Att säkra upp nedlagd tid av släktforskning

Tips om backup

av Daniel Johnsson


I Släkthistoria nr 6/2014 skrev Sten Nolin en utmärkt artikel om fotohantering, men i slutet av den
artikeln skrev han ”Spara bilderna på minst två olika ställen, till exempelvis på externa hårddiskar. Är
det inte så många bilder kan USB-minnen med stor lagringskapacitet också fungera”. För mig är inte
USB ett lagringsmedia, utan något du använder för att flytta filer mellan två datorer. Jag tänkte om
någon är intresserad så kommer här min ödmjuka syn (som arbetar dagligen med IT) på att säkra upp
alla de mödosamt nerlagda timmarna av släktforskning som ligger på våra datorer.

1. Originalfilerna har du på din dators hårddisk. Lättåtkomliga för uppdatering.

2. Ta backup till en USB-disk med adekvat lagringsutrymme. Ta regelbunden backup till denna, men ha den inte inkopplad i datorn när du inte tar backup. Denna backup är behändig och ha när (inte om) din dators hårddisk går sönder.

3. Ta en identisk backup till ytterligare en USB-disk och förvara den utanför ditt hem, exempelvis hos en familjemedlem. Brinner ditt hus ner, så spelar det ju ingen roll hur många backuper du har liggande hemma.
God disciplin krävs, det är lätt och glömma bort att ta backup, framför allt den under punkt 3. Men
du kommer vara glad den dag du behöver den.
Att bränna en CD/DVD/Blu Ray är inget bra media för långtidslagring, då det är ett media som åldras.
Undvik också USB-minnen. Lagring på internet, typ DropBox, är för mig ett sätt att dela med mig av
min information till andra, inte för långvarig lagring (de kan aldrig trots påstående garantera sin tjänst, och företag och dess produkter köps och säljs vilket kan ändra villkoren).

4. Skriv ut all din släktforskning på papper - om du är rädd för krig där neutronbomber slår ut
elektronik. En utskrift är också bra att ha till hands när du får besök av släkt som är nyfiken på
din forskning.

5. Tryck upp en bok (helst flera och dela med dig) med din forskning. När du är död kanske
inte din familj/släkt tänker på din dammiga gamla dator och vad som finns på den. Det kan
också vara en god idé och ge ett exemplar till ditt lokala bibliotek. Vänta inte för länge med
att trycka en bok, är du en genuin släktforskare kommer du aldrig bli klar med din forskning.

Bättre att byta ut boken om tio år istället för att aldrig komma till skott, man vet aldrig hur länge man får vara kvar på jorden.

Det här är mina tankar och idéer, finns säkert många andra sätt, men huvudsaken är att ni är rädda
om det arbete ni har lagt ner tid på. Mest värdefullt är förstås det som inte går att forska fram igen,
intervjuer och avskrifter av lånade brev och dokument som kanske inte finns kvar framöver.

Skrivet av Daniel Johnsson, aktiv släktforskare i Småland sedan tio år tillbaka, men som haft intresset
för ämnet sedan tonåren.

Att dela med sig av sin forskning via nätet

Man skaffar sig många nätsläktingar när man hållit på några år med släktforskning. Om man dessutom publicerar sin forskning på Intenet med någon av de tjänster som finns till förfogande så ökar kretsen av personer som man delar anor med ständigt. Jag är väldigt positiv inställd till detta, men samtidigt har jag upplevt att det många gånger blir besvärande.

Jag har provat flera tjänster med vars hjälp man kan lägga ut sin forskning på nätet - Släktband, Ancestry, Geni, MyHeritage, GeneaNet för att bara nämna några. Flera av dom är välgjorda och har många fina finesser, men en del hade jag gärna sluppit att komma i kontakt med. Det mest besvärande problemet beror på mig själv. Det är att om jag har gjort några misstag i min släktforskning så ser "hela världen" det och dessutom tror man att det jag lagt ut är korrekt och kopierar utan tvekan mina dumheter. Ett annat problem är att man måste vara väldigt ordentlig med att uppdatera sina uppgifter så fort de förändras och det slarvar åtminstone jag med ibland. I en del tjänster är det dessutom så krångligt att uppdatera, eller ger sådana konsekvenser, så man drar sig för det. Det är plågsamt! Att jag dessutom vet att många andra också för in felaktigheter gör att jag inte utan vidare kan lita till alla de "träffar" jag får bland de släktträd gör inte saken bättre.

Eftersom jag dessutom har kommit till det stadiet i min släktforskning så jag försöker hitta "distant cousins" som man säger på engelska så ställer offentligheten till lite problem. De seriösa tjänsterna döljer nämligen personer som är i livet eller föddes mellan 70-100 år innan dagens datum. Det gör ju att jag själv, som proband, inte kan ses av dom flesta. Visst, jag kan ge utökade rättigheter till olika personer och det är bra, men det finns också andra nackdelar, men vilka skall jag ge dessa rättigheter till och vilka skall jag neka?.

Några av de övriga problem som irriterar mig mest är utan rangordning följande:

De tjänster som, om jag hamnar i deras garn av eget initiativ, eller genom någon välmenande vän, skickar upprepade mail som vill att jag skall betala för något jag inte har beställt.

Besläktat med detta är oskicket att, utan att jag bett om det, tala om att dom hittat okända släktingar, som jag får reda på om jag betalar. Speciellt irriterande är att det alltför ofta är falskt alarm.

Om man publicerar på vissa tjänster så får man hundratals förslag på andra träd som man har gemensamma personer med utan att man bett om det. När man undersöker dessa "tips" inser man ofta att ett antal av de nya tipsen är kopierade från mina eller andras uppgifter rakt av. Det blir som den gamla "viskleken" och innehållet i träden kan bära iväg vart som helst efter en tid. I början förleds man att tro att om många har samma uppgift i sina träd så är det sant, men det kan faktiskt vara tvärtom på grund av kopiering av felaktigheter. Det är ju dom som inte kollar källorna som kopierar utan urskiljning i första hand.

Nu har jag ändå mitt släktträd på ett fåtal tjänster, av vilka några bara är tillfälligt för att testa och lära mig, men jag har också mitt träd på en tjänst som jag har valt som min huvudsakliga. Valet beror främst på att tjänsten inte har en aggressiv marknadsföring och dessutom bara levererar de tjänster som jag ber om - inte tvingar på mig en massa annat. Jag har emellertid också valt en annan lösning för mer nära samarbete med utvalda nätsläktingar som jag tycker fungerar riktigt bra. Det är egentligen den lösningen jag vill berätta om. Kanske passar den även någon annan som komplement.

Grunden är att jag har ett vanligt släktforskningsprogram på min dator som kan generera olika släktboksfiler och andra rapporter. Mitt program har det, men jag föredrar ändå ett släktboksprogram som heter TCGR. En annan viktig komponent i min lösning är DropBox, som är en tjänst på nätet där jag kan spara mina filer och ge andra personer rättighet att ta del av filerna. Det blir som en vanlig mapp på min och mottagarens dator. Det finns ett flertal sådana tjänster och dom är ofta gratis för den användning som vi släktforskare behöver.

Vad jag gör är således att lägga upp en mapp på DropBox som innehåller en specifik släktbok för en viss familj eller ana. Jag kan också lägga upp undermappar som innehåller bilder, dokument eller kommentarer och korrigeringar. Det fina med den här lösningen är att jag kan dela med mig av släktböcker till personer som inte själva släktforskar och därför inte är villiga att bli medlemmar i en nättjänst. Eftersom alla som jag gett tillgång till mappen även kan lägga till material är det också ett bra sätt att samla material inom släkten. Man kan säga att det här är ett sätt att leverera släktböcker inom släkten istället för att bränna CD-skivor och skicka till dom. Det jag huvudsakligen lägger i mappen är PDF-filer, Word-filer, JPG-file, men man kan också lägga in Gedcom-filer eller till och med videosnuttar om man vill.

Det här sättet är för mig inte istället för att publicera mitt material på nätet, det är ett komplement för familjen och de mest intresserade nätsläktingarna att ta del av färdigt material utan att behöva vara mer än tillfälligt uppkopplade till nätet. Alla filer kan nämligen kopieras eller skrivas ut om man vill. På det här sättet kan andra enkelt hjälpa till att komplettera eller rätta felaktigheter. Man skriver bara ett meddelande och lägger i mappen så alla kan se det. Att sedan uppdatera släktboksfilerna för mig är lika enkelt som om dom fanns på min egen dator. Det är bara att här dyker allt upp på samtliga andras datorer med några minuters fördröjning. Den största fördelen är emellertid att jag kan styra exekt vilka som skall få ta del av materialet och slipper dessutom att personer som jag inte vet något om kommer med begäran om att få tillträde. Dom som jag nu ger tillträde till materialet är anättlingar som inte bara är ute för att samla anor utan verkligen vill samverka i forskningen.

För tillfället har jag gjort ett antal sådana släktboksmappar på DropBox. Det är:

Olof Månsson Eda (S) (1839-1915)
Smedsläkten Eckerberg - Proband Axel Hjalmar Klasson Eckerberg (1878-1957) Flisby (F)
Ringqvist släktbok - Proband Anders Gustaf Ringqvist, f. Nilsson (1861-1918) Jät (G)
Bergsmannen Michel Hindersson, Laxbro (-1689) Ljusnarsberg (T)

Länkar till tjänster jag använder:

DropBox - normalt sett går det till så att man får en inbjudan till DropBox från den som vill dela mapparna, men om man själv vill prova att använda DropBox så använder man följande länk -
http://db.tt/i5m4xeX
Om ni använder den länken får jag mer utrymme på DropBox, som jag kan använda för släktböcker.

TCGR - det är en tjänst som framställer släktböcker som även en icke släktforskare förstår och kan läsa. Om ni vill prova den så använder ni länken
http://hotdownloads.com/trialware/download/Download_tcgrinst2.exe?item=14184-1&affiliate=586597
Länken går direkt till nedladdning av 30 dagars gratis provperiod.

Senaste nytt på släktboksfronten

Det här med att göra släktböcker lämnar mig ingen ro. Jag försöker utveckla tekniken steg för steg mot en metod som inte kräver allt för mycket arbete från min sida. Så här ser den senaste utvecklingen ut:

Som jag gjort så många gånger tidigare använder jag The Complete Genealogy Reporter - TCGR. Genom mina egna frivilliga insatser har jag lyckats få narrationen på svenska att bli ganska bra för Gedcomfiler från Disgen. Tråkigt nog finns det fortfarande några skönhetsfläckar. Exempelvis vill inte Gedcomfilen från Disgen kännas vid att föräldrar kan vara ogifta, vilket irriterar en del av mina släktingar när dom helt plötsligt gifts ihop med personer som dom bara har gemensamma barn med. Man kan ju dels tycka att det är lite underligt att "sambo", "utom äktenskap" och "före äktenskap" finns med i Disgens val, men ändå inte återspeglas i Gedcomexporten.

En annan egenhet som Disgen har är att man inte kan ha flera föräldrarelationer. För min del innebär det att jag måste välja mellan mina biologiska farföräldrar och min fars fosterföräldrar i mitt släktträd. De senare levde han med större delen av livet medan de biologiska föräldrarna aldrig hade någon del i hans liv. Kanske måste man använda ett mormonprogram eller muslimskt program där mångifte är tillåtet för att få dessa faciliteter. Man kan ju tycka att det är underligt att det mest använda programmet i det liberala och upplysta Sverige har sådana begränsningar.

För att återgå till TCGR så har jag funnit att man kan välja olika profiler för olika släktböcker. Det är en viktig egenskap eftersom man kanske vill utforma rubriker och bilder lite olika för olika släktgrenar. Vad jag gör numera är att jag lägger upp en mapp för varje släktgren, som innehåller en svensk släktbok i PDF-format med hyperlänkar och en utan hyperlänkar för tryckning. I vissa fall framställer jag två kopior på engelska, också dom med eller utan hyperlänkar. I mappen lägger jag också en menyfil framställd med PowerPoint som startfil för släktboken. Jag lägger också in en textfil med uppdateringshistorik så alla skall se när senaste ändring gjordes och vad den avsåg.

När detta är klart lägger jag hela mappen i Dropbox och ger alla berörda personer rättigheter att läsa släktboksmappen. När jag gör uppdateringar behöver jag bara skicka ett meddelande till alla berörda och tala om att ändringar gjorts så kan dom kopiera de nya filerna till sin dator. Nu är ju det gratisutrymme som man har i Dropbox begränsat och det kan ju bli problem om man harmånga stora släktböcker. Dropbox har emellertid tänkt på detta för jag får ett bonusutrymme varje gång en ny användare ansluter sig genom min inbjudan. På så sätt kan jag klara att härbärgera ganska många släktböcker inom mitt gratisutrymme.

Trycka släktböcker i enstaka eller få exemplar är emellertid fortfarande en öppen fråga. Jag har emellertid stora förhoppningar att inom kort ha löst även det problemet till rimlig kostnad. Ni kommer att vara dom första som får veta när jag har lösningen klar. Som det är nu lämnar jag till mottagarna att lösa det problemet bäst dom kan.

Om man vill läsa om TCGR kan man gå hit
Om man vill prova TCGR gratis i 30 dagar kan man ladda ned den fullständiga versionen här
Köper ni programmet genom den här länken får jag några kronor till mitt experimenterande