Social nätverksanalys till hjälp i släktforskningen?

Som jag påpekade för en tid sedan finns det mycken förståelse att hämta om livet i historisk tid från dopböcker, vigselböcker och domböcker. Informationen i de här handlingarna kan också, tillsammans med andra indicier, hjälpa till att härleda släktskap och faderskap.

Samtidigt är, som jag också påpekade, våra släktforskningsprogram inte särskilt skickade att beskriva de här sambanden. Skälet är att släktskapsprogrammen är hierarkiskt uppbyggda för att beskriva släktskap på ett linjärt sätt. De kan ofta inte ens klara att illustrera giften inom släkten på ett särskilt bra sätt - det blir då registrerat som "anförlust". Få program klarar flera familjekonstellationer, dvs fosterföräldrar parallellt med biologiska föräldrar. Ändå är ju dessa loopar och återkopplingar ofta mycket intressanta ur släktskapssammanhang.

För många år sedan intresserade jag mig för det man kallar Social nätverksanalys, speciellt hur det kan användas tillsammans med analys av spatiala sammanhang. Det finns idag mycket enklare programvara för detta ändamål och jag har därför börjat undersöka hur dessa kan användas inom släktforskningen.

Jag har tagit mig för att registrera alla dop i Ljusnarsbergs församling i Örebro län för år 1840. Det kan synas futtigt att bara arbeta med ett år, men det rör sig om 196 dop vilket blir ca 1000 individrelationer som måste tolkas och registreras manuellt. Med hjälp av Arkiv Digitalts utmärkta bildkvalitet och Genlines eminenta funktion där man kan söka på orter har jag lyckats ganska bra att särskilja alla Per Andersson och Cajsa Persdotter så jag inte registrerar dom fel. Ortsnamnsregistret i SOFI har även varit absolut nödvändigt som hjälpmedel för att placera individer och familjer i rätt by.

Nu återstår att lära mig programvarans möjligheter, analysera och tolka materialet samt skriva något förståeligt som kommer nära människorna i socknen. Jag ser ju redan nu att en av de svåra problemen med metoden blir att mata in data. Just de data jag behöver är ju ofta bristfälligt dokumenterat i släktforskningsprogrammen. Dessutom är dom i en form som jag inte kan använda utan vidare. Vad jag behöver är fullständiga data i formen .xls, dvs Microsoft Excel-format. Det behöver inte vara data som beskriver relationerna utan även Excel-tabeller med alla individer inom en socken är till stor hjälp. Om någon har idéer så är de välkomna.

Jag tänker inte berätta mer just nu eftersom jag inte vet vart det leder, men jag återkommer med detaljerad information och resultat när jag har något matnyttigt att förmedla.

Nu får GIDx tillbaka den adopterade Järnboås socknen

Det känns lite konstigt att lämna ifrån sig något man adopterat. Är det inte meningen att en adoption skall vara för livet? Hur som helst är jag klar med Järnboås socken och lämnar nu med varm hand över arbetet till någon som skall kontrollera mina inmatningar. Jag har matat in 10506 platser allt som allt. En handfull kom jag inte till rätta med alls.

De tidigaste Hfl var jobbigare än jag hade föreställt mig. Utan den kunskap jag fått genom att gå igenom de senare åren och min lokalkunskap hade jag inte kunnat tyda vad orterna heter. Prästernas handstilar är helt omöjliga och ibland verkar det som om dom bara krafsat ned något; ”alla vet ju ändå var Anders Johansson bor”.

Det är just genom att veta var Anders Johansson bor man ibland kan härleda platsens namn. Man får helt enkelt leta reda på Anders Johansson i en senare eller tidigare Hfl som är tydligare skriven, kolla att ha inte flyttat och på så sätt lista sig till vad platsen heter. Faktum är att ofta kan man inte tyda texten, men vet ändå vilket torp det avser eftersom Anders bor där. Ofta, men inte alltid kommer också torpen i samma ordning i följande Hfl så det hjälper också. Ibland kan man ha hjälp av Orts- och byaregistren, men de är svekfulla. I flera fall fann jag att man där hade blandat ihop likalydande orters namn, placerat dem på fel sida och i några fall gett helt fel namn. I en tidig Hfl finns ett torp angivet till Båtvikartorp. Något sådant torp finns inte, men väl finns på samma plats Båtspikartorp än idag.

Att normalisera platsnamnen visar sig också vara viktigt eftersom många namn ändrar sig under åren. Jag har huvudsakligen använt mig av Sofi och ibland finns där två namn för samma plats i olika tider och då får man låta omdömet råda. Oftast anger emellertid Sofi ett normaliserat namn som använts relativt sent. Byn Håkansboda som fortfarande finns hette exempelvis i tidiga Hfl Håkansbo. Byn Lindesby hade tidigt namnet Lindes By och vissa torp tappade i vissa Hfl sitt torptillägg. Byn Klacka fick under vägen en bestämd form och hette senare Klackan som också är det rekommenderade namnet.

Det skall bli spännande att se hur min kontrollör hanterar mina tolkningar. Inte blir det lätt inte om det inte är en annan järnboåsare eller någon som är närmast synsk som tar hand om arbetet. Allvarligt talat så ställer jag mig lite undrande hur tillförlitliga de uppgifter kommer att bli som matas in i GIDx av olika personer, för man kan ju inte begära att det ska finnas personer som är barnfödda i varenda socken som tar hand om arbetet och även då har jag insett att det finns stort utrymme för fel. Å andra sidan får vi väl alla hjälpas åt under de närmaste åren att korrigera. Om 90% är rätt så är även det till oerhörd hjälp.

Jag ser nu fram emot en dialog med granskaren om de felaktigheter, misstolkningar och i de fall jag helt misslyckats att lista ut platsens namn. Jag kan rekommendera att ta sig an en socken – visst är det jobbigt, men också lärorikt och lite av detektivarbete och det tilltalar ju släktforskare. Man lär sig en del om att läsa gammal handskrift också.