Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

söndag 30 januari 2011

Ibland är vägen lång till visshet - Barndop som tillfälle att mötas

Elias Erikssons dopnotis

För nästan exakt fyra år sedan när jag var ganska nybliven släktforskare skrev jag om hur jag sökte efter min farmors mors anor. Med hjälp av en släktforskarkollega i Ljusnarsberg, samt senare besök på släktforskarföreningen i Kopparberg fick jag det nedslående beskedet att min farmors mor - Hilma -  var född med okänd fader. Jag hade visserligen i Sveriges dödbok sett att hon uppgavs ha flicknamnet Adler och mina efterforskningar kring teoretiskt sett lämpliga kandidater ledde mig till den 19 år äldre Johan Fredrik Adler. Studier av folkräkningen visade att Hilmas mor - Katharina Charlotta - år 1900 bodde hos denne Johan Fredrik Adler, men kallades hushållerska. Jag hade också fått bilder där Johan Fredrik poserar tillsammans med den 12 åriga Hilma och inom familjen, som jag har haft lite kontakt med, hade man uppfattningen att han var hennes far. Nu skulle man ju tycka att saken är avgjord, men det fanns fortfarande ett korn av osäkerhet som skavde hos mig.

Man skulle ju kunna tänka sig att Katharina Charlotta avancerat från att vara hushållerska till att bli officiell partner och att Johan Fredrik ansåg det vara lämpligt att adoptera hennes dotter. Det kanske inte var något man ville prata om i Hilmas familj då det såg bättre ut att glömma födelsenotisen om "fader okänd".

I mina studier bakåt i anorna utgick från sexmannen Erik Matsson, som jag berättat om nyligen, gjorde jag emellertid ett fynd. Det var när jag kom till hans son Elias Eriksson och hans familj som bodde på och ägde Lövåstorp i Ljusnarsberg. Elias var far till Katharina Charlotta och således morfar till Hilma. Katharina bodde hos sin far Elias med sina två "oäkta" döttrar Alma och Hilma 1872. På gården bodde också Katharina Charlottas bror Karl Johan med familj. Karl Johan tar över Lövåstorp 1882 och fadern blir fördelsman på gården, men också Katharina Charlotta bor kvar med dottern Hilma som i husförhöret för år 1891 står med efternamnet Adler. Detta bevisar att hon inte var adopterad av Johan Fredrik Adler utan verkligen var hans dotter. Modern flyttade ju inte in hos Johan Fredrik förrän långt senare.

Jag kan nu betrakta flera uppgifter i ett annat ljus. Jag måste nog idag erkänna att valet av Johan Fredrik Adler som presumptiv fader till Hilma byggde på ganska svaga indicier 2007. Tillsammans med en del annat blev jag emellertid ganska säker. Frågan är ju emellertid hur de träffades. Givetvis kan jag inte veta det, men studier av födelse- och dopböcker ger en bra bild av de sociala nätverken vid tiden.

En gren som jag inte studerat tidigare är Hilmas mormors - Katharina Björklunds - anor. Jag skall inte fördjupa mig i det, men en intressant sak är att namnet Öhman dyker upp vid ett antal tillfällen som vittnen vid dop av barn i hennes familj. Det är intressant eftersom Johan Fredrik Adlers farmor hette Beata Charlotta Ericsdotter, som var yngsta dotter till Eric Magnusson från Kaveltorp och Catharina Andersdotter Öhman av Laxbrosläkten. Det var genom detta gifte de två släkterna Öhman och Ericsson förenades. Beata Charlotta var således syster till "Laxbrogubben" eller Johan Niclas Ericsson, brukspatron, bergsgevaldiger och ägare av Laxbro, Högfors och Ljusnarbergs gårdar.
Interiör från Laxbrogården på Skansen
Det visar sig också att vid Hilmas morfars - Elias - födelse var en Erik Kronberg och hans hustru Kristina Ulrika Törnblom vittnen. Kristina Ulrikas bror Bengt Fredrik gifte sedemera med Laxbrogubbens dotter Catharina Lovisa och Erik Kronbergs son gifte sig sedemera med en flicka från en annan gren av Ericssons på Laxbro. Tydligen uppstod flera romanser inom umgängeskretsen. Ett annan intressant par som var vittnen när Elias föddes var komministern Erik Schillander från Lindesberg och hans hustru Hedvig Elisabeth Fegraeus från Asker.

Av det här lär jag mig några saker. Det första är att aldrig tro att man har uttömt möjligheterna att komma vidare. Det andra är hur värdefulla dopböckerna är för att studera sociala mönster och därmed se vilka familjer som stod varandra nära vid den tiden. Genom de här fynden har jag således visat att det var högst sannorlikt att familjerna Adler, Öhman och Ericsson på Laxbro umgicks i samma kretsar och fattade tycke för varandra. Jag har också visat att även ättlingarna till sexmannen Erik Matsson -  mina anor -  passar in i detta social mönster, varför det var förklarligt att de möttes och att det uppstod tycke mellan Johan Fredrik och Katharina Charlotta trots åldersskillnaden.

Jag leker nu med tanken på hur man skulle kunna illustrera dessa sociala nätverk på ett bra sätt. Våra redskap som släktforskare räcker inte till här. Däremot finns några redskap som jag använt i mitt arbete som just illustrerar och analyserar sociala nätverk. Jag måste undersöka om de är användbara.

Källor:

Ljusnarsberg AI:20d (1872-1881) Bild 168 / sid 879 (AID: v51905.b168.s879, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg AI:21e (1882-1891) Bild 26 / sid 1179 (AID: v51912.b26.s1179, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg AI:22d (1891-1896) Bild 89 / sid 1129 (AID: v51917.b89.s1129, NAD: SE/ULA/10860)
Ljusnarsberg C:12 (1815-1829) Bild 66 (AID: v53561.b66, NAD: SE/ULA/10860)
Disbyt

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers