Nu byter jag släktforskningsprogram - och ändå inte, feg som jag är

  

Nu tror jag att mitt virrande efter ett nytt släktforskningsprogram kanske har nått sin ände. För de som inte läst om mitt gnäll under lång tid skall jag sammanfatta.

Situationen är denna:

• Jag har över 14 000 poster i min databas som ligger på Disgen
• Att ha allt material i första hand på min egen dator är ett oeftergivligt krav. Jag söker således ett nytt s.k. off-lineprogram.
• Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt träd till släktingar och andra intresserade på Internet – en s.k. on-linetjänst. 
• Jag har testat såväl Geni, som Ancestry och MyHeritage som alternativa on-lineprogram.
• Jag använder ett fristående program TCGR – The Complete Genealogy Reporter - för att framställa släktböcker
• Stora delar av mitt tidiga material har källhänvisningar från Genline – det moderna materialet från ArkivDigital. De två tjänsternas hänvisningar till kyrkböckerna överensstämmer inte.

Mitt problem är följande:
Jag vill byta till ett modernare program än Disgen. Detta särskilt som mycket talar för att Disgen varken har kompetens eller ekonomisk kraft att inte ytterligare halka efter i utvecklingen. Utvecklingen av programmet är helt beroende av frivilliga insatser och grundstommen är gjord med uråldriga metoder och resurser. Ju längre jag väntar desto svårare blir det att byta.

Det har visat sig oerhört svårt att överföra mina data från Disgen till något annat program på grund av ofullkomligheter i Gedcomexporten.

Jag har kommit fram till följande val efter lång tid av tester:

Family Tree Maker

Mitt nya program heter Family Tree Maker - FTM. Under en tid testade jag den svenska gratisversionen och gillade den, men insåg att den engelska fullversionen gav så oerhört mycket mer. Att den är på engelska påverkar endast rapporterna, men eftersom jag ändå använder TCGR för släktböcker och GeneaNet för övriga rapporter krävdes bara att FTM kunde exportera en Gedcom som förstås av dessa två tjänster. FTM är ju Ancestrys off-lineprogram, men jag avser att köra det som fristående program på min dator och inte automatiskt synkronisera det med Ancestry.

GeneaNet

Min on-linetjänst är fortfarande GeneaNet. Skälet är dels vanan, dels att jag tilltalas av programmets funktioner, dess policy samt att det inte försöker ta över min släktforskning, varken ägandet, funktionaliteten eller dess innehåll. I princip kan jag göra allt som konkurrenterna erbjuder, men jag får välja själv. En avgörande sak är att matchningar bara görs på de namn och familjer jag själv väljer. Jag slipper således dessa hundratals förslag som jag inte bett om. Den avgörande egenskapen är emellertid att jag kan uppdatera mitt träd från mitt off-lineprogram hur ofta jag vill utan att gamla data och länkar förstörs i GeneaNet-trädet.

The Complete Genealogy Reporter

Mitt släktboksprogram är fortfarande TCGR, som visserligen kan vara lite komplicerat att ställa in som man vill ha sina böcker, men som i gengäld är kraftfullt och ger utmärkta resultat efter lite jobb. Man kan dessutom välja bland mängder av språk.

Min huvudsakliga söktjänst är fortfarande ArkivDigital, trots att jag har tillgång till Genlinematerialet genom Ancestry. Förutom kvalitet på bilderna är källhänvisningarna det huvudsakliga skälet till mitt val. Genline/Ancestrys källor överensstämmer inte med NAD – Nationella Arkivdatabasen – som är den enda rimligt hållbara källhänvisningen till svenskt kyrkboksmaterial. 

Hur jag gjorde
Jag fick exportera en Gedcomfil från Disgen till GeneaNet och därefter skapade jag en Gedcom i GeneaNet, som jag sedan kunde exportera till FTM. Direkt överföring från Disgen till FTM funkade inte – jag tappade de flesta källorna. Gedcomfiler från FTM till GeneaNet fungerar bra, liksom från FTM till TCGR.

Strul jag får leva med
Jag kan bara importera mitt träd till FTM en gång om jag inte vill skriva över mitt föregående träd. Funktionen ”slå samman” tänker jag inte lita på av erfarenhet.

Eftersom jag vill byta alla gamla källor som hänvisar till Genline mot referens till ArkivDigital/NAD innebär det en massa arbete framgent i FTM. Jag kommer inledningsvis att nöja mig med att byta källor för mina anor - anättlingar får vänta.

Jag måste manuellt skilja alla par som Disgen "släpat till prästen" utan deras egen medgivande. Disgen kan nämligen inte exportera annat än giftermål för par i sin Gedcom-fil även om man skriver in något annat i programmet.

Inte heller förstår alla program Disgens * som visar tilltalsnamn. Andra program väljer, i brist på förståelig kod, första namnet som tilltalsnamn. Jag får där redigera Gedcom-koden manuellt vid export till TCGR. Det är speciellt viktigt för den person som valts som proband i släktboken. Jag uppskattar exempelvis inte att varje post i min släktbok lyder som: ”Karl Johan Jansson Granath (Tommys farmors far)”. Att bli kallad Tommy 14 000 gånger är ingen höjdare när man heter ”Tommy Jan Åke” och kallas Jan alternativt Jan Åke.

Ett problem vid överföringen var också de bilder jag matat in i Disgen. De följer snällt med när jag överför direkt från Disgen till FTM, men jag förlorar nästan alla källor. När jag gör överföringen Digen>GeneaNet>FTM förlorar jag å andra sidan länkarna till bilderna. Jag får således länka om alla bilder i FTM, vilket faktiskt är ganska roligt, speciellt som man kan lägga in en massa nya bilder och dessutom korskoppla dom mellan personer. Därför valde jag att förlora bildlänkar framför att förlora källorna. I FTM kan man välja att överföra alla valda bilder till ett bildbibliotek, vilket gör att de alltid finns med. Ett problem jag hade i Disgen var att varje gång jag bytte dator eller ändrade filstrukturen i datorn förlorade Disgen kontakten med bilderna.

Jag har dessutom tagit det drastiska beslutet att arbeta parallellt med Disgen och FTM under en tid. Detta innebär att jag måste vara noga med att göra alla förändringar och tillägg i båda programmen. Skälet till detta beslut är att jag vill ha bakdörren öppen om det strular med FTM.

Lärdom av detta är att:

• Man bör välja släktforskningsprogram med omsorg - det blir svårt att byta senare
• Man bör ta reda på om det program man väljer har kompetens och resurser att följa med i utvecklingen.
• Man skall inte tro att det stämmer när det står att ett program kan exportera och importera Gedcomfiler. Det fungerar sällan utan förluster.
• Man måste inte göra som programmen tycker man skall göra. Jag väljer exempelvis TCGR för att framställa släktböcker framför de som är inbakade i mina program, Jag använder GeneaNet framför Ancestry fastän mitt off-lineprogram är integrerat med Ancestry och jag skapar de flesta rapporter i GeneaNet snarare än i FTM. Jag kommer vidare att huvudsakligen använda ArkivDigital, men ta ett Sverigeabonnemang på Ancestry för att få åtkomst till vissa databaser som inte AD har. Jag vill nämligen bestämma själv vad som passar mig. 

FARMORS FARFAR FUNNEN - Avsnitt 9

HUR JAG FANN CARL JOHANS FÖDELSENOTIS OCH DÄRMED HANS FÖRÄLDRAR

På den tiden då jag sökte min farmors farfar använde jag tjänsten Genline. Att jag beskriver denna process idag beror på att jag vill beskriva en process precis som det gick till. Ni får föreställa er motsvarande process om ni använder en annan tjänst.

Jag loggar nu in på Genline och fyller i önskade uppgifter i sökfönstret.

Carl Johan föddes i Grangärde som ligger i Dalarnas län eller Kopparbergs län som det kallas i Genline. Jag väljer Grangärde socken och markerar att jag vill leta efter notiser om Födde. Jag får nu upp ett antal böcker som har beteckningen C:1-C:11 samt en som heter SCB och avser tiden 1898-1920. Tråkigt nog saknas en bok från det år jag söker, nämligen 1871. Det är ett hopp på 34 år mellan boken C:11 och SCB-boken. (Idag finns denna födelsebok tillgänglig i Arkiv Digital)

Jag går nu tillbaka till rutan där man väljer Församling och finner då att listan inleds med raden _scb Kopparberg. Detta representerar de saknade åren.

Mycket riktigt där finns Födelse-, Vigsel- och Dödböcker för de saknade åren. När jag klickar på den översta av raderna märkta 1871 kommer en lista på församlingar upp till höger och jag rullar ned tills jag finner Grangärde, som jag klickar på. Jag kommer då till en sida med rubriken "Utdrag ur 1871 års Födelsebok för Grangärde församling i Norrbärkes Prosteri, Westerås Stift, Falu Län".

Högersidan avser januari månad så jag får bläddra fram till februari, som jag finner på nästa uppslags högersida där Carl Johan är noterad den 4 februari 1871. Hans far är arbetaren Jan Erik Andersson från Kyrkbyn och moderns namn är Johanna Persdotter. I högra spalten ser jag att båda är i 25-årsåldern och efter namnet står 1/6 år, vilket anger hur länge de varit gifta. Efter Carl Johans namn står (1), vilket visar att han är första barnet.

En alternativ väg

Det här var precis så jag gjorde när jag fann min morfars fars födelsenotis och därmed hans föräldrars identitet. Givetvis var det en besvikelse att födelseboken för 1871 saknades i Genline, men ur pedagogisk synvinkel var det en lärdom.

Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 204
(AID: v130194.b204, NAD: SE/ULA/12220)

När jag nu idag söker i ArkivDigital efter födelsenotisen finner jag att där en bild av födelseboken i original. Om jag hade haft tillgång till den när jag sökte mina anor första gången hade en del blivit betydligt lättare.

Utdrag från ovanstående

När jag som nybörjare letade i kyrkböckerna var jag så fokuserad på att hitta nästa generation bakåt i tiden att jag sällan gav någon uppmärksamhet åt vilka som var dopvittnen. Senare har det visat sig att just dopvittnena har gett ovärderliga ledtrådar till kunskap om anorna. Eftersom jag numera är klokare studerar jag således dopvittnena i födelsenotisen. De visar sig senare ge värdefulla upplysningar. Texten lyder:

"Arbetaren Flur Anders Persson och hustru Johanna Andersdotter på Stakheden, Mågen Jan Olof Olausson i Sunnansjö by och Garvaredottern Lydia Maria Söderbäck i Norrgärde."

Redan nu kan jag anförtro er att Flur Anders Perssons hustru Johannas fullständiga namn var Johanna Sophia Andersdotter, född 20 juli 1836 i Lillheden. Modern hette Anna Andersdotter och var farmor till Carl Johan Jansson Granath. Den ovan nämnda Johanna Andersdotter var således Carl Johans faster.

I födelsenotisen i ArkivDigital står också att moderns efternamn var Persdotter Olausson. Hon hade således dels ett patronymikon (1) Persdotter, dels namnet Olausson. Även denna uppgift hade troligen sparat mig mycket arbete om jag haft den när det begav sig.

Jag nämnde tidigare att min far hade både rätt och fel när han trodde att hans morfar Carl Johan hette Andersson innan han fick sitt soldatnamn. Andersson var ju fadern Jan Eriks patronymikon som var det gängse att anta som familjenamn under sent 1800-tal. men Carl Johan valde tydligen det mer traditionella sättet att använda patronymikon Jansson efter sin fader Jan Erik. Ni kommer att finna att det inte är ovanligt under 1800-talet att barn har olika efternamn beroende på om de använder det traditionella eller moderna sättet att välja efternamn. Det det kan vara förvillande. Åtminstone i Bergslagen verkade det, i finare kretsar, ha gått mode i att anta patronymikon efter en betydande förfader som familjenamn. Jag har åtminstone två sådana exempel i min släkt.

Nu har vi fått in en fot i kyrkböckerna, men innan vi forskar vidare skall jag gå igenom lite mer teori, men det blir nästa vecka.

(1) Betydelsen av begreppet "patronymikon" förklaras i nästa avsnitt, men redan nu kan jag nämna att det innebär att barnen får efternamn utifrån faderns förnamn.

LITE ANNAT

Genline
Genline är den tjänst som fanns till förfogande när jag började släktforska. Den är nu uppköpt av Ancestry och materialet finns i någon annan form där. Man kan inte längre abonnera på Genline, men ett par delar som är nyttiga lär finnas att tillgå på Ancestry. Dels finns SCB-materialet, vilket ni sett att jag använt, dels har man en funktion som heter GIDx där man indexerat Sveriges Husförhörslängder avseende namn på byar och gårdar. De kan vara svåra att finna ibland. Detta är ett mycket bra hjälpmedel för den som vill följa en person genom åren i samma by och på samma gård. Själv har jag indexerat Järnboås församling i Örebro län för Genline.

Nyfiken på GIDx
Hjälp till att göra GIDx komplett
Provkörning av Genlines nya GIDx
Djupdykning i Järnboås socken med GIDx
Vad är egentligen GIDx
Att gå igenom Järnboås med GIDx ...
Nu får GIDx tillbaka .....

Vinjettbilden föreställer Grangärde kyrkby

TILL NÄSTA AVSNITT