Att generera en släktbok med TCGR

 Genom min text om hur jag rättar och kompletterar min släktforskning har intresset för det släktboksprogram jag använder ökat. Jag skrev första gången om det i september 2009 och andra gången i mars 2010. Jag var då ganska positiv, men redovisade ett antal brister. Sedan dess har jag använt det ett antal gånger och programmet har utvecklats.

De huvudsakliga bristerna då var bildhanteringen samt några konstiga formuleringar i den svenska narrationen (tolkningen i prosaform) av den Gedcomfil jag matade in. Jag tycker att det nu är dags att ge en aktuell redovisning av programmets färdigheter.

När det gäller narrationen till svenska tog jag saken i egna händer och erbjöd mig att föreslå omskrivning av vissa delar av den svenska tolkningsfilen, vilket mottogs med glädje av Nigel Bufton, som är programmets konstruktör. I den senaste versionen är, enligt mitt tycke, nästan alla brister åtgärdade – men några få finns kvar.

Ett problem man hade på den tiden var att TCGR hade svårt att tolka Disgens version av Gedcom. Jag försökte diskutera detta med Disgen - då utan framgång, men hade mer lycka med Nigel Bufton. Han skrev helt enkelt några tilläggsrader i sin tolk som kunde känna igen en Disgen-fil och tolka om den på lämpligt sätt. De mest besvärande problemen var att Disgen markerar tilltalsnamn med *, vilket inte är standard, varför TCGR alltid valde det första namnet som tilltal. Själv gick jag nästan i spinn när jag flera hundra gånger i släktboken fick läsa en rad av typen: ”Han är Tommys farfars fars hustrus kusin” bara för att jag är döpt till Tommy Jan Åke, men kallas Jan alternativt Jan Åke. Detta åtgärdades enkelt och lär även numera fungera för filer från MinSläkt. Det andra problemet var att Disgens Gedcom-fil var formulerad så att alla som hade gemensamma barn blev bortgifta med varandra – till en del släktingars irritation. Även detta fixade Nigel efter mitt tips så nu kan TCGR skilja på ”partner” och ”fru/make” även när filen kommer från Disgen.

Ett litet skönhetsfel som jag också påpekat var att man använde anglicismen att sätta obestämd artikel på yrken. Det stod ”han arbetade som en bergsman”. Numera är detta åtgärdat.

Ett problem som jag tidigare klagade på var den ”fyrkantiga” bildhanteringen. Jag kan bara konstatera att alla bilder jag lagt in i Disgen numera exporteras utan problem in i min släktbok på ett snyggt sätt. Detta fungerade också fint när jag exporterade en Gedcom från FamilyTreeMaker.

Även solen har emellertid sina fläckar och när jag nu började använda programmet igen fann jag att flyttningar mellan orter behandlades lite knepigt. Det stod ”xx emigrerade från Kyrkbyn 1612” följt av ”xx immigrerade till Hagen 1612”. Problemet var att svenska språket knappast ser det som en emigration följt av en immigration när man flyttar till grannbyn och att det knappast behöver delas upp i två steg. Detta kunde jag enkelt åtgärda själv genom att ändra direkt i tolkningsfilen så alla ”emigrerade” och ”immigrerade” ändrades till ”flyttade till”. För att få det korrekt måste jag emellertid byta notiserna ”Utflyttad” och ”Inflyttad” i Disgen till notisen ”Flyttade” i stället. Att göra sådana manipulationer krävs emellertid att man är van användare, men man får snabb hjälp och vägledning om man inte själv hittar i den utförliga manualen som följer med TCGR i PDF-format.

Mitt mål är nu att exportera mina rättade uppgifter till TCGR och skriva ut en ny släktbok. Man bör dock vara försiktig. TCGR – The Complete Genealogy Reporter är just vad den påstår sig vara, dvs. ”Den kompletta släktforskningsrapporteraren”. Detta betyder att allt som du har i din Gedcom inkluderas om du inte aktivt begränsar dig. Med över 15 000 poster som jag har skulle en bok med alla delrapporter bli enormt stor och bli omöjlig att trycka och binda in. Man får således sovra i möjligheterna i den skrivna versionen. Ett gott råd är att systematiskt gå igenom alla inställningar i TCGR och eventuellt testa resultatet. Du har oändliga möjligheter att styra resultatet, men det krävs arbete och noggrannhet. När du är nöjd sparar du inställningarna under lämpligt namn och kan sedan använda dem till alla böcker du producerar för olika personer eller göra de ändringar som önskas och spara under nytt namn.

Man kan välja mellan ett antal olika format för boken. Jag väljer PDF-format för den tryckta boken. Andra format är PDF med hyperlänkar samt MS Word-format, oformaterad text, två HTML-format samt för olika skrivare. Först har jag bestämt att inga anättlingar kommer med i den skrivna boken – endast direkta anor till den jag väljer som proband. Vidare har många tillgängliga rapporter sitt berättigande främst om man kan klicka mellan dom med hjälp av hyperlänkar. Eftersom hyperlänkar inte kan finnas i tryckta verk så bortfaller många skrymmande rapporter. Jag håller mig således till ett fåtal rapporter - vilka får man prova sig fram till. Själv har jag valt att ta med anor och ättlingar till proband, källor, personindex, samt en avdelning med egna texter. Jag har även valt alternativet att inkludera "thumbnails" av den bild jag valt som porträtt i Disgen. Det kan vara en porträttbild, ett sigill eller bomärke, en namnteckning eller ett släktvapen.

Mina inställningar

Jag tänker emellertid även generera en mer fullständig digital släktbok där såväl hyperlänkar som rikligt med rapporter finns med. Där tar jag även med anättlingar och ytterligare ett antal egna texter, samt rapporter från andra program som jag blivit förtjust i. TCGR kan nämligen ganska enkelt integrera egna filer i sina rapporter och man kan, om man är händig, även lägga till ytterligare bilder, samt hyperlänkar var och vart man vill. Min tanke är att bifoga en minidiskett eller en USB-sticka till den färdiga boken. På så sätt kan den vetgirige eller en framtida ättling som vill fortsätta mitt arbete få tillgång till det kompletta materialet, samtidigt som den som vill läsa släktboken som underhållning inte skall behöva tyngas av teknikaliteter. Eftersom jag har ganska många egna texter har jag även lekt med tanken att, som ett alternativ, tillverka min skrivna släktbok i mer än ett band där huvudbandet innehåller släkttavlan och bilagan de fria texterna och illustrationerna.

Material som jag gärna vill ta med i endera skriven eller digital form i min släktbok är valda texter från min blogg, samt ett antal släktskapsdiagram från Geneanet som dels illustrerar de fantastiskt många och ibland snåriga vägar som proband är släkt med en i tiden avlägsen släkting, dels på vilket sätt proband är släkt med intressanta/berömda anättlingar i nära eller avlägsen tid.

Resultatet av detta arbete blir en PDF-fil som fungerar bra att skicka till ett tryckeri för utskrift och bindning. Det berättar jag om om ett par dagar.

Nu byter jag släktforskningsprogram - och ändå inte, feg som jag är

  

Nu tror jag att mitt virrande efter ett nytt släktforskningsprogram kanske har nått sin ände. För de som inte läst om mitt gnäll under lång tid skall jag sammanfatta.

Situationen är denna:

• Jag har över 14 000 poster i min databas som ligger på Disgen
• Att ha allt material i första hand på min egen dator är ett oeftergivligt krav. Jag söker således ett nytt s.k. off-lineprogram.
• Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt träd till släktingar och andra intresserade på Internet – en s.k. on-linetjänst. 
• Jag har testat såväl Geni, som Ancestry och MyHeritage som alternativa on-lineprogram.
• Jag använder ett fristående program TCGR – The Complete Genealogy Reporter - för att framställa släktböcker
• Stora delar av mitt tidiga material har källhänvisningar från Genline – det moderna materialet från ArkivDigital. De två tjänsternas hänvisningar till kyrkböckerna överensstämmer inte.

Mitt problem är följande:
Jag vill byta till ett modernare program än Disgen. Detta särskilt som mycket talar för att Disgen varken har kompetens eller ekonomisk kraft att inte ytterligare halka efter i utvecklingen. Utvecklingen av programmet är helt beroende av frivilliga insatser och grundstommen är gjord med uråldriga metoder och resurser. Ju längre jag väntar desto svårare blir det att byta.

Det har visat sig oerhört svårt att överföra mina data från Disgen till något annat program på grund av ofullkomligheter i Gedcomexporten.

Jag har kommit fram till följande val efter lång tid av tester:

Family Tree Maker

Mitt nya program heter Family Tree Maker - FTM. Under en tid testade jag den svenska gratisversionen och gillade den, men insåg att den engelska fullversionen gav så oerhört mycket mer. Att den är på engelska påverkar endast rapporterna, men eftersom jag ändå använder TCGR för släktböcker och GeneaNet för övriga rapporter krävdes bara att FTM kunde exportera en Gedcom som förstås av dessa två tjänster. FTM är ju Ancestrys off-lineprogram, men jag avser att köra det som fristående program på min dator och inte automatiskt synkronisera det med Ancestry.

GeneaNet

Min on-linetjänst är fortfarande GeneaNet. Skälet är dels vanan, dels att jag tilltalas av programmets funktioner, dess policy samt att det inte försöker ta över min släktforskning, varken ägandet, funktionaliteten eller dess innehåll. I princip kan jag göra allt som konkurrenterna erbjuder, men jag får välja själv. En avgörande sak är att matchningar bara görs på de namn och familjer jag själv väljer. Jag slipper således dessa hundratals förslag som jag inte bett om. Den avgörande egenskapen är emellertid att jag kan uppdatera mitt träd från mitt off-lineprogram hur ofta jag vill utan att gamla data och länkar förstörs i GeneaNet-trädet.

The Complete Genealogy Reporter

Mitt släktboksprogram är fortfarande TCGR, som visserligen kan vara lite komplicerat att ställa in som man vill ha sina böcker, men som i gengäld är kraftfullt och ger utmärkta resultat efter lite jobb. Man kan dessutom välja bland mängder av språk.

Min huvudsakliga söktjänst är fortfarande ArkivDigital, trots att jag har tillgång till Genlinematerialet genom Ancestry. Förutom kvalitet på bilderna är källhänvisningarna det huvudsakliga skälet till mitt val. Genline/Ancestrys källor överensstämmer inte med NAD – Nationella Arkivdatabasen – som är den enda rimligt hållbara källhänvisningen till svenskt kyrkboksmaterial. 

Hur jag gjorde
Jag fick exportera en Gedcomfil från Disgen till GeneaNet och därefter skapade jag en Gedcom i GeneaNet, som jag sedan kunde exportera till FTM. Direkt överföring från Disgen till FTM funkade inte – jag tappade de flesta källorna. Gedcomfiler från FTM till GeneaNet fungerar bra, liksom från FTM till TCGR.

Strul jag får leva med
Jag kan bara importera mitt träd till FTM en gång om jag inte vill skriva över mitt föregående träd. Funktionen ”slå samman” tänker jag inte lita på av erfarenhet.

Eftersom jag vill byta alla gamla källor som hänvisar till Genline mot referens till ArkivDigital/NAD innebär det en massa arbete framgent i FTM. Jag kommer inledningsvis att nöja mig med att byta källor för mina anor - anättlingar får vänta.

Jag måste manuellt skilja alla par som Disgen "släpat till prästen" utan deras egen medgivande. Disgen kan nämligen inte exportera annat än giftermål för par i sin Gedcom-fil även om man skriver in något annat i programmet.

Inte heller förstår alla program Disgens * som visar tilltalsnamn. Andra program väljer, i brist på förståelig kod, första namnet som tilltalsnamn. Jag får där redigera Gedcom-koden manuellt vid export till TCGR. Det är speciellt viktigt för den person som valts som proband i släktboken. Jag uppskattar exempelvis inte att varje post i min släktbok lyder som: ”Karl Johan Jansson Granath (Tommys farmors far)”. Att bli kallad Tommy 14 000 gånger är ingen höjdare när man heter ”Tommy Jan Åke” och kallas Jan alternativt Jan Åke.

Ett problem vid överföringen var också de bilder jag matat in i Disgen. De följer snällt med när jag överför direkt från Disgen till FTM, men jag förlorar nästan alla källor. När jag gör överföringen Digen>GeneaNet>FTM förlorar jag å andra sidan länkarna till bilderna. Jag får således länka om alla bilder i FTM, vilket faktiskt är ganska roligt, speciellt som man kan lägga in en massa nya bilder och dessutom korskoppla dom mellan personer. Därför valde jag att förlora bildlänkar framför att förlora källorna. I FTM kan man välja att överföra alla valda bilder till ett bildbibliotek, vilket gör att de alltid finns med. Ett problem jag hade i Disgen var att varje gång jag bytte dator eller ändrade filstrukturen i datorn förlorade Disgen kontakten med bilderna.

Jag har dessutom tagit det drastiska beslutet att arbeta parallellt med Disgen och FTM under en tid. Detta innebär att jag måste vara noga med att göra alla förändringar och tillägg i båda programmen. Skälet till detta beslut är att jag vill ha bakdörren öppen om det strular med FTM.

Lärdom av detta är att:

• Man bör välja släktforskningsprogram med omsorg - det blir svårt att byta senare
• Man bör ta reda på om det program man väljer har kompetens och resurser att följa med i utvecklingen.
• Man skall inte tro att det stämmer när det står att ett program kan exportera och importera Gedcomfiler. Det fungerar sällan utan förluster.
• Man måste inte göra som programmen tycker man skall göra. Jag väljer exempelvis TCGR för att framställa släktböcker framför de som är inbakade i mina program, Jag använder GeneaNet framför Ancestry fastän mitt off-lineprogram är integrerat med Ancestry och jag skapar de flesta rapporter i GeneaNet snarare än i FTM. Jag kommer vidare att huvudsakligen använda ArkivDigital, men ta ett Sverigeabonnemang på Ancestry för att få åtkomst till vissa databaser som inte AD har. Jag vill nämligen bestämma själv vad som passar mig. 

Sveriges mest populära släktforskningsprogram 2013

Så var det dags igen för GeneaNet att publicera sin lista över de program som de flesta av deras medlemmar använder under det gångna året. Liksom förra året tar MinSläkt förstaplatsen med Disgen på andra plats. Skillnaderna är obetydliga sedan förra året, men man kan konstatera att Disgen förlorat ytterligare 1 % av användarna sedan föregående år. MinSläkt används av 34,7 %, medan Disgen används av 29,9 %. Det tredje svenskspråkiga fristående (off-line) programmet Holger används av 6,4 %, vilket innebär en ytterligare minskning med 0,6 % sedan förra året.

Liksom förra året lyckas två program som egentligen är off-line-program integrerade med stora on-line-tjänster ta tredje och femte plats. MyHeritage’s Family Tree Builder ligger på tredje plats med 9,8 % medan Ancestry’s Family Tree Maker har 3,3 % av användarna. För båda innebär det ganska stora ökningar av andelen användare. Det mest populära specialiserade Mac-programmet Reunion har 1,8 % av användarna, vilket är nästan lika som förra året.

Som alltid kräver listan vissa förklaringar för att förstås. Varför det är intressant hur medlemmarna av en on-line-tjänst som GeneaNet använder off-line-program är för att GeneaNet skiljer sig från andra on-line-tjänster på ett avgörande sätt. Konkurrenterna Ancestry, MyHeritage och Geni kan näpperligen användas med andra än sina egna off-line-tjänster, eftersom varje uppdatering med Gedcom från en off-line-tjänst raderar det befintliga trädet och förstör alla länkar i de två första programmen. Vad gäller Geni så erbjuder den tjänsten inte Gedcomexport. Dessa problem gäller inte med GeneaNet, varför tjänsten kan samanvändas med de flesta off-line-program. Användarna av GeneaNet har därför total frihet att välja vilket off-line-program man vill, inklusive konkurrenternas.

Med det som bakgrund är det intressant att ett inte föraktligt antal av FamilyTreeBuilder’s och FamilyTreeMaker’s användare använder GeneaNet som sin on-line-tjänst, endera framför, eller som komplement till de on-line-program – dvs. MyHeritage och Ancestry, som är integrerade med de program de arbetar med. Givetvis innebär det också att de verkliga användarna av FamilyTreeBuilder och FamilyTreeMaker är avsevärt större, men inte just bland GeneaNets kunder. Majoriteten av användarna av dessa off-line-program använder rimligtvis den egna on-line-tjänsten.

Man kan tycka att skillnaderna mellan användarnas preferenser har varit små under de senaste åren. Tendensen att Disgen tappar mark är emellertid tydlig. Min tolkning, som bygger på egen erfarenhet, är att rörelserna bland användarna skulle vara än större om inte det vore så oerhört svårt att byta program på grund av usel förmåga att exportera och importera Gedcomfiler. Som frustrerad Disgenanvändare under många år tror jag att Disgen skulle ha tappat än fler användare om det inte vore så svårt att överföra sitt träd från Disgen till någon modernare konkurrent. Detta gör också att GeneaNet har fördelar eftersom min erfarenhet är att tjänsten är mycket tolerant vad gäller import av Gedcom och exporterar en mycket ren Gecomkod, som kan överföras till många andra program. Jag har till och med använt GeneaNet som ”tvättmaskin” för dålig Gedcomkod genom att importera filen till GeneaNet och sedan med lyckat resultat exporterat den till program som inte accepterat den ursprungliga koden.

Med off-line-program menar jag program som man kan arbeta med på sin dator utan att de är uppkopplade till Internet. Trädet ligger på den egna datorn

Med on-line-program menar jag program som bara kan användas då man är uppkopplad till Internet. Trädet ligger på Internet.

Med fristående off-line-program menar jag program som inte är en del av ett on-line-program. Disgen, MinSläkt och Holger är sådana program medan FamilyTreeMaker och FamilyTreeBuilder är off-linedelar av sina respektive on-line-program.

Att byta program

JAG TROR KANSKE ATT JAG KAN BYTA PROGRAM

I förra texten skrev jag:

”Det finns i princip tre sätt att agera när en exportfil (Gedcom) från ett program inte funkar i ett annat program. Det ena sättet är att ändra i det program man exporterar från, som jag beskriver ovan. Det andra sättet är att mata in de saknade uppgifterna igen i det nya programmet. Det tredje sättet att ändra i Gedcomfilen så att den ”pratar ett språk” som det nya programmet förstår. I det sista fallet kanske man kan undvika att göra om en massa arbete.”

Det visade sig vara fel – det fanns åtminstone ett sätt till som var enklare. Jag skall emellertid kommentera alla sätten till hjälp för den som är i samma situation som jag är.

Situationen är följande
Eftersom jag är en egensinnig person (eller ”egennyttig”, som vi säger i Nora), vill jag avgöra själv vad jag skall använda för program – inte låta andra göra det.

• Jag vill därför byta från Disgen till något modernare även om det verkar svårt
• Jag har fattat tycke för Ancestry’s släktforskarprogram FamilyTreeMaker (FTM) och skulle vilja byta till det.
• Jag vill vidare använda GeneaNet som offentligt anbytarprogram. Jag har testat samtliga andra – Ancestry, MyHeritage och Geni, men bestämt att jag gillar GeneaNet bäst. Jag är medveten om att det vore enklare att bara synkronisera med Ancestry och låta mig nöjas, men, som sagt - jag vill gärna bestämma själv. Troligen kommer jag att synkronisera med Ancestry också och dessutom skaffa ett Sverigeabonnemang, men det trädet kommer att bli privat.

Disgen till GeneaNet
Idag är Disgen och GeneaNet mina två program. Att exportera från Disgen till GeneaNet har alltid gått utmärkt och jag kan göra det så ofta jag vill utan att förlora de bilder jag har lagt in direkt i GeneaNet. Däremot kan man inte exportera bilder från Disgen till GeneaNet eftersom GeneaNet har vissa policykrav när det gäller att lägga upp media på tjänsten. Allt annat, inklusive källor, funkar fint.

Disgen till FTM
Att exportera från Disgen till FTM funkar utmärkt vad gäller bilder, men källorna kommer bara med i undantagsfall och endast om man matat in dom på visst sätt. Allt annat funkar fint. Det uppstår också vissa radbrytningsproblem i biografierna.

Gedcom i allmänhet
Nu är det så knepigt att vissa program är väldigt toleranta vad gäller att importera Gedcom, men jag har också funnit att vissa program exporterar en ”renare” Gedcomkod än andra. Gedkomkoden som exporteras är inte densamma som den som man importerade. Detta faktum kan man utnyttja för att ”tvätta” oren eller programspecifik kod så den kan användas mer generellt.

Mitt "tvätteri"
Att generera en Gedcom från GeneaNet och importera till FTM fungerar utmärkt vad gäller alla källor (även alla de som strulade från Disgen direkt till FTM, trots att de har sitt ursprung i en fil från Disgen). GeneaNet har således ”tvättat” filen från Disgen så den funkar mot FTM. (jag har använt denna ”tvätterifunktion” i GeneaNet förrut vid export från Disgen). Av naturliga skäl exporteras inte några bildfiler från GeneaNet, förutom de som lagts in direkt i trädet på GeneaNet och därmed är godkända.

Två ofullständiga träd
Jag är nu i den situationen att jag har en version av mitt träd i FTM importerat från Disgen utan källor och en annan version importerad från GeneaNet utan bilder. Jag testar ett antal metoder för att få en version av trädet med både bilder och källor.

Jag kanske skall nämna att mitt gamla problem med Disgen att alla par med gemensamma barn blir gifta vid export ignoreras av FTM. Här skrivs bara ”xx har ett förhållande med yy” och sedan får man bestämma vilken typ av förhållande det är på annat sätt.

Metod 1: Att ändra i moderprogrammet (Disgen)
Jag beskrev i förra texten hur jag börjat att se över och ändra alla källor i Disgen genom ”att släcka lampan”. På så sätt kommer både bilder och källor att exporteras fint till FTM. Alla inser emellertid att detta är ett stort arbete, men också ganska nyttigt – speciellt som jag har gamla Genline-källor och inte längre har prenumeration på Genline. Dessutom är ju Genlins adresser bilder av bilder av originalhandlingar.

Metod 2: Att mata in på nytt i destinationsprogrammet (FTM)
Jag skulle kunna nöja mig med att allt utom källorna överförs fint till FTM och mata in de korrekta källorna i FTM direkt. I princip är det samma arbete som jag nu påbörjat i Disgen.

Metod 3: Att förändra Gedcom-filen
När jag studerar Gedcomfilen från Disgen genom att öppna den i en vanlig texteditor inser jag varför inte källorna exporteras korrekt. Alla källor som inte skrivits in med ”släkt lampa” har nämligen bara representerats av en pekare. I slutet av filen finns en lista som berättar vad varje pekare representerar, dvs. adressen till källan. GeneaNet kan tolka detta, men det kan tydligen inte FTM. Med lite kunskap i Gedcomkod skulle det vara en enkel sak att ändra eller att skriva in några rader kod som gjorde att FTM kunde läsa källorna korrekt. Nu kan jag inte Gedcom tillräckligt bra för det.

Metod 4: Att välja det bästa från de två importfilerna (Disgen och GeneaNet)
När jag tittade på filerna i katalogen på datorn där FamilyTreeMaker ligger fann jag dels ett antal filer som representerade mina två träd, dels mappar med samma namn som träden med tillägget Media. I den mappen fann jag alla mediafiler som importerats med respektive Gedcomfil. Där fanns således en fullmatad mapp från Disgen-importen och en mapp med några få bildfiler från GeneaNet (de få jag hunnit lägga in direkt i trädet på GeneaNet). Vi kan kalla trädfilerna följande:

Disgen-FTM
GeneaNet-FTM

Samt mapparna
Disgen-FTM Media
GeneaNet-FTM Media

Det visade sig att om jag avstod från kryssalternativet media i exportfilen från GeneaNet så skapades ingen mapp med namnet GeneaNet-FTM Media. Det var lika bra det för jag hade ändå inte så många bilder i GeneaNet och delar av innehållet ställde till problem visade det sig. Däremot var det bra att ha mappen Disgen-FTM Media eftersom där fanns alla de bilder som jag samlat i Disgen.

Situationen är nu följande: Jag har ett antal filer som behövs för de två träden:

Disgen-FTM
GeneaNet-FTM

Vidare har jag en mapp med namnet Disgen-FTM Media.

Om allt hade fungerat som det var tänkt hade programmet nu kopplat samman alla länkar mellan trädet Disgen-FTM och Disgen-FTM Media och placerat varje bild hos rätt person i trädet. Så funkade det ju också, men motsvarande sak fungerade inte med källorna. Man får också ställa in vilken bild man vill skall vara miniatyr i trädet. Jag får prova något annat.

Det bästa av de två träden
Jag vill ha ett träd som har Disgen-importens bilder, men GeneaNet-importens källor. Således vidtar lite arbete för att koppla ihop alla mediafiler ur mappen Disgen-FTM Media med trädet GeneaNet-FTM. För att göra det får vi skapa mappen GeneaNet-FTM Media som vi just avstått från. Skillnaden är bara att den nya mappen vi skapar är tom och innehåller inga filer som kan ställa till problem.

Nu tar vi person för person i det öppna trädet GeneaNet-FTM och väljer alternativet Media i menyn till höger. I Nytt i rullgardinsmenyn väljer vi Lägg till ny media. Nu öppnas filhanteraren och du väljer den mapp där dina mediafiler finns - Disgen-FTM Media – väljer bild – klickar på Öppna och då dyker bilden upp under personen i FTM. Vill du använda bilden som miniatyrbild i tavlan så högerklickar du på bilden och väljer det alternativet. Nu finns den bilden i den nyskapade mappen GeneaNet-FTM Media och är kopplad till rätt person i ditt träd. När vi jobbat oss igenom bilderna och kopplat har vi fått ett träd som både har korrekta källor och alla bilder med.

Lite överkurs
I FTM kan man koppla bilder till snart sagt varje händelse under en persons liv. Dopkyrkan till dopet, familjegården till födelsen, bröllopsfoto till giftermål, examensbevis till examina osv. och alla sparas automatiskt i mappen GeneaNet-FTM Media. Du kan också koppla hur många personer du vill till samma bild. Det känns därför inte som ett onödigt arbete att manuellt koppla bilderna till personerna eftersom det ger möjlighet att utöka användningen av bilder långt över vad det gamla programmet klarade. I det sammanhanget måste påpekas att man kan hämta bilderna man vill koppla från vilken mapp man vill. Det kan ju hända att du av något skäl inte lyckas koppla dina Disgenbilder till FTM-trädet och då skapas ju ingen mapp med namnet Disgen-FTM Media.

Jag började med de bilder jag använt tidigare som fanns i Disgen-FTM Media, men egentligen behövs inte den mappen annat än för att hålla reda på vilka bilder jag hade i Disgen. Väldigt många av de nya bilder jag kopplade tog jag direkt från DropBox på nätet där alla mina hundratals släktforskarbilder ligger. Givetvis kopplar jag också de urklipp jag gjort från kyrkböckerna till personer och händelse. I det fallet kan man koppla dom direkt man har klippt ut dom så hamnar dom rätt.

Namnen jag gett filerna och mapparna här är ju bara pedagogiska. I verkligheten kommer jag att ge mitt träd ett originellt namn som Granath eller liknande. I sådana fall kommer alla filer som behövs för trädet att heta Granath + (någonting) och mappen med bilderna kommer att heta Granath Media.

Summan av kardemumman och alla mina kringelikrokar är att man inte över huvud taget behöver föra över någon Gedcomfil från Disgen till FTM. Man exporterar den istället till GeneaNet, varefter man skapar en ny ”tvättad” Gedcomfil i GeneaNet, som man sedan importerar till FTM. Bilderna hämtar man där man har dom på sin dator. Glöm bara inte att skapa mappen Trädnamn Media i den mapp där FTM-filerna finns.

Sveriges populäraste släktforskningsprogram 2012

GeneaNet har just publicerat listan över de mest populära släktforskarprogrammen i Sverige. Listan bygger på uppgifter från användare av svenska GeneaNet. 

I oförändrad ledning finner vi fortfarande programmet MinSläkt med Disgen på andra plats. MinSläkt har emellertid utökat försprånget något sedan föregående år. Idag attraherar MinSläkt 34,6% av GeneaNet-användarna, medan Disgen fallit tillbaka något till 30,9%. Dessa två program är emellertid i särklass de mest populära programmen bland GeneaNets användare. Family Tree Builder, som erbjuds av MyHeritage ligger på tredje plats med 8,5% av användarna. Det tredje svenska fristående programmet Holger attraherar 7,0% i undersökningen, vilket är en liten minskning från föregående år. 

Att undersökningen gjorts bland användare av GeneaNet kräver några kommentarer för att kunna tolkas. GeneaNet är en konkurrent till Ancestry och MyHeritage i det avseendet att de alla tre erbjuder möjlighet att bygga upp släktträd på Internet utan att man behöver ha någon av de program som undersökningen avser. Ancestry har det egna programmet Family Tree Maker (2,7%) och MyHeritage har det egna programmet Family Tree Builder (8,5%). Det kan tyckas anmärkningsvärt att någon som använder dessa program föredrar GeneaNet framför/parallellt med det ”egna” Internetprogrammet. Förklaringen ligger troligen i att många presenterar sitt material på flera plattformar. En annan skillnad mellan de tre programmens webplattformar är att GeneaNet till skillnad mot de två konkurrenterna kan uppdateras med Gedcomfiler från snart sagt alla befintliga släktforskningsprogram utan förlust av data, vilket gör den webtjänsten attraktiv oavsett vilket program man har på sin dator. Eftersom man utan problem kan exportera data från Holger, Disgen och MinSläkt till GeneaNet så ger undersökningen en god bild av hur populära dessa fristående släktforskningsprogram är. Ett motsvarande undersökning bland användare av Ancestry eller MyHeritage skulle troligen ge ett helt annat utfall eftersom släktträd gjorda på MinSläkt, Disgen eller Holger inte kan uppdateras på dessa plattformar utan betydande dataförluster.

Redan förra året hade MinSläkt tagit en liten ledning över Disgen – den har nu utökats. Ett skäl till MinSläkts popularitet torde, förutom att det är ett utmärkt program, vara att det erbjuds en fullt fungerande gratisversion som man kan prova på innan man köper den fulla versionen. Ett mycket attraktivt pris bidrar säkert också. 

Själv har jag använt både MinSläkt och Disgen, men använder sedan många år dagligen Disgen. Skälet är historiskt då Disgen tidigare varit nära kopplat till Genline, vilket gett mängder av fördelar. När jag nu mer och mer gått över till att använda Arkiv Digital kompletterat med SVAR och Ancestry dessutom köpt upp Genline så skulle jag mycket väl kunna bli MinSläkt-användare igen, men det innebär oerhörda problem att byta program när man har över 12 000 personer och dessutom mängder av textmaterial i sin databas.

En viktig förbättring av GeneaNet vad gäller illustration av ditt släktträd

Jag har tidigare skrivit om hur man kan kombinera användandet av ett släktforskningsprogram på sin egen dator och en webbtjänst för att byta anor med andra. Jag har också visat på att av de tre program som jag provat - Ancestry, MyHeritage och GeneaNet - är det egentligen bara GeneaNet som kan uppdatera Gecomfiler med bibehållen länkning till inlagda dokument, bilder och andra resurser.

Rätt skall emellertid vara rätt så just nu provar jag även hur det fungerar med Ancestry's eget släktforskningsprogram - Family Tree Maker - tillsammans med Ancestrys släktträd i det här avseendet. Jag har väl inte kommit så långt ännu, men så här långt ser det lovande ut. Med Ancestry's eget program verkar det som om man skulle kunna få samma funktionalitet som GeneaNet erbjuder med valfritt oberoende program.

En lovande nyhet är just att GeneaNet har förbättrat sin länkningsfunktion vid Gedcomimport. Tidigare behölls visserligen alla länkar till inlagda dokument så länge de nya posterna i den importerade filen kunde identifiera samma post i det befintliga trädet. I klartext innebar detta att om man rättat ett stavfel i ett namn i den nya filen så kunde inte GeneaNet identifiera personen och man förlorade länken. Nu har man rättat till detta. Om den nya Gedcomfilen inte kan hitta någon identisk post i det befintliga trädet får man en lista på möjliga personer som det kan vara och får då välja vilken man avser. På det här sättet behålls alla länkar till olika media som man lagt in i sitt träd.

I dagarna har GeneaNet infört en ytterligare förbättring. På första sidan i släktträdet kan man välja att lägga till media till sitt träd. Än så länge gäller det dokument, gravstenar- och minnesmärken samt familjevapen. Inom kort kommer också möjligheten att lägga till bilder av olika slag. Man kan inte bara lägga till egna uppladdade mediafiler utan också mediafiler som andra medlemmar lagt in. Detta kan göras eftersom GeneaNet är oerhört noggranna vad gäller de mediafiler man tillåts ladda upp. Dels måste man bifoga en detaljerad beskrivning av objektet (ibland lite väl detaljerad kan man tycka), dels måste man göra tydligt att man faktiskt har rätt att ladda upp filen ifråga. Även vad gäller kvalitén på de uppladdade bidragen är GeneaNet osedvanligt noggranna.

Ännu finns inte så många objekt att länka till av naturliga orsaker, men så snart vi medlemmar börjar ladda upp våra egna filer så kan vi börja bidra till varandras släktträd och även finna filer hos andra som passar in i vår forskning.

Man kanske bör tillägga att tjänsten är gratis.

Under huven på GeneaNet

Jag skrev nyligen en text där jag jämförde GeneaNet med Ancestry och MyHeritage. I den texten visade jag att både MyHeritage och Ancestry fungerade bra tillsammans med de program som man själva utvecklat - Family Tree Builder respektive Family Tree Maker - för användning på den egna dator. På så sätt kan man i lugn och ro mata in sitt material på hemdatorn och sedan synkroniseras det med det släktträd som man lagt upp på Interner. Om man däremot använder något av Sveriges mest populär släktforskningsprogram Disgen, MinSläkt eller Holger, som står för nära 75% av den svenska marknaden, så fungerar inte uppdateringen av ditt släktträd via en GEDCOM-fil för Ancestry och MyHeritage utan att man förlorar alla dokument och fotografier som man matat in sedan senaste uppdateringen.

I samma text skrev jag att uppdateringen med hjälp av Gedcom fungerade utan förluster om man använde GeneaNet, men påstod samtidigt att GeneaNet inte kunde tillhandahålla ett släktforskningsprogram för din dator. Detta var på sätt och vis sant, med samtidigt inte helt med sanningen överensstämmande. Något som jag aldrig reflekterat över är den diskreta raden längst ned på sidan där släktträdet presenteras i GeneaNet. Där står följande: "Släktträdet använder programmet Geneweb 6.03".

Innan jag fortsätter måste jag göra en liten utvikning. Många kritiker av Internetbaserade släktträd, och även jag, reagerar på att vi i praktiken ger bort all vår forskning till ett multinationellt företag, som till och med i några fall tar betalt för att andra släktforskare skall få tillgång till vårt material. En del av dessa kritiker brukar förorda att man skall lägga ut sitt släktträd på en egen server där man har full kontroll över hur materialet används och hur personuppgifter hanteras. Hur skyddat ens material är så snart man lägger ut det på Internet helt oavsett HUR det läggs ut på kan ju diskuteras och även hur känsliga och begärliga våra släktforskardata egentligen är, liksom hur skyddade nu levande personer är mot den som vill ta reda på saker när vem som helst ändå kan ringa och få ut personuppgifter för vem som helst från Skatteverket och dessutom ett foto från Körkortsregistret.

De personer som förordar att man har sitt släktträd på egen server brukar rekommendera Public Domainprogrammet PhpGedView. Att det är ett Public Domainprogram innebär att det är gratis att använda och dessutom utvecklas i samverkan mellan entusiaster världen över. Detta program är bl.a. motorn i släktforskartjänsten Snabber som kom för någon tid sedan. PhpGedView är emellertid enligt min uppfattning svårt att installera och vad jag vet så finns det endast i en serverversion för uppläggning på Internet. Det är här jag återkommer till min ursprungliga tråd.

Programmet GeneWeb är precis som PhpGedView ett gratisprogram utvecklat av frivilliga krafter och liksom PhpGedView mycket kraftfullt. GeneaNet är från och med i höst den största aktören i utvecklingen av programmet, som utgör motorn under huven på GeneaNets släktträd. Det fina är att GeneWeb finns i en version som man kan köra på sin egen dator helt frikopplad från Internet, men man kan också bygga upp ett privat släktträd på en server så man kan dela sin forskning med andra utan att blanda in tredje part. Precis som när det gäller PhpGedView krävs då lite estra kunskaper. Om man vill ha en snygg webapplikation med GeneWeb som motor så är GeneaNet just en sådan serverapplikation som är fix och färdig att använda.

GeneaNet kan således, genom samverkan med GeneWeb, erbjuda ett gratis program för din dator som fungerar likadant och genererar rapporter som ser precis likadan ut som de du får i GeneaNet. Dessutom kan du när som helst exportera din Gedcomfil från GeneWeb till GeneaNet utan förluster av inmatade bilder och dokument. Om det finns ytterligare synkroniseringsmöjligheter mellan programmen vet jag inte, eftersom jag bara provat GeneWeb en kort tid och inte har för avsikt att fördjupa mig i det eftersom jag är nöjd med att använda Disgen och GeneaNet i kombination.

När jag nu ändå skriver om vad som finns "under huven" på olika program så upptäckte jag att MyHeritage använder min favorit bland rapportgeneratorer för släktböcker för just detta ändamål. Jag talar om The Complete Genealogy Reporter -TCGR, som ges ut av Nigel Bufton. Jag har använt TCGR för att framställa flera släktböcker under de senaste två åren. Jag föredrar emellertid det fristående programmet framför inbäddade lösningar, eftersom det ger fler valmöjligheter och större kontroll.

Att ha sitt släktträd på MyHeritage, Ancestry och GeneaNet - en jämförelse i Juletider

Det finns två frågor som berör många som står inför att välja ett program på Internet att spara sin släktforskning på. Det ena är hur man håller sitt träd aktuellt, det andra är vad företaget gör med de uppgifter som man laddar ned. Jag har tittat lite på det och kommer att skriva några texter om det. Den första kommer att behandla hur man kan underhålla sitt släktträd på olika tjänster.

Jag kommer att jämföra tre tjänster, som jag själv använder och därför vet lite om. Det är Ancestry, GeneaNet och MyHeritage. Alla tre ger möjlighet att både ladda ned en GEDCOM-fil från ditt vanliga släktforskningsprogram som utgångspunkt och att bygga sitt träd on-line genom att mata in person för person. Detta innebär att samtliga tre program kan användas för att inom familjen eller släkten bygga gemensamma släktträd. Min personliga uppfattning är emellertid att varje seriös släktforskare bör bygga sina släktträd på sin egen dator och sedan ladda upp materialet med hjälp av en GEDCOM-fil till allmänt beskådande först när det är kontrollerat och korrekt.
Av det skälet anser jag det vara mycket viktigt hur uppgradering av trädet fungerar på de tre tjänsterna.

Nu haltar jämförelsen lite mellan de här tre programmen. GeneaNet och MyHeritage är huvudsakligen program för att bygga släktträd med tillhörande uppgifter, knyta kontakter mellan forskare och byta uppgifter med varandra. Även om även Ancestry har en sådan funktion så är denna tjänst huvudsakligen en sökportal med ett stort antal associerade söktjänster som ställs till förfogande. Man kanske skulle kunna säga att för de två första tjänsterna är utbyte och presentation av privata släktuppgifter huvudsaken, medan för Ancestry är denna gratistjänst ett sätt att hänvisa användarna till uppgifter dom kan finna i Ancestrys alla söktjänster, vilka utgör företagets huvudverksamhet. I den här texten kommer jag emellertid bara att behandla de tre tjänsternas kvaliteter för att bygga släktträd.

En annan skillnad mellan de tre tjänsterna är att MyHeritage och Ancestry erbjuder gratisprogram för din dator som är synkroniserade med ditt släktträd på webben. Fördelen är att vissa funktioner förenklas vad gäller att hålla samma uppgifter aktuella på såväl datorn som på Internet, men för den som väljer ett annat släktforskningsprogram innebär det klara nackdelar när man använder dessa två tjänster.

MyHeritage tillåter att du gratis laddar upp träd med 250 personer, därefter får du köpa någon av deras betaltjänster. Nästa nivå heter Premium och då kan du ha 2500 personer i ditt träd och som PremiumPlusmedlem får du ha obegränsat stora träd. I samtliga abonnemang kan du ha flera träd så länge dom inte tillsammans överstiger gränsen för antalet personer.

Att ladda upp en GEDCOM-fil är enkelt. Det enda som gör mig lite osäker är att det inte finns någon "statustermometer" som talar om att programmet arbetar, men det gör det, men det tar lite tid. Du måste tänka på att ditt släktträd får samma namn som den GEDCOM-fil som du laddar upp, men det kan du ändra senare om du vill.

Nu är huvudtanken i MyHeritage att du laddar upp en GEDCOM i början av ditt abonnemang och underhåller ditt träd on-line genom inmatningar person för person, kanske tillsamman med familj och släkt. Detta fungerar utmärkt. Alternativet är att du använder Family-Tree-Builder, men det alternativet passar ju inte alla.

I mitt fall försöker jag ladda upp de senaste uppgifterna från mitt DISGEN-träd minst en gång per månad. Jag brukar ge GEDCOM-filerna namn enligt principen DEC_2011.ged etc. Det här fungerar olika på de tre tjänsterna.

Om jag nu vill uppdatera mitt träd med hjälp av en GEDCOM på MyHeritage så måste jag lägga upp ett nytt träd, som får namn efter den senaste GEDCOM-filen jag använde. Lämpligen bör jag då radera det gamla inaktuella trädet och sedan döpa om det nya trädet till samma namn som den gamla för att andra som läser mitt träd skall känna igen sig. Vad jag förstår tar det också lite tid innan MyHeritage behandlat det nya trädet så det kan jämföras med hjälp av funktionen SmartMatches. Vad som under tiden händer med dom som var medlemmar i mitt gamla träd vet jag inte. Vad jag däremot vet är att jag förlorar alla porträtt och andra länkade dokument, som jag lagt in i mitt gamla träd on-line, eftersom MyHeritage ju betraktar mitt uppgraderade släktträd som ett nytt släktträd, som inte har något att göra med den tidigare versionen.

GeneaNet tillåter mig att ha hur många personer som helst i mitt släktträd i sitt gratisabonnemang. Att starta ett träd är enkelt och följer samma procedur som uppdatering. Att uppdatera sitt släktträd i GeneaNet är även det enkelt. Man har två val - det ena är att byta ut det gamla trädet mot det nya uppdaterade, det andra är att lägga till en gren till sitt släktträd. GeneaNet anser att man bara bör använda det andra alternativet i nödfall, då man då måste lägga ihop grenarna senare. Processen visas tydligt på en "termometer" och den går snabbt. När trädet är på plats får du frågan om du vill indexera trädet, dvs. göra det sökbar för andra. Även denna process går snabbt. En bra sak är att alla porträtt och annat som länkats till personer i ditt släktträd behåller sin plats så länge du inte ändrat personernas namn för då blir programmet lite förvillat och du får fixa till det manuellt. Om man huvudsakligen bedriver sin släktforskning med hjälp av ett program på sin dator så behöver man bara byta ut sitt träd på GeneaNet genom att ladda upp en GEDCOM med rimliga intervaller och allt sköter sig automatiskt. Namngivningen av ditt träd på GeneaNet följer ditt användarnamn, varför du måste skapa ett nytt gratismedlemskap under ett annat användarnamn om du vill ha flera träd. Även i GeneaNet kan du bygga på ditt träd on-line tillsammans med andra. Sådana tillägg av personer går emellertid förlorade, liksom i övriga tjänster, om du laddar upp en ny GEDCOM-fil som inte innehåller dessa nya personer.

Ancestry låter dig ladda upp obegränsat stora träd utan kostnad. Man har visserligen en gräns på 75 Mb, men det är väldigt generöst. Mitt träd på 13 000 personer är bara på knappt 4 Mb. Att starta ett träd med hjälp av en GEDCOM-fil är enkelt. Man får en fråga vad man vill kalla sitt träd och det behöver inte vara samma namn som GEDCOM-filen. Proceduren är ganska snabb och man får reda på hur långt processen fortskridit. Om man däremot vill uppdatera sitt träd så är proceduren följande. Även Ancestry startar ett helt nytt träd. Jag försökte vara klurig och gav det nya trädet samma namn som det gamla, men det resulterade bara i två träd med samma namn - ett gammalt och ett nytt. Tråkigt nog hade alla porträtt jag lagt in i det gamla trädet försvunnit i den uppdaterade versionen. Om man vill undvika förluster får man använda programmet Family Tree Maker, som är gratis, men på engelska.

Sammanfattningsvis kan man konstatera följande: Eftersom ingen av de tre tjänsterna förmådde importera bildmaterial från min GEDCOM-fil som var genererad från DISGEN så är det väldigt viktigt för mig hur uppdateringarna fungerade utan förluster. Jag måste ju mata in exempelvis porträtt eller klipp ur husförhör direkt on-line, vilket är OK om jag inte förlorar dom vid nästa uppdatering. Vad jag förstår så måste man använda Ancestry's och MyHeritage egna datorprogram för att inte förlora gjorda on-lineinmatningar. Det är helt enkelt inte tänkt att man skall uppdatera med återkommande GEDCOM-filer i MyHeritage och Ancestry, men i GeneaNet funkar det enkelt.

Tillägg onsdag kväll: Ancestry meddelar att Family Tree Maker kostar 31,99 dollar och är inte gratis som jag påstod.
Tillägg torsdag före Jul: Jag har fått veta att även GeneaNet kan erbjuda ett gratis släktforskningsprogram, men det är lite annorlunda så det kräver en egen kria senare.
Tillägg 2013: Såväl FamilyTreeMaker som FamilyTreeBuilder är numera gratis och även FTM finns i svensk version.

Tillägg 2016 i januari: En del har hänt sedan denna text skrevs, och eftersom den är den i särklass mest lästa texten på min blogg så krävs en uppdatering, komplettering och sammanfattning.
- Fortfarande är det så att Geneanet är den enda tjänst som återkommande kan uppdateras från oberoende datorprogram som exempelvis MinSläkt, Disgen m.fl., utan förluster av redan länkade bilder och andra mediafiler. Geneanet har gjort omfattande förbättringar av sina sökfunktioner under 2015.
-  Återkommande uppdatering av MyHeritage kan göras utan förluster om man använder FamilyTreeBuilder.
- Ancestry har meddelat att man kommer att avveckla och sluta utvecklingen av sin motsvarighet FamilyTreeMaker. Användare kan emellertid använda sina befintliga programversioner fortsättningsvis.
- MyHeritage har slagits samman med tjänsten Geni, men båda existerar parallellt.
- Tillgång till vissa externa databaser  finns även, oftast mot avgift, på Geneanet och MyHeritage, men det är endast Ancestry som tillhandahåller svenska kyrkböcker, samt motsvarande material främst från USA. Bilder av kyrkböcker hos Ancestry är emellertid relativt svårlästa svartvita bilder från mormonfilmerna som dessutom inte har samma adresser som SVAR och ArkivDigital har, vilket kan ställa till besvär.

Läs även "Vad händer med mitt släktträd på Internet när jag avlider"

Varför jag bytte släktforskningsprogram

Jag älskade programmet MinSläkt. Det var bra grafik, bra rapporter, man fick bra överblick över släktskap och det fanns mängder av trevliga funktioner. Speciellt gillade jag funktionen att man kunde skriva in två namn och få reda på släktskapet mellan dem. Varför bytte jag då program för min släktforskning? Anledningen var rent praktisk. Om man vill göra sig nytta av såväl DISGEN som Genline är det mycket mer praktiskt att arbeta med Disgen i sin släktforskning eftersom de är sammankopplade så att man kan söka direkt från Disgen i såväl DISBYT som Genline via funktionen i DISPOS. Jag skall försöka förklara hur det går till fastän jag inte kan alla detaljer
.
När man använder Disgen kan man högerklicka på vilken person som helst och sedan välja om man vill söka i DISBYT eller DISPOS på Internet. Om man väljer DISBYT hittar man alla med samma namn och med något årtal gemensamt med sin egen ana. DISBYT söker bland alla uppgifter inlämnade av medlemmar i DIS. Har man tur så kan man hitta den person man söker och det kan hända att någon annan forskare funnit andra släktingar än man har gjort själv. Man bör emellertid vara försiktig med de uppgifter som finns i DISBYT eftersom de kan vara felaktiga och är det inte så sällan. Tro inte att de är riktiga för att flera forskare har samma uppgifter. Det finns en risk att man kopierar varandra och på så sätt sprids de felaktiga uppgifterna. Jag har alltid tagit för vana att föra in dessa uppgifter provisoriskt så till vida att jag skriver N.N. DISBYT som källa och kollar upp det senare. Mest nytta tycker jag man har av DISBYT när man skall arbeta med stamtavlor för någon ana långt tillbaka. Min egen ana kanske är en person som har fem syskon och jag har lagt ned arbete på att kontrollera min gren bakåt och framåt. Någon annan forskare kanske härstammar från ett av syskonen och har därför arbetat med ättlingarna till denna person. Genom DISBYT kan jag nu få en annan gren på släktträdet så jag får reda på mina femtonmänningar och något annat intressant. Jag måste erkänna att jag hittills inte arbetat så mycket med att kontrollera dessa parallella släktgrenar eftersom de dels inte är så centrala för mej, dels litar jag på att min släktforskarkollega kontrollerat sin egen släkt på ett tillfredsställande sätt. Skulle jag felaktigt få för mej att jag är fjortonmänning med en norsk elitskidåkare får jag väl leva med det tills jag hunnit så långt i min släktforskning.
Jag har också upptäckt att DISBYT är kopplad till andra databaser, exempelvis kan man ibland automatiskt finna personen i Släktdatas databas genom att klicka på deras länk.
Den andra sökningen man kan göra från Disgen är sökning i DISPOS på Internet. Det innebär att programmet i första hand söker efter födelsenoteringen för personen. I tabellrutan som kommer upp finns emellertid alla andra hänvisningar till Kyrkböcker och Folkräkningar som kommer i fråga. De här hänvisningarna är inmatade av DIS’ medlemmar så av naturliga skäl så är de inte alltid korrekta, men förvånansvärt ofta. Det fina med detta är att man inte själv behöver leta rätt på sidan i Genline så länge någon annan gjort det och kopplat ihop det på rätt sätt i DISPOS. Ibland är det helt oumbärligt. Exempelvis kan det genom förändrade sockenindelningar hända att kyrkböckerna för en viss socken för en viss tid inte går att hitta eftersom den ligger under en grannsocken. Ibland har man också lagt in födda eller döda bland andra uppgifter men inte redovisat det i rubriken till boken. Då måste man ha god lokalkännedom eller ha tur om man skall hitta rätt. Med DISPOS ordnar det sig ofta av sig själv.
Både MinSläkt och Disgen är mycket välgjorda släktforskningsprogram och likaså Holger men det har jag ingen stor erfarenhet av. Ett annat släktforskarprogram som imponerade på mej var FamilyTree Maker.
Om jag finge önska mej något skulle det vara en kombination av Disgen och MinSläkt. Disgens grafiska rapporter är som jag ser det totalt oanvändbara medan de som genereras från MinSläkt är helt fantastiska. Skall det vara så omöjligt att klara av det i ett så avancerat program som Disgen? En funktion som jag önskar mer än allt annat i Disgen är att man skulle kunna färgmarkera provisoriska och slutgiltiga poster. På så sätt skulle man direkt i en antavla eller en stamtavla kunna se hur långt man har kommit. Kanske till och med flera färgkoder eller ikoner skulle vara bra så man kan se vilka poster som är provisoriska, vilka som har kollade källor och vilka som man har lagt in rätt ortskoordinater för eller något annat man tänkt göra i framtiden. Hoppas någon av programutvecklarna läser detta. Jag såg föresten att Sveriges släktforskarförbund i Göteborg skall ha genomgång av alternativa släktforskarprogram 15/2 och 8/3. Kul!