genomgång av alternativa släktforskarprogram 15/2 och 8/3. Kul!

1 kommentar:

  1. Så, nu har någon av programutvecklarna läst detta. Jag har lagt en förbättringsrapport på det så får vi se om det händer något till nästa version..

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...