Deklaration av relationer och samarbete

Eftersom jag informerar om nyheter från olika leverantörer av tjänster inom släktforskning på denna blogg och på Facebookgruppen med samma namn, samt dessutom har gjort vissa tester och kritiska genomgångar av sådana tjänster så anser jag det vara på sin plats att deklarera min relation till olika företag och organisationer.

Ancestry: Som nybörjare använde jag Genline som senare köptes upp av Ancestry. Under Genlinetiden deltog jag i volontärsarbete med GIDx. Jag använde även Ancestry parallellt med Arkiv Digital till en början. Under den tiden utvecklades en god kontakt med en av de svenska representanterna för företaget, som för övrigt var grundare av Facebookgruppen "Släktforskning". Jag publicerade regelbundet företagets pressreleaser på min blogg och följde upp nyheter med referat. Jag har ett basabonnemang som är vilande. Vid ett tillfälle fick jag som gåva en DNA-test som jag inte kunde ta del av resultatet av eftersom jag inte är betalande medlem i Ancestry.

MyHeritage: När företaget stod i begrepp att etablera sig i Sverige blev jag kontaktad och hjälpte till med information om hur den svenska marknaden såg ut och vilka andra aktörer som fanns. Jag fick då god kontakt med den dåvarande Sverigansvariga personen och publicerade regelbundet deras pressreleaser på min blogg. Jag skrev även vid något tillfälle på MyHeritage-bloggen och fick positiva omnämnanden för mitt engagemang för nybörjare där. Under en tid fick jag gratis prova deras största abonnemang, men har idag inget eget träd på tjänsten, som är aktivt. Eventuellt kan någon gammal version som jag använt för testning finnas kvar utan min vetskap. Under några år fick jag en Julhälsning i form av ett bokmärke, noteringsbok eller annan trevlig reklampresent.

Geni: Jag har genom en anättlings uppladdning en mindre gren av min släkt där och har då ett gratis basabonnemang. Jag har vid något tillfälle försökt radera mitt bidrag, men det går inte eftersom det är länkat till Världsträdet. Geni är idag starkt anknutet till MyHeritage.

Geneanet: Jag blev tidigt gratismedlem i tjänsten eftersom jag gillade deras ”affärsprincip” och när man sökte medlemmar som kunde hjälpa till att översätta hemsidan till svenska från franska så anmälde jag mig som volontär och lade ned ganska mycket arbete på detta. Jag kom att bli god vän med den dåvarande Sverigeansvarige och när han föreslog att vi skulle göra en kort introduktionsvideo till släktforskning tillsammans så nappade jag på det. Man hade redan en fransk version på sin sajt. Geneanet har också tidigare länkat nyheter från min blogg på sin hemsida och jag har förmedlat nyheter om tjänsten i mina kanaler. Jag har fortfarande ett fritt premiumabonnemang på Geneanet och använder det som min huvudsakliga tjänst för att låta andra ta del av mitt träd.

Släktdata: Jag har genom åren blivit vän med en av de tongivande för tjänsten och man har länkat till min blogg från hemsidan.

DIS: Disbyt var en av de första delningstjänster jag använde mig av och jag har haft mitt träd där fortlöpande. Jag skäms lite att erkänna att jag inte uppdaterat tillräckligt frekvent. Jag har värdefull kontakt med en av utvecklarna inom DIS och varit behjälplig med vissa kunskaper vid utvecklingen av den nya versionen av Disgen, vilket gjort att jag har ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Under en tid länkades nyheter från min blogg på framträdande plats på DIS hemsida och finns fortfarande kvar men nu med en mer blygsam placering. Disgen är fortfarande mitt huvudsakliga släktforskningsprogram.

MinSläkt: Som nybörjare använde jag programmet och har fortlöpande rapporterat om nyheter via mina kanaler. Jag har erhållit ganska mycket trafik från Dannberg Datas hemsida till min blogg.

Genney: Redan för många år sedan kom jag i kontakt med programmets designer och bidrog med blygsamma synpunkter. I arbetet med den slutliga versionen hade jag förmånen att göra vissa tester av samma slag som jag gjorde vid utvecklingen av Disgen och som rörde överföring av data mellan olika program. Jag hade då tillgång till en testversion, som sedan övergick i ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Jag använder programmet parallellt med Disgen.

Arkiv Digital: Jag har använt företagets tjänster sedan starten. Då jag utvecklade min kurs fick jag nyttja material från såväl Genline som Arkiv Digital. AD har också varit vänliga att skänka en tids abonnemang till Facebookgruppen ”Släktforskning för novisers” 10 000e medlem.

SVAR: Inga relationer, men jag har använt tjänsten någon gång.

TCGR: Nigel Bufton’s produkter har jag använt under många år och jag har vid ett antal tillfällen föreslagit grammatiska förändringar i den svenska narrationen av släktböcker, samt pekat på några anomalier i det sätt som Gedcomfiler från MinSläkt och Disgen har tolkats.

Att överföra Gedcom från DISGEN till andra program

Jag har lovat att testa hur man kan överföra sin forskning från ett program till ett annat. Min första test är DISGEN 8.2, samt DISGEN 2016 eftersom det är de program jag själv använder.

Disgen 2016 är fortfarande under utveckling så vissa av de problem som jag funnit är troligen buggar som kommer att åtgärdas relativt snart. Jag har fortlöpande haft kontakt med utvecklarna av de tre programmen och påpekat överföringsproblem, varför de i de flesta fall åtgärdats eller kommer att åtgärdas.

Mottagande program jag testar är:

MinSläkt 4.0 – ny version av Sveriges populäraste släktforskningsprogram för den egna datorn
Genney 1.0 – ett helt nytt program på den svenska marknaden
The Complete Genealogy Reporter (TCGR) – ett mycket kompetent program för att framställa släktböcker
Geneanet – den anbytartjänst på Internet som fungerar bäst mot oberoende datorbaserade släktforskningsprogram

Testen går ut på att se hur data från DISGEN representeras i en GEDCOM-fil och sedan tolkas av det mottagande programmet. Testningen är inte fullständig, utan omfattar några aspekter som jag anser vara viktiga. Jag har exempelvis helt utelämnat karthantering och ortsdatabaser. De valda aspekterna är:

• Överföring av bilder
• Korrekt export av källor
• Korrekt tolkning av civilstånd/relation
• Korrekt radbrytning i textnotiser
• Angivande av korrekt tilltalsnamn. Detta är viktigt vid det man kallar narrationen, dvs. när man, i det här fallet, utifrån Gedcomdata automatiskt framställer en berättelse på prosa för exempelvis en släktbok. Att då nämna personer vid fel namn upplevs som irriterande. Samma sak gäller de ovan nämnda relationerna, som kan vara känsliga om de blir fel.

Skälet till att jag testar såväl DISGEN 8.2 (Dg8.2), som DISGEN 2016 (Dg2016) är att de uppför sig något olika, dels att användare av Dg8.2 i dagsläget kanske vill prova de andra programmen, dels för att undersöka friheten att i framtiden byta program. Det spelar också in att Dg2016 fortfarande är under utveckling och att därför vissa aspekter säkert kommer att förändras inom den närmaste tiden. Jag får då återkomma.

DISGEN 8.2 -> Genney

Bilder överförs med automatik till Genney och de kan identifieras i Gedcomfilen på sådant sätt att rätt profilbild knyts till rätt person i trädet (Porträtt). Bilder som inte är porträttbilder överförs och kan behandlas internt i Genney.

Källor överförs korrekt till Genney
Civilstånd/relationer överförs korrekt. Såväl Sambo som Utom äktenskap anges korrekt.
Radbrytningar i biografier och notiser återges på samma sätt som i originalfilen.

DISGENS metod att markera tilltalsnamn med * följer med till Genney.

Faddrar överförs som icke relaterade personer till Genney. Om man vill knyta dem till händelsen i fråga kan man använda ett separat program som överför Faddrar och Flaggor och som tillhandahålls av Genney.
 
DISGEN 2016 -> Genney

Bilder överförs med GEDCOM-filen men Genney kan inte identifiera de bilder från Dg2016som är Porträttbilder. Detta beror på en ändring i Gedcomexporten sedan Dg8.2. Detta kommer att åtgärdas i Genney och troligen även i Dg2016 på det nya året.

Källor, civilstånd/relationer och tilltalsnamn överförs på samma sätt som från Dg8.2

Vissa problem finns med radbrytningar där vissa radbrytningar i Dg2016 ignoreras och resulterar i sammanskrivning av sista ordet i raden med första ordet i efterföljande rad. Detta menar jag är en bugg i Gedcomexporten från Dg2016, som inte fanns i Dg8.2, men som jag förutsätter kommer att åtgärdas.
 
Faddrar överförs från Dg2016 om man väljer att inkludera dem i exporten. Här kan emellertid dubbletter uppstå, som måste bearbetas i Genney. En speciell sak är att faddrar inte har något kön angivet eftersom de inte registreras med kön i Disgen. Knytning till händelser, som dop får man emellertid göra manuellt.

De multipla föräldrar som förts in i Disgen 2016 importeras, men man får koppla ihop dem med rätt barn och ange typ av föräldrarelation manuellt (biologisk, foster, adoptiv, styv, vårdnadshavare och några fler).

DISGEN 8.2 -> MinSläkt 4.0

Överföring av Gedcomfiler från Disgen fungerar bra till MinSläkt förutom vissa feltolkningar av relationer.

Import av data från Disgen 8.2 fungerar nöjaktigt, men kräver några få handgrepp för att presenteras korrekt.

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt och text- och radbrytningar överensstämmer med originalet.

Samborelationer tolkas korrekt, men Utom äktenskap och Före äktenskap tolkas som Äktenskap. Om man däremot manuellt raderar händelsen Vigsel för individerna kommer relationen att ändras till Partner under rubriken Barn med då man skriver ut exempelvis en personakt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet.

DISGEN 2016 -> MinSläkt 4.0

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt. Text- och radbrytningar i text blir på grund av en bugg i Gedcomfilen felaktiga. Sista ord i föregående mening dras samman med första ord i efterföljande.

Samborelationer och Utom äktenskap tolkas korrekt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet

DISGEN 8.2 -> Geneanet

Gedcom från Disgen tolkas ganska bra i Geneanet. Smärre tolkningsproblem vad gäller Relationer samt vissa problem med radbrytningar av Notiser förekommer emellertid i Dg2016.

Geneanet har inte möjlighet att inkludera bilder från Gedcomfiler, men däremot kommer de bilder som lagts till manuellt i programmet efter importen att bevaras trots upprepade uppdateringar med nya Gedcomfiler. Vid varje import skall alternativet Ersätt ditt släktträd användas.

Källor överföres korrekt

Text och radbrytningar fungerar bra.

Tilltalsnamn noteras som i originalet med *

Samborelationer presenteras korrekt i Personbeskrivningen i Släktträdet, men tolkas som Gifta i Ansedeln. Barnets födelse Före äktenskap och Utom äktenskap tolkas som Bröllop i Släktträdet, och som Gifta i Ansedeln.

Faddrar ignoreras vid överföringen

DISGEN 2016 -> Geneanet

Gedcomexport från Dg2016 återges i huvudsak på samma sätt som från Dg8.2. Enda problemet är vissa radbrytningar i Noteringar i Antavlorna.

Faddrar exporteras till Geneanet, men saknar relationer

Text och radbrytningar kan innehålla mindre fel. Ord skrivs samman där radbrytningar finns i originaltexten. Detta är en bugg i Gedcomfilen från Dg2016.

DISGEN 8.2 -> TCGR

Genom anpassning av TCGR sedan länge kan Gedcomfiler från DISGEN 8.2 kännas igen och tolkas på ett nöjaktigt sätt.

Bilder överförs på ett bra sätt och porträttbilderna känns igen och placeras vid rätt person i narrationen. Detta förutsätts att porträttbilden är första bild i Gedcomkoden.

Källor överförs korrekt

Text- och radbrytningar återges som i originalet

Tilltalsnamn blir korrekt återgivna av TCGR

Samborelationer samt relationen Utom äktenskap tolkas som ”partner” i TCGR. Vid flera relationer innehåller emellertid narrationen ett störande grammatiskt fel som jag inte fått gehör för hos TCGR. Detta har emellertid inget med Disgens Gedcomfil att göra.

DISGEN 2016 -> TCGR

Vad jag funnit fungerar Dg 2016 på samma sätt som Dg8.2 gentemot TCGR. På grund av TCGR:s funktion som ett rent presentationsprogram för anor så är inte export av faddrar relevant.

SAMMANFATTNING

För ägare av Disgen 8.2 är det relativt riskfritt att prova de testade programmen. I Disgen 2016 finns emellertid några problem som inte åtgärdats ännu. De allvarligaste är svårigheten för andra program att identifiera Profil/Porträttbilder, samt en bugg i Gedcomexporten som gör att Text och radbrytningar i textkommentarer blir fel i samtliga mottagande program utom TCGR.

Provkörning av Genney 1.0

Provkörning av MinSläkt 4.0

Provkörning av Disgen 2016

Att trycka och mångfaldiga en släktbok

Texten om hur man genererar en släktboksfil med TCGR har blivit väldigt klickad och intresset fortsätter. Även om jag skrivit om hur jag framställt släktböcker från filer tidigare så kan det vara lämpligt att friska upp det lite. Om man följer diskussionerna på Facebook ser man att det finns många sätt att göra släktböcker. Om ni vill följa mina funderingar och försök i ämnet genom åren rekommenderar jag er att klicka här. (Märk att texterna kommer i omvänd tidsordning.)

Om ert släktforskningsprogram har lämnat ifrån sig något som TCGR kan läsa så bör ni efter lite provande med olika inställningar ha en PDF-fil på er dator vid det här laget. Om ni vill trycka den så är den i ett format utan hyperlänkar och lagom innehållsrik för att binda i en bok. Om ni dessutom vill inkludera en minidiskett eller USB-sticka så har ni också en mycket mer omfattande fil med hyperlänkar där ni verkligen kunnat ha orgier i allehanda rapporter från TCGR, av egna texter och rapporter ni tagit fram med hjälp av andra smarta funktioner i ert släktforskningsprogram. Hur skriver man nu ut denna fil på papper och binder den till en bok?

Innan jag går in på det vill jag nämna att det finns en nackdel med PDF-filer - de är svåra att redigera. Det finns emellertid ett program som kan göra det - det heter PDF Editor Pro. Se länk i slutet av texten. Men som sagt - hur tryckte jag min PDF-fil?

Bok från
Everything2Print.com

Jag skall berätta hur jag gjort. Första gången skrev jag ut filen på ett lite tjockare papper (100 gram) med min färgskrivare. Om man har färska originalpatroner, rengör alla delar noggrant och tar sig tid så funkar det ganska bra men kvalitén blir ju inte absolut topp - dock ganska bra om skrivaren är bra. Det blir emellertid ganska dyrt.

Jag letade länge efter en så kallad ”print-on-demand”-tjänst, men det visade sig då vara svårt. De flesta är ämnade för författare och vill inte gärna (inte alls) befatta sig med så små upplagor som jag vill ha. Så småningom fann jag ett företag i USA som specialiserat sig på att trycka enstaka alster från bloggar eller andra sociala medier. Den heter Blog2Print.com, men har även en tjänst som heter Everything2Print.com. Den tjänsten kan skriva ut enstaka böcker av närmast vad du vill, men framför allt från en PDF-fil.

Inlaga från E2P

Jag har provat den tjänsten för en släktbok från en TCGR-fil och är mycket nöjd med resultatet. Den enda nackdelen, som jag ser det, är bokens omslag. Man har visserligen 45 olika utförande att välja på men inget är helt idealiskt för en släktbok, dessutom vore det ju trevligt att designa det själv. Omslagsbild kan man dock lägga in själv. Pärmen är hård, men lite väl "poppig" i stilen  och man kanske skulle vilja ha något mer prestigefyllt för sitt utmärkta alster. Även där finns det råd.

Digital bok på DVD

Min första bok – den som jag printade själv – lämnade jag till ett litet bokbinderi i Göteborg och min andra till ett binderi i Frankrike (se vinjett bild ovan). Det kostade några kronor (ca 600), men så fick jag också en hantverksbunden bok som verkligen pryder bokhyllan eller soffbordet. Min nästa bok kommer jag att trycka på Everything2Print.com och sedan sända den till ett kokbinderi för ombindning. Det funkar utmärkt. På så sätt får jag en bok med högklassigt tryck i ett högklassigt band, vilket jag aldrig funnit någon trycktjänst på Internet som kunnat erbjuda. Jag kan då utforma ett eget vacker försättsblad innanför den prestigefyllda ytterpärmen. Jag tror dessutom inte det är något problem att få bindaren att göra en liten ficka för varken en minidisk eller en av de minsta USB-stickorna. Kanske man skulle kunna hänga en snygg sticka i änden på ett band som fungerar som bokmärke i boken så som man gjorde i biblar förr. Det finns dessutom numera tjänster som kan trycka USB-stickor med eget motiv på om man vill vara riktigt ”märkvärdig”, som vi säger i Bergslagen.

En liten specialare som jag verkligen gillar
När jag exporterade samtliga mina flockar från Disgen till Geneanet fann jag släktförhållanden som jag inte kunde ana genom att använda tjänstens Släktskapberäkningsfunktion. Några sådana diagram vill jag definitivt inkludera i min bok – den tryckta eller elektroniska. Ett mycket avancerat exempel på diagram från funktionen kan du se om du följer denna länk. Enklare diagram kan lätt inkluderas i tryckta släktböcker. (OBS - Om man lagt in bilder i Geneanet kan man få diagrammen med porträtt om man vill.

Mina tidigare försök att göra släktbok:
Släktforskning och DISBYT
Att tillverka en släktbok
Att göra ännu en släktbok - den bästa hittills
Några intressanta släktboksprogram
Att göra en släktbok - förnyad test av Ancestral Author
Jag grunnar vidare på hur jag skall göra en släktbok
Att göra en släktbok av mitt DISGEN-material
Jag har hittat ett riktigt bra program för att göra släktböcker
Nu är min släktbok klar
Så gjorde jag min elektroniska släktbok
Släktböcker på löpande band

Länkar till ovanstående program och några till hittar du under fliken Mina favoritprogram.

Att generera en släktbok med TCGR

 Genom min text om hur jag rättar och kompletterar min släktforskning har intresset för det släktboksprogram jag använder ökat. Jag skrev första gången om det i september 2009 och andra gången i mars 2010. Jag var då ganska positiv, men redovisade ett antal brister. Sedan dess har jag använt det ett antal gånger och programmet har utvecklats.

De huvudsakliga bristerna då var bildhanteringen samt några konstiga formuleringar i den svenska narrationen (tolkningen i prosaform) av den Gedcomfil jag matade in. Jag tycker att det nu är dags att ge en aktuell redovisning av programmets färdigheter.

När det gäller narrationen till svenska tog jag saken i egna händer och erbjöd mig att föreslå omskrivning av vissa delar av den svenska tolkningsfilen, vilket mottogs med glädje av Nigel Bufton, som är programmets konstruktör. I den senaste versionen är, enligt mitt tycke, nästan alla brister åtgärdade – men några få finns kvar.

Ett problem man hade på den tiden var att TCGR hade svårt att tolka Disgens version av Gedcom. Jag försökte diskutera detta med Disgen - då utan framgång, men hade mer lycka med Nigel Bufton. Han skrev helt enkelt några tilläggsrader i sin tolk som kunde känna igen en Disgen-fil och tolka om den på lämpligt sätt. De mest besvärande problemen var att Disgen markerar tilltalsnamn med *, vilket inte är standard, varför TCGR alltid valde det första namnet som tilltal. Själv gick jag nästan i spinn när jag flera hundra gånger i släktboken fick läsa en rad av typen: ”Han är Tommys farfars fars hustrus kusin” bara för att jag är döpt till Tommy Jan Åke, men kallas Jan alternativt Jan Åke. Detta åtgärdades enkelt och lär även numera fungera för filer från MinSläkt. Det andra problemet var att Disgens Gedcom-fil var formulerad så att alla som hade gemensamma barn blev bortgifta med varandra – till en del släktingars irritation. Även detta fixade Nigel efter mitt tips så nu kan TCGR skilja på ”partner” och ”fru/make” även när filen kommer från Disgen.

Ett litet skönhetsfel som jag också påpekat var att man använde anglicismen att sätta obestämd artikel på yrken. Det stod ”han arbetade som en bergsman”. Numera är detta åtgärdat.

Ett problem som jag tidigare klagade på var den ”fyrkantiga” bildhanteringen. Jag kan bara konstatera att alla bilder jag lagt in i Disgen numera exporteras utan problem in i min släktbok på ett snyggt sätt. Detta fungerade också fint när jag exporterade en Gedcom från FamilyTreeMaker.

Även solen har emellertid sina fläckar och när jag nu började använda programmet igen fann jag att flyttningar mellan orter behandlades lite knepigt. Det stod ”xx emigrerade från Kyrkbyn 1612” följt av ”xx immigrerade till Hagen 1612”. Problemet var att svenska språket knappast ser det som en emigration följt av en immigration när man flyttar till grannbyn och att det knappast behöver delas upp i två steg. Detta kunde jag enkelt åtgärda själv genom att ändra direkt i tolkningsfilen så alla ”emigrerade” och ”immigrerade” ändrades till ”flyttade till”. För att få det korrekt måste jag emellertid byta notiserna ”Utflyttad” och ”Inflyttad” i Disgen till notisen ”Flyttade” i stället. Att göra sådana manipulationer krävs emellertid att man är van användare, men man får snabb hjälp och vägledning om man inte själv hittar i den utförliga manualen som följer med TCGR i PDF-format.

Mitt mål är nu att exportera mina rättade uppgifter till TCGR och skriva ut en ny släktbok. Man bör dock vara försiktig. TCGR – The Complete Genealogy Reporter är just vad den påstår sig vara, dvs. ”Den kompletta släktforskningsrapporteraren”. Detta betyder att allt som du har i din Gedcom inkluderas om du inte aktivt begränsar dig. Med över 15 000 poster som jag har skulle en bok med alla delrapporter bli enormt stor och bli omöjlig att trycka och binda in. Man får således sovra i möjligheterna i den skrivna versionen. Ett gott råd är att systematiskt gå igenom alla inställningar i TCGR och eventuellt testa resultatet. Du har oändliga möjligheter att styra resultatet, men det krävs arbete och noggrannhet. När du är nöjd sparar du inställningarna under lämpligt namn och kan sedan använda dem till alla böcker du producerar för olika personer eller göra de ändringar som önskas och spara under nytt namn.

Man kan välja mellan ett antal olika format för boken. Jag väljer PDF-format för den tryckta boken. Andra format är PDF med hyperlänkar samt MS Word-format, oformaterad text, två HTML-format samt för olika skrivare. Först har jag bestämt att inga anättlingar kommer med i den skrivna boken – endast direkta anor till den jag väljer som proband. Vidare har många tillgängliga rapporter sitt berättigande främst om man kan klicka mellan dom med hjälp av hyperlänkar. Eftersom hyperlänkar inte kan finnas i tryckta verk så bortfaller många skrymmande rapporter. Jag håller mig således till ett fåtal rapporter - vilka får man prova sig fram till. Själv har jag valt att ta med anor och ättlingar till proband, källor, personindex, samt en avdelning med egna texter. Jag har även valt alternativet att inkludera "thumbnails" av den bild jag valt som porträtt i Disgen. Det kan vara en porträttbild, ett sigill eller bomärke, en namnteckning eller ett släktvapen.

Mina inställningar

Jag tänker emellertid även generera en mer fullständig digital släktbok där såväl hyperlänkar som rikligt med rapporter finns med. Där tar jag även med anättlingar och ytterligare ett antal egna texter, samt rapporter från andra program som jag blivit förtjust i. TCGR kan nämligen ganska enkelt integrera egna filer i sina rapporter och man kan, om man är händig, även lägga till ytterligare bilder, samt hyperlänkar var och vart man vill. Min tanke är att bifoga en minidiskett eller en USB-sticka till den färdiga boken. På så sätt kan den vetgirige eller en framtida ättling som vill fortsätta mitt arbete få tillgång till det kompletta materialet, samtidigt som den som vill läsa släktboken som underhållning inte skall behöva tyngas av teknikaliteter. Eftersom jag har ganska många egna texter har jag även lekt med tanken att, som ett alternativ, tillverka min skrivna släktbok i mer än ett band där huvudbandet innehåller släkttavlan och bilagan de fria texterna och illustrationerna.

Material som jag gärna vill ta med i endera skriven eller digital form i min släktbok är valda texter från min blogg, samt ett antal släktskapsdiagram från Geneanet som dels illustrerar de fantastiskt många och ibland snåriga vägar som proband är släkt med en i tiden avlägsen släkting, dels på vilket sätt proband är släkt med intressanta/berömda anättlingar i nära eller avlägsen tid.

Resultatet av detta arbete blir en PDF-fil som fungerar bra att skicka till ett tryckeri för utskrift och bindning. Det berättar jag om om ett par dagar.

Nu byter jag släktforskningsprogram - och ändå inte, feg som jag är

  

Nu tror jag att mitt virrande efter ett nytt släktforskningsprogram kanske har nått sin ände. För de som inte läst om mitt gnäll under lång tid skall jag sammanfatta.

Situationen är denna:

• Jag har över 14 000 poster i min databas som ligger på Disgen
• Att ha allt material i första hand på min egen dator är ett oeftergivligt krav. Jag söker således ett nytt s.k. off-lineprogram.
• Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt träd till släktingar och andra intresserade på Internet – en s.k. on-linetjänst. 
• Jag har testat såväl Geni, som Ancestry och MyHeritage som alternativa on-lineprogram.
• Jag använder ett fristående program TCGR – The Complete Genealogy Reporter - för att framställa släktböcker
• Stora delar av mitt tidiga material har källhänvisningar från Genline – det moderna materialet från ArkivDigital. De två tjänsternas hänvisningar till kyrkböckerna överensstämmer inte.

Mitt problem är följande:
Jag vill byta till ett modernare program än Disgen. Detta särskilt som mycket talar för att Disgen varken har kompetens eller ekonomisk kraft att inte ytterligare halka efter i utvecklingen. Utvecklingen av programmet är helt beroende av frivilliga insatser och grundstommen är gjord med uråldriga metoder och resurser. Ju längre jag väntar desto svårare blir det att byta.

Det har visat sig oerhört svårt att överföra mina data från Disgen till något annat program på grund av ofullkomligheter i Gedcomexporten.

Jag har kommit fram till följande val efter lång tid av tester:

Family Tree Maker

Mitt nya program heter Family Tree Maker - FTM. Under en tid testade jag den svenska gratisversionen och gillade den, men insåg att den engelska fullversionen gav så oerhört mycket mer. Att den är på engelska påverkar endast rapporterna, men eftersom jag ändå använder TCGR för släktböcker och GeneaNet för övriga rapporter krävdes bara att FTM kunde exportera en Gedcom som förstås av dessa två tjänster. FTM är ju Ancestrys off-lineprogram, men jag avser att köra det som fristående program på min dator och inte automatiskt synkronisera det med Ancestry.

GeneaNet

Min on-linetjänst är fortfarande GeneaNet. Skälet är dels vanan, dels att jag tilltalas av programmets funktioner, dess policy samt att det inte försöker ta över min släktforskning, varken ägandet, funktionaliteten eller dess innehåll. I princip kan jag göra allt som konkurrenterna erbjuder, men jag får välja själv. En avgörande sak är att matchningar bara görs på de namn och familjer jag själv väljer. Jag slipper således dessa hundratals förslag som jag inte bett om. Den avgörande egenskapen är emellertid att jag kan uppdatera mitt träd från mitt off-lineprogram hur ofta jag vill utan att gamla data och länkar förstörs i GeneaNet-trädet.

The Complete Genealogy Reporter

Mitt släktboksprogram är fortfarande TCGR, som visserligen kan vara lite komplicerat att ställa in som man vill ha sina böcker, men som i gengäld är kraftfullt och ger utmärkta resultat efter lite jobb. Man kan dessutom välja bland mängder av språk.

Min huvudsakliga söktjänst är fortfarande ArkivDigital, trots att jag har tillgång till Genlinematerialet genom Ancestry. Förutom kvalitet på bilderna är källhänvisningarna det huvudsakliga skälet till mitt val. Genline/Ancestrys källor överensstämmer inte med NAD – Nationella Arkivdatabasen – som är den enda rimligt hållbara källhänvisningen till svenskt kyrkboksmaterial. 

Hur jag gjorde
Jag fick exportera en Gedcomfil från Disgen till GeneaNet och därefter skapade jag en Gedcom i GeneaNet, som jag sedan kunde exportera till FTM. Direkt överföring från Disgen till FTM funkade inte – jag tappade de flesta källorna. Gedcomfiler från FTM till GeneaNet fungerar bra, liksom från FTM till TCGR.

Strul jag får leva med
Jag kan bara importera mitt träd till FTM en gång om jag inte vill skriva över mitt föregående träd. Funktionen ”slå samman” tänker jag inte lita på av erfarenhet.

Eftersom jag vill byta alla gamla källor som hänvisar till Genline mot referens till ArkivDigital/NAD innebär det en massa arbete framgent i FTM. Jag kommer inledningsvis att nöja mig med att byta källor för mina anor - anättlingar får vänta.

Jag måste manuellt skilja alla par som Disgen "släpat till prästen" utan deras egen medgivande. Disgen kan nämligen inte exportera annat än giftermål för par i sin Gedcom-fil även om man skriver in något annat i programmet.

Inte heller förstår alla program Disgens * som visar tilltalsnamn. Andra program väljer, i brist på förståelig kod, första namnet som tilltalsnamn. Jag får där redigera Gedcom-koden manuellt vid export till TCGR. Det är speciellt viktigt för den person som valts som proband i släktboken. Jag uppskattar exempelvis inte att varje post i min släktbok lyder som: ”Karl Johan Jansson Granath (Tommys farmors far)”. Att bli kallad Tommy 14 000 gånger är ingen höjdare när man heter ”Tommy Jan Åke” och kallas Jan alternativt Jan Åke.

Ett problem vid överföringen var också de bilder jag matat in i Disgen. De följer snällt med när jag överför direkt från Disgen till FTM, men jag förlorar nästan alla källor. När jag gör överföringen Digen>GeneaNet>FTM förlorar jag å andra sidan länkarna till bilderna. Jag får således länka om alla bilder i FTM, vilket faktiskt är ganska roligt, speciellt som man kan lägga in en massa nya bilder och dessutom korskoppla dom mellan personer. Därför valde jag att förlora bildlänkar framför att förlora källorna. I FTM kan man välja att överföra alla valda bilder till ett bildbibliotek, vilket gör att de alltid finns med. Ett problem jag hade i Disgen var att varje gång jag bytte dator eller ändrade filstrukturen i datorn förlorade Disgen kontakten med bilderna.

Jag har dessutom tagit det drastiska beslutet att arbeta parallellt med Disgen och FTM under en tid. Detta innebär att jag måste vara noga med att göra alla förändringar och tillägg i båda programmen. Skälet till detta beslut är att jag vill ha bakdörren öppen om det strular med FTM.

Lärdom av detta är att:

• Man bör välja släktforskningsprogram med omsorg - det blir svårt att byta senare
• Man bör ta reda på om det program man väljer har kompetens och resurser att följa med i utvecklingen.
• Man skall inte tro att det stämmer när det står att ett program kan exportera och importera Gedcomfiler. Det fungerar sällan utan förluster.
• Man måste inte göra som programmen tycker man skall göra. Jag väljer exempelvis TCGR för att framställa släktböcker framför de som är inbakade i mina program, Jag använder GeneaNet framför Ancestry fastän mitt off-lineprogram är integrerat med Ancestry och jag skapar de flesta rapporter i GeneaNet snarare än i FTM. Jag kommer vidare att huvudsakligen använda ArkivDigital, men ta ett Sverigeabonnemang på Ancestry för att få åtkomst till vissa databaser som inte AD har. Jag vill nämligen bestämma själv vad som passar mig. 

Att dela med sig av sin forskning via nätet

Man skaffar sig många nätsläktingar när man hållit på några år med släktforskning. Om man dessutom publicerar sin forskning på Intenet med någon av de tjänster som finns till förfogande så ökar kretsen av personer som man delar anor med ständigt. Jag är väldigt positiv inställd till detta, men samtidigt har jag upplevt att det många gånger blir besvärande.

Jag har provat flera tjänster med vars hjälp man kan lägga ut sin forskning på nätet - Släktband, Ancestry, Geni, MyHeritage, GeneaNet för att bara nämna några. Flera av dom är välgjorda och har många fina finesser, men en del hade jag gärna sluppit att komma i kontakt med. Det mest besvärande problemet beror på mig själv. Det är att om jag har gjort några misstag i min släktforskning så ser "hela världen" det och dessutom tror man att det jag lagt ut är korrekt och kopierar utan tvekan mina dumheter. Ett annat problem är att man måste vara väldigt ordentlig med att uppdatera sina uppgifter så fort de förändras och det slarvar åtminstone jag med ibland. I en del tjänster är det dessutom så krångligt att uppdatera, eller ger sådana konsekvenser, så man drar sig för det. Det är plågsamt! Att jag dessutom vet att många andra också för in felaktigheter gör att jag inte utan vidare kan lita till alla de "träffar" jag får bland de släktträd gör inte saken bättre.

Eftersom jag dessutom har kommit till det stadiet i min släktforskning så jag försöker hitta "distant cousins" som man säger på engelska så ställer offentligheten till lite problem. De seriösa tjänsterna döljer nämligen personer som är i livet eller föddes mellan 70-100 år innan dagens datum. Det gör ju att jag själv, som proband, inte kan ses av dom flesta. Visst, jag kan ge utökade rättigheter till olika personer och det är bra, men det finns också andra nackdelar, men vilka skall jag ge dessa rättigheter till och vilka skall jag neka?.

Några av de övriga problem som irriterar mig mest är utan rangordning följande:

De tjänster som, om jag hamnar i deras garn av eget initiativ, eller genom någon välmenande vän, skickar upprepade mail som vill att jag skall betala för något jag inte har beställt.

Besläktat med detta är oskicket att, utan att jag bett om det, tala om att dom hittat okända släktingar, som jag får reda på om jag betalar. Speciellt irriterande är att det alltför ofta är falskt alarm.

Om man publicerar på vissa tjänster så får man hundratals förslag på andra träd som man har gemensamma personer med utan att man bett om det. När man undersöker dessa "tips" inser man ofta att ett antal av de nya tipsen är kopierade från mina eller andras uppgifter rakt av. Det blir som den gamla "viskleken" och innehållet i träden kan bära iväg vart som helst efter en tid. I början förleds man att tro att om många har samma uppgift i sina träd så är det sant, men det kan faktiskt vara tvärtom på grund av kopiering av felaktigheter. Det är ju dom som inte kollar källorna som kopierar utan urskiljning i första hand.

Nu har jag ändå mitt släktträd på ett fåtal tjänster, av vilka några bara är tillfälligt för att testa och lära mig, men jag har också mitt träd på en tjänst som jag har valt som min huvudsakliga. Valet beror främst på att tjänsten inte har en aggressiv marknadsföring och dessutom bara levererar de tjänster som jag ber om - inte tvingar på mig en massa annat. Jag har emellertid också valt en annan lösning för mer nära samarbete med utvalda nätsläktingar som jag tycker fungerar riktigt bra. Det är egentligen den lösningen jag vill berätta om. Kanske passar den även någon annan som komplement.

Grunden är att jag har ett vanligt släktforskningsprogram på min dator som kan generera olika släktboksfiler och andra rapporter. Mitt program har det, men jag föredrar ändå ett släktboksprogram som heter TCGR. En annan viktig komponent i min lösning är DropBox, som är en tjänst på nätet där jag kan spara mina filer och ge andra personer rättighet att ta del av filerna. Det blir som en vanlig mapp på min och mottagarens dator. Det finns ett flertal sådana tjänster och dom är ofta gratis för den användning som vi släktforskare behöver.

Vad jag gör är således att lägga upp en mapp på DropBox som innehåller en specifik släktbok för en viss familj eller ana. Jag kan också lägga upp undermappar som innehåller bilder, dokument eller kommentarer och korrigeringar. Det fina med den här lösningen är att jag kan dela med mig av släktböcker till personer som inte själva släktforskar och därför inte är villiga att bli medlemmar i en nättjänst. Eftersom alla som jag gett tillgång till mappen även kan lägga till material är det också ett bra sätt att samla material inom släkten. Man kan säga att det här är ett sätt att leverera släktböcker inom släkten istället för att bränna CD-skivor och skicka till dom. Det jag huvudsakligen lägger i mappen är PDF-filer, Word-filer, JPG-file, men man kan också lägga in Gedcom-filer eller till och med videosnuttar om man vill.

Det här sättet är för mig inte istället för att publicera mitt material på nätet, det är ett komplement för familjen och de mest intresserade nätsläktingarna att ta del av färdigt material utan att behöva vara mer än tillfälligt uppkopplade till nätet. Alla filer kan nämligen kopieras eller skrivas ut om man vill. På det här sättet kan andra enkelt hjälpa till att komplettera eller rätta felaktigheter. Man skriver bara ett meddelande och lägger i mappen så alla kan se det. Att sedan uppdatera släktboksfilerna för mig är lika enkelt som om dom fanns på min egen dator. Det är bara att här dyker allt upp på samtliga andras datorer med några minuters fördröjning. Den största fördelen är emellertid att jag kan styra exekt vilka som skall få ta del av materialet och slipper dessutom att personer som jag inte vet något om kommer med begäran om att få tillträde. Dom som jag nu ger tillträde till materialet är anättlingar som inte bara är ute för att samla anor utan verkligen vill samverka i forskningen.

För tillfället har jag gjort ett antal sådana släktboksmappar på DropBox. Det är:

Olof Månsson Eda (S) (1839-1915)
Smedsläkten Eckerberg - Proband Axel Hjalmar Klasson Eckerberg (1878-1957) Flisby (F)
Ringqvist släktbok - Proband Anders Gustaf Ringqvist, f. Nilsson (1861-1918) Jät (G)
Bergsmannen Michel Hindersson, Laxbro (-1689) Ljusnarsberg (T)

Länkar till tjänster jag använder:

DropBox - normalt sett går det till så att man får en inbjudan till DropBox från den som vill dela mapparna, men om man själv vill prova att använda DropBox så använder man följande länk -
http://db.tt/i5m4xeX
Om ni använder den länken får jag mer utrymme på DropBox, som jag kan använda för släktböcker.

TCGR - det är en tjänst som framställer släktböcker som även en icke släktforskare förstår och kan läsa. Om ni vill prova den så använder ni länken
http://hotdownloads.com/trialware/download/Download_tcgrinst2.exe?item=14184-1&affiliate=586597
Länken går direkt till nedladdning av 30 dagars gratis provperiod.

Utlämnad till Disgen på deras villkor?

GEDCOM betyder GEnealogy Data COMmunication. Detta innebär att en Gedcomexport skall vara så beskaffad att man kan överföra sina data till vilket annat släktforskningsprogram som helst. Jag har tidigare påpekat problem med Gedcomexporten från Disgen, men under de senaste dagarna  har jag fått bättre insyn i problemet. Jag skall här bara nämna ett exempel som är allvarligt i sig, men än mer besvärande är filosofin bakom, så som jag har uppfattat det.

Ett akut problem har varit att släktingar hört av sig och, med olika grader av upprördhet, påpekat att mina släktrapporter har släpat personer till altaret som de inte själva har någon åstundan att gifta sig med. Skämt åsido - alla relationer som avlat barn har angetts som gifta i mina släktböcker oavsett om dom varit registrerade som "gifta" eller "sambo" och oavsett om barnen varit registrerade som "utom äktenskap" eller "före äktenskap" i Disgen. Jag lusläste min Gecomexport från Disgen och kunde konstatera att alla relationer var taggade som giftermål. För säkerhets skull kontrollerade jag mina data på GeneaNet, MyHeritage och Ancestry samt i mitt släktboksprogram TCGR. I samtliga fall hade  alla relationer från min Disgenexport tolkats som giftermål.

Eftersom jag tidigare fått hjälp med anomalier i Disgens Gedcomfil av Nigel Bufton som skrivit mitt släktboksprogram kontaktade jag honom. Med risk för att bli tekniskt så vill jag ändå beskriva problemet så som han såg det. Disgen har använt en TAG som normalt används internationellt för olika typer av äktenskapskontrakt. I Frankrike gifter sig exempelvis alla borgerligt och sedan eventuellt en extra gång religiöst i den kyrka man föredrar. Detta beskrivs i Gedcomspråk med tagen TYPE. Alla dessa äktenskapskontrakt är i Gedcom-språk bara varianter av giftemål som kodas MARR. Disgen använder däremot denna TAG för sina föräldra/barnrelationer - en lösning som tydligen bara Disgen själva kan förstå. Därför blir alla relationer från en Disgenexport översatta som giftermål. Nigel Buftons förslag var att man skulle använda tagen EVEN och där lägga in samtliga varianter av föräldra/barnelation från Disgen. En ganska enkel lösning som skulle göra att Gedcomexporten från Disgen skulle kunna läsas och förstås av alla andra program.

Jag kontaktade nu en ansvarig person på Disgen och skickade detta förslag inklusive dokumentation. Vi hade också ett långt och trevligt samtal per telefon om problemet och han lovade att föra mina synpunkter vidare, men kunde inte lova något. Det var då jag fick en inblick i tänkandet hos Disgen som gjorde mig betänksam. Dels förstod jag att Disgen inte hade något stort intresse av att deras Gedcomexport skall kunna läsas av "utländska program" och i synnerhet inte av Internetbaserade släktforskningsprogram som Ancestry, MyHeritage och GeneaNet. Däremot hade man förbättrat och hade planer på att ytterligare förbättra Disgens möjlighet att importera Gedcomfiler från andra program. Dessutom avsåg man att i nästa version gör det möjligt att registrera flera föräldrarelationer för ett barn, något jag har efterlyst länge.

Jag kan förstå om man, med ett ålderdomligt konkurrenstänkande, kan anse det vara smart att se till att användarna inte kan flytta sitt material till ett konkurrerande program. Om man tror att detta lockar kunder i längden och gör att man kan behålla sina användare så tror jag emellertid att man misstar sig. För min egen del skulle ett byte av släktforskningsprogram innebära att jag måste leta rätt på varje barn/föräldrageneration bland över 13 000 personer jag registrerat och sedan manuellt mata in de korrekta uppgifterna i mitt nya släktforskningsprogram, vilket jag nu skulle välja. I praktiken innebär detta att jag inte kan byta från Disgen, men inte är jag särskilt glad och nöjd som kund inte.

I min förtvivlan ber jag återigen om råd från Nigel Bufton, som efter en halv dag återkommer och meddelar att han skrivit om proceduren för import från Disgen så att mina Gedcomfiler blir rätt kodade och kan förstås av TCGR. Fortfarande kan emellertid varken Ancestry, MyHeritage eller GeneaNet förstå min Gedcom från Disgen. Återigen kommer Nigel Bufton till min hjälp och meddelar att han gjort samma förändring i sitt släktforskningsprogram TCGB - The Complete Genealogy Builder. Detta innebär att jag nu kan importera en Disgenfil till TCGB och sedan exportera en "tvättad" Gedcomfil till Ancestry, MyHeritage eller GeneaNet. Nigel Bufton har också lagt till en funktion i den senaste uppdateringen av TCGB som gör att man kan exportera från TCGB till Disgen och därmed använda Disgen och TCGB i kombination om man så önskar. På så sätt har en helt oberoende programförfattare med några enkla handgrepp gjort det som Disgen själv borde ha gjort för länge sedan. Så agerar en programmerare som förstått att samverkan och underlättande mellan konkurrenter är bättre än att försvåra för varandra.

Detta gör att jag kan fortsätta att använda Disgen tillsammans med mina andra applikationer, men jag börjar bli mer och mer betänksam huruvida jag vill göra det. För Disgen innebär det att dom kan fortsätta använda en Gedcomexport som bara kan förstås av deras eget program.

Under de år jag använt TCGR för mina släktböcker har jag för min egen skull helt frivilligt och utan ersättning lagt ned många timmar på att förbättra narrationen, dvs. det sätt som programmet tolkar Gedcomkoden till förståelig prosa på svenska. Jag har också samverkat kring att finna lösningar på alla anomalier som Disgen har i sin Gedcomexport. Sedan en tid är jag därför affiliate till TCGR, vilket innebär att jag får några kronor i provision om ni köper programmet genom de länkar jag lagt ut på min blogg. Om ni inte tycker jag gör mig förtjänt av det så kan ni skaffa programmet direkt från TCGRs hemsida - priset är detsamma. Länkarna hittar ni under fliken Mina favoritprogram

Observera att den ena länken startar en nedladdning av en gratis provmånad och den andra länken går direkt till där man köper programmet. Det är inte en spamlänk, bara en fånig lösning som jag inte kan påverka. Om ni bara vill lära er mer innan ni eventuellt testar programmet kan ni gå till hemsidan, men givetvis är jag glad om ni sedan använder min länk när ni bestämt er för att provköra eller köpa det.

Senaste nytt på släktboksfronten

Det här med att göra släktböcker lämnar mig ingen ro. Jag försöker utveckla tekniken steg för steg mot en metod som inte kräver allt för mycket arbete från min sida. Så här ser den senaste utvecklingen ut:

Som jag gjort så många gånger tidigare använder jag The Complete Genealogy Reporter - TCGR. Genom mina egna frivilliga insatser har jag lyckats få narrationen på svenska att bli ganska bra för Gedcomfiler från Disgen. Tråkigt nog finns det fortfarande några skönhetsfläckar. Exempelvis vill inte Gedcomfilen från Disgen kännas vid att föräldrar kan vara ogifta, vilket irriterar en del av mina släktingar när dom helt plötsligt gifts ihop med personer som dom bara har gemensamma barn med. Man kan ju dels tycka att det är lite underligt att "sambo", "utom äktenskap" och "före äktenskap" finns med i Disgens val, men ändå inte återspeglas i Gedcomexporten.

En annan egenhet som Disgen har är att man inte kan ha flera föräldrarelationer. För min del innebär det att jag måste välja mellan mina biologiska farföräldrar och min fars fosterföräldrar i mitt släktträd. De senare levde han med större delen av livet medan de biologiska föräldrarna aldrig hade någon del i hans liv. Kanske måste man använda ett mormonprogram eller muslimskt program där mångifte är tillåtet för att få dessa faciliteter. Man kan ju tycka att det är underligt att det mest använda programmet i det liberala och upplysta Sverige har sådana begränsningar.

För att återgå till TCGR så har jag funnit att man kan välja olika profiler för olika släktböcker. Det är en viktig egenskap eftersom man kanske vill utforma rubriker och bilder lite olika för olika släktgrenar. Vad jag gör numera är att jag lägger upp en mapp för varje släktgren, som innehåller en svensk släktbok i PDF-format med hyperlänkar och en utan hyperlänkar för tryckning. I vissa fall framställer jag två kopior på engelska, också dom med eller utan hyperlänkar. I mappen lägger jag också en menyfil framställd med PowerPoint som startfil för släktboken. Jag lägger också in en textfil med uppdateringshistorik så alla skall se när senaste ändring gjordes och vad den avsåg.

När detta är klart lägger jag hela mappen i Dropbox och ger alla berörda personer rättigheter att läsa släktboksmappen. När jag gör uppdateringar behöver jag bara skicka ett meddelande till alla berörda och tala om att ändringar gjorts så kan dom kopiera de nya filerna till sin dator. Nu är ju det gratisutrymme som man har i Dropbox begränsat och det kan ju bli problem om man harmånga stora släktböcker. Dropbox har emellertid tänkt på detta för jag får ett bonusutrymme varje gång en ny användare ansluter sig genom min inbjudan. På så sätt kan jag klara att härbärgera ganska många släktböcker inom mitt gratisutrymme.

Trycka släktböcker i enstaka eller få exemplar är emellertid fortfarande en öppen fråga. Jag har emellertid stora förhoppningar att inom kort ha löst även det problemet till rimlig kostnad. Ni kommer att vara dom första som får veta när jag har lösningen klar. Som det är nu lämnar jag till mottagarna att lösa det problemet bäst dom kan.

Om man vill läsa om TCGR kan man gå hit
Om man vill prova TCGR gratis i 30 dagar kan man ladda ned den fullständiga versionen här
Köper ni programmet genom den här länken får jag några kronor till mitt experimenterande