google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: CarlJohan

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.
Visar inlägg med etikett CarlJohan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett CarlJohan. Visa alla inlägg

torsdag 19 december 2013

NÅGRA FRÅGETECKEN RÄTAS UT TILL SLUT - Avsnitt 14



NÅGRA OUPPKLARADE FRÅGOR
Genom att följa mina fortsatta strävanden vill jag visa er några fler sätt att tolka kyrkboksmaterialet.
  • Hur klarade sig Carl Johans farmor när den andre maken dog, den yngste sonen emigrerade till Amerika och den äldste sonen flyttade till Nyhammar? 
  • Vad kom det sig att Carl Johans mor hade både familjenamnet Olausson och patronymikon Persdotter? 
  • Hade detta något att göra med gårdsnamnet Olaussons? 
  • Vem är egentligen Carl Johans farfar och vad hände med honom? 
Änkan Anna Andersdotter (farmor till C J)
Om vi följer Anna Andersdotter framåt i tiden så finner vi att hon en tid lever kvar i Kyrkbyn men sedan flyttar till Stakheden där hon dör 14/4 1897. Vi finner henne där i Grangärde AI:21c på sidan 685. Före hennes namn finns ett kors som visar att hon avlidit under husförhörsperioden. Vi ser datum för dödsfallet ute till höger. Att hon bor där hos hemmansägaren Flur Anders Persson och hans hustru Johanna Sofia Anderdotter och deras fyra barn samt arbetaren Flur Karl Erik Andersson.

Grangärde AI:21c (1890-1899) Bild 97 / sid 685 (AID: v130174.b97.s685, NAD: SE/ULA/12220)

Före Annas namn står "svärmodern". Det innebär ju att hustrun i huset måste vara hennes dotter. Om ni minns så var en Flur Anders Persson dopvittne när Carl Johan föddes - det var således Carl Johans ingifta farbror. Arbetaren Flur Karl Erik Andersson som vi finner på sidan är Carl Johans kusin.

Grangärde C:8 (1826-1842) Bild 119 (AID: v130190.b119, NAD: SE/ULA/12220)

På denna sida finns också en ledtråd till frågan om vem som var Carl Johans farfar, dvs. innan styvfadern Oxvål Per Andersson kom in i bilden. Hemmansägaren Flur Anders Perssons hustru Johanna Sofia Andersdotter var född 29/7 1836 i Lillheden. Födelseboken för Grangärde 1836 finns i C:8 1826-1842. Där finner vi Johanna Sofia som nr. 104. Hennes mor var Anna Andersdotter och fadern var hemmansägaren Anders Ersson i Lillheden. Vi kan vidare läsa att vittnen vid dopet var hemmansägaren Anders Ersson och hans hustru Lisa Ersdotter på Holn samt bokhållaren Per Olof Olausson i Kyrkbyn samt pigan Maja Lisa Andersdotter i Östanbjörka.

Anna Andersdotter levde således sina sista år hos sin dotter - Carl Johans faster. Carl Johans farfar hette således Anders Ersson. Senare forskning jag gjort visar att han kallades Rossa Anders Ersson efter den familjegård Rosshaga där hans far och farfar bodde. Fadern var bergsman på Rosshaga och farfadern tillika nämndeman.

Ett intressant namn bland dopvittnena när Johanna Sofia föddes är Per Olof Olausson. Med all sannolikhet är detta den blott femtonårige sonen till bruksidkaren Olof Olausson som är son till bergsmannen, sexmannen och kyrkvärden Olaus Matsson på Broby (1763-1816). Sonsonen Per Olof kom sedermera att titulera sig bruksidkare och var en av de som tog över faderns ledande ställning inom familjens bruksrörelse. Detta visar dels att det fanns en nära relation mellan de två bergsmansfamiljerna på Rosshaga och på Broby sedan generationer.


Olaussons
Vi får således här förklaringen till Carl Johans mors familjenamn Olausson. Det kommer från bergsmannen Olaus Matsson vars ättlingar under lång tid dominerade bergsbruket i Grangärde. Olaus var farfars far till Carl Johans mor. Delar av släkten bodde på gården Olaussons i Grangärde kyrkby.  Vi ser här också bevis på ett mode bland den tidens mer besuttna familjer att ta ett patronymikon och förvandla det till familjenamn - Olaus Matssons ättlingar antar namnet Olausson. Samma sak har jag funnit i en annan av mina anlinjer, nämligen den så kallade Laxbrosläkten, där ättlingarna antog familjenamnet Ericsson efter Eric Magnusson (Ljusnarsberg 1722-1799).

Rossa Anders Erssons dödsnotis

Grangärde F:4 (1844-1860) Bild 188 (AID: v130209.b188, NAD: SE/ULA/12220)

Enligt Grangärde F:4 Dödbok, 1844-1860, bild 188 i ArkivDigital avled arrendatorn Rossa Anders Ersson i lungsot den 21 mars på Lillheden och begravdes den 1 april. Han var 51 år och 16 dagar gammal. Han efterlämnade hustru och 2 söner samt 2 av 4 döttrar. Han hade fört ett kristeligt liv.

Nu har ni fått en något tillrättalagd process beskriven för er. Givetvis gick det inte så här enkelt när jag första gången irrade omkring bland mina anor. Det kan vara intressant för er att följa den verkliga processen som jag genomled. Det kan ni göra genom att följa de länkar som finns här nedan.

Så här gick det till när jag sökte mina anor (Tänk på att alla adresser som förekommer i nedanstående texter kanske inte gäller i din söktjänst för kyrkböcker.)

Läs inläggen i tur och ordning

26/1 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/01/att-hitta-den-frsta-trdndan-fr-att-brja.html
7/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/nu-har-jag-gnllt-ett-par-gnger-s-det-r.html
8/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/vem-var-jan-erik-anderssons-far.html
9/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/anna-andersdotter-och-hennes-man.html
13/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/nr-gifte-anna-om-sig-egentligen.html

Vinjettbilden visar en bergsmansättling i hans naturliga miljö

FÖR ÖVRIGT ÖNSKAR JAG ER EN RIKTIGT TREVLIG HELG!!
Några ytterligare texter kommer efter helgen


torsdag 12 december 2013

HUSFÖRHÖREN BERÄTTAR OM CARL JOHANS BARNDOM - Avsnitt 13


VI FÖLJER CARL JOHAN EN TID I HUSFÖRHÖREN

Det är ju väldigt frestande att ta sig an de mest intressanta frågorna om varför Carl Johans mor Johanna heter Olausson och vem Carl Johans farfar var. Så gjorde jag naturligtvis också när jag som nybörjare hittade sådana problem. Följden blev att min kunskap om mina anors länge var bristfällig. Jag föll för frestelsen att samla på anor bakåt i tiden och inte lära mig mer om hur personerna levde under den tiden.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi skall därför nu vara förståndiga och lära oss mer om farmors far Carl Johan och hans familj. Om vi återgår till sidan 13 i husförhöret för Grangärde under tiden 1863-1871 så ser vi att familjen bodde i Arrest Byggnaden i Kyrkbyn (lägg märke till särskrivningen) när Carl Johan föddes. På samma plats bor arbetaren Samuel Herman Bergström och hans hustru Stina Andersdotter och dottern Sofia. Vilka de är vet vi inte. Däremot finns fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson och hans hustru Anna Andersdotter med sonen Per Olof samt styvsonen Jan Erik Andersson med familj. Carl Johans bodde således tillsammans med faderns mor Anna Andersdotter och faderns styvfar vid sin födsel. Han har också en endast 11 år äldre halvfarbror som heter Per Olof. Vi ser i husförhöret att farmodern gifte sig med Oxvål Per Andersson 1858 och Per Olof föddes 1860, vilket visar att han är farföräldrarnas gemensamma son. Jag föreslår att vi lämnar Carl Johans fars härkomst till vidare och tittar framåt på Carl Johans uppväxt.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Om vi återigen tittar på sidan 13 och går till kolumnen längst ut till höger på uppslaget där det står ”Flyttat till…”
Vi finner familjen på raderna 4-7. Där står ”NB sid. 13”. Detta är prästens notering så han vet var han skall finna familjen. Här betyder det Ny Bok sidan 13. Med Ny Bok avses här nästa omgång av husförhörslängder dvs. för 1872-1881. Om det hade stått GB hade det varit Gammal Bok och angett var man kan finna familjen i föregående husförhörslängd, dvs. den för 1852-1862. Noteringen hade också kunnat bestå endast av en sidangivelse och i så fall hade det varit inom samma husförhörslängd, låt vara kanske i en annan bok med annan numrering som vi såg tidigare. Det kunde också ha stått ett sockennamn ex.vis. Norrbärke och i så fall hade det krävts lite mer arbete för att finna familjen.

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi öppnar nu husförhörslängden för Grangärde 1872-1881 på sidan 13. (Av en händelse råkar det vara samma sida i den nya och den gamla boken. Ofta ligger dom faktiskt ganska nära varandra om personen bor på samma plats). Vi finner här såväl Carl-Johans föräldrars familj på raderna 6-10, som farmoderns familj på raderna 1-3. Carl Johan har nu fått två systrar Johanna Sofia och Julia Maria. Johanna Sofia föddes 5/4 1873 i Sunnansjö och Julia Maria 14/11 1874 i Kyrkbyn. Det verkar som om modern, som här står med hela sitt namn, av något skäl åkte hem till sina föräldrar i Sunnansjö och födde dottern där. Vi ser också i nedanstående födelsenotiser att Johanna Sofia var 2:a barnet och Julia Maria 3:e.

Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 285 (AID: v130194.b285, NAD: SE/ULA/12220)
Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 327 (AID: v130194.b327, NAD: SE/ULA/12220)

Systrarnas födelsenotiser
Systern Johanna Sofias födelsenotis hittar vi i boken Grangärde C:12, bild 285
Julia Maria finner vi i boken 
Grangärde C:12, bild 327

Grangärde F:6 (1882-1894) Bild 94 / sid 162 (AID: v130211.b94.s162, NAD: SE/ULA/12220)


Julia Maria dör i lungsot
I Död- och begravningsboken för Grangärde 1890 som heter F:6 (1882-1894) bild 94/sid 162. I ArkivDigital kan man läsa att Julia Maria avlider vid en ålder av 15 år 7 månader och 27 dagar.

Året efter Julias födelse dör Jan Eriks styvfar fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson och en ny fjärdingsman anländer – Jan Hermansson från Broby. Han blir inte så gammal i Kyrkbyn för redan efter 14 dagar flyttar han hem till Broby där han sedermera gifter sig. Han är son till bergsmannen Herman Andersson från Broby. (Det var en liten utvikning som lätt hittades genom att läsa högra spalten om ”Flyttning till …”) Vi kan också se hur prästen här angett GB sid.13 för såväl Jan Erik Anderssons som Oxvål Per Anderssons hushåll. Carl Johans farmor Anna Andersdotter har nu blivit änka efter fadern till sitt andra barn.

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Oxvål Per Anderssons dödsnotis
Uppe i högra hörnet av bilden intill ser vi att fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson dog 30/4 1875.


I Oxvål Per Anderssons dödsnotis kan man läsa att han begravdes 9 maj och att dödsorsaken var lungsot. 

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Grangärde B:1 (1866-1894) Bild 79 (AID: v130181.b79, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan vidare läsa oss till att sonen, Carl Johans halvfarbroder, Per Olof flyttar till N. Amerika 1880 och att Carl Johans föräldrar flyttar till Pag. 145, den 2/2 1876. (Pag. står för pagina och betyder sidan på latin). Det har varit en mycket ordentlig präst för vid Per Olofs utflyttning står numret på Utflyttningsattesten, nämligen 31. Man kan därför lätt gå till boken för In- och utflyttning – den heter Grangärde B:1, 1866-1894 och finner där för år 1880 arbetaren Per Olof Pettersson i Kyrkbyn som den 1/3 1880 får en utflyttningsattest för emigration till N. Amerika.

Grangärde AI:19c (1872-1881) Bild 153 / sid 145 (AID: v130166.b153.s145, NAD: SE/ULA/12220)

Carl Johans far får ett nytt arbete
Vi följer Carl Johan och hans familj till sidan 145. Återigen får vi prova oss fram till vilken bok det avser. Vi finner dem i AI:19c på Nyhammars bruk rad 20-25 på bruksgården där fadern Jan Erik fått arbete som stalldräng. Carl Johan har också fått en bror Karl Henning som fötts i mars 1877 på den nya platsen där man nu bott i lite styvt ett år. Längst upp på sidan kan man läsa att Nyhammars bruk tillhör Stakheds skiftelag - senare delen. Det är viktigt att minnas när vi skall leta efter familjen i nästa husförhör.

Om vi följer familjen ytterligare framåt till åren 1881-1889. Eftersom ingen notering fanns i husförhöret om att de flyttade förutsätter vi att dom bor kvar på samma ställe. Vi gissar också på att de återfinns i motsvarande volym, dvs. i AI:20c 1881-1889. På bild 6 i ArkivDigital finns ett register där vi mycket riktigt finner Stakheds skiftelag - senare delen.

Grangärde AI:20c (1881-1889) Bild 195 / sid 1013 (AID: v130170.b195.s1013, NAD: SE/ULA/12220)

Vi finner familjen på sidan 1013 där vi ser att sonen Erik Alfred föds 5/7 1883 och döps av fadern. Kanske han var för tidigt född eller klen vid födseln så man inte hann till prästen. Han klarar sig emellertid. Fadern har fortfarande sitt arbete som stalldräng. 1890 avlider Carl Johans syster Julia Maria 11 juli.

Det verkar som Carl Johan går sina egna vägar. Redan här gör prästen en bekymrad notering ”? Nattvard” och i efterföljande husförhör noterar prästen ”Icke begått nattvarden!” Carl Johan är nu 19 år och i september 1890 beger han sig till Vaxholm för att ta värvning som artillerist. Prästen har också noterat att näst yngste sonen Karl Henning valt att kalla sig Andersson som fadern till skillnad mot brodern Carl Johan som fortfarande har sitt patronymikon Jansson.

Grangärde AI:21c (1890-1899) Bild 109 / sid 697 (AID: v130174.b109.s697, NAD: SE/ULA/12220)

Det sista husförhöret där Carl Johan fortfarande bor med familjen är Grangärde AI:21c (1890-1899) sidan 697. Där står det ju att han heter Jansson Granat och  flyttar till Vaxholm. Cirkeln är sluten. Tänk så jag jobbade innan jag fann honom i början.

Ett sk. tillfällighetsfynd
När vi bläddrar från första sidan för Stakheden sidan 1010 och framåt på jakt efter familjen finner vi på sidan 1011 rad 18 en Bokhållare Carl Olof Olausson född 1852. Detta är faktiskt Carl Johans morbror, yngre bror till modern. Man kan kanske anta att han haft ett finger med i spelet när Carl Johans far fått arbete som stalldräng. Det lönar sig ofta att studera sidorna runt omkring det man söker efter.

Tillbaka där vi började
Som du ser har vi nu knutit samman den forskning vi gjorde med hjälp av moderna databaser i början av kursen med det historiska materialet som vi hittat i kyrkböckerna.

Vi lämnar nu Carl Johan och hans familj, men eftersom vi har några ouppklarade frågor bakåt i tiden så behövs nog att vi forskar lite vidare.

torsdag 5 december 2013

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12



ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB
Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.

Genline
Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.



Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)
Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde
Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)
Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:
  • Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
  • Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
  • Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
  • Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
  • Hade Carl Johan några syskon?
NB/I början av 2020 fick jag genom DNA-test kontakt med en person som var ättling till ett syskon till Carl Johan och kunde därmed komplettera mitt släktträd med nu levande anättlingar på den linjen/
LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 

- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.


Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg


Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12



ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB

Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.


Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.



Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)

Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde

Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:
  • Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
  • Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
  • Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
  • Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
  • Hade Carl Johan några syskon?
LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 

- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.

Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg


Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

måndag 5 december 2011

Min relation till Vidik Hansson i Norrbo och hustru Malin

Alltsedan jag började släktforska, vilket inte var så länge sedan, har jag intresserat mig för Vidik Hansson i Norrvik och hans släkt. Den senare tidens diskussion har tillfört mycket till min kunskap. Speciellt två texter som jag tidigare missat av Anders Winroth med titlarna "Arvet i Norrvik I och II, införda i Släktforskaren 94-95:2005.

Skälet till mitt tidiga intresse för Vidik Hansson var att jag lyckades härleda mina anor på min fars sida till honom via bergsidkarsläkten Olaussons i Grangärde. Den grenen gick tillbaka till Vidik Hansson och Malin E-dotters son Hans Vidiksson. Länge kände jag mig mycket nöjd med dessa intressanta anor i mitt släktträd, men när jag senare använde mig av funktioner i ett program på nätet (GeneaNet) dök fler intressanta anlinjer upp som ledde till Vidik Hansson. Det visade sig att jag var ättling till såväl Hans Vidiksson som hans bror Per Vidiksson och systern Sara Vidiksdotter.

Grenen till Hans Vidiksson går från stamfadern till Olaussonsläkten bergsmannen och sexmannen på Broby Olaus Matsson (1763-1816). Hans mor var Lisa Stina Ullberg, vars farfars mor var dotter till kyrkoherden i Skultuna Johannes Vidichindus Grangius, son till Hans Vidiksson.

Grenen till Per Vidiksson går via Olaus Matsson hustru Anna Maria Jansdotter (1759-1804). Hon var dotterdotters sondotter till Catharina Persdotter Ihrstadia och Per Danielsson, bergsman i Snöån, dotterson till Per Vidiksson.

Den tredje grenen, till Sara Vidiksdotter, går från Olaus Matssons sonhustru Christina Halvarsdotter, gift med bergsmannen i Orrnäset Per Olausson (1790-1829). Christinas farmors farmor var Anna Adriansdotter Rebock, dotter till Karin Hansdotter Meunick och  glasmästaren och nämndemannen Hans Adrian Henriksson Rebock. Karin Hansdotter Meunick var dotterdotter till Sara Vidiksdotter.

Min farmor farmor var Johanna Persdotter Olausson (1845-1915), sondotter till Per Olausson och Christina Halvarsdotter. Johannas make var Jan Erik Andersson, stalldräng vid Nyhammars bruk, en anställning som han med all sannorlikhet fått genom sin mer välsituerade svåger Carl Olof Persson Olausson, som var bokhållare på bruket.

Jag publicerar detta dels för att få synpunkter på korrektheten, dels för att jag vet att det finns många som kanske kan passa in dessa pusselbitar i sitt eget släktträd.

Figuren framställd med GeneaNet

lördag 3 december 2011

Harald Edelstam, Selma Lagerlöf och Per Evind Svinhufvud

För en tid sedan presenterade jag ett par udda släktskap, det mellan Raoul Wallenberg och Ray Bradbury och det mellan Raoul Wallenberg och Carl Michael Bellman. Skälet var att jag med hjälp av en funktion i GeneaNet kunde hitta just den här typen av oväntade släktskapsrelationer i mitt ganska omfattande släktträd.

Jag kunde ju inte ana att detta experiment skulle få en sådan uppmärksamhet från eliten av svenska släktforskare. Mina texter gav upphov till en mycket initierad diskussion om släktskapsrelationer i Västerbergslagen. Jag måste tillstå att jag känner mig hedrad av den uppmärksamhet mina texter fått och väldigt tillfreds med det sätt på vilket sakförhållandena har tillrättalagts.

Det har också gett mig blodad tand att publicera ytterligare ett antal udda släktrelationer, men den här gången kommer jag att förekomma mina läsare genom att bättre redovisa mina källor. Att det troligen ändå finns detaljer som kan diskuteras och korrigeras är jag övertygad om och välkomnar.

Jag fortsätter på samma tema som tidigare och fokuserar mitt intresse på en annan av våra hjältar bland svenska diplomater, nämligen Harald Edelstam, hjälten från Santiago de Chile. Han kanske inte är lika internationellt berömd som Raoul Wallenberg och kanske inte lika uppskattad i vissa kretsar, men ändå en person som jag känner stor respekt för på grund av hans insatser efter militärkuppen som inleddes 07.00, 11 september 1973 och där han räddade mängder av människor av olika nationaliteter under militärjuntans grymheter.

Jag kommer att visa släktskapet mellan Harald Edelstam och Selma Lagerlöf samt släktskap mellan Harald Edelstam och Finlands förre president Pehr Evind Svinhufvud.

När det gäller Harald Edelstams släktskap med Svinhufvudssläkten har jag främst litat till den omfattande forskning som bedrivts om denna gamla släkt från Kopparbergslagen, dels till Västerås stift herdaminnen i 1971 års upplaga (Ekström). Svinhufvudsforskningen är grannlaga. Det har publicerats oerhört mycket och Internet översvämmas av uppgifter som ofta, i viktiga detajer, är inaktuella i förhållande till forskningsläget. Jag har under resans gång tagit del av de flesta texter som har skrivits om Svinhufvudsläkten och successivt reviderat mitt släktträd utifrån senaste rön. Jag har emellertid i det här fallet främst litat till den text som Torsten Berglund, Elisabeth Hemström, Leif Olofsson och Anders Winroth publicerade i Släktforskarnas årsbok 2008 under rubriken "Om Svinhufvudsläktens ursprung", samt den antavla över Klara Johansdotter som presenteras av Torbjörn Näs, Torsten Berglund och Martin Casterud på Dalarötter. Skälet är att dessa texter är de senaste jag funnit och därför de mest tillförlitliga.

När det gäller Selma Lagerlöfs anor har jag så långt det gått använt mig av Västerås stifts herdaminnen från 1971 (Ekström) och 1939 och 1949 (Ekström), samt ovanstående källor när det gäller Svinhufvudsanknytningen. För att fylla luckorna har sammanställningen av Selma Lagerlöfs anor på Rötter av Håkan Skogsjö, med rubriken "Selma Lagerläfs förfäder" varit till stor hjälp.

Den andra släktrelationen jag visar mellan Harald Edelstam och Pehr Evind Svinhufvud blir ju på grund av ovanstående aningen trivial. Att finna anättlingar där släkten Svinhufvud är gemensam nämnare kan tyckas lite långsökt och är ju inte särskilt originellt. Det må emellertid vara tillåtet numera när Svinhufvudsläkten "dammats av" för att visa att Daniel Westling är en värdig gemål till vår kronprinsessa i kraft av sitt avlägsna släktskap med Svinhufvudsläkten.

Huvudsakliga källor jag använt:

Ekström, G. 1939, 1949, 1971: Västerås stifts herdaminnen.
Berglund, T. et al., 2008: Om släkten Svinhufvuds ursprung, ur Släktforskarnas årsbok 2008; Sveriges Släktforskarförbund, red. Håkan Skogsjö.
Skogsjö, H.: Selma Lagerlöfs förfäder. Nättidningen Rötter, http://www.genealogi.se/lagerlof.htm
Näs, T. et al.: Antavla för Klara Johansdotter, Nättidningen Dalarötter, http://www.genealogi.se/dalarna/klara.htm
Winroth, A. 2001: Svinhufvud-ätternas gemensamma ursprung. Släkt och Hävd 2001:2-3
Spridda texter på Anbytarforums forum, främst, grupperna Medeltida släkter: Svinhuvud (Kopparbergsätten), samt Introducerad adel: Svinhufvud i Westergötland
Illustrationerna är framställda med GeneaNets funktion för släktskaprelationer


söndag 27 november 2011

Wallenberg och Bradbury - sammanfattning av diskussion


För en tid sedan publicerade jag en artikel om släktskapet mellan Raoul Wallenberg och Ray Bradbury, som ett exempel på att ett släktträd kan innehålla mycket mer information än man själv har avsett - information som man kan komma åt med rätt verktyg. Artikeln har rönt stort intresse och gett upphov till kommentarer från ett flertal personer, däribland några välrenomerade släktforskare, som har tillfört ovärderlig kunskap till sakfrågan.

Jag var emellertid slarvig med att ange källor för detaljerna i släktträdet, i några fall felunderrättad och dessutom hade jag övertolkat enigheten bland forskarna om ett eller flera sakförhållanden. Med anledning av detta och samt en tidigare text som behandlade Vidik Hanssons hustrus identitet skrev Anders Winroth, professor i nutidshistoria vid Yale University, USA ett antal kommentarer till mina blogginlägg. Jag kommer nu att i mån av kunskap rätta till mina tidigare misstag.

Först och främst kanske skall sägas att huvudfrågan, att Raoul Wallenberg och Ray Bradbury har gemensamma anor, är korrekt. För den intresserade är det emellertid viktigt att ta del av den här texten samt samtliga de länkar jag angett för att få en fullständig bild av diskussionen och för att få detaljerna rätt.

Först vill jag redogöra vad jag grundar mig på när det gäller Ray Bradburys anor. Så långt tillbaka som Susanna Persdotter stödjer jag mig på uppgifter ur boken "24 Swedish Americans and their Ancestors" där S. Jernberg, B. Ullander, B. Johansson, U. Berggren och B. Lindwall har redogjort för hans anor. Så långt som till Susanna Persdotter kunde jag följa boken och henne kunde jag även finna i "Västerås stift herdaminne" som dotter till Catharina Persdotter Ihrstadia - dotter till kyrkoherden i Romfartuna Petrus Andreae Ihrestadius och hans hustru Susanna Björk - och Per Danielsson, bergsman i Snöån.

Enligt Vadfors Norrbärkeskiva var Per Danielsson son till Daniel Israelsson från Snöån och hans hustru Elisabeth Persdotter från Norrvik i Grangärde. De gifte sig 1645 och vigselnotisen finns bevarad, dock inte födelsenotisen för sonen Per utan där har jag litat till Kjell Vadfors. Beträffande Elisabeth Persdotters identitet har jag dels vägletts av att hon i vigselnotisen anges komma från Norrgovik (Norrvik) i Grangärde, dels av uppgifter från Vadfors. Av detta har jag slutit mig till att hon var dotter till Per Vidiksson och således sondotter till Vidik Hansson, sonson till Lasse Ravaldsson.

Den svaga punkten i den här antavlan är, vad jag förstår, Vadfors renskrivningar och tolkningar av mantalslängder och domböcker i Västerbergslagen. Eftersom han ofrånkomligen gjort några övertolkningar och misstag så har han, bland vissa forskare, ifrågasatts. En bidragande orsak till kritiken är också att han inte angivit källor, andra än de uppenbara, som just är domböcker och mantalsängder. Själv är jag, som amatör, emellertid djupt tacksam mot Kjell Vadfors och andra entusiaster för att de lagt ned detta enorma arbete på att tolka svårtydda originalhandlingar. På samma sätt är jag tacksam mot de forskare som påpekar att uppgifter jag tagit från Vadfors inte är korrekta. Felaktigheter kan således inte skyllas på Vadfors utan på mig, som utan källforskning, litar till hans uppgifter.

Från de texter jag tagit del av hade jag gjort följande tolkningar (senare rättelser inom parentes):
  • Lasse Ravaldsson var först gift med Ingrid (detta är alla överens om, även om det är tveksamheter om hennes patronymikon)
  • Lasse Ravaldsson var sedan gift med Marit (Där har Anders Winroth funnit att hennes första mans namn började på E, kanske Ersson. Winroth ställde sig, i en tidigare kommentar, frågande till att hon skulle varit gift med Lasse Ravaldsson, något han senare korrigerade)
  • Marit var gift tre gånger - första gången med okänd E-son och fick dottern Malin, andra gången med Lasse Ravaldsson och tredje gången med Arvid Bengtsson (giftemålet med Arvid Bengtsson är en misstolkning av mig)

Dessa slutsatser är inte resultat av någon egen, av mig utförd, källforskning utan enbart resultat av läsning av andra släktforskares arbete och studier av Vadfors renskrivningar av äldre handlingar.

Anders Winroth kommenterar detta 18/5 på min blogg:

Såvitt jag begriper /.../ så är resonemangen kring Lasse Ravalssons och hustru Marits giften inte korrekta. Detta är ett ovanligt fall av en hel hönsgård som skapats av en liten fjäder.
Fjädern är en domboksnotis i vilket det sägs att Widik Hanssons svärmor är hustru Marit i Norrvik. Denna notis har sedan använts som utgångspunkt för spekulationer (jag är själv skyldig), som resulterat i att hon fått tre män. Först antog min framlidne vän Björn Isheden att hon måste ha varit gift med Lasse Ravalsson. Sedan sade jag att så kan det inte vara och om hon vore gift i Norrvik så var det med Arvid Bengtsson. Sedan sade Kjell Vadfors att så kan det inte vara (och han hade rätt), men hon borde ha varit gift i Stockholm eller i Munktorp, eftersom en mycket senare domboksnotis sade att Widik Hanssons hustru Malin var född antingen på det ena eller andra stället (man visste då inte längre vilket som var riktigt, inte ens hennes ålderstigne svärson Knut Persson som kallades in som vittne). Men att från dessa tre forskares spekulationer dra slutsatsen att hustru Marit var gift tre gånger är inte sund forskning. Jag visade ju att Isheden hade fel, och Vadfors visade att jag hade fel, så de två giftena kan man genast stryka.

Alltså: såvitt jag vet så var inte Marit och Lasse Ravalsson gifta med varandra. Den enda hustru vi vet att Lasse hade var Ingrid, vars patronymikon inte anges i någon källa. Den enda man vi vet att Marit hade var den anonyme som kan ha bott i Munktorp eller i Stockholm. Jag har i en annan artikel föreslagit att hans namn började på bokstaven E. Om det är någon källa eller något resonemang jag har missat så är jag tacksam för information.

I en kommentar 26/11 skriver Anders Winroth:

.../Sedan har jag nu också fått domboksnotiserna om hustru Marit framför mig, och jag ser att vad jag sade att hon inte var gift med Lasse Ravalsson helt enkelt är fel. Hon var nästan helt säkert gift med honom, men de exakta förhållandena är ytterst förvirrande och komplicerade./...

Domboksnotisen (fjädern) som är orsaken till missförstånden är följande från 1593:

"Kom hustru Marit i Norrgudvik och biöd upp en täkt som hennes man henne bebreffuat
haffuer, benemd Norr Täkten, om det var någon i släkten som henne till sig kiöpa, så bödhhennes mågh, Vidik Hansson, efter och vart så förlikte, att han skall gifva hustu Marit 10 jatjärn, loffuades breff."¶
/Laga ting Grenge 9 januari 1593 i Vadfors tolkning/

"Någon i släkten" kan ju helt enkelt avse att Vidik hansson var hennes måg, inte att hon varit gift med hans farfar, men det behöver inte vara så.

Detta citat har även en annan lustig historia, eftersom det är upphov till en annan berömd feltolkning, nämligen att Malins fader skulle heta "Hence Babelsfurt" (hennes man henne bebreffuat). Isheden skriver om detta i Släktforskaren nr 55:1995. Kontrollera gärna på Internet så kommer ni att finna ganska många släktträd där Malins patronymikon är Hencesdotter. 

Björn Ishedens citerar även från Lagmansrättsdomboken för Västerbergslagen den 6/2 1619. Där står följande. (Jag har skrivit det på mer modern svenska så som jag förstår det):

"Denne forne Lars Ravaldsson upprev, uppröjde och uppbröt en täkt med sin förra hustru och sedan, när han fick den andra gav han henne sitt "avflinge" (kanske nedlagda) arbete, det nu hennes dotter H. (hustru?) Malin i Norrgovik besitter/..."

Här talas 1619, dvs vid pass 45 år efter Lasse Ravaldsson död om hans förra och nuvarande hustru. Jag grundade mig på detta i min första text när jag antog att Lasse Ravaldsson var gift mer än en gång och att hans andra hustru var just Marit och att hennes dotter avser Malin, som senare gifte sig med Vidik Hansson. Man kanske bör observera att det står "hennes dotter", vilket kan tolkas som att de inte var Lasse Ravaldssons dotter utan en dotter från ett tidigare äktenskap. Detta överensstämmer dessutom helt med Anders Winroths artikel i Släktforskaren Nr. 21 där han säger: " ... Det finns ingen anledning att betvivla att Lasses andra hustru vad mor till Malin - detta bestyrkes också ...".

Däremot, vilket jag tidigare trott, finns inget som tyder på att Marit var gift en tredje gång.

Således kan jag sammanfatta.
  • Marit, mor till Vidik Hanssons hustru var inte gift med Arvid Bengtsson, däremot med Lasse Ravaldsson
  • Hustru Marit var högst gift två gånger, första gången med en person som hade ett förnamn som började på E, troligen Erik.

Vad gäller Raoul Wallenbergs släktlinje så kan jag känna mig relativt säker. Hans Gilligstam har i en artikel i Släktforskaren visat att Wallenberg härstammar från Henicke Bengtsson i Vad i Söderbärke och Anders Winroth har i ett tillägg visat på hur Wallenberg är släkt med Lasse Ravaldsson i Norrvik i Grangärde. Även här har jag gjort ett misstag, nämligen att jag angett att det är Lasse Ravaldssons dotter Marit som är mor till Sigrid Jonsdotter. Sigrids mor var enligt aktuell forskning en icke namngiven dotter till Lasse Ravaldsson.

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att Raoul Wallenberg och Ray Bradbury båda var ättlingar till Lasse Ravaldsson.


Relevanta artiklar ur Släktforskaren - Västerbergslagens Släktorskarförenings medelmstidning

RAOUL WALLENBERGS HÄRSTAMNING FRÅN VÄSTERBERGSLAGEN av Hans Gillingstam och Anders Winroth: Släktforskaren NR 5 (1982)
LASSE RAVALSSON I NORRVIK OCH HANS SLÄKT av Anders Winroth NR 8 (1984)
BIDRAG TILL NORRVIKS OCH KLENSHYTTANS HISTORIA av Björn Isheden NR 10
VAR WIDIK HANSSON GIFT MED SIN FASTER? Av Björn Isheden NR 16 (1985)
VAR WIDIK HANSSON VERKLIGEN GIFT MED SIN FASTER? av A. Winroth. N 21 (1986)
VARNING FÖR 1500-TALSANOR FÖDDA PÅ 1900-TALET av Björn Isheden, NR 55 (1995)
ANTAVLA OCH BYALÄNGDER RÖRANDE KLENSHYTTAN, upprättade av Kjell Vadfors, Nyhammar. NR 57 (1996)
ÄN EN GÅNG VEM VAR WIDIK HANSSONS HUSTRU ?, av Arne Nilsson, Örsundsbro. NR 58 (1996)
KOM WIDIK HANSSONS HUSTRU FRÅN STOCKHOLM ELLER MUNKTORP ? av Kjell Vadfors, Nyhammar. NR 59 (1996)
ARVET I NORRVIK. 1. CREDENTZET OCH DE FEMTON SYSTERDELARNA, författat av Anders Winroth NR 94-2005
ARVET I NORRVIK. II. LASSE WIDIKSSON I NORSA, MUNKTORPS SOCKEN, insänt av Anders Winroth NR 95-2005

Dessutom:
24 Swedish Americans and their Ancestors. Sveriges Släktforskarförbund.
Gunnar Ekström, 1971: Västerås stift herdaminne, del II, 1600-talet.

Tillägg 28/11 2011.

Efter jag publicerat detta inlägg fick jag från Anders Winroth adressen till hans intressanta blogg GRATIANUS, där han skriver om ovanstående diskussion. Jag bifogar också den släkttavla som Anders nämner i sin  blogg och som föregår citatet ur Lagmansprotokollen för 1619 (efter Björn Isheden, korr. 28/11 efter påpekande av Torsten Berglund)

En ytterligare kommentar har jag fått från vännen Elisabeth Thorsell som förklarar termen "aflinge" ovan, som jag var osäker på. Hon säger: "Jag är tämligen säker på att det betyder jord som han själv förvärvat på ett eller annat sätt, och som han kan förfoga som han vill över - sälja, skänka bort eller sätta i pant .t.ex.. Detta i motsats till arvejord, som han inte kunde sälja till vem som helst, utan att första kolla om någon släkting ville utnyttja sin bördsrätt."

Tillägg den 6 december 2011:

Anders Winroth skriver på sin blogg Gratianus en utmärkt detaljerad tolkning av de aktuella domboksnotisen. Där skriver han bl.a.:
"Widik ville alltså köpa täkten (han "bjöd efter" enligt dombokens typiska formulering). Han hade "bördsrätt" till täkten, dvs han var besläktad till en tidigare ägare. Var det för att han var "måg" till Marit som han kunde köpa den? Det visar sig att han också var sonson till Marits man, så det är egentligen mer troligt att det var därför han hade bördsrätt till täkten. Men detta är något man inte kan läsa ut ur bara den här domboksnotisen."

Den 6/12 har Anders Winroth  analyserad texten vidare och gör följande tillägg här nedan:
"Orsaken till att gör inlägg här är alltså att jag är intresserad av att diskutera de här människornas släktförhållanden, och jag är alltid intresserad av nya rön när forskare hittar tidigare okända källor. Både Isheden och Vadfors drog ju fram källor som tidigare inte beaktats.
Jag skulle kanske också säga vad jag tror om "hustru Marit i Norrvik," som hon kallas i den där domboksnotisen. Både Isheden och jag antog ju att formuleringen betydde att hon var gift med någon som bodde eller hade bott i Norrvik. Det tror jag inte längre. Det skulle helt enkelt kunna vara så att hon på ålderdomen bodde hos sin dotter Malin och sin måg Widik Hansson, efter att tidigare ha varit gift någon annanstans. Detta är i varje fall möjligt, och det är ju en "minimal" tolkning som man väl får utgå ifrån tills dess att man hittar källor som säger något annat."

Man kan således konstatera att vi fortfarande inte kan var säkra på vem hustru Marit var och om hon hade någon annan relation till Vidik Hansson än i egenskapen svärmor, men vi kan kanske hoppas på att något dokument dyker upp som sprider ljus över frågan.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...