DE FÖRSTA STEGEN - Avsnitt 5

Tolvsbörd, Järnboås (T) - sent 40-tal

NÅGRA VANLIGA NYBÖRJARFÄLLOR

Jag skulle nog kunna räkna upp både de sju dödssynderna och tio budord för släktforskning, men jag skall till en början nöja mig med fyra uppmaningar:

Börja inte leta efter din släkt med hjälp av Google eller andra anbytartjänster på Internet och notera inte dina rön med hemmagjorda noteringsmetoder. Skaffa dig tillgång till kyrkböckerna och skaffa ett släktforskningsprogram. Tids nog, när du lärt dig grunderna, är du mogen att bedöma riktigheten av det du hittar på Internet.
OBS! Med släktforskningsprogram menar jag ett privat program på den egna datorn som endast du har tillgång till. Om du väljer tjänster som Ancestry eller MyHeritage bör du således skaffa deras gratis släktforskningsprogram som heter FamilyTreeMaker och FamilyTreeBuilder såvida du inte väljer ett fristående program som Disgen eller MinSläkt. Mer om detta i senare avsnitt.

Leta inte efter adelsmän och kungligheter i första hand. Det är väldigt stor risk att du hittar dem där de inte finns. Att bestämma sig för vad man vill komma fram till innan man börjar sin forskning kan lätt leda till att man bara ser de tecken som pekar i den önskade riktningen. 

Bli inte släktsamlare. Det är väldigt lätt att man drivs av önskan att komma så långt tillbaka i tiden som möjligt och att samla på sig så många släktingar som det bara går. Om du tycker att mängden släktingar du har i din databas och hur långt tillbaka du lyckats komma är bevis på din skicklighet, eller din släkts betydelse, så är det mycket lätt att det går ut över kvalitén i din forskning. Om du har den inställningen kan du på Internet hitta antavlor som leder ända tillbaka till hunnen Attila och Karl den Store. Det förekom, främst i äldre tider, beställningsforskning som ”bevisade” att konungar, politiker och andra betydande personer hade stamtavlor som var politiskt korrekta och åtrådda vid den tiden. Speciellt Europas kunga- och adelsfamiljer skaffade sig ibland ”bevis” på att de härstammade från både Adam, Jungfru Maria, hunnen Attila, Karl den Store och Guden Oden. En del sådana släkttavlor kan man fortfarande se spår av i privata släktutredningar på Internet. 

Var noga med att ange källor. Ditt arbete kommer att vara i det närmaste värdelöst som forskning betraktat om du inte på ett korrekt sätt anger var du har funnit de uppgifter du har fört in i din databas. Huvudprincipen är att vem som helst i efterhand skall kunna gå tillbaka till samma källa som du använt och där kontrollera att du har uppfattat det som står där på ett riktigt sätt eller värdera huruvida källan kan anses vara tillförlitlig. I linje med det skall du aldrig lita på en uppgift som inte åtföljs av en källhänvisning som, åtminstone teoretisk sett, kan kontrolleras.

Hur man anger källor återkommer vi till senare.

Madame Roland (1754-1793)

• "Att vilja glänsa genom sina förfäder är som att söka frukter i rötterna när man borde hitta dem i grenarna."

/Lånat från GeneaNet/

UPPGIFT: Fundera ärligt på om du riskerar att bryta mot just dom här fyra reglerna om du börjar med släktforskning.

GRÄV DÄR DU STÅR

Jag vet att du är oerhört ivrig att få sätta dig vid datorn och leta efter grevar och baroner och dödsdömda fångar från 1500-talet, eller varför inte farfars far som ingen vet vem han var, men först måste du ta reda på så mycket du kan om den närmaste historien. Jag tror att de flesta som börjat med släktforskning har gjort misstaget att inte dokumentera det som ligger närmast i tiden. Innan man vet ordet av är det för sent. Den gamla släktingen har avlidit, vinden har röjts och med den har alla gamla "värdelösa" brev och fotografier försvunnit för att inte tala om alla minnen som bokstavligen gått i graven med gamla moster Märta.

Myndighetsarkiv
Sverige var mycket tidigt med att införa offentliga register över befolkningen. Redan 1628 infördes mantalslängder och i Linköpings stift föreskrevs kyrkobokföring 1633. 1686 blev det lag på att alla präster skulle föra kyrkböcker över församlingen. Just kyrkböckerna är den främsta källan till kunskap om våra förfäder. Andra officiella källor är folkräkningar, skattelängder, domböcker, mantalslängder, militära rullor, bouppteckningar, Ålvsborgs lösen m.fl. Intressanta är också herdaminnen som är biografier över svenska präster, universitetens matriklar mm. De professionella släktforskarna går ofta direkt in i arkiven och tolkar gamla handskrifter, brev, avtal, köpehandlingar och bouppteckningar för att lära sig mer om levnadsförhållanden och släktskapsförhållanden. Mycket av detta material finns idag digitaliserat och kan nås via Riksarkivet och ArkivDigital.

Intervjuer
Det första du måste göra som släktforskare är att söka upp alla dina gamla släktingar. Bjud gärna på en god middag och till kaffet kan ni börja prata om minnen från gamla tider. Låt gamla moster Ester berätta om sitt liv. Försök att få reda på så mycket som möjligt om de tidigare generationerna, skrönor eller fakta spelar inledningsvis inte så stor roll. Det viktiga är att vaska fram det som är tidstypiskt. Du måste ändå kontrollera alla uppgifters rimlighet senare. Ha en liten frågelista diskret i bakfickan. När var farfar född? Var? Vad hette hans föräldrar? Vad gjorde dom? Vad hette hans syskon och deras barn och vem gifte dom sig med? Målet måste vara att få veta så mycket som möjligt om släkten under 1900-talet och gärna en bit in på 1800-talet.

Den nära tiden
Den svåraste biten för oss släktforskare är ofta att ta reda på släkten under 1900-talet och i nutid. Skälet till detta är flera. Personuppgiftslagen (PUL) och Offentlighets- och sekretesslagen är två viktiga orsaker. Ett annat är att det är svårt att leta fram uppgifter från den första halvan av 1900-talet. Det börjar bli bättre med detta tack vare ansträngningar från flera håll att göra registren sökbara, men fortfarande är det svårt. Det är således oerhört viktigt att dokumentera den kunskap som finns bland levande personer. Be att få spela in samtalet. Ibland fälls nämligen kommentarer som man inte förstår vikten av förrän långt senare.

Bilder
Det kan inte nog betonas hur viktigt det är att spara gamla fotografier. Inte bara bilder av personer utan även av byggnader, miljöer och situationer. Spara även sådant som du inte har en aning om vad det föreställer. Det kanske visar sig senare att det är något du saknade, men inte förstod vikten av, eller det kan vara viktigt för en annan släktforskare.


Brev
Brev är en annan guldgruva. Det kan vara brev mellan släktingar, vänner eller till kärestan. Sådana brev kan lösa gåtan om oäkta barns ursprung eller släktskapsförhållanden som tidigare varit okända. Om inte annat så ger det en autentisk tidsfärg åt din släktforskning.

Tidningar och klipp
Gamla tidningar och tidningsurklipp är viktiga. Det finns ofta en anledning till att någon sparar en tidning eller ett urklipp. Du kanske inte förstår det nu men en dag blir det den lilla biten som får puzzlet att blir fullständigt. Min egen okände farfar hade, i ett litet skrin på vinden, samlat klipp från min farmors vigsel, bilder av henne i tjugoårsåldern och noteringar om min fars placering i fosterhem. Allt detta väl gömt för hans nuvarande familj. Efter hans död blev detta tydliga bevis som min fars halvsyskon kunde överlämna till min far som bevis på att han inte var bortglömd av sin okände far. Detta var naturligtvis en oerhörd upplevelse för min far, som under 75 år av sitt liv varit ovetande om sitt ursprung. Det var också grunden till att jag, till honom på hans 80-årsdag, kunde överlämna en släktbok med 2000 anor.

Men återigen figurerar den ypperlige läraren verkligheten. Sju år efter att jag ursprungligen skrev den här texten inser jag genom DNA-test att den farfar som samlat klipp om min far varken var min farfar eller att hans livslånga sorg över en förlorad son var annat än en chimär, men det vet ni ju redan vid det här laget.

Genealogiska Föreningen har sammanställt ett stort klipparkiv som är tillgängligt på Internet. Det finns en mängd klipparkiv samlade av hembygdsföreningar eller andra organisationer, men tråkigt nog är de flesta inte digitaliserade utan måste läsas på plats. Sök på Internet efter de som rör din forskning och avtala besök.

På bloggen Släktforskning för noviser finns mängder av länkar till både bildarkiv och till tjänster som lagt ut gamla tidningsklipp på Internet

Prylar
Man glömmer ofta att olika saker i ett gammalt hem kan berätta sin historia. Fråga de gamla släktingarna om de har några minnessaker från svunna generationer. Det kan vara bilder eller vävnader som framställts av äldre släktingar. Inte sällan gavs fästmansgåvor som ibland var förfärdigade för hand av den förälskade ynglingen eller åtminstone valda med stor omsorg. Sådana saker berättar om färdigheter och talanger hos personerna och ger en mer fullständig bild av deras liv. Ofta finns också inskriptioner tillsammans med sådana gåvor.

Läs på och besök
Du kanske inte bor där din släkt kommer ifrån. Försök då att läsa på om dina anors hemtrakter. Även skönlitteratur kan vara av värde. Det underlättar väldigt mycket om du kan geografin och traktens historia - besök gärna trakten. Om det finns en släktforskarförening där dina anor verkade - gå med i den på distans.

LITE UNDERHÅLLANDE OCH NYTTIG LÄSNING

Några exempel på släkthistorier
Här nedan finner du några historier som berättats för mig av äldre släktingar. Läs och begrunda och framför allt lär dig att man måste förhålla sig kritisk och vara ytterst noggrann i sin uppföljning när man undersöker riktigheten av berättelser om sin släkt.

Min frus "kungliga" anor?
Det har alltid cirkulerat en historia inom min frus familj, som hon och jag har förhållit oss mycket avvaktande till, men som jag fann intressant att reda ut när jag började med släktforskning. Läs här om Fredrik Bernhard Lustig - "prins av blodet"
Oäkta barn kan vara ett elände - historien om Fredrik Bernhard Lustig och hans kungliga anor
Oäkta barn kan vara spännande - fortsättningen på historien

Ytterligare en "prins" dyker upp?
Av en händelse snubblade jag över en familjehistoria på min farfars sida som också handlade om en förment prins. Läs har familjehistorien om Kolarsonen från norrbärke som kanske var en prins.

Min mors minnen från barn- och ungdomen
 Minnen från min barn- och ungdom i Norra By
Fortsättning - Kriget kommer

Min fars minnen från barn- och ungdomen
Järnboås - ett tidsdokument med början i 20-talet

Min mor har skrivit ned ovanstående minnen för hand och jag har sedan skrivit rent dom. Med stigande ålder har emellertid hennes handstil blivit något darrig så hon har nu fått ett lättanvänt fickminne av mig, som hon kan tala in berättelser på när hon känner för det.

EN YTTERLIGARE UPPGIFT: Skaffa ”bandspelare” och noteringsblock och börja intervjua släkten. Tag på dig arbetskläder och skyddsmask och ge dig i kast med dom dammiga lådorna på vinden. Be att få titta i alla mormors gömmor. Skriv ned små historier om dina släktingars liv eller be dom skriva själv om dom vill.

En lite annorlunda frågelista saxad från Släktdata:

12 frågor som kanske kan sätta igång berättandet:

1. Berätta om hur ditt barndomshem såg ut
2. Vilka var dina favoritämnen i skolan?
3. Vilket var ditt första jobb?
4. Vilket var ditt första jobb, och gjorde du med din din första lön?
5. Vad gjorde du den dagen Olof Palme mördades? (Eller annan lämplig händelse, t.ex när John F Kennedy mördades, den första månlandningen, när regalskeppet Wasa bärgades, när Berlinmuren föll, när andra världskriget tog slut)
6. Vilket är det första TV-program/radioprogram du minns?
7. Vet du hur dina föräldrar träffades?
8. Vilken är den äldsta släkting du minns och vad kommer du ihåg om honom/henne?
9. Hur firade ni jul i din barndom?
10. Vilket är det svåraste beslut du har tagit i ditt liv?
11. Fanns det några speciella saker i ditt barndomshem som du kan berätta om? Finns några kvar?
12. Vilka är dina hjältar?

Bilder ur gömmorna
Får jag presentera Carl Johan G. som du kommer att få stifta nära bekantskap med i kursen. Här är några bilder på hans familj, deras hem och honom själv.

NÄSTA KURSAVSNITT