VERKTYGSLÅDANS HUVUDFACK 1 - Avsnitt 6
VERKTYGSLÅDANS OLIKA FACK
Fack 1 är viktigast och innehåller redskap som utgör grunden för din släktforskning. De redskap som gör att du kommer åt alla officiella originalarkiv som du behöver för att släktforska. För enkelhetens skull kan vi kalla det för KYRKBÖCKER.
I sidofack 1A finns också lite redskap som gör att du kan ta del av visst material som andra har sammanställt grundat på de officiella originalarkiven - vi kan kalla det för DATABASER.
I sidofack 1B finns lite grannlaga prylar som du skall vara försiktig med eftersom de kräver lite erfarenhet och kunskap för att använda - vi kallar det för SLÄKTUTREDNINGAR.
Fack 2 innehåller de redskap som du behöver för att registrera, dokumentera, systematisera och underhålla din släktforskning - vi kallar det SLÄKTFORSKNINGSPROGRAM.
Fack 3 innehåller lite specialverktyg som du behöver så småningom för att presentera din forskning, för att dela med dig till andra forskare och släktingar samt för att kommunicera med andra som delar ditt intresse - vi kallar dessa redskap för ANBYTARPROGRAM och SLÄKTBOKSPROGRAM.
Man bör vara observant på att man ibland kan finna flera av de här redskapen på samma ställe och i samma tjänst, men det är viktigt att som forskare kunna skilja på dessa funktioner så man använder dom rätt. Ofta är en tjänst bra på en sak, men sämre på de andra. Då måste man söka sig till olika tjänster för att komma åt de bästa verktygen.
Det bör också sägas att den här kursen helt bejakar användning av datorn i släktforskningen.
Fack 1 - KYRKBÖCKERNA
Kyrkböckerna är en original- eller förstahandskälla och innehåller mängder av uppgifter om våra förfäder och skall att utgöra vår huvudsakliga och viktigaste källa för vår forskning. Kyrkböckerna är också att betrakta som ganska tillförlitliga källor. Av flera skäl är inte allt som står där helt korrekt, men det finns inget, utom en tidsmaskin, som kan ta oss närmare sanningen. Vi måste således söka bekräftelse i och kunna hänvisa till kyrkboksmaterialet innan vi för in en ana i vårt släktträd. Om vi kan göra det uppfyller vi grundläggande krav på seriös forskning. Kyrkböckerna består av ett antal olika handlingar som beskrivs nedan.
Kyrkboksvolymerna markeras med olika bokstäver. AI:1 osv. betecknar husförhörslängder. Födelse-, dop- och vigselböcker finner man oftast under bokstaven C och in-och utflyttningslängder under B. Detta är emellertid inte konsekvent utan andra bokstäver kan förekomma, som E, F och H för dessa och andra handlingar. AI:n betecknar emellertid alltid husförhörslängder.
I födelse- och dopböckerna kan man läsa när en person är född och/eller döpt. Man får veta vem fadern var och oftast också moderns namn och ibland hur gammal modern var vid nedkomsten. Ibland står det vilken by eller gård föräldrarna bodde i och kanske också vad prästen som förrättade dopet hette. Det finns också ett antal dopvittnen angivna som kan ge viktig information. När det gäller en persons födelse är dessa böcker mer tillförlitliga än andra volymer av Kyrkböckerna. Även vad gäller den föddes namn bör man följa det som står här.
I död- och begravningsböckerna får man naturligtvis veta när en person avled och när han/hon begravdes. En del dödsnotiser kan innehålla hela biografier, men oftast är de mer kortfattade. Vad man ofta kan utläsa är emellertid när personen är född, på dagen hur gammal han/hon var vid dödsfallet samt dödsorsaken. Ibland får man veta om personen levt ett tadelfritt liv, vem han/hon var gift med, hur många barn som fanns och hur många av dem som var i livet vid dödsfallet. När det gäller en persons dödsdag är denna handling mer tillförlitlig än övriga volymer i Kyrkböckerna. Om födelsenotis inte finns kan man med hjälp av dödsnotisen ofta räkna fram födelsedagen.
Lysnings- och vigselböckerna innehåller för det mesta endast de två inblandade parternas namn och mannens sysselsättning. Ibland finns emellertid uppgifter om vem som var brudens förmyndare och således överlämnade henne i makens vård, samt hemgift. Man kan ibland också få veta vilken by de båda kom från.
Husförhören är kanske den viktigaste källan till kunskap om våra förfäder. Oftast höll prästen husförhör årligen med varje hushåll i socknen och dokumenterade detta i husförhörslängden. Det som för prästen var det väsentliga dvs. huruvida sockenborna hade erforderlig kunskap om Luthers katekes och huruvida de förstod de väsentliga delarna av salighetsläran finns antecknat. Detta är inte det vi är mest intresserade av, men där finns också mycket annat. Detaljer om Husförhören kan du läsa här.
I husförhöret finns varje individ inskriven by för by och gård för gård. Där kan man läsa sig till faderns och moderns namn, var och när de föddes och när de gifte sig. Samtliga barn finns nedtecknade med födelsedata och födelseort. In- och utflyttning till socknen samt flyttning inom socknen finns ofta noterat. Man ser namnet på de drängar och pigor som fanns på gården, samt noteringar om vaccinationer och sådant som avvek från det normala. Husförhören ger en helhetsbild av familjen, men om uppgifterna där skiljer sig från de i födelse- och dop, samt död- och begravningsböcker bör de senare gälla. Namn på personer kan variera från husförhör till husförhör.
In- och utflyttningslängder berättar för oss när en person flyttar in eller ut ur socknen. Konfirmationslängder berättar om dem som konfirmerats och kyrkans räkenskaper ger oss uppgifter om gåvor och avgifter som betalats av enskilda personer till kyrkan vid dop, kyrktagningar och annat.
Fack 1 - KYRKBÖCKERNA
Kyrkböckerna är en original- eller förstahandskälla och innehåller mängder av uppgifter om våra förfäder och skall att utgöra vår huvudsakliga och viktigaste källa för vår forskning. Kyrkböckerna är också att betrakta som ganska tillförlitliga källor. Av flera skäl är inte allt som står där helt korrekt, men det finns inget, utom en tidsmaskin, som kan ta oss närmare sanningen. Vi måste således söka bekräftelse i och kunna hänvisa till kyrkboksmaterialet innan vi för in en ana i vårt släktträd. Om vi kan göra det uppfyller vi grundläggande krav på seriös forskning. Kyrkböckerna består av ett antal olika handlingar som beskrivs nedan.
Kyrkboksvolymerna markeras med olika bokstäver. AI:1 osv. betecknar husförhörslängder. Födelse-, dop- och vigselböcker finner man oftast under bokstaven C och in-och utflyttningslängder under B. Detta är emellertid inte konsekvent utan andra bokstäver kan förekomma, som E, F och H för dessa och andra handlingar. AI:n betecknar emellertid alltid husförhörslängder.
I födelse- och dopböckerna kan man läsa när en person är född och/eller döpt. Man får veta vem fadern var och oftast också moderns namn och ibland hur gammal modern var vid nedkomsten. Ibland står det vilken by eller gård föräldrarna bodde i och kanske också vad prästen som förrättade dopet hette. Det finns också ett antal dopvittnen angivna som kan ge viktig information. När det gäller en persons födelse är dessa böcker mer tillförlitliga än andra volymer av Kyrkböckerna. Även vad gäller den föddes namn bör man följa det som står här.
 |
| Utförlig dödnotis över Simon Andersson Skragge, Edet, Skillingmark. ArkivDigital [1] |
I död- och begravningsböckerna får man naturligtvis veta när en person avled och när han/hon begravdes. En del dödsnotiser kan innehålla hela biografier, men oftast är de mer kortfattade. Vad man ofta kan utläsa är emellertid när personen är född, på dagen hur gammal han/hon var vid dödsfallet samt dödsorsaken. Ibland får man veta om personen levt ett tadelfritt liv, vem han/hon var gift med, hur många barn som fanns och hur många av dem som var i livet vid dödsfallet. När det gäller en persons dödsdag är denna handling mer tillförlitlig än övriga volymer i Kyrkböckerna. Om födelsenotis inte finns kan man med hjälp av dödsnotisen ofta räkna fram födelsedagen.
Lysnings- och vigselböckerna innehåller för det mesta endast de två inblandade parternas namn och mannens sysselsättning. Ibland finns emellertid uppgifter om vem som var brudens förmyndare och således överlämnade henne i makens vård, samt hemgift. Man kan ibland också få veta vilken by de båda kom från.
Husförhören är kanske den viktigaste källan till kunskap om våra förfäder. Oftast höll prästen husförhör årligen med varje hushåll i socknen och dokumenterade detta i husförhörslängden. Det som för prästen var det väsentliga dvs. huruvida sockenborna hade erforderlig kunskap om Luthers katekes och huruvida de förstod de väsentliga delarna av salighetsläran finns antecknat. Detta är inte det vi är mest intresserade av, men där finns också mycket annat. Detaljer om Husförhören kan du läsa här.
I husförhöret finns varje individ inskriven by för by och gård för gård. Där kan man läsa sig till faderns och moderns namn, var och när de föddes och när de gifte sig. Samtliga barn finns nedtecknade med födelsedata och födelseort. In- och utflyttning till socknen samt flyttning inom socknen finns ofta noterat. Man ser namnet på de drängar och pigor som fanns på gården, samt noteringar om vaccinationer och sådant som avvek från det normala. Husförhören ger en helhetsbild av familjen, men om uppgifterna där skiljer sig från de i födelse- och dop, samt död- och begravningsböcker bör de senare gälla. Namn på personer kan variera från husförhör till husförhör.
In- och utflyttningslängder berättar för oss när en person flyttar in eller ut ur socknen. Konfirmationslängder berättar om dem som konfirmerats och kyrkans räkenskaper ger oss uppgifter om gåvor och avgifter som betalats av enskilda personer till kyrkan vid dop, kyrktagningar och annat.
Bouppteckningar - ingår ofta i domböckerna, men få dokument säger så mycket om livet förr som bouppteckningarna. Det intressanta är att de förr ofta tog upp varenda sprucken kaffekopp så man får verkligen en inblick i familjens ekonomi. Många gånger får man också veta vilka arvingarna var och genom uppräkningen av skulder med borgenärens namn kan man hitta ytterligare släktskapsrelationer. ArkivDigital har fotograferat bouppteckningarna för många socknar.
Övriga handlingar som anses vara förstahandskällor är skattelängder, mantalslängder, domböcker, saköreslängder m.fl.
Händelserna är inte alltid införda i rätt ordning i födelse- och dödböckerna. Olika omständigheter kan ha gjort att man inte tog sig till kyrkan i samband med födseln eller någons död. En ovanligt kall vinter kan vara en orsak. Händelsen blir då inte införd förrän prästen får kännedom om den, eller när dopet, respektive begravningen sker. Jag har senare fått lära mig att uppgifterna ibland inte ens infördes i samband med tillfället utan att det skrevs ned på lösa lappar som skrevs in när tid gavs - ibland till och med av klockaren. Detta kan ibland förklara felaktigheter och sammanblandningar då både minnet och lapparna kan komma på avvägar.
Ett annat problem kan vara att du fått en födelseuppgift från ett husförhör och då har det blivit fel födelseår av någon anledning. Du letar således på fel år efter din ana.
En del präster förde in de "oäkta" barnen på särskild plats efter alla de "äkta" barnen.
I vissa böcker kombinerar man födelse-, vigsel- och dödsnotiser. I vilken ordning dessa står kan vara väldigt olika, så det kan vara svårt att hitta rätt. Ibland delas husförhören upp i flera volymer och numreringen är inte alltid logisk.
Ovanstående material tillhandahålls i Sverige mot avgift av några företag:
Ancestry/Genline tillhandahåller fotograferade bilder av kyrkboksmaterialet som grundar sig på de s.k. mormonfilmerna. Bilderna är svartvita.
Riksarkivet/SVAR tillhandahåller likaså bilder som har sitt ursprung i mormonfilmerna och är även de i svartvitt.
ArkivDigital tillhandahåller nyfotograferade bilder av originalkyrkböckerna i högupplöst färg.
Man bör observera att systematiken hos de tre leverantörerna skiljer sig något på grund av hur originalmaterialet man fotograferat varit organiserat. Referensen till en enskild sida i kyrkboksmaterialet kan därför skilja mellan leverantörerna. En källhänvisning från den ena tjänsten fungerar således inte självklart i en annan tjänst om den inte är utformad på ett visst sätt.
Samtliga tre leverantörerna erbjuder mycket mer än de avfotograferade kyrkböckerna så det kan vara lämpligt att använda mer än en tjänst om man har råd. Här kan du läsa en jämförelse av de tre.
En annan jämförelse mellan redskap kan du läsa här.
Jag har nyligen jämfört de vanligaste tjänsterna utifrån hur de behandlar materialet när kunden avlider. Fack 1A - DATABASER
Kyrkböckerna är skrivna för hand av prästen. Det förekommer emellertid numera flera databaser där kyrkböckerna har tolkats och skrivits av - detta kallas ofta indexering eftersom det gör materialet sökbart i en dator.
Folkräkningar
har genomförts regelbundet i Sverige. För vissa år finns de att tillgå på CD-skivor eller på Internet, som för åren 1880, 1890, 1900 och 1910 att tillgå i form av CD-skivor och är även tillgängliga på vissa tjänster. För den som forskar på nutida ättlingar finns liknande material för åren 1970, 1980 och 1990. Arkiv Digital tillhandahåller även material från 1950 och 1960 i sitt abonnemang. Det tillkommer nya databaser över befolkning då och då från de olika leverantörerna så man bör hålla sig underrättad.
SCB-materialet
är avskrifter av det officiella materialet och är bra att ha för tiden efter husförhören. Det finns tillgängligt bl.a. på Genline och SVAR.
Indexerade kyrkböcker
Många tjänster har indexerat delar av kyrkboksmaterialet för vissa perioder. Se emellertid upp - kvalitén på indexeringen är mycket ojämn och kan vara riktigt vilseledande i några fall.
Dödböcker på CD-skiva
Sveriges Släktforskarförbund har återkommande utgivit dödböcker på CD allt eftersom lagen har tillåtit. Senaste upplagan är 1860-2017. En än mer omfattande produkt är Begravda i Sverige där gravstenar inventerats av frivilliga och de äldsta härstammar från 1500-talet.
Genealogiska Föreningen
har databaser över familjenotiser från ett antal tidningar under 1700-1900-talen, samt databaser över inrikes pass.
Släktdata
Släktdata är en ideell förening med uppgiften att genom indexering göra så många svenska kyrkböcker som möjligt fritt tillgängliga för släktforskare.
Fack 1B - SLÄKTUTREDNINGAR och biografier
Släktutredningar
Dessa kan man finna på biblioteket, i olika släktforskningspublikationer och på Internet. De är endera skrivna utifrån en stamfader till en släkt eller för att beskriva någon känd persons anor. Tillförlitligheten av dessa publikationer beror helt på vem som skrivit dem och var och när de publicerats. Även om man finner en uppgift i en till synes tillförlitlig källa tryckt på ett känt förlag kan man inte alltid lita till uppgifterna. Skälet är att släktforskningen går framåt och nya källdokument hittas och kan tolkas med ny teknik, varför de gamla uppgifterna måste ifrågasättas. Dessutom finns en del äldre tryckta beställningsarbeten som närmast måste betraktas om sagor
Händelserna är inte alltid införda i rätt ordning i födelse- och dödböckerna. Olika omständigheter kan ha gjort att man inte tog sig till kyrkan i samband med födseln eller någons död. En ovanligt kall vinter kan vara en orsak. Händelsen blir då inte införd förrän prästen får kännedom om den, eller när dopet, respektive begravningen sker. Jag har senare fått lära mig att uppgifterna ibland inte ens infördes i samband med tillfället utan att det skrevs ned på lösa lappar som skrevs in när tid gavs - ibland till och med av klockaren. Detta kan ibland förklara felaktigheter och sammanblandningar då både minnet och lapparna kan komma på avvägar.
Ett annat problem kan vara att du fått en födelseuppgift från ett husförhör och då har det blivit fel födelseår av någon anledning. Du letar således på fel år efter din ana.
En del präster förde in de "oäkta" barnen på särskild plats efter alla de "äkta" barnen.
I vissa böcker kombinerar man födelse-, vigsel- och dödsnotiser. I vilken ordning dessa står kan vara väldigt olika, så det kan vara svårt att hitta rätt. Ibland delas husförhören upp i flera volymer och numreringen är inte alltid logisk.
Om du inte hittar din ana bör du därför söka åren före och efter där du tror det är. Sök också i slutet av boken. Vad gäller husförhör kan det vara klokt att titta några sidor bakåt och framåt från där du tror det skall vara om du inte hittar en person i "rätt" by.
Olika präster har olika system för husförhörsboken. I en del finns gårdsregister - ofta renskrivna på maskin. Det jag gillar bäst är där byarna är införda i bokstavsordning då det är lätta att hitta, men ofta läggs de in efter den geografiska väg som prästen tog mellan gårdarna och då är det bra att ha registren eller känna till bygden.
Olika präster har olika system för husförhörsboken. I en del finns gårdsregister - ofta renskrivna på maskin. Det jag gillar bäst är där byarna är införda i bokstavsordning då det är lätta att hitta, men ofta läggs de in efter den geografiska väg som prästen tog mellan gårdarna och då är det bra att ha registren eller känna till bygden.
Ovanstående material tillhandahålls i Sverige mot avgift av några företag:
Ancestry/Genline tillhandahåller fotograferade bilder av kyrkboksmaterialet som grundar sig på de s.k. mormonfilmerna. Bilderna är svartvita.
Riksarkivet/SVAR tillhandahåller likaså bilder som har sitt ursprung i mormonfilmerna och är även de i svartvitt.
ArkivDigital tillhandahåller nyfotograferade bilder av originalkyrkböckerna i högupplöst färg.
 |
| Exempel på bild från husförhör i Grangärde från ArkivDigital |
Man bör observera att systematiken hos de tre leverantörerna skiljer sig något på grund av hur originalmaterialet man fotograferat varit organiserat. Referensen till en enskild sida i kyrkboksmaterialet kan därför skilja mellan leverantörerna. En källhänvisning från den ena tjänsten fungerar således inte självklart i en annan tjänst om den inte är utformad på ett visst sätt.
Samtliga tre leverantörerna erbjuder mycket mer än de avfotograferade kyrkböckerna så det kan vara lämpligt att använda mer än en tjänst om man har råd. Här kan du läsa en jämförelse av de tre.
En annan jämförelse mellan redskap kan du läsa här.
Jag har nyligen jämfört de vanligaste tjänsterna utifrån hur de behandlar materialet när kunden avlider. Fack 1A - DATABASER
Kyrkböckerna är skrivna för hand av prästen. Det förekommer emellertid numera flera databaser där kyrkböckerna har tolkats och skrivits av - detta kallas ofta indexering eftersom det gör materialet sökbart i en dator.
Folkräkningar
har genomförts regelbundet i Sverige. För vissa år finns de att tillgå på CD-skivor eller på Internet, som för åren 1880, 1890, 1900 och 1910 att tillgå i form av CD-skivor och är även tillgängliga på vissa tjänster. För den som forskar på nutida ättlingar finns liknande material för åren 1970, 1980 och 1990. Arkiv Digital tillhandahåller även material från 1950 och 1960 i sitt abonnemang. Det tillkommer nya databaser över befolkning då och då från de olika leverantörerna så man bör hålla sig underrättad.
SCB-materialet
är avskrifter av det officiella materialet och är bra att ha för tiden efter husförhören. Det finns tillgängligt bl.a. på Genline och SVAR.
Indexerade kyrkböcker
Många tjänster har indexerat delar av kyrkboksmaterialet för vissa perioder. Se emellertid upp - kvalitén på indexeringen är mycket ojämn och kan vara riktigt vilseledande i några fall.
Dödböcker på CD-skiva
Sveriges Släktforskarförbund har återkommande utgivit dödböcker på CD allt eftersom lagen har tillåtit. Senaste upplagan är 1860-2017. En än mer omfattande produkt är Begravda i Sverige där gravstenar inventerats av frivilliga och de äldsta härstammar från 1500-talet.
Genealogiska Föreningen
har databaser över familjenotiser från ett antal tidningar under 1700-1900-talen, samt databaser över inrikes pass.
Släktdata
Släktdata är en ideell förening med uppgiften att genom indexering göra så många svenska kyrkböcker som möjligt fritt tillgängliga för släktforskare.
Fack 1B - SLÄKTUTREDNINGAR och biografier
Släktutredningar
Dessa kan man finna på biblioteket, i olika släktforskningspublikationer och på Internet. De är endera skrivna utifrån en stamfader till en släkt eller för att beskriva någon känd persons anor. Tillförlitligheten av dessa publikationer beror helt på vem som skrivit dem och var och när de publicerats. Även om man finner en uppgift i en till synes tillförlitlig källa tryckt på ett känt förlag kan man inte alltid lita till uppgifterna. Skälet är att släktforskningen går framåt och nya källdokument hittas och kan tolkas med ny teknik, varför de gamla uppgifterna måste ifrågasättas. Dessutom finns en del äldre tryckta beställningsarbeten som närmast måste betraktas om sagor
Google som källa
Internet flödar idag över av privata släktträd som är lätt tillgängliga. Vissa tjänster har som huvudinriktning att samla och publicera sådana. Dessa kan vara intressanta och värdefulla att ta del av för att komma vidare i sin släktforskning, men jag måste utfärda en skarp varning ändå. Man måste förhålla sig kritisk till dess innehåll. Man har inte en aning om vilken kunskap författaren har och därmed inte heller vilken kvalitet materialet har. Man måste alltid kontrollera själv i originalkällan för att försäkra sig om att det som står är riktigt. Om inte originalkällan är tillgänglig bör man söka litteratur skriven av professionella släktforskare i modern tid som kan verifiera uppgifterna.
Problemet är att om någon skriver in ett fel så kopierar andra detta fel utan att kontrollera riktigheten och på så sätt så sprids felet vida omkring bland oss släktforskare. Att en uppgift är ofta förekommande är således inget bevis på äkthet. Det finns en del riktigt dråpliga exempel på hur sådana fel spridits. Läs om den beryktade Hence Babelsfurt som såväl Torsten Berglund som Björn Isheden skrivit om [2].
Det finns emellertid en databas, som även den har problem med felaktigheter, men som har ett system som gör att man kan kontrollera kvalitén på en uppgift. DISBYT heter en tjänst som tillhör föreningen Datorstöd i släktforskningen – DIS. Liksom på så många andra ställen bidrar medlemmarna själva med materialet, men här klassas det sedan utifrån om uppgiften åtföljs av korrekta källhänvisningar eller inte. På så sätt kan man enkelt själv se om uppgiften har grund för sig och även kontrollera riktigheten direkt i kyrkböckerna.
 |
| Bild från Disbyt - stjärnorna betecknar kvalitet, boken länkar till rätt bild i Ancestry, SVAR och Arkiv Digital. |
Några viktiga exempel på i huvudsak tillförlitliga källor:
- Ett mycket omfattande verk är Riddarhusets sammanställning av svenska adliga familjer.
- De svenska stiften har sammanställt Herdaminnen som sträcker sig tillbaka till reformationen. Dessa innehåller biografier över svenska präster. Om flera upplagor finns bör den senaste användas.
- Äldre svenska frälsesläkter från Riddarhuset
- Norsk biografisk leksikon
- Svenskt biografisk lexikon - SBL - är en sammanställning av biografier över bemärkta personer och familjer i Sverige.
- Många yrkessammanslutningar har sammanställt medlemsmatriklar över sina medlemmar.
- Såväl utländska som svenska universitet började tidigt ge ut matriklar över sina studenter. Dessa kompletteras av de olika studentföreningarnas matriklar. I dessa finns ofta uppgifter om studentens familj.
Vad som händer om man inte följer ovanstående råd
Jag har nyligen börjat sona gamla synder från min nybörjartid, som du kan läsa om här.
LITE ÖVRIGT
Kyrktagning var en ceremoni där kvinnan, enligt 1686 års kyrkolag, återupptogs i den kyrkliga gemenskapen efter barnafödandet. Det upphörde 1948.
Läsa kyrkböcker
Om du vill prova dig fram lite bland de tjänster som finns så skall du passa på när det är gratis, vilket det är ibland hos de kommersiella aktörerna. Dessutom har man specialpris då och då. Du får även rabatt om du är medlem i en Släktforskarförening.
Om du vill prova dig fram lite bland de tjänster som finns så skall du passa på när det är gratis, vilket det är ibland hos de kommersiella aktörerna. Dessutom har man specialpris då och då. Du får även rabatt om du är medlem i en Släktforskarförening.
EXTRALÄSNING
Prästernas handstil kan vara knepig
Du kan också läsa om mina problem i början - ja nu med faktiskt - att tyda gammal handstil. Det var när jag sökte efter en person som du kommer att få veta mer om senare.
Husförhören får man se upp med
Här beskriver jag hur jag insåg att Husförhören (Hfl) inte alltid var att lita på. Läs på Släktforskning för noviser.
Jag berättar om min första kontakt med bouppteckningar i "Bouppteckningar ger en bild av livet förr"
Vinjettbilden ovan föreställer den pedagogiska målningen av helvetets fasor som är målat över orgelläktaren i Järnboås kyrka (T). Detta var det minne kyrkobesökare och konfirmander fick bära med sig när man lämnade kyrkan. Målningen är från 1745 och målades över 1795 och återupptäcktes vid restaurering 1959. Läs gärna om en resa i trakterna.
Noter
1. Denna dödsnotis var upphov till en anmärkningsvärd kollektiv forskarinsats. Läs - http://slaktforskning.blogspot.fr/2013/05/en-ny-gren-av-slakten-skragge.html samt länkade texter
2. Torsten Berglund och Björn Isheden är erfarna släktforskare som har en riklig publicering, främst om släkter i Dalarna.
Inlägg
En fråga. Du skriver om CD-skivorna Sveriges befolkning och nämner i texten ovan att den finns för året 1910. Jag har letat i Rötters bokhandel, men kan inte finna att den finns att köpa där. Finns den någon annanstans att få tag på?
SvaraRaderaTack Eva för ditt påpekande - Folkräkningen 1910 finns hos Riksarkivet, med där behöver man abonnemang.
SvaraRadera