Ett inte särskilt trevligt samtal med "kundeservice".

För att kunna hålla mig informerad om olika tjänster använder jag alla de olika företag som finns inom vårt område. Då och då tar jag ett tidsbegränsat fullt medlemskap för att lära mig hur det fungerar. Visserligen har jag varnat er många gånger för att aldrig ta gratisabonnemang där man måste lämna ut sina kortuppgifter, men trots detta accepterade jag ett två veckors ”gratis” erbjudande från Ancestry. Bidragande är att det inte finns något alternativ annat än att lämna ut sina betalningsuppgifter. Emellertid sade jag upp den automatiska förnyelsen redan efter några dagar på den plats på deras hemsida där detta sker.

Döm om min förvåning när jag fann att mitt konto belastats med 250 kronor den 23 maj. OK – fel kan begås tänkte jag och sade upp mitt abonnemang igen på hemsidan. 23 juni belastades återigen mitt konto med samma summa. Den här gången ringde jag till kundtjänst över Skype eftersom deras telefonnummer bara kan nås inom Sverige via normal telefon.

För att ge bakgrund och förklara varför jag varit angelägen om att bara utnyttja gratisperioden berättade jag att jag bara tar provabonnemang på olika tjänster då och då för att hålla mig informerad om deras tjänster som led i mitt arbete med information till andra släktforskare.

Hon var milt sagt inte särskilt förstående utan ifrågasatte först sanningshalten i att jag hade avslutat mitt provabonnemang. Därefter påstod hon att jag inte fullföljt processen på rätt sätt. Mitt påpekande att om en process var så komplicerad så att medlemmarna inte förstod hur det skulle göras så kanske den borde ändras hade hon lite förståelse för. Hur som helst kom hon fram till att felet var mitt eftersom jag borde förstått att det inte fungerade eftersom jag inte fått något mail om att det fungerat. Hon undrade vidare om jag ville att hon skulle ”upphöra med min automatiska förnyelse av abonnemanget”. Jag påpekade att jag aldrig hade bett om automatisk förnyelse utan bara ville avsluta abonnemanget och slippa ytterligare debiteringar. Över 500 kronor är mycket pengar – i synnerhet när man, i tron att man avbeställt, inte använder tjänsten.

Jag vill således återigen varna alla från att acceptera ”gratis” abonnemang som åtföljs av att man måste lämna sina betalningsuppgifter. Det kan lätt bli fel så man får betala ändå. Vad man emellertid kan förvänta sig är att bli vänligt bemött när man påpekar att fel har blivit begångna och inte bli behandlad som om man var en lögnare eller person som inte är kapabel att följa instruktioner på en websida.

Favoritverktyg för att identifiera mina DNA-släktingar

Jag har ju hållit på en tid med att använda DNA-tekniken i släktforskningen. Kort skall jag nämna de funktioner och tjänster som jag uppskattar mest hittills.

- På första plats kommer möjligheten att kunna föra över sitt DNA-resultat till andra funktioner från Ftdna.
Det är dessutom en fördel - ibland en förutsättning - om man laddar upp sitt träd på alla de tjänster där så är möjligt. Detta dels för att man får ut mer av tjänsterna, dels att det är till hjälp för andra som forskar. Jag anser personligen även att man, i tillämpliga fall, bör ge tillgång till sitt material för att bekämpa grov brottslighet.

- FamilyTreeDNA är den tjänst där jag gjort mina tester. Fördelen med detta är att de har ett fullt sortiment av tester så jag kan uppdatera mitt autosomala test till både Y-DNA och mitokondietest om jag vill utan att skicka in nytt material.

- GEDMatch var den första tjänsten jag förde över mitt resultat till och den tjänsten använder jag dagligen. Ju mer jag använder den ju mer lär jag mig och det finns oerhört många möjligheter.
Det första jag gör är att kolla med funktionen One-to-many. Jag klickar där på kolumnen Age för att se om jag fått några nya träffar. En annan funktion jag använder ofta är att markera ett antal personer i träfflistan och klickar därefter på Visualization Options och sedan väljer jag alternativet Compact Map som ger mig en Choromosome map över de valda personerna i relation till mig. Här finns många val och en jag använder för vidare forskning är funktionen List/CSV som ger mig matchningarna som en lista.
Möjligheterna i GEDMatch är stora, men lite svåra att finna och sätta sig in i, men värt besväret.

- Ancestry var en annan tjänst som jag inte kunde föra över mitt DNA till, men lyckligtvis hade jag fått en test för länge sedan, så jag kunde ta del av deras databas. Den värdefullaste funktionen där tycker jag är ThruLines™, som på elegant sätt ger tips om hur man kan vara släkt med vissa av de man matchar genom sitt DNA. Man måste emellertid ladda upp sitt träd för att det skall funka. Att inte Ancestry har någon grafisk beskrivning av hur man matchar på kromosomnivå är ett stort problem.

- GENI förde jag över mitt DNA-resultat till, vilket sällan ger några tillförlitliga resultat för min del, men det visar sig senare vara en bra idé ändå. Jag finns också med i några andras träd där, vilket ger vissa fördelar.

- MyHeritage har nog de bästa analysredskapen för DNA-forskning. Trianguleringsfunktionen är en höjdare och givetvis har man en grafisk beskrivning av träffarna på kromosomnivå där man kan ladda ned resultatet i CSV-form. Idag kom ytterligare en funktion som påminner om Ancetry´s ThruLines, men är än vassare. Den heter Theory of Family Relativity™. Principen är att den jämför mitt eget träd med alla andra träd och dessutom med GENI, FamilySearch, m.fl. och ger ett förslag till hur släktskapet kan se ut. Ibland blir det många steg som börjar i mitt träd, sedan kanske går över till Geni, till träd A, till träd B, till FamilySearch och slutligen till träd C där träffen finns. Det här är en sökväg som skulle vara väldigt svår att finna genom egna studier. Man skall säga att de svagare träffarna kan vara fel i något led så man måste kolla noga i källorna. Jag har både kollat med redan kända släktingar och kontrollerat steg för steg i kyrkböckerna och än har jag inte funnit något förslag som varit felaktigt bland de rimligt nära träffarna, men när de anges ha Låg säkerhet felar ofta något led. Fördelen är att sökprocessen sker även i träd som man normalt inte har tillgång till genom sekretess eller annan anledning.

- DNApainter är en tjänst som jag tidigt laddade upp mitt resultat till, Jag har alltid det programmet öppet på skärmen för att se på vilka kromosomer mina träffar ligger för att på så sätt kunna avgöra till vilken släktgren de tillhör. Det är här det är så bra att kunna ha CSV-filer från Ftdna, GEDmatch, MyHeritage och eventuellt andra för att måla in i de olika profilerna i DNApainter.

- Genetic Affairs är en tjänst som sorterar mina träffar i olika cluster som representerar olika släktlinjer. Man ger programmet tillgång till ens träffar – OBS, inte DNA-resultatet utan träffresultatet - i den tjänst man gjort testet och med hjälp av detta kan man rita nya cluster allt eftersom träffar kommer in. Det finns flera intressanta funktioner i denna tjänst, men jag har främst fastnat för möjligheten att hämta data från flera ställen där jag laddat upp sin DNA-fil och be tjänsten slå ihop dem. På så sätt kan jag få ett cluster som tar med träffar från alla de databaser där jag har mitt DNA uppladdat. Man kan dessutom ladda ned en CSV-fil från Genetic Affairs och ladda upp den till DNApainter som då målar en profil av alla de cluster man tagit fram från samtliga databaser.

- OpenRGD är en tjänst hos DIS – Datorstöd i Släktforskningen - som jag just börjat undersöka vilka möjligheter den har. Jag återkommer till det inom kort.

Deklaration av relationer och samarbete

Eftersom jag informerar om nyheter från olika leverantörer av tjänster inom släktforskning på denna blogg och på Facebookgruppen med samma namn, samt dessutom har gjort vissa tester och kritiska genomgångar av sådana tjänster så anser jag det vara på sin plats att deklarera min relation till olika företag och organisationer.

Ancestry: Som nybörjare använde jag Genline som senare köptes upp av Ancestry. Under Genlinetiden deltog jag i volontärsarbete med GIDx. Jag använde även Ancestry parallellt med Arkiv Digital till en början. Under den tiden utvecklades en god kontakt med en av de svenska representanterna för företaget, som för övrigt var grundare av Facebookgruppen "Släktforskning". Jag publicerade regelbundet företagets pressreleaser på min blogg och följde upp nyheter med referat. Jag har ett basabonnemang som är vilande. Vid ett tillfälle fick jag som gåva en DNA-test som jag inte kunde ta del av resultatet av eftersom jag inte är betalande medlem i Ancestry.

MyHeritage: När företaget stod i begrepp att etablera sig i Sverige blev jag kontaktad och hjälpte till med information om hur den svenska marknaden såg ut och vilka andra aktörer som fanns. Jag fick då god kontakt med den dåvarande Sverigansvariga personen och publicerade regelbundet deras pressreleaser på min blogg. Jag skrev även vid något tillfälle på MyHeritage-bloggen och fick positiva omnämnanden för mitt engagemang för nybörjare där. Under en tid fick jag gratis prova deras största abonnemang, men har idag inget eget träd på tjänsten, som är aktivt. Eventuellt kan någon gammal version som jag använt för testning finnas kvar utan min vetskap. Under några år fick jag en Julhälsning i form av ett bokmärke, noteringsbok eller annan trevlig reklampresent.

Geni: Jag har genom en anättlings uppladdning en mindre gren av min släkt där och har då ett gratis basabonnemang. Jag har vid något tillfälle försökt radera mitt bidrag, men det går inte eftersom det är länkat till Världsträdet. Geni är idag starkt anknutet till MyHeritage.

Geneanet: Jag blev tidigt gratismedlem i tjänsten eftersom jag gillade deras ”affärsprincip” och när man sökte medlemmar som kunde hjälpa till att översätta hemsidan till svenska från franska så anmälde jag mig som volontär och lade ned ganska mycket arbete på detta. Jag kom att bli god vän med den dåvarande Sverigeansvarige och när han föreslog att vi skulle göra en kort introduktionsvideo till släktforskning tillsammans så nappade jag på det. Man hade redan en fransk version på sin sajt. Geneanet har också tidigare länkat nyheter från min blogg på sin hemsida och jag har förmedlat nyheter om tjänsten i mina kanaler. Jag har fortfarande ett fritt premiumabonnemang på Geneanet och använder det som min huvudsakliga tjänst för att låta andra ta del av mitt träd.

Släktdata: Jag har genom åren blivit vän med en av de tongivande för tjänsten och man har länkat till min blogg från hemsidan.

DIS: Disbyt var en av de första delningstjänster jag använde mig av och jag har haft mitt träd där fortlöpande. Jag skäms lite att erkänna att jag inte uppdaterat tillräckligt frekvent. Jag har värdefull kontakt med en av utvecklarna inom DIS och varit behjälplig med vissa kunskaper vid utvecklingen av den nya versionen av Disgen, vilket gjort att jag har ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Under en tid länkades nyheter från min blogg på framträdande plats på DIS hemsida och finns fortfarande kvar men nu med en mer blygsam placering. Disgen är fortfarande mitt huvudsakliga släktforskningsprogram.

MinSläkt: Som nybörjare använde jag programmet och har fortlöpande rapporterat om nyheter via mina kanaler. Jag har erhållit ganska mycket trafik från Dannberg Datas hemsida till min blogg.

Genney: Redan för många år sedan kom jag i kontakt med programmets designer och bidrog med blygsamma synpunkter. I arbetet med den slutliga versionen hade jag förmånen att göra vissa tester av samma slag som jag gjorde vid utvecklingen av Disgen och som rörde överföring av data mellan olika program. Jag hade då tillgång till en testversion, som sedan övergick i ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Jag använder programmet parallellt med Disgen.

Arkiv Digital: Jag har använt företagets tjänster sedan starten. Då jag utvecklade min kurs fick jag nyttja material från såväl Genline som Arkiv Digital. AD har också varit vänliga att skänka en tids abonnemang till Facebookgruppen ”Släktforskning för novisers” 10 000e medlem.

SVAR: Inga relationer, men jag har använt tjänsten någon gång.

TCGR: Nigel Bufton’s produkter har jag använt under många år och jag har vid ett antal tillfällen föreslagit grammatiska förändringar i den svenska narrationen av släktböcker, samt pekat på några anomalier i det sätt som Gedcomfiler från MinSläkt och Disgen har tolkats.

Kvalitet eller kvantitet - viktigt inte bara för släktforskare

Den senaste av de alltid lika välskrivna och läsvärda texterna av Ted Rosvall handlar denna gång om Ancestry’s senaste tillägg till deras databaser – 12 miljoner poster med döda under perioden 1840-1942. Ted testar den nya databasen och finner att den trots ett antal ofrånkomliga felaktigheter ändå är ett oerhört värdefullt tillskott till släktforskningen. (http://www.genealogi.se/blog/entry/tolv-miljoner-nya-doeingar)

Han ställer emellertid frågan varför Ancestry valt att använda SCB’s avskrifter, som ju är en andrahandskälla, när man har tillgång till Genlines gamla avfotograferade filmer. Han menar att Ancestry skulle ha kunnat fråga någon kunnig svensk specialist på släktforskning innan man tog detta beslut. Ted menar att användning av bilderna av originalmaterialet hade gett färre felaktigheter.

Jag har några funderingar över detta och kanske några förklaringar till Ancestry’s beslut. Jag tror nämligen inte att det beror på okunskap eller tanklöshet utan på företagsekonomiska och marknadsmässiga överväganden – områden som jag förutsätter Ancestry har storkompetens inom.

Till en början så är det inte säkert att tolkning och indexering av de avfotograferade filmerna hade gett mindre fel. Vi vet att Ancestry vid indexering av Genlinematerial tidigare anlitat kinesiska företag för detta. Det förekommer flera bud om var i Asien man gjort arbetet, men jag litar här till de uppgifter jag fått direkt från Ancestry. Alla som använt dessa indexerade databaser vet hur tokigt det kan bli när personer som har bristande kunskap i svenska språket och om svensk namnskick och dessutom skall läsa gammal handskrift utför det. Det kan vara ett skäl till att Ancestry valt att använda de mer lättlästa SCB-utdragen denna gång. Jag tror emellertid inte att detta är huvudorsaken.

På grund av ovanstående skäl kommer naturligtvis kostnaderna för indexeringen att bli mycket lägre om man använder de mer homogen SCB-utdragen än om man använder de fotograferade filmerna. Kompetensen hos det indexerade företaget behöver inte vara så hög och det går fortare – således får man fler anbud på sin förfrågan och det blir billigare.

Det avgörande skälet tror jag emellertid är det marknadsmässiga. Samhället genomsyras idag även inom avsevärt viktigare områden än släktforskningen och i stora delar av västvärlden av att man prioriterar kvantitet framför kvalitet. Min egen erfarenhet kommer från universitetsvärlden, där detta är en markant utveckling. Där belönas de lärare som sänker kraven på studenternas kunskaper för att öka genomströmning och antalet examina. Där graderas de högskolor högre som kan producera flest publicerade artiklar, trots att alla forskare vet att mycket bara är samma alster som med små variationer skickas runt och där kvalitén ofta är undermålig. Den kände historieprofessorn Dick Harrysson har skrivit några skrämmande berättelser om hur han blir kritiserad av sina överordnade för att han avkräver sina elever historiekunskaper för att godkänna dem. (https://www.svd.se/dick-harrison-hogre-utbildning-ar-ett-haveri)

Vad har nu detta att göra med Ancestry? Jo – det absolut viktigaste för Ancestry och deras konkurrenter är att få marknadsandelar och det får man genom kvantitet – att ha flest poster i sina databaser. ”Men” - säger ni då – ”nog vill väl vi släktforskare att uppgifterna skall vara korrekta?” Givetvis är det att föredra för de flesta och primärt för några, men hur viktigt är kvantiteten och enkelhet i förhållande till kvalitén ur framgångshänseende på en konkurrensutsatt marknad? Och – vad får det kosta? Ancestry’s analytiker vet säkert genom erfarenhet att för tillräckligt många av deras kunder är det viktigare att hitta en uppgift än att den är garanterat korrekt. Om man skall vara lite kritisk så bygger ju hela konceptet med att man byter anor på just detta att det är enklare att forska genom att lita till en uppgift som någon annan tagit fram, än att traggla sig igenom kyrkboksmaterialet själv.

Har vi detta i tankarna, är kritiska och kontrollerar allt i primärkällorna så är det bara att tacka Ancestry för ytterligare 12 miljoner poster från en tidsperiod som vi har problem med.

Vad händer med mitt släktträd på Internet när jag avlider? - En jämförelse mellan de stora tjänsterna

Frågor vi måste ställa oss ibland

Jag vet genom frågor på Facebook och bloggen att äganderätt till data och integritet är frågor som engagerar många. Samtidigt är det ganska svårt att få en heltäckande bild av hur de olika tjänsterna ser på dessa frågor. En fråga som dök upp för en tid sedan på Facebook genom en av operatörernas information var vad som händer när man själv eller en anhörig avlider. Jag beslutade då att göra en djupdykning i det ämnet genom att ställa frågor till de mest kända operatörerna.

Jag vill börja med att beklaga att det tagit ganska lång tid att sammanställa materialet och att det finns vissa ofullkomligheter i resultatet. Studien har gjorts så att samma frågor ställts till alla operatörerna. Till Geni har en översättning till engelska varit nödvändig, vilket kan vara källa till missförstånd. Efter sammanställning av det samlade resultatet har det åter skickats ut till operatörerna för en slutkontroll, förtydligande och korrigeringar. Eftersom det skulle innebära alltför mycket översättningsarbete har detta inte skett till Geni. Ancestry hade önskemål om att svaren skulle kontrolleras av deras jurister, vilket inte gått att genomföra, varför deras svar är ofullständiga. I det fallet hänvisar jag till att ni själva får tolka deras allmänna användarregler.

Jag har delat upp frågorna i ekonomiska spörsmål, äganderättsfrågor samt den mer känsliga frågan kring dödsfall. När det gäller ekonomi så har jag förstått att två frågor engagerar speciellt. Den ena är huruvida tjänsten tar betalt för data som jag lagt in gratis av användarna, eller där användarna kanske till och med fått betala för att bidra. Den andra frågan, som är generell på Internet, är när en tjänst löpande debiterar tills man själv avbryter. Den sista frågan blir speciellt aktuell när någon avlider och de efterlevande inte vet vilka åtaganden den avlidne har mot olika tjänster. I värsta fall kan då debiteringen fortsätta ända tills kontokortets utgångsdatum, vilket kan vara många år efter dödsfallet. Speciellt besvärande kan det bli om den avlidne inte har efterlevande som har kunskap eller förmåga att avsluta och/eller spärra konton eller där konton är gemensamma för mer än en person och därför hålls öppna.

Samtliga större tjänster har varit vänliga att besvara mina frågor. De som svarat är:

Ancestry (Ann-Louise Paulsson)
MyHeritage (Sara Silander)
Geni (Amanda Tantisalidchai))
GeneaNet (Laurent Monpouet)
Disbyt (Daniel Berglund)

TACK till er alla för er hjälp!

Kort om tjänsterna
Applikationen som låter oss bygga släktträd eller publicera våra släktträd på Internet är olika centrala i tjänsternas utbud. Dock är det väsentligt för samtliga tjänster att samla ett så stort material som möjligt från privata bidragslämnare eftersom storleken på databasen, dels är viktig för att attrahera kunder, dels är en viktig komponent för tjänstens kommersiella värde.
Den här genomgången handlar endast om hur man kan lagra och publicera och utbyta släktforskardata på tjänsten inte om hur andra applikationer, som databaser och sökfunktioner, hos tjänsterna fungerar.

Ancestry är huvudsakligen en söktjänst för genealogiska databaser, som det svenska kyrkboksmaterialet och motsvarande i andra länder. Man har köpt svenska Genline. Ancestry har ett off-lineprogram för släktforskning - FamilyTreeMaker, som finns i en förenklad svensk version samt en engelsk fullversion. Detta program kan synkroniseras med trädet på Internet.
Prisinformation 
Användarvillkor 

MyHeritage är huvudsakligen en tjänst för att bygga släktträd, samt underlätta släktforskningen med hjälp av allehanda applikationer, samt att möjliggöra utbyte mellan släktforskare och att byta anor. MyHeritage har ett gratis off-lineprogram - FamilyTreeBuilder som kan synkroniseras med trädet på Internet. MyHeritage och Geni är numera samägda och databaserna delvis sammankopplade.
Prisinformation
Användarvillkor

Geni är en tjänst för att bygga släktträd, samt möjliggöra samverkan mellan släktforskare. Geni är numera delvis sammankopplad med MyHeritage. Geni har som ambition att bygga ett Världsträd där dina data kommer att ingå som en integrerad del. Geni är unikt bland de undersökta tjänsterna så till vida att dina möjligheter att styra användandet av dina data starkt begränsas om du valt att ge andra  tillträde till ditt träd eller om någon kopplat dina data till Världsträdet.
Användarvillkor 

GeneaNet är, förutom Disbyt, den enda europeiska tjänsten och har således stora mängder data från Europa, där Frankrike, Holland samt Skandinavien är väl representerade, men även material från resten av världen finns. GeneaNet är huvudsakligen en tjänst för presentation och utbyte av anor mellan släktforskare. Grundprincipen för tjänsten är att allt som lagts in gratis av användarna är tillgängligt för andra utan avgift. Mot en årsavgift kan man emellertid även få tillgång till ett stort utbud av tredjepartmaterial från olika databaser.
Prisinformation
Användarvillkor 

Disbyt skiljer sig avsevärt från de andra tjänsterna. Materialet kan endast läggas in genom att hela datafiler skickas till en administratör som lägger in materialet. En blygsam årsavgift till DIS krävs för att lägga in material eller söka i materialet. Dock finns en enkel gästsökfunktion. Den medlem som bidrar med mer material får tillgång till mer kraftfulla sökredskap. Medlemskap i DIS ger också tillgång till material från grannländernas systerorganisationer. Samverkan mellan forskare sker på användarens eget initiativ där endast tjänsten tillhandahåller namn och kontaktinformation. I Disbyt finns en viss kvalitetsgradering av ursprunget till de inmatade posterna.
Prisinformation 

Frågor och svar:

EKONOMI

Fråga E1: Kostar det att publicera släktforskardata på tjänsten? (engångsavgift, abonnemang, medlemsavgift)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Nej/Ja (1)	Nej	Nej	Ja (2)

1) Olika nivåer på abonnemang finns med årlig eller månatlig debitering. Detta gäller vid publicering on-line eller uppladdning till webtjänsten. Obegränsad användning av off-line programmet FamilyTreeBuilder medges dock.

2) Medlemsavgift i DIS krävs

Fråga E2: Kostar det att söka och ta del av andra medlemmars inmatade data på tjänsten? (engångsavgift, abonnemang, medlemsavgift)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej/Ja (1)	Nej/Ja (1)	Ja (2)	Nej	Ja (3)

1) Att söka är gratis, men för att ta del av andra medlemmars data vid sökträffar krävs årsabonnemang.
2) Pro-abonnemang krävs
3) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga E3: Krävs registrering av kontouppgifter för att ta del av andra medlemmars data?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Nej/Ja (1)	Ja	Nej	Nej (2)

1) Alla kan söka i databaserna, men för att ta del av resultaten av sökträffar måste man registrera sig.
2) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga E4: Måste man betala för att få möjlighet att kontakta andra användare?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Ja	Nej	Nej	Ja

Diskussion

Här kan man se två affärsprinciper - de som låter användaren publicera obegränsat antal poster helt gratis och de som tar betalt. Ancestry, Geni och GeneaNet tillåter fri obegränsad publicering, medan MyHeritage sätter en ganska snäv gräns och Disbyt kräver medlemskap i DIS för att få tillgång till tjänsten.

En annan principiell skillnad är hur man behandlar det material som användaren tillhandahåller gratis på sitt träd. GeneaNet tillämpar principen att allt de fått gratis av användaren kan andra användare söka i och ta del av gratis. Den andra huvudprincipen som tillämpas är att du kan söka gratis, men om du får en sökträff måste du betala för att få ta del av innehållet.

En annan skillnad är möjligheten att kontakta andra användare med samma anor. Det är fritt hos samtliga utom MyHeritage, som kräver abonnemang och Disbyt där medlemskap i DIS krävs.

ÄGANDERÄTT

Fråga Ä1: Krävs registrering för att ta del av andra medlemmars data på tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	Ja (1)	Nej	Ja (2)

1) För full tillgång till andras data krävs Pro-abonnemang
2) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga Ä2: Vem är ägare till de data användaren matar in?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Användaren (1)	Användaren (1)	Användaren (1)	Användaren	Användaren (1)

1) Användaren äger de inmatade uppgifterna, men tjänsten tar betalt av andra användare för att ta del av dem.

Fråga Ä3: Tar tjänsten betalt av annan användare som vill söka i materialet?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Se E2	Se E2	Ja	Nej	Se E3

Fråga Ä4: Kan inmatade data säljas eller överlåtas vid omstruktureringar av tjänsten eller sammanslagning med andra tjänster?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Nej	Nej	Nej	Nej

Fråga Ä5: Kan användaren blockera sina data från sökning på tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	(1)	Ja (2)	Nej

1) För nu levande familjemedlemmar råder sekretess, dock ej för avlidna som är allmänt sökbara.
2) Premiekund som inte vill delta i gemenskapen kan blockera sina data för andra. För gratismedlem gäller dock att det man lägger in kan gratis läsas av alla.

Fråga Ä6: Kan användaren få sina data raderade från tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	(1)	Ja	Ja

1) Bara om du är ensam ägare av trädet och inte gett andra tillgång, eller om ditt träd inte är del av Genis World Family Tree.

Diskussion

Samtliga tjänster säger att äganderätten av inmatade data hela tiden behålles av användaren. Dock måste det betraktas som en gråzon när tjänsten tar betalt av andra för det material som man menar är användarens egendom som Ancestry, MyHeritage och Geni gör.

Ett än mer problematiskt är det unisona påståendet att användarens data inte kan överlåtas eller säljas när exempelvis sammanslagningar sker. Efter samgåendet mellan Geni och MyHeritage fungerar de två företagen separat. Dock matchas posterna över gränserna för de två tjänsterna.

Vad gäller blockering av data för andra att söka i är detta möjligt hos Ancestry, MyHeritage och GeneaNet, men inte hos Disbyt. Geni tillämpar principen att avlidna personer är sökbara av alla, men nu levande familjemedlemmar kan blockeras. 

I samtliga tjänster kan man radera sitt träd i dess helhet utom hos Geni där möjligheten för andra att länka ditt träd till sitt eget och till The World Tree gör detta tekniskt omöjligt. Detta gör också att man indirekt kan bli associerad och sammankopplad med anor och träd på Geni som man inte vill ha med att göra.

VID DÖDSFALL

Fråga D1: Finns rutiner för att konstatera om en användare har avlidit? (Vilka?)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Passiva	Passiva	Passiva	Passiva	Passiva

Fråga D2: Finns rutiner för hur användarens data behandlas vid dödsfall? (Vilka?)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	Ja (1)	Ja (2)	Ja (1)	Ja (3)

1) Radering eller övertagande

2) Debitering upphör och administration av data övergår automatiskt till närmaste anhörig. Se fotnot under Ä6.

3) Data kvarstår, medlem anonymiseras med hänvisning till Disbyt-ansvarig

Fråga D3: Kan efterlevande påverka hur den avlidnes data skall användas vid dödsfall? (raderas, kvarstå etc.)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	Se D2	Begränsat (1)	Ja	Ja (2)

1) Efterlevande kan editera trädet. Se vidare under Ä6

2) Samråd i varje enskilt fall på begäran

Fråga D4: Vid automatiska debiteringar – vad händer vid dödsfall? (automatiskt avslut, retroaktiv återbetalning etc.)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	På begäran (1)	På begäran (1)	N/A	N/A

1) Om inte kontot stängs sker avslut och återbetalning på begäran.

Diskussion
Ingen tjänst har någon aktiv funktion som gör att ett dödsfall kan uppmärksammas. I samtliga fall måste anhöriga observera att ett abonnemang finns och be att få avslut eller andra åtgärder. I de fall där automatisk förlängning och debitering av abonnemang tillämpas upphör inte dessa förrän det konto som kopplats till abonnemanget avslutas. I två fall är detta inte ett problem eftersom automatisk debitering inte sker - Disbyt och GeneaNet. I de övriga fallen säger man sig vara tillmötesgående och avslutar kontot och även kan tänka sig återbetalning om efterlevande kontaktar tjänsten.

I de flesta fall kan de efterlevande välja mellan att ha kvar eller radera trädet. På Geni är denna möjlighet ytterst begränsad på grund av tekniken då det individuella trädet ofta är inlänkat i andras träd och i Världsträdet. Disbyt anonymiserar trädet och övertar ansvaret, men behåller data.
Jag ser fram emot den dag då en tjänst låter användaren registrera ett "Genealogiskt testamente" där man anger hur man vill att trädet skall behandlas vid ens frånfälle och även uppger kontaktuppgifter till en efterlevande. I en förlängning kan man tänka sig att tjänsten i samverkan med Skattemyndigheten automatiskt bevakar när en användare avlider om så medges i "testamentet". 

Avslutande kommentar
Utvecklingen går ständigt framåt och tjänsterna utvecklas. De svar som redovisas ovan gällde vid de tillfälle frågorna ställdes. Därefter har kanske ändringar i tjänsterna skett. Jag hoppas ansvariga för tjänsterna påpekar sådana diskrepanser i kommentarer nedan eller på vår Facebooksida.