VERKTYGSLÅDANS ÖVRIGA FACK - Avsnitt 7

Fack 2 - SLÄKTFORSKNINGSPROGRAM

Behöver du ett släktforskningsprogram?
Innan datorer kom i allmänt bruk var släktforskarna hänvisade till mer manuella metoder för att lagra och dokumentera sina forskningsresultat. Många lade då upp kortsystem där man samlade alla uppgifter om en ana – ett kort per ana.

För presentationen av släktrelationer hade man särskilda blanketter där man kunde föra in ett antal generationer. Man samlade dessa blanketter i pärmar som med tiden blev ganska digra. För de slutliga presentationerna ritade man upp konstfärdiga släktträd eller skrev ut släkttabeller där anorna var numrerade utifrån olika vedertagna system.

I princip kan man säga att de flesta datoriserade släktforskningsprogram försöker efterlikna dessa traditionella tillvägagångssätt. Många, framför allt äldre släktforskare, använder fortfarande dessa manuella system under själva forskningsfasen och för inte in sitt material i datorn förrän i ett senare skede. Hur du väljer att göra är en smaksak, men i den här kursen skall jag enbart beröra släktforskningsprogram på dator.

Vi kan först konstatera att du bör skaffa dig ett släktforskningsprogram till din dator på ett tidigt skede. Även om du inte har så mycket att mata in är det bra att träna sig på både att handskas med programmet och att få en disciplin på vad och hur man bör registrera.

Det första blir således att välja ett släktforskningsprogram och då finns det mängder att välja bland.

När jag började trodde jag inte det var så allvarligt vilket program man valde eftersom den officiella uppfattningen är att man lätt kunde byta genom att föra över sitt material med hjälp av en så kallad GEDCOM-fil till ett annat program när man vill byta. Jag vet numera bättre. 

Som nybörjare bytte jag släktforskarprogram på ett tidigt stadium, främst av praktiska skäl, vilket inte medförde några problem. Jag har insett senare att detta berodde på att båda programmen hade liknande anomalier i sin GEDCOM-import och -export. När jag nu många år och flera tusen anor senare vill byta till ett modernt program visar det sig i praktiken vara mycket svårt - länge omöjligt faktiskt , men då jag fick förmånen att kommunicera med författarna av två intressanta program under utvecklingen av nya versioner har jag nu lyckats. Skälet var att mitt tidigare program hade egna uppfattningar om GEDCOM-kod som andra program inte förstod, vilket resulterar i massor av fel när jag försöker exportera mitt träd till ett nytt program. Dessa problem har jag dokumenterat i flera texter, men för den nyfikne kan jag berätta att ett av problemen var att alla par som hade gemensamma barn "släpades till prästen" av mitt gamla program och fick dem att uppträda som gifta i släktböcker eller i andra program ditt jag exporterat materialet. Detta upprörde, med rätta, många av mina släktingar när jag delar med mig av min forskning till dem.(1)

Hur väljer man släktforskningsprogram?
Återigen vet jag numera bättre än jag visste för några år sedan och det jag nu påstår kommer en del att finna kontroversiellt och kanske även bli förargade över. Jag skriver emellertid det jag skriver av omsorg om dig som nybörjare och om kvalitén på släktforskningen i allmänhet. 

I princip kan man säga att det finns två sätt att samla sitt forskningsmaterial med hjälp av datorn. Man kan ha ett program på sin egen dator där man har hela sin databas samlad eller man kan utnyttja någon av de många tjänster som låter oss bygga släktträd och gör det möjligt att byta anor som finns på Internet. Dessa anbytar- och trädbyggarprogram behandlar jag nedan bland avancerade verktyg i Fack 3. 

Kanske på grund av att dessa program är lättillgängliga och ofta gratis använder många nybörjare dem som släktforskningsprogram. De fungerar också som sådana om man är en mycket erfaren forskare och har full kontroll på alla skeden i processen och kan kontrollera kvalitén på sitt material, men för nybörjaren är de inte lämpliga. Låt mig förklara:

En av huvudsyftena med dessa program är att företaget som tillhandahåller dem vill samla på sig så många av dina anor som möjligt. Dessa kan sedan erbjudas till alla andra som nyttjar tjänsten om du inte stänger av dessa funktioner för ditt träd. Mängden anor som  är inmatade är tillsammans med hur avancerade sök- och anbytarfunktioner tjänstens erbjuder dess främsta konkurrensmedel. Detta innebär att alla anor som du matar in, i normalfallet, kan ses av alla andra och du kan se alla andras anor.

Detta får några följder som inte är så trevliga:

• Du har ingen möjlighet att prova dig fram, experimentera och göra fel i din enskildhet - allt sker inför öppen ridå. Även det som du senare inser var helt felaktigt, men då blir det svårt att göra det ogjort eftersom ett okänt antal personer redan har hunnit kopiera dina stolligheter.
• Många nybörjare får uppfattningen att släktforskning går till så att man söker på Internet och bland andra forskares resultat, vilket resulterar i mängder av felaktiga uppgifter i många släktträd.
• Kanske nybörjaren lärt sig att man visserligen skall söka efter de korrekta uppgifterna i kyrkböckerna, men det blir alltför frestande att istället använda sig av Internet eftersom det är så enkelt.

Jag har själv gjort dessa fel som färsk släktforskare och lider fortfarande av sviterna av det. Det finns få saker som är så pinsamma för en seriös släktforskare som när man hittar sina egna tokigheter kopierade i andras släktträd. Då har jag visserligen aldrig använt sådana tjänster som släktforskningsprogram utan bara litat till uppgifter från personer som jag trott hade korrekta uppgifter om anättlingar till mig. Numera inleder jag mina släktträd på Internet med följande text:

"....Jag vill också på det bestämdaste avråda från att använda mitt material utan att ni själva kontrollerat att uppgifterna är korrekta. Hittar ni tveksamheter så är jag mycket tacksam för att få detta påpekat för mig...."

Släktforskningsprogram på den egna datorn

Det finns ett antal tillgängliga släktforskningsprogram som du kan köra på din egen dator. Jag tänker inte rekommendera något utan uppmanar dig i stället att prova dig fram.(2) En del program kan du prova på gratis under en viss tid eller permanent, men i det senare fallet har programmet vissa begränsningar i förhållande till den betalda versionen. Om någon fortfarande känner sig frestad att använda ett anbytar- och trädbyggarprogram som släktforskarprogram bör man tänka på följande:

Att ha ett släktforskningsprogram på den egna datorn ger vissa uppenbara fördelar. Den tydligaste är att du kan använda det utan att behöva vara uppkopplad till Internet. Du kan också vara mer privat med ett sådant program eftersom ingen mer än du själv kan se vad du har matat in. Om du är nybörjare rekommenderar jag dig att skaffa ett program på din dator som du kan prova dig fram med. Många av de speciella funktioner som man kan få i de internetbaserade programmen har du troligen inte någon glädje av förrän du blir mer avancerad som släktforskare och då kanske vill samverka med andra som du har gemensamma anor med. När den tiden kommer att du vill lägga ut din forskning på nätet så tror jag, av egen erfarenhet, att du kommer att se nätpubliceringen som ett komplement. 

Man arbetar således dagligen med sitt släktträd på sin dator, men laddar med jämna mellanrum upp sitt släktträd till ett Internetbaserat program som man valt. Att uppdatera från sitt datorprogram till en nättjänst kan emellertid innebära problem och har vissa restriktioner, men det återkommer jag till i andra sammanhang. När det gäller hur man väljer program för den egna datorn så bör man främst lita till sitt eget omdöme och prova sig fram. Det är vanskligt att ge några råd, men som nybörjare är det viktigt att programmet är lättanvänt, att programmets utseende på skärmen gör att man förstår dess logik, att det har stöd för svenska språket samt att man kan skriva ut de presentationer man önskar från programmet. Det finns ett enormt utbud av program att välja på idag. De vanligaste fristående svenska programmen är Disgen, Min Släkt och Genney. Om du har AppleMac så är urvalet mindre, men där hör Reunion och MacFamilyTree till de populärare, samt Genney som även finns i Mac och Unix-versioner.

Kombinerade program
Om du vill använda någon av de stora anbytar- och trädbyggarprogrammen behöver inte detta stå i motsättning till att ha sin forskning på den egna datorn. Två tjänster inom denna kategori är Ancestry och MyHeritage. Båda dessa tjänster har mycket kraftfulla och väl utformade släktforskningsprogram för din dator som de tillhandahåller utan kostnad och som är på svenska. Ancestry's program heter FamilyTreeMaker (är numera avvecklat och övergått i annan ägo) och MyHeritage program heter FamilyTreeBuilder. Samtidigt som du får ett mycket trevligt program för din dator får du möjlighet att enkelt synkronisera ditt material med respektive anbytartjänst. Att använda dessa program i sin forskning är en mycket bättre idé än att mata in sina anor direkt till allmänt beskådande på Internet. 

Det finns även ett tredje stort anbytar- och trädbyggarprogram som heter GeneaNet, som inte har något eget släktforskningsprogram av modernt snitt. Deras program GeneWeb är visserligen mycket kraftfullt, men det lämpar sig mest för mycket erfarna användare. GeneaNets Internettjänst är emellertid mycket lämplig om du använder något av de fristående släktforskarprogrammen och vill lägga ut ditt material på Internet. GeneaNet är nämligen mycket tolerant vad gäller export och import av GEDCOM på ett korrekt sätt.

Fack 3
ANBYTAR- och TRÄDBYGGARPROGRAM

De Internetbaserade anbytarprogrammen är oftast så mycket mer än bara en plats att lagra sitt släktträd på. De är mer att beskriva som en släktforskartjänst än ett program. Det finns ingen möjlighet att ge någon gemensam beskrivning av funktionerna eftersom det varierar så mycket från program till program. Grundbulten i dessa tjänster är emellertid att du och andra laddar upp sina släktträd som sedan kan användas av alla andra. Du kan ha stor nytta av dessa tjänster utan att bidra med eget material – ibland har du tillgång till andras material bara genom att besöka tjänsten, ibland måste du bli gratis medlem, ibland måste du betala en summa för att få tillgång till andras material eller få tillgång till alla finesser. Jämförelser finns här.

Utvecklingen 

Hela tiden förändras de tjänster vi använder på Internet och nya konstellationer uppstår. Den internationella tjänsten Ancestry köpte för flera år sedan Genline - en svensk tjänst som tillhandahåller bilder av det svenska kyrkboksmaterialet. Genline hade tidigt ett nära samarbete med världens största förening för Datorstöd i släktforskningen - DIS. Släktforskarprogrammet Disgen är tekniskt kopplat till DIS' anbytartjänst DISBYT. Ancestry erbjöd tidigt tillgång till ett stort antal utländska databaser för släktforskning.

MyHeritage och konkurrenten Geni slogs för en tid samman och i dagarna har ett samarbete inletts med mormonernas databas och anbytartjänst FamilySearch. FamilySearch har under många år haft utvecklingssamarbete med Riksarkivet i Sverige. 

GeneaNet ger, förutom ett rikt nordiskt material, även tillgång till ett stort utländskt material med tyngdpunkt på Europa.

En sammanfattning av för- och nackdelar med de stora tjänsterna har jag skrivit om i texten "Att ha sitt släktträd på ...."

Att observera är att vissa tjänster på Internet, som FamilySearch och Geni samt några andra inte erbjuder dig ett eget träd utan dina bidrag kommer att ingå i ett stort världsomfattande träd. Detta har sina konsekvenser som du bör beakta om du väljer en sådan tjänst.
- Om du inser att du fört in felaktigheter så är det ibland mycket svårt att få det korrigerat
- Det är ibland omöjligt att radera sitt träd, om man så skulle vilja, eftersom det är integrerat med alla andras
- En följd av det ovanstående är att det finns risk att felaktiga uppgifterna dröjt kvar som man, som nybörjare, lätt kan förledas att tro på. För den erfarne som kontrollerar allt i originalkällor kan dessa tjänster emellertid vara till stor nytta för att få tips.

Min uppmaning är att noga läsa igenom förutsättningarna när du väljer en tjänst på Internet så du vet vad som gäller i fråga om din egen integritet, kontroll och säkerhet.

Släktboksprogram

De flesta släktforskarprogram och anbytarprogram har rapportmoduler som kan sammanställa ditt material i en pedagogisk och estetiskt tilltalande form. Det finns också ett stort antal fristående program som enbart genererar rapporter grundade på GEDCOM-exporter från dina andra program. 

Jag har ägnat mig ganska mycket åt att göra släktböcker med större och mindre framgång. I den här texten kan du finna länkar till de övriga texter som berör ämnet.

Det finns idag en utmärkt grupp på Facebook där man berättar om sina erfarenheter av att göra släktböcker. Den heter Släktforskares släktböcker.

"Man inser inte vad man har åstadkommit förrän man försöker få det ogjort"

/okänd tänkare/ 

LITE EXTRA GREJOR

Föreningen DIS har ett nätverk av faddrar runt om i landet som kan hjälpa dig. De kan hjälpa till med Disgen på olika plattformar samt med Reunion och MinSläkt. Man har även faddrar i övriga Norden.

Släktforskningprogrammet Min Släkt har en gästbok  där användarna byter erfarenheter med varandra samt en mycket fyllig länklista där man kan hitta mängder av privata hemsidor  som är lärorika.

Min senaste text om kvalitet på nätet kan du läsa här

TÄNK PÅ följande när du hittar något trevligt program eller tjänst på Internet:

• Tänk på att "Ladda ned gratis" inte nödvändigtvis betyder att du får använda programmet gratis.
• Tänk också på att löftet om att "söka gratis i miljoner poster" inte alltid innebär att du får veta resultatet av din sökning utan att betala. Många gånger får du beskedet att "vi vet något om dina anor, men det kostar att få ta del av det". Tråkigt nog visar det sig ofta, när man betalat, att informationen var närmast obefintlig, felaktig eller gäller en annan person.
• Var försiktig när en tjänst begär dina kontokortsuppgifter även när du inte köper något utan bara utnyttjar en prova-på-tjänst. Dels är det onödigt att sprida uppgifterna på Internet utom när du köper något, dels är det lätt att glömma att avbeställa när provperioden upphör.
• Många svenska betaltjänster kräver dig på personnummer även om du betalar med kort - det är ett oskick och onödigt.

Direktlänkar till texter i bloggen:

Hur jag lär mig använda mitt släktboksprogram

Om att ha sitt släktträd på nätet

Under huven på GeneaNet

Sveriges populäraste släktforskningsprogram

Om DISGEN och frihet att byta program

Varför jag bytte släktforskningsprogram

Får jag presentera en viktig person för oss släktforskare

Stephan Kekulé von Stradonitz är mannen bakom det system vi oftast använder för att hålla ordning på våra anor. I Sverige kallar vid det helt enkelt Kekulé. Principen är att ge proband nummer 1 och sedan tilldela anorna stigande nummer generation för generation. 2 blir fadern, 3 modern, 4 farfar, 5 farmor, 6 morfar osv. Kvinnor får därmed udda nummer och män jämna. Om man dubblar sonens nummer får man faderns. En ana med nummer 1220 har då en fader med nummer 2440 och en moder med nummer 2441. Alla släktforskningprogram kan numrera dina inmatade anor efter detta system. Det är mycket praktiskt att förstå detta system när du får långa listor av anor från andra forskare eller hittar dom på Internet. Du kan då enkelt plocka ut den anlinje som intresserar dig.

Noter:
(1) På grund av mina skriverier om Gedcomexportens brister har jag bidragit genom att testa dessa funktionaliteter vid utveckling av den nya versionen av Disgen 2016. Jag har också haft regelbunden dialog med utvecklaren av det nya programmet Genney i denna fråga.
(2) På grund av ovanstående har jag skrivit en del om och jämfört de nya versionerna av Genney, Disgen och MinSläkt. Dessa texter kan kanske hjälpa dig i ditt val. Du finner dem på min blogg från slutet av 2015 och början av 2016. Jag har också i flera texter jämfört anbytar- och trädbyggarprogram på Internet.

NÄSTA AVSNITT