ATT SÖKA EFTER SLÄKTEN UNDER 1900-TALET - Avsnitt 8

Nu skall vi ganska snart börja med lite släktforskning och inte "torrsimma" som vi gjort hittills. Visserligen fick du en uppgift i avsnitt 5, men nu skall vi börja söka i olika databaser. Om du börjat arbetet med att "gräva där du står" så har du nu tagit reda på så mycket du bara kan om dina anor närmast bakåt i tiden. Har du haft tur så kanske du kan fylla i din antavla med både föräldragenerationen och deras föräldrar och även generationen före. Jag hoppas att du har tänkt på att även i möjligaste mån få med kusiner och tremänningar (sysslingar), men troligen har du en del luckor i de generationerna. Hur man hittar de fortfarande okända släktingar som är i livet ingår emellertid inte i den här kursen. Nu skall vi koncentrera oss på det som är riktigt kul, nämligen att gå bakåt i tiden.

Vi har ju talat om kyrkböckerna och hur centrala de är för din släktforskning. Problemet är bara att de iden form vi känner dem under äldre tid med husförhör slutade föras någon gång under sent 1800-tal och. Senare upprättas Församlingsböcker och de samt andra uppgifter om födslar och död finns numera lätt tillgängliga bland annat hos Arkiv Digital, SVAR och andra leverantörer. Detta material finns relativt enkelt tillgängligt till 1991 när Skatteverket tog över uppgiften.

Under senare år har det blivit mycket enklare att forska under 1900-talet eftersom Församlingsböckerna, som i princip har samma uppgifter som Husförhören har blivit enkelt tillgängliga genom flera tjänster, som exempelvis Arkiv Digital och SVAR.

Det finns en CD-skiva som heter Sveriges Dödbok. Den aktuella versionen, som är nummer 7 tar med alla personer som har avlidit mellan 1860 och 2017. Om du kan finna din ana i den så får du reda på när personen är född samt i vilken församling. Man får också reda på om personen har blivit änka eller änkling och när detta skedde. Ofta står också personens yrke och, för kvinnor, ibland flicknamnet. Sökfunktionen på skivan är emellertid mycket känslig för stavning så man måste prova sig fram med olika stavningar på för- och efternamn för att finna en person. Det är inte alltid säkert att namnets stavning överensstämmer med vad familjen anser är korrekt. I Sveriges Dödbok får man inte reda på personens föräldrar, men födelsedatum och födelseförsamlingen skall leda oss vidare till det senare. Man skall emellertid komma ihåg att det finns en del felaktigheter i skivan och många personer saknas.

Är personen född före 1900 finns tre folkräkningar att tillgå. De finns tillgängliga på tre CD-skivor som heter Sveriges befolkning 1880, 1890 och Sveriges befolkning 1900. Du kan här söka på vuxna personer och på barn. Även dessa två skivor är väldigt känsliga för stavning när man skall söka så man får experimentera. I dessa två databaser får man reda på alla familjemedlemmar och deras födelseår och födelseförsamling. Ett annat sätt att komma åt det här materialet är att abonnera på Riksarkivet/SVAR. Där finns även folkräkning för 1910 för vissa socknar.

Skulle det nu vara så besvärligt att man söker en person som föddes efter 1900 och inte kommit med i skivan Begravda i Sverige får man hoppas man genom muntlig berättelse eller dokument man funnit har någon uppgift om personen. Viktigast att ta reda på är då i vilken församling personen föddes och om man vet födelseåret så är det riktigt bra. Har man dessa uppgifter kan man gå in i SCB-materialet på Genline/Ancestry eller SVAR eller i födelseböckerna på ArkivDigital och finna personens födelsenotis. Där kan man läsa vad föräldrarna hette och ibland lite ytterligare uppgifter. Med detta i bagaget kan man oftast gå in i folkräkningarna för 1890 eller 1900 och få reda på föräldrarnas födelseuppgifter. SCB-materialet är avskrifter av kyrkböckerna och liksom Dödböckerna att betraktas som andrahandskällor.

Nyligen har Ancestry, som är en tjänst på Internet, indexerat alla födelseböcker mellan åren 1880 och 1930, samt kyrkböckerna mellan 1500 och 1941. Att indexera innebär att man har läst allt handskrivet eller maskinskrivet material och matat in det i en databas så man kan söka på det. De här tjänsten är emellertid än mer lynnig än de ovanstående, eftersom man låtit ett kinesiskt företag tolka de svenska handskrivna dokumenten och det kan bli ganska underligt ibland. Det blir lätt lite tokigt när man inte förstår svenska och svenskt namnskick. Då reagerar man inte på att en person som man tolkar som Anders har patronymikon Jansdotter. Ett annat företag som indexerat kyrkböcker är mormonernas  FamilySearch. Omfattningen och kvalitén på deras material är för mig okänt. Indexering av källor är ett bra hjälpmedel när man söker, men har problemet att de är tolkade av någon vars kunskap man vet lite om. detta innebär, förutom att det kan vara svårt att få träffar, att originalkällan kan vara feltolkad. Även MyHeritage erbjuder genom Samarbete med Arkiv Digital idag visst kyrkboksmaterial.

Även om jag inte berör det i denna kurs så kan jag nämna att det idag finns folkräkningar på CD eller USB-sticka att köpa från Sveriges Släktforskarförbund för åren 1970, 1980 och 1990 och fler kommer allt eftersom lagen tillåter. Arkiv Digital erbjuder även folkräkningar för åren 1950 och 1960 mot abonnemang.

De som prenumererar på Arkiv Digital har ett otal register att botanisera i och ständigt nya fylls på. Dessa register är mycket användbara om man vill följa en person/familj bakåt i tiden eftersom de tar upp alla förekomster av en person genom den offentliga statistiken och kyrkböckerna. Ofta finns också direkt länkar till rätt sida i Husförhören eller rätt volym i Födelseboken.

Ett sentida problem i och med DNA-forskningen har blivit att identifiera släktingar i nutid som man inte hade en aning om att de existerade för att knyta dessa till sitt släktträd. Är de dessutom lite yngre så finns de inte i folkräkningar som egna individer. Jag har därför nyligen skrivit en text som bland anat behandlar detta problem och hur man använder några moderna databaser för när personer är födda och var de bor.

För att illustrera hur man använder ovanstående tjänster skall jag ta dig med på sökandet efter min farmors farfar. Observera att denna forskning skedde innan Dödböckerna 1901-2009 samt Ancestry's och andra företags indexering fanns.

UPPGIFT: Nu har du kanske skaffat ett släktforskningsprogram och kommit ganska långt i din nutidsforskning. Du har matat in resultatet av ditt "grävande" och nu är det dags att börja söka efter dina släktingar under 1900-talet. Använd de källor du lärt dig om i det här avsnittet. Det kanske går lite trögt i början men i nästa avsnitt skall jag ta dig med när jag gör samma forskning på mina anor.

HUR JAG FANN MIN FARMORS FARFAR

C J Granath, fm far

Intervjuer med släkten har gett följande. Min farmors far hette Karl Johan Granath och var gift med Hilma Granath. De bodde i Ljusnarsberg eller Nya Kopparberg, som det även kallas, i Örebro län. Granath är ett soldatnamn. Karl Johan hade egentligen ett vanligt son-namn. Min far trodde sig veta att de var Andersson, vilket på sätt och vis visade sig vara både fel och rätt. Ryktet säger att han kom från Grangärde. Han var stationsskrivare vid järnvägen i Kopparberg.

Jag börjar med att söka honom i Sveriges Dödbok 1947-2006. Jag söker efter Granath i socknen Ljusnarsberg och finner inget. Jag gör då sökandet bredare och söker på hela Örebro län. Jag utelämnar förnamnet eftersom jag inte vet om Karl stavas med C eller K. Jag söker på Granat* så får jag med både dom som stavar med h på slutet och utan h på slutet. Jag hittar då 25 personer i länet varav en faktiskt heter Karl Johan och passade in på min farmors far.

Han dog faktiskt i Ljusnarsbergs kyrkobokföringsdistrikt i Kopparbergs kommun som jag trodde och kommer från Grangärde. Hans namn var Jansson Granath. Han föddes 1871-02-04 och dog 1952-05-21. Han gifte sig 1899-12-29. Så varför hittade jag honom inte när jag sökte på Ljusnarsbergs församling? Inte heller Jansson Granath gav utdelning, men när jag anger Kopparbergs kommun hittar jag honom. Som du ser måste man experimentera i den här databasen för att finna det man söker. Är detta nu verkligen min farmors far? Troligen eftersom det är ett ganska ovanligt namn, men helt säker kan jag inte vara. För att dubbelkolla söker jag efter farmors mor Hilma – hans hustru. Den här gången söker jag brett i hela Örebro län och finner Hilma Charlotta Granath född Adler i Kopparberg. Hon föddes i Ljusnarsberg 1878-12-24 och dog 1962-08-08, men vad som är mest intressant är att hon blev änka 1952-05-21, vilket var Karl Johans dödsdatum. Jag kan således konstatera att Hilma var gift med den Karl Johan jag fann. Jag har dessutom fått veta att Hilma hade flicknamnet Adler, vilket var mycket intressant eftersom jag vet, sedan tidigare, att hon i födelseboken står som oäkta dotter utan att faderns identitet anges.

Nu skulle väl de flesta vara nöjda och anse att det är min morfars far och mf mor jag hittat. Det är jag också, men bara för fullständighetens skull vill jag kontrollera med folkräkningarna också.

Jag börjar med Sveriges befolkning 1890 och söker brett i hela landet efter alla Karl Johan Granath födda 1871. Jag vet ju inte var han fanns vid den tiden. Detta ger ingen träff. Jag provar då med alla varianter på Granath, Granat och Jansson, alla födda 1871, utan framgång. Slutligen söker jag alla Granat* i hela Sverige som är födda 1871 utan att ange förnamn. Då hittar jag artilleristen Carl Johan Jansson Granat vid 2:a kompaniet Vaxholms garnison. Som du ser är här både förnamn och efternamn annorlunda stavade än dom var i Dödboken. Om jag hade använt *-tecken på ett smart sätt hade jag nått målet snabbare.

För fullständighetens skull går jag även in i Sveriges Befolkning 1900 och finner där min farmors far. Han kallas nu Karl Johan Jansson Granat och är kontorsbiträde och bor i Kopparberg. Han är nu gift med sin Hilma och har fått sin första dotter Karin Linnéa, född 1900 - min farmor.

Eftersom jag just fått CD-skivan Begravda i Sverige så söker jag även på den. Där finner jag samma uppgifter som jag fann i Dödboken, men också när han begravdes, numret på gravplatsen, hur länge den är upplåten, att han var det förste som jordfästes i familjegraven samt att han kremerades.

Släktdata

En gratistjänst man kan prova är Släktdata. När jag söker efter Carl Johan Jansson visar det sig att jag får en träff eftersom Släktdata faktiskt har Sveriges dödbok i sitt arkiv.

Som du ser finns det många vägar att finna sina anor under de senaste 100-åren. Ibland finner man dom på flera ställen, ibland gäckar dom oss in i det sista.

Men – det var ju farmors fars föräldrar jag skulle leta efter. Jag har nu hittat de absolut viktigaste uppgifterna för att finna dem, nämligen Karl Johan Granaths födelsedatum - 4 februari 1871 - och hans födelsesocken - Grangärde. Har man hittat de uppgifterna så har man kommit en bra bit på väg i sökandet efter hans föräldrar. Så nu är det dags för nästa kapitel i kursen, nämligen forskning i kyrkböckerna. Vi tar en liten förhandstitt innan vi går igenom det på allvar.

 

Genline - SCB:401,1871 p. 0/0, 270

Vi skall tillsammans leta efter Carl Johans födelsenotis i Grangärdes födelsebok för året 1871. För att komma åt den skall vi använda en av de tjänster på Internet som gör det möjligt för oss att sitta hemma vid datorn och bläddra i kyrkböckerna. Den tjänst jag använde här heter Genline och programmet man använder för att läsa kyrkböcker heter Genline Family Finder. Jag kommer att visa hur man gör i följande avsnitt. För den som vill följa mig i spåren går det lika bra med någon av tjänsterna Arkiv Digital, SVAR eller Ancestry.

För mer detaljer om jakten på Carl Johan kan du läsa HÄR!
Den som tycker hustru Hilmas ursprung är spännande kan läsa om denna gåta från 2007, samt lösningen från 2011.

Några tips
Du kommer att upptäcka att om du matar in alla uppgifter du vet om en person när du söker i en databas så får du ofta ingen träff. Det beror på att de data som matats in inte alltid överensstämmer med vad du tror dig veta - det kan till och med vara fel i databasen. Tricket är då att söka bredare. Om du inte finner något i församlingen kanske du får söka i länet eller hela landet. Du kanske måste utelämna ett eller flera förnamn och prova varianter på stavningar. Personen kanske inte dog eller föddes där du tror så det kanske man skall utelämna inledningsvis. Var kreativ och ge inte upp för att du får negativt svar på din sökning. Detta gäller i än högre grad indexerade tjänster av kyrkböcker.

När man söker på Sveriges Släktforskarförbunds CD-skivor måste man lära sig den logik de använder för sökning. Man behöver bara mata in början av ett namn så hittar man alla som börjar på samma bokstäver. Söker jag på Granat så kommer således även Granath med. Söker jag på Gran så kommer även Granberg och alla andra som börjar på Gran med. Om jag däremot är osäker på hur namnet börjar, exempelvis Karl eller Carl så får jag skriva *arl och får på så sätt med båda stavningarna. Underligt nog får jag med Jansson Granath när jag söker på Granat*. Det borde ju ha krävts *Granat* för att hitta detta sammansatta namn. Skälet till detta är att de två namnen är inmatade separata i databasen och inte som ett sammansatt namn.

Du kan köpa alla de här CD-skivorna från Rötters bokhandel, men de är ganska dyra. Åtminstone nu i början är det klokt att gå till biblioteket som ofta har dom på en släktforskardator eller bli medlem i din lokala släktforskarförening där du också kan få tillgång till skivorna och dessutom hjälp. För de som vill komplettera nutida ättlingar och anättlingar finns numera folkräkningar på CD för åren 1970, 1980 och 1990, samt för 1950 och 1960 på Arkiv Digital..

Eftersom utvecklingen går snabbt framåt på det här området bör du alltid se om inte din tjänst eller någon annan tjänst har utökats med nya databaser, CD-skivor eller söktjänster. Det är inte alltid jag hinner med att uppdatera kursen med ny information.

En utmärkt steg-för-steg vägledning till forskning under 1900-talet har skrivits av Daniel Johnsson. Den finner du här: SLÄKTFORSKA OM 1900-TALET

Vinjettbilden föreställer Uddenäs i Kopparberg - Carl Johans och Hilmas hem nära hans arbetsplats vid stationen. Ett barnbarn till honom berättar för mig att folk i samhället sade att stalldrängens son fått storhetsvansinne när han byggde sig ett slott.

NÄSTA AVSNITT