google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Genney

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.
Visar inlägg med etikett Genney. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Genney. Visa alla inlägg

fredag 12 januari 2018

Deklaration av relationer och samarbete



Eftersom jag informerar om nyheter från olika leverantörer av tjänster inom släktforskning på denna blogg och på Facebookgruppen med samma namn, samt dessutom har gjort vissa tester och kritiska genomgångar av sådana tjänster så anser jag det vara på sin plats att deklarera min relation till olika företag och organisationer.

Ancestry: Som nybörjare använde jag Genline som senare köptes upp av Ancestry. Under Genlinetiden deltog jag i volontärsarbete med GIDx. Jag använde även Ancestry parallellt med Arkiv Digital till en början. Under den tiden utvecklades en god kontakt med en av de svenska representanterna för företaget, som för övrigt var grundare av Facebookgruppen "Släktforskning". Jag publicerade regelbundet företagets pressreleaser på min blogg och följde upp nyheter med referat. Jag har ett basabonnemang som är vilande. Vid ett tillfälle fick jag som gåva en DNA-test som jag inte kunde ta del av resultatet av eftersom jag inte är betalande medlem i Ancestry.

MyHeritage: När företaget stod i begrepp att etablera sig i Sverige blev jag kontaktad och hjälpte till med information om hur den svenska marknaden såg ut och vilka andra aktörer som fanns. Jag fick då god kontakt med den dåvarande Sverigansvariga personen och publicerade regelbundet deras pressreleaser på min blogg. Jag skrev även vid något tillfälle på MyHeritage-bloggen och fick positiva omnämnanden för mitt engagemang för nybörjare där. Under en tid fick jag gratis prova deras största abonnemang, men har idag inget eget träd på tjänsten, som är aktivt. Eventuellt kan någon gammal version som jag använt för testning finnas kvar utan min vetskap. Under några år fick jag en Julhälsning i form av ett bokmärke, noteringsbok eller annan trevlig reklampresent.

Geni: Jag har genom en anättlings uppladdning en mindre gren av min släkt där och har då ett gratis basabonnemang. Jag har vid något tillfälle försökt radera mitt bidrag, men det går inte eftersom det är länkat till Världsträdet. Geni är idag starkt anknutet till MyHeritage.

Geneanet: Jag blev tidigt gratismedlem i tjänsten eftersom jag gillade deras ”affärsprincip” och när man sökte medlemmar som kunde hjälpa till att översätta hemsidan till svenska från franska så anmälde jag mig som volontär och lade ned ganska mycket arbete på detta. Jag kom att bli god vän med den dåvarande Sverigeansvarige och när han föreslog att vi skulle göra en kort introduktionsvideo till släktforskning tillsammans så nappade jag på det. Man hade redan en fransk version på sin sajt. Geneanet har också tidigare länkat nyheter från min blogg på sin hemsida och jag har förmedlat nyheter om tjänsten i mina kanaler. Jag har fortfarande ett fritt premiumabonnemang på Geneanet och använder det som min huvudsakliga tjänst för att låta andra ta del av mitt träd.

Släktdata: Jag har genom åren blivit vän med en av de tongivande för tjänsten och man har länkat till min blogg från hemsidan.

DIS: Disbyt var en av de första delningstjänster jag använde mig av och jag har haft mitt träd där fortlöpande. Jag skäms lite att erkänna att jag inte uppdaterat tillräckligt frekvent. Jag har värdefull kontakt med en av utvecklarna inom DIS och varit behjälplig med vissa kunskaper vid utvecklingen av den nya versionen av Disgen, vilket gjort att jag har ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Under en tid länkades nyheter från min blogg på framträdande plats på DIS hemsida och finns fortfarande kvar men nu med en mer blygsam placering. Disgen är fortfarande mitt huvudsakliga släktforskningsprogram.

MinSläkt: Som nybörjare använde jag programmet och har fortlöpande rapporterat om nyheter via mina kanaler. Jag har erhållit ganska mycket trafik från Dannberg Datas hemsida till min blogg.

Genney: Redan för många år sedan kom jag i kontakt med programmets designer och bidrog med blygsamma synpunkter. I arbetet med den slutliga versionen hade jag förmånen att göra vissa tester av samma slag som jag gjorde vid utvecklingen av Disgen och som rörde överföring av data mellan olika program. Jag hade då tillgång till en testversion, som sedan övergick i ett fritt abonnemang på den färdiga versionen. Jag använder programmet parallellt med Disgen.

Arkiv Digital: Jag har använt företagets tjänster sedan starten. Då jag utvecklade min kurs fick jag nyttja material från såväl Genline som Arkiv Digital. AD har också varit vänliga att skänka en tids abonnemang till Facebookgruppen ”Släktforskning för novisers” 10 000e medlem.

SVAR: Inga relationer, men jag har använt tjänsten någon gång.

TCGR: Nigel Bufton’s produkter har jag använt under många år och jag har vid ett antal tillfällen föreslagit grammatiska förändringar i den svenska narrationen av släktböcker, samt pekat på några anomalier i det sätt som Gedcomfiler från MinSläkt och Disgen har tolkats.

måndag 28 mars 2016

Disgen 2016 till Genney 1.1 - en uppdatering


Ett stort problem för oss släktforskare är att det innebär stora svårigheter om vi vill byta från ett släktforskningsprogram till ett annat. Att det i teorin går att överföra mellan program med en Gedcom-fil visar sig oftast vara bara i teorin – verkligheten är en annan. Man förlorar alltid mer eller mindre viktiga data när man byter program. Det här gör att man oftast blir fast i det program som man väljer från början, vilket är besvärligt eftersom man som nybörjare varken har kunskap eller behov som man har ett par år senare och därför upptäcker att man kanske ”hoppat i galen tunna”.

Jag har därför genom dialog med de svenska programtillverkarna och genom tester av deras nya programversioner verkat för att det åtminstone skall gå att överföra data mellan de svenska programmen och därmed möjliggöra ett byte om man inser att ett av de andra programmen passar en bättre efter en tid. Min första test gällde hur man kan överföra Gedcom från Disgen eftersom det är mitt eget program sedan många år och därför av privat intresse.

Den genomgången gjordes första gången i december 2015 och presenteras HÄR.

Jag har även presenterat de nya versionerna av de tre svenska programmen* -
Disgen 2016
Genney 1.0
MinSläkt 4.0

Det som hänt sedan jag skrev de nämnda texterna är att Disgen 2016 har kommit ut i en färdig version och Genney har gett ut version 1.1. Detta innebär att vissa problem som jag redovisade vid överföring mellan Disgen och Genney inte längre är aktuella. Följande har hänt:

Att överföra Gedcomfiler från gamla Dg 8.2a var inget problem, men om man försökte överföra en fil från Dg2016 till Genney 1.0 så överfördes inte profilbilderna. Anledningen var att Genney 1.0 letade efter en Tagg som angav att en bild var Porträtt och gjorde denna bild till profilbild. Eftersom Dg 8.2a använde den Tagg som normalt används för bildtext fick alla profilbilder i Genney 1.0 bildtexten ”Porträtt”, liksom på köpet. Ville man ha någon annan text – exempelvis namnet på personen - fick man ändra manuellt för alla personer. När sedan Dg2016 kom ut i förupplaga så saknades texten ”Porträtt” i taggen för bildtext. Detta resulterade i att inga profilbilder uppvisades i Genney 1.0 när man importerade en Gedcom från Dg2016. Jag påpekade detta för programmerarna på DIS och de tog sig en rejäl funderare på hur man skulle lösa detta överföringsproblem.

För någon vecka sedan meddelade man att man ansåg att möjligheten att kunna sätta in bildtexter var viktigare än att använda taggen för att berätta för Genney 1.0 att det kom en profilbild – ett beslut som jag till fullo håller med om. I samma veva kom en ny version av Genney 1.1 och vid kontakt med Micael som skrivit programmet fick jag veta att Genney numera betraktar första bilden under en person som profilbild och därmed är problemet löst till allas belåtenhet.

Slutsats: Om du har din forskning i Dg 8.2a och vill testa Genney 1.1 så fungerar överföringen riktigt bra. Om du tänker fortsätta använda den nya versionen av Disgen2016, men någon gång i framtiden vill testa Genney 1.1, eller högre så fungerar således även det bra.
Själv tänker jag använda båda parallellt och är därför mycket nöjd med hur man löst problemet.


Test av överföring från Disgen till andra program kan läsas om i ovanstående länkade sammanställning från december 2015.

Test av överföring från Genney respektive MinSläkt till de andra programmen kommer när jag hunnit gör testerna.

* OBS! Nya versioner har kommit av programmen sedan dessa presentationer gjordes.

måndag 21 december 2015

Att överföra Gedcom från DISGEN till andra program



Jag har lovat att testa hur man kan överföra sin forskning från ett program till ett annat. Min första test är DISGEN 8.2, samt DISGEN 2016 eftersom det är de program jag själv använder.

Disgen 2016 är fortfarande under utveckling så vissa av de problem som jag funnit är troligen buggar som kommer att åtgärdas relativt snart. Jag har fortlöpande haft kontakt med utvecklarna av de tre programmen och påpekat överföringsproblem, varför de i de flesta fall åtgärdats eller kommer att åtgärdas.

Mottagande program jag testar är:

MinSläkt 4.0 – ny version av Sveriges populäraste släktforskningsprogram för den egna datorn
Genney 1.0 – ett helt nytt program på den svenska marknaden
The Complete Genealogy Reporter (TCGR) – ett mycket kompetent program för att framställa släktböcker
Geneanet – den anbytartjänst på Internet som fungerar bäst mot oberoende datorbaserade släktforskningsprogram

Testen går ut på att se hur data från DISGEN representeras i en GEDCOM-fil och sedan tolkas av det mottagande programmet. Testningen är inte fullständig, utan omfattar några aspekter som jag anser vara viktiga. Jag har exempelvis helt utelämnat karthantering och ortsdatabaser. De valda aspekterna är:

  • Överföring av bilder
  • Korrekt export av källor
  • Korrekt tolkning av civilstånd/relation
  • Korrekt radbrytning i textnotiser
  • Angivande av korrekt tilltalsnamn. Detta är viktigt vid det man kallar narrationen, dvs. när man, i det här fallet, utifrån Gedcomdata automatiskt framställer en berättelse på prosa för exempelvis en släktbok. Att då nämna personer vid fel namn upplevs som irriterande. Samma sak gäller de ovan nämnda relationerna, som kan vara känsliga om de blir fel.
Skälet till att jag testar såväl DISGEN 8.2 (Dg8.2), som DISGEN 2016 (Dg2016) är att de uppför sig något olika, dels att användare av Dg8.2 i dagsläget kanske vill prova de andra programmen, dels för att undersöka friheten att i framtiden byta program. Det spelar också in att Dg2016 fortfarande är under utveckling och att därför vissa aspekter säkert kommer att förändras inom den närmaste tiden. Jag får då återkomma.

DISGEN 8.2 -> Genney

Bilder överförs med automatik till Genney och de kan identifieras i Gedcomfilen på sådant sätt att rätt profilbild knyts till rätt person i trädet (Porträtt). Bilder som inte är porträttbilder överförs och kan behandlas internt i Genney.

Källor överförs korrekt till Genney
Civilstånd/relationer överförs korrekt. Såväl Sambo som Utom äktenskap anges korrekt.
Radbrytningar i biografier och notiser återges på samma sätt som i originalfilen.

DISGENS metod att markera tilltalsnamn med * följer med till Genney.

Faddrar överförs som icke relaterade personer till Genney. Om man vill knyta dem till händelsen i fråga kan man använda ett separat program som överför Faddrar och Flaggor och som tillhandahålls av Genney.
 
DISGEN 2016 -> Genney

Bilder överförs med GEDCOM-filen men Genney kan inte identifiera de bilder från Dg2016som är Porträttbilder. Detta beror på en ändring i Gedcomexporten sedan Dg8.2. Detta kommer att åtgärdas i Genney och troligen även i Dg2016 på det nya året.

Källor, civilstånd/relationer och tilltalsnamn överförs på samma sätt som från Dg8.2

Vissa problem finns med radbrytningar där vissa radbrytningar i Dg2016 ignoreras och resulterar i sammanskrivning av sista ordet i raden med första ordet i efterföljande rad. Detta menar jag är en bugg i Gedcomexporten från Dg2016, som inte fanns i Dg8.2, men som jag förutsätter kommer att åtgärdas.
 
Faddrar överförs från Dg2016 om man väljer att inkludera dem i exporten. Här kan emellertid dubbletter uppstå, som måste bearbetas i Genney. En speciell sak är att faddrar inte har något kön angivet eftersom de inte registreras med kön i Disgen. Knytning till händelser, som dop får man emellertid göra manuellt.

De multipla föräldrar som förts in i Disgen 2016 importeras, men man får koppla ihop dem med rätt barn och ange typ av föräldrarelation manuellt (biologisk, foster, adoptiv, styv, vårdnadshavare och några fler).

DISGEN 8.2 -> MinSläkt 4.0

Överföring av Gedcomfiler från Disgen fungerar bra till MinSläkt förutom vissa feltolkningar av relationer.

Import av data från Disgen 8.2 fungerar nöjaktigt, men kräver några få handgrepp för att presenteras korrekt.

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt och text- och radbrytningar överensstämmer med originalet.

Samborelationer tolkas korrekt, men Utom äktenskap och Före äktenskap tolkas som Äktenskap. Om man däremot manuellt raderar händelsen Vigsel för individerna kommer relationen att ändras till Partner under rubriken Barn med då man skriver ut exempelvis en personakt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet.

DISGEN 2016 -> MinSläkt 4.0

Bilder exporteras utmärkt till MinSläkt 4.0 (MiS4.0). MiS4.0 kan identifiera de bilder som är markerade som Porträtt i Dg8. Det enda man måste göra är att informera MiS4.0 om var bilderna ligger på datorn. Detta gör man genom att öppna Arkiv > Inställningar för arkivet > Bilder och där ange den mapp där man har sina bilder.

Källor överföres korrekt. Tilltalsnamn kan tolkas korrekt. Text- och radbrytningar i text blir på grund av en bugg i Gedcomfilen felaktiga. Sista ord i föregående mening dras samman med första ord i efterföljande.

Samborelationer och Utom äktenskap tolkas korrekt.

Faddrar ignoreras vid importen och multipla föräldrar stöds ej av programmet

DISGEN 8.2 -> Geneanet

Gedcom från Disgen tolkas ganska bra i Geneanet. Smärre tolkningsproblem vad gäller Relationer samt vissa problem med radbrytningar av Notiser förekommer emellertid i Dg2016.

Geneanet har inte möjlighet att inkludera bilder från Gedcomfiler, men däremot kommer de bilder som lagts till manuellt i programmet efter importen att bevaras trots upprepade uppdateringar med nya Gedcomfiler. Vid varje import skall alternativet Ersätt ditt släktträd användas.

Källor överföres korrekt

Text och radbrytningar fungerar bra.

Tilltalsnamn noteras som i originalet med *

Samborelationer presenteras korrekt i Personbeskrivningen i Släktträdet, men tolkas som Gifta i Ansedeln. Barnets födelse Före äktenskap och Utom äktenskap tolkas som Bröllop i Släktträdet, och som Gifta i Ansedeln.

Faddrar ignoreras vid överföringen

DISGEN 2016 -> Geneanet

Gedcomexport från Dg2016 återges i huvudsak på samma sätt som från Dg8.2. Enda problemet är vissa radbrytningar i Noteringar i Antavlorna.

Faddrar exporteras till Geneanet, men saknar relationer

Text och radbrytningar kan innehålla mindre fel. Ord skrivs samman där radbrytningar finns i originaltexten. Detta är en bugg i Gedcomfilen från Dg2016.

DISGEN 8.2 -> TCGR

Genom anpassning av TCGR sedan länge kan Gedcomfiler från DISGEN 8.2 kännas igen och tolkas på ett nöjaktigt sätt.

Bilder överförs på ett bra sätt och porträttbilderna känns igen och placeras vid rätt person i narrationen. Detta förutsätts att porträttbilden är första bild i Gedcomkoden.

Källor överförs korrekt

Text- och radbrytningar återges som i originalet

Tilltalsnamn blir korrekt återgivna av TCGR

Samborelationer samt relationen Utom äktenskap tolkas som ”partner” i TCGR. Vid flera relationer innehåller emellertid narrationen ett störande grammatiskt fel som jag inte fått gehör för hos TCGR. Detta har emellertid inget med Disgens Gedcomfil att göra.

DISGEN 2016 -> TCGR

Vad jag funnit fungerar Dg 2016 på samma sätt som Dg8.2 gentemot TCGR. På grund av TCGR:s funktion som ett rent presentationsprogram för anor så är inte export av faddrar relevant.

SAMMANFATTNING

För ägare av Disgen 8.2 är det relativt riskfritt att prova de testade programmen. I Disgen 2016 finns emellertid några problem som inte åtgärdats ännu. De allvarligaste är svårigheten för andra program att identifiera Profil/Porträttbilder, samt en bugg i Gedcomexporten som gör att Text och radbrytningar i textkommentarer blir fel i samtliga mottagande program utom TCGR.

Provkörning av Genney 1.0

Provkörning av MinSläkt 4.0

Provkörning av Disgen 2016

onsdag 9 december 2015

Provkörning av Disgen 2016


Till glädje för många och besvikelse för andra ser nya Disgen ut precis som man är van vid från Disgen 8.2a när man öppnar Familjeöversikten – med ett undantag – OK två. Det visas porträttbilder i rutorna för anor samt huvudpersonens partner och färgsättningen skiljer sig något från den gamla versionen. Porträtten för partners är emellertid så små så de får närmast ses som markörer att en bild finns, men det är ju inte fel att veta. För de som inte använt Disgen tidigare kommer man att märka att Familjeöversikten har ett helt annat grafiskt upplägg än många andra program och således även skiljer sig från de två andra svenska konkurrenterna. Det kan kännas ovant, men som van användare så tycker jag att det är riktigt funktionellt även om det inte är lika estetiskt tilltalande som konkurrenternas upplägg. En gammal lösning som jag uppskattar är att fönstret kan delas i två identiska Familjeöversikter som sedan kan navigeras i individuellt och korrigeringar kan göras genom ”markera-flytta-och-släppa-principen”. Det underlättar analys och korrigeringar oerhört. Det är en av de bästa lösningarna i Disgen som inget annat program har motsvarigheten till. Däremot tycker jag att de byggda Antavlorna och Stamtavlorna som inte förändrats sedan tidigare är ganska tråkiga i sina textbaserade utföranden. De gör emellertid jobbet eftersom det minimalistiska utförandet gör att man får plats med en väldig massa generationer och därför får en mycket bra översikt. Genom att högerklicka eller använda + och – kan man också förändra antalet generationer i tavlorna. Just beroende på den enkla textbaserade utformningen blir det läsbart även med många generationer. Detta är ett mycket bra verktyg vid översyn och korrigering av materialet eftersom man kan öppna Personöversikterna direkt från tavlorna.

När man startar redigeringen ser man den stora skillnaden mot tidigare. Inmatningsdialogerna, som kallas Personöversikt är både bättre och mer funktionella. Alla fält är klickbara för att öppna underdialoger eller data. Kanske lite väl många varianter som man lätt går vilse i, men det är ambitiöst och en klar förbättring. Man kan emellertid själv välja vilka dialoger i Personöversikten man vill visa och varje dialog kan också flyttas runt om man så önskar. Det gör att man bara behöver se de man använder för tillfället.

Personöversikten förblir sådan man själv valt att den skall se ut, men vad man kan göra i den styrs av en överordnad menyrad inom Personöversikten. För varje menyflik ändras en underliggande menyrad skepnad totalt, vilket ger ett otalt alternativt för inmatning och editering. Låter det krångligt med över- och underordnade menyer såväl i Familjeöversikten som i Personöversikten? Det är lite förvillande till en början för oss gamla Disgenanvändare, men det är en klar förbättring och förenkling mot de i lager av snåriga alternativ i det gamla Disgen som jag aldrig riktigt lärde mig att behärska. Ibland kunde jag kämpa i dagar innan jag förstod hur vissa textrader i rapporterna hade kommit till och kunde stänga av dem. Nu är det mer förståeligt.

En liten, men viktig och bra ändring finns i sökfunktionen för Familjeöversikten. Trevligt nog skriver man förnamn före efternamn, vilket överensstämmer med inmatningen i Disbyt. Dessutom dyker urvalet av relevanta personer upp automatiskt så man kan välja från en lista utan att behöva klicka två gånger som tidigare.

Jag har testat att lägga in multipla föräldrar, vilket gick utmärkt så snart jag kommit underfund med hur man gör. Som gammal Disgenanvändare trodde jag att jag kunde klippa och klistra mellan även dessa två Familjefönster, eftersom jag hade en Flock med min fars fosterföräldrar sedan tidigare, men så funkade det inte – det kanske kommer så småningom. Det är en del att lära om, men det mesta är till det bättre. När man matar in nya föräldrar får man ange relationens karaktär – biologisk-, adoptiv-, eller fosterföräldrar. Man kan också välja kön på varje förälder, vilket ger möjlighet till att registrera alternativa familjestrukturer. Man kan både mata in nya föräldrar direkt via dialogen, och välja bland redan registrerade personer, som jag ju kunde göra för min far eftersom jag hade en färdig Flock från Dg8 med dessa personer.

En nyhet är att Faddrarna registreras på samma sätt som alla andra personer. Det vill säga att jag kan söka en fadders namn och då dyker det upp en Familjeöversikt där denne är en orelaterad person, dvs. saknar anor och ättlingar. När jag förde över faddrarna från Dg8 så saknade även könsbestämning. Detta innebär en del arbete för oss gamla Disgenanvändare, men också en stor fördel om vi orkar. Det är nämligen troligt att många faddrar är relaterade till barnet och barnets föräldrar på ett eller annat sätt och redan finns som sådana i databasen. Det uppstår då en dubblett, men det är inte så lätt att veta om den är äkta eftersom vi sällan fastställt den detaljerade identiteten och händelsedata för faddrarna. Här stundar en del arbete, som emellertid betalar sig. Jag har tidigare vid flera tillfällen lyckats förklara olika skeenden i en anas liv genom att identifiera en fadder. Jag har till och med i ett par fall funnit det avgörande beviset för en okänd faders identitet genom att identifiera faddrar.

Dubbletthanteringen i sig påminner om tidigare och består mycket av falska dubbletter. Man kan emellertid bocka bort de falska så att listan efter hand blir mer relevant. Jag har aldrig varit förtjust i Disgens väldigt vida identifiering av dubbletter. En stor del av dubbletterna består av syskon med samma namn där den förste dött som barn eller av kusiner som fått identiska namn. Som jag nämnt ovan är emellertid hanteringen av de äkta dubbletterna mycket smart tack vare tekniken med delat Familjefönster och drag-och-släpptekniken. Det gäller emellertid att hålla tungan rätt i munnen eftersom det går så gesvint att man lätt blir för snabb och då ställer man till det.

Sammanfattning

Den stora skillnaden i Disgen 2016 ser vi inte. Det är att den har en helt ny databasmotor. De synliga förändringarna är främst mycket bättre inmatningsdialoger, samt förbättrade sökfunktioner. Jag har främst studerat funktionaliteten hos de funktioner som jag brukar använda sedan många år. Detta innebär att jag missat många aspekter av Disgen 2016 och inte uppmärksammat alla förändringar. Exempelvis har jag aldrig använt kartfunktionerna. Jag har också sedan många år avstått från de strukturerade källorna, men använt det strukturerade ortsregistret.

Mitt specialintresse är hur ett program tolkar sina data till Gedcom och hur den genererade Gedcomfilen är kompatibel med andra program. Detta har också varit min specialuppgift i samband med testningen. I det avseendet har förändringar oftast skett till det bättre och i något avseende till det sämre i förhållande till Disgen 8.2a, men det återkommer jag till i senare texter där jag provar såväl Disgen, som MinSläkt och Genney från den utgångspunkten.

Som gammal Disgenanvändare och ibland lite elak kritiker är jag glad över de nya förändringarna i Disgen 2016. Som det ser ut idag kommer jag att fortsätta att ha Disgen som mitt släktforskningsprogram, men även använda ett av de andra programmen parallellt. Utvecklingen under det närmaste året och hur mina portabilitetstester (möjlighet att flytta data) faller ut får avgöra hur mitt definitiva val blir.

Man bör märka att jag testat Betaversioner av nya Disgen men kommer att kontrollera med den första förutgåvan som beräknas komma till december 2015. Den färdiga versionen lär komma på senvintern och först då kommer alla funktioner att vara på plats. Nu saknas vissa funktioner från gamla Disgen och det förekommer några buggar i Gedcomtolkningen, men det har man lovat skall vara ordnat innan slutversionen. Den som vill veta detaljer kan läsa här.

Tidigare provkörningar:

onsdag 4 november 2015

Provkörning av Genney version 1.0 (1)


Av de tre nya program jag provat de senaste veckorna – MinSläkt, Disgen och Genney är Genney det som av naturliga skäl tagit mest av min uppmärksamhet eftersom det är helt nytt.

Min provkörning har gått till på så sätt att jag importerat hela min databas på över 15 000 individer från Disgen 8.2a. Jag har gjort detta med en Gedcom 5.5 i formatet UTF-8. Viktigt är också att jag markerat alternativet ”Slå ihop Fotnot och Anteckningar” för exporten.

Jag har tidigare skrivit om problem att överföra mina Gedcomfiler till andra släktforskningsprogram. Följande problem har uppstått i olika situationer:

· Bilder har inte överförts korrekt

· Källor har inte överförts korrekt

· Tilltalsnamn har inte angivits korrekt

· Textnotiser har haft problem med radbrytningar och mellanslag

· Relationer mellan föräldrar har tolkats fel

Allmänt om programmet

Mitt intryck av programmet är mycket positivt direkt jag öppnade det. För att vara en första version av ett program är det imponerande komplett. Jag testade det för några år sedan och redan då såg det trevligt ut men det behövdes inte mycket användning förrän buggarna duggade tätt. Att detta har kunnat fixas är imponerande. Det är snyggt och välordnat. Grafiken är vacker, men ibland lite svårläst. Många av menysymbolerna är i minsta laget för mig som har gamla ögon och dessutom ser illa på ett öga. Programmet är annars lättarbetat och har många tangentkommandon, men alla funkar inte på min dator. F4 exempelvis anser min HP skall användas till annat än att visa Biografin och det är synd för det blir bökigt att högerklicka varje gång man vill öppna och stänga den dialogen. Knepet är att använda Fn-tangenten tillsammans med de F-tangenterna som inte funkar på er dator.

Import av Gedcomfil

Gedcomimporten fungerar utmärkt och bilderna följer med. Alla bilder samlas i en mapp med namnet Media – i mitt fall under Genney-mappen i Dokument. I den mappen bör man lägga in nya bilder, som man vill använda i sitt träd, men man kan också instruera programmet att bilderna ligger på annat ställe om det passar bättre. Källor importeras felfritt från mitt gamla program om exporten skett på rätt sätt. Åtminstone från Disgen 8.2a importeras även Samborelationer korrekt. Hur det kommer att fungera från nya Disgen 2016 återstår att se. Men det återkommer jag till. Tilltalsnamn som markerats med * i Disgen förstås av Genney. Textnotiser som är korrekt radbrutna i mitt gamla program återges med korrekt radbrytning av Genney. Det finns till och med ett litet fristående program att ladda ned som gör att Faddrar och Flaggor tas med i Gedcomimporten från Disgen.

Sammanfattningsvis importerar och tolkar Genney min Gedcomfil så korrekt man kan begära när den har sitt ursprung i Disgen 8.2a. En liten egenhet är att alla bilder från Disgen 8.2a får rubriken Porträtt om de är markerade som sådana i Disgen, vilket stör i rapporterna. Enklaste sättet att åtgärda det är att ta bort det med en texteditor i Gedcomfilen, men det drar sig nog de flesta för. Då får man radera det manuellt i Genney.

Inmatning och underhåll av data


Man kan i princip redigera en uppgift där man ser den genom att klicka eller markera och öppna en meny, vilket gör det enkelt när man insett dess möjligheter, men för många är avsaknaden av inmatningsdialoger ovant och besvärande tror jag.

Genney ger goda möjligheter till underhåll. Ett otal registerutdrag kan genereras som gör det mycket lätt att finna felaktigheter och inkonsekvenser i databasen. Dubblettfunktionen är utmärkt och lättarbetad. Likaså är Släktskapsfunktionen mycket enkel och snabb att arbeta med, men den grafiska representationen är svårläst eftersom man har svårt att se var sammanbindningslinjerna börjar och slutar. Detta gäller framför allt om man, som jag har många anförluster och många generationer så relationerna mellan två personer kan bli dussinvis– då får man skärpa sig för att hitta rätt. Om man vill ha en mer lättläst version bör man använda rapporten Släktskap under Utskriftsmenyn.

Rapporterna finner man under Utskrift och de är många och användbara. Mina tester med Rapporten Anor har emellertid varit en besvikelse. Jag lägger stor vikt vi de rapporter som kan sammanställas till bra släktböcker nämligen. Att framställa en 600 sidor stor rapport över mina anor i PDF-format gick som en dans, men resultatet var jag layout-mässigt inte helt nöjd med. Dels listades hänvisningar till alla anförluster - liksom de förresten gjorde även i MinSläkt – och det tog mycket plats och blev tjatigt, dels placerades profilbilderna självständigt i texten – inte infällda. Detta gjorde att dokumentet blev uppskattningsvis ett par hundra sidor större än nödvändigt. Det hade väl kunnat lösas med lite handarbete i Word på den RTF-fil som fanns som alternativ, men den fungerade tråkigt nog inte. Drygt 100 sidor genererades varefter jag fick felmeddelande om brist på diskutrymme och minne och Word låste sig och omstart av datorn krävdes. Efter mycket konfererande med Microsoft, samt en del handpåläggning och på grund av att alla andra släktforskningsprogram jag provat klarar att generera RTF-filer av samma storlek från samma data på samma dator så kom jag fram till att felet nog låg hos Genney (jag har emellertid fått löfte om att detta skall vara åtgärdat i nästa uppdatering).

Jag har naturligtvis inte hunnit testa allt, men sett att man kan registrera multipla föräldrapar så nu kan jag lägga in både min fars biologiska föräldrar och hans fosterfamilj och deras anor. Även alternativa familjekonstellationer kan registreras i programmet. En liten irritation här är att om man anger en förälder som omstridd så försvinner hela föräldraparet i Släktskapsdiagrammet även om den ena föräldern är bevisligen korrekt. Vill man ha med den omstridde fadern och hans ättlingar får man tillfälligt göra honom biologisk.

Det finns en bra websökfunktion som kan ställas in för egna webtjänster. Jag testade Soldatregistret och det fungerade utmärkt.

Hjälpen i Genney är bra, men jag skulle önska att den kunde laddas ned så jag kunde läsa den på min läsplatta i sängen.

Sammanfattning

Åtminstone jag blir glad av att arbeta med Genney för jag har provat så oerhört många program tidigare, men alltid fegat ur när det gäller att allvarligt fundera på att byta program. Nu väntar jag bara på Disgen 2016 innan jag tar ett slutgiltigt beslut. Som det ser ut nu kommer jag nog att ha ett huvudprogram, men köpa licenser för något mer för att använda speciella rapporter eller register då och då. Vilka det blir får framtiden visa – just nu lutar det åt att Genney blir det ena.

Ett gott råd

Man bör tänka på att Genney är ett helt nytt program, som inte testats av oss släktforskare under fältmässiga förhållanden. Att ett sådant program skulle vara buggfritt är en praktisk omöjlighet. Bara det förhållandet att många av oss nu använder det oprövade Windows 10 ställer till många stora och oförutsedda problem för programmakare även i stora företag som Adobe. Vi behöver verkligen ytterligare ett svensk modernt program att välja vid sidan av MinSläkt och Disgen. Mitt råd är att om ni vill byta till Genney från något annat program så kör både ert gamla och Genney (eller vilket nytt program ni än väljer) parallellt under något halvår. På så sätt ser ni inte bara om ni gillar ert val – ni ger också programmakaren en möjlighet att korrigera barnsjukdomarna utifrån era behov och hur ni handskas med programmet.

1) Den här texten är en sammanfattning av intryck från provkörning som jag gjort under några veckor, samt synpunkter från nätvännen Olle Andersson som bidragit med sina erfarenheter.



tisdag 29 september 2015

Test av två utmärkta program



De av er som följt bloggen under några år vet att jag utvecklat en viss hatkärlek till mitt släktforskningsprogram Disgen. Som sig bör har jag påpekat sådant som jag upplevt som brister och samtidigt sökt efter ett program som bättre fyller mina krav. Utan att vara helt nöjd med valet försökte jag under en tid att byta till Ancestry’s datorprogram Family Tree Maker, men lämnade den vägen efter en tids arbete. Inte för att det var något fel på FTM, utan på grund av det arbete det innebar att föra över mina data från Disgen till den nya lösningen. Inte heller berodde det på att jag blev lyckligare som användare av Disgen, men såg ett visst hopp i den aviserade nya versionen av programmet. Mina samtal med DIS har emellertid haft det goda med sig att jag har blivit ombedd att nu testa de nya betaversionerna av Disgen, speciellt med avseende på de aspekter som jag varit kritisk till.

För några år sedan blev jag ombedd att testa ett nytt svensk program i vardande – Genney. Jag blev mycket förtjust i programmets uppläggning, men insåg snart att det hade stora brister i vissa för mig viktiga aspekter. Det gällde främst export och importfunktionerna via Gedcom, eller det man med ett finare ord kallar portabilitet. Genney har nu återkommit och jag var naturligtvis inte sen att ladda ned en testversion för att se hur det utvecklats.

Redan nu kan jag avslöja att jag är mycket förtjust i båda programmens utveckling, vilket gör mitt personliga val – bibehålla Disgen eller byta till Genney – blir mycket svårt. Under den närmaste tiden kommer jag därför att parallellt prova både programmen för att kunna göra detta val. Naturligtvis kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter från dessa tester till er på bloggen.

Jag kommer att vara väldigt egoistisk vid dessa tester, dvs. jag kommer att testa de funktioner som är viktiga för mig själv. Här kommer just portabiliteten högt på min lista eftersom jag har vissa program som jag vill använda även i framtiden. Följande kommer jag att prova:

· Hur fungerar överföringen av hela min databas till de nya programmen. Det gäller dels hur Disgen 8.2a lyckas konvertera den gamla databasen till den nya versionen, dels hur det fungerar att överföra en Gedcomfil från mitt gamla Disgen till Genney utan förluster.

· I nästa steg kommer jag att testa hur de två programmen lyckas exportera en Gedcomfil som kan förstås av mina två favoritprogram – Geneanet och The Complete Genealogy Reporter (TCGR).

Det krävs kanske en liten förklaring för att ni skall förstå varför jag väljer just dessa två program för min test, utöver att de är mina favoriter. Mitt skäl till att jag väljer Geneanet som det program där jag offentliggör min forskning på nätet är huvudsakligen teknisk, men flera ”mjuka” aspekter spelar in.

Viktigast är att Geneanet är den enda tjänst på Internet där återkommande uppdateringar med Gedcomfiler från mitt program på datorn behåller inlagda länkar till mina mediafiler. Jag kan således uppdatera så ofta jag vill och ändå behålla alla bilder och dokument jag länkat till min presentation på nätet. Att tjänsten i grundutförande är gratis, tillåter obegränsat stora träd, utvecklas ständigt med nya funktioner är bonuskvaliteter. Att det erbjuds av en relativt liten europeisk organisation som valt att inte invadera mig med ständiga förslag och tips annat än när jag så önskar, ser jag som en extra bonus. Geneanet är också väldigt tolerant vid export och exporterar en ovanligt ren Gedcomfil.

Att jag väljer TCGR som mitt favoritprogram för att tillverka släktböcker beror främst på att jag inte funnit något som är bättre på att generera släktböcker. Som testprogram har det även fördelen att det är 99% kompatibelt med standard Gedcom, något som är ovanligt på marknaden. Det är således en bra ”bänktest” för mina två programs förmåga att exportera korrekt Gedcom. Jag kommer nog också att testa mot Family Historian – ett annat Gedcomkompatibelt program av hög klass. Jag gör detta främst för att pressa Gedcomexporten från Disgen lite extra. TCGR har nämligen gjort några anpassningar som gör att programmet kan förstå några ”hemmagjorda” Gedcomfunktioner från Disgen. Detta har inte Family Historian gjort.

Trots allt inser jag att det kräver en hel del ”handpåläggning” från min sida för att åstadkomma det jag vill med de två programmen. I vissa fall kräver det kanske visst tillmötesgående från programmakarna för att klara av det, men det är väl avsikten med att testa ett program. Jag kommer så snart jag har något att dela med mig av låta er ta del av det så även ni kan ta vettiga beslut om vilket program ni skall använda i framtiden. Idag dominerar Disgen och MinSläkt totalt bland PC-användare. Frågan är om Genney kan slå sig in bland dessa två stora. Redan nu funderar jag på hur MinSläkt skall stå sig i konkurrenten med Genney, som vid första anblicken är ett modernare och mer avancerat program, men av samma typ. Kan man hoppas på en uppgradering av MinSläkt inom den närmaste tiden? Den andra frågan är huruvida de förändringar som Disgen genomgår kan få användarna att stanna kvar eller om de byter till något av de andra svenskspråkiga programmen.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...