Test av två utmärkta program

De av er som följt bloggen under några år vet att jag utvecklat en viss hatkärlek till mitt släktforskningsprogram Disgen. Som sig bör har jag påpekat sådant som jag upplevt som brister och samtidigt sökt efter ett program som bättre fyller mina krav. Utan att vara helt nöjd med valet försökte jag under en tid att byta till Ancestry’s datorprogram Family Tree Maker, men lämnade den vägen efter en tids arbete. Inte för att det var något fel på FTM, utan på grund av det arbete det innebar att föra över mina data från Disgen till den nya lösningen. Inte heller berodde det på att jag blev lyckligare som användare av Disgen, men såg ett visst hopp i den aviserade nya versionen av programmet. Mina samtal med DIS har emellertid haft det goda med sig att jag har blivit ombedd att nu testa de nya betaversionerna av Disgen, speciellt med avseende på de aspekter som jag varit kritisk till.

För några år sedan blev jag ombedd att testa ett nytt svensk program i vardande – Genney. Jag blev mycket förtjust i programmets uppläggning, men insåg snart att det hade stora brister i vissa för mig viktiga aspekter. Det gällde främst export och importfunktionerna via Gedcom, eller det man med ett finare ord kallar portabilitet. Genney har nu återkommit och jag var naturligtvis inte sen att ladda ned en testversion för att se hur det utvecklats.

Redan nu kan jag avslöja att jag är mycket förtjust i båda programmens utveckling, vilket gör mitt personliga val – bibehålla Disgen eller byta till Genney – blir mycket svårt. Under den närmaste tiden kommer jag därför att parallellt prova både programmen för att kunna göra detta val. Naturligtvis kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter från dessa tester till er på bloggen.

Jag kommer att vara väldigt egoistisk vid dessa tester, dvs. jag kommer att testa de funktioner som är viktiga för mig själv. Här kommer just portabiliteten högt på min lista eftersom jag har vissa program som jag vill använda även i framtiden. Följande kommer jag att prova:

· Hur fungerar överföringen av hela min databas till de nya programmen. Det gäller dels hur Disgen 8.2a lyckas konvertera den gamla databasen till den nya versionen, dels hur det fungerar att överföra en Gedcomfil från mitt gamla Disgen till Genney utan förluster.

· I nästa steg kommer jag att testa hur de två programmen lyckas exportera en Gedcomfil som kan förstås av mina två favoritprogram – Geneanet och The Complete Genealogy Reporter (TCGR).

Det krävs kanske en liten förklaring för att ni skall förstå varför jag väljer just dessa två program för min test, utöver att de är mina favoriter. Mitt skäl till att jag väljer Geneanet som det program där jag offentliggör min forskning på nätet är huvudsakligen teknisk, men flera ”mjuka” aspekter spelar in.

Viktigast är att Geneanet är den enda tjänst på Internet där återkommande uppdateringar med Gedcomfiler från mitt program på datorn behåller inlagda länkar till mina mediafiler. Jag kan således uppdatera så ofta jag vill och ändå behålla alla bilder och dokument jag länkat till min presentation på nätet. Att tjänsten i grundutförande är gratis, tillåter obegränsat stora träd, utvecklas ständigt med nya funktioner är bonuskvaliteter. Att det erbjuds av en relativt liten europeisk organisation som valt att inte invadera mig med ständiga förslag och tips annat än när jag så önskar, ser jag som en extra bonus. Geneanet är också väldigt tolerant vid export och exporterar en ovanligt ren Gedcomfil.

Att jag väljer TCGR som mitt favoritprogram för att tillverka släktböcker beror främst på att jag inte funnit något som är bättre på att generera släktböcker. Som testprogram har det även fördelen att det är 99% kompatibelt med standard Gedcom, något som är ovanligt på marknaden. Det är således en bra ”bänktest” för mina två programs förmåga att exportera korrekt Gedcom. Jag kommer nog också att testa mot Family Historian – ett annat Gedcomkompatibelt program av hög klass. Jag gör detta främst för att pressa Gedcomexporten från Disgen lite extra. TCGR har nämligen gjort några anpassningar som gör att programmet kan förstå några ”hemmagjorda” Gedcomfunktioner från Disgen. Detta har inte Family Historian gjort.

Trots allt inser jag att det kräver en hel del ”handpåläggning” från min sida för att åstadkomma det jag vill med de två programmen. I vissa fall kräver det kanske visst tillmötesgående från programmakarna för att klara av det, men det är väl avsikten med att testa ett program. Jag kommer så snart jag har något att dela med mig av låta er ta del av det så även ni kan ta vettiga beslut om vilket program ni skall använda i framtiden. Idag dominerar Disgen och MinSläkt totalt bland PC-användare. Frågan är om Genney kan slå sig in bland dessa två stora. Redan nu funderar jag på hur MinSläkt skall stå sig i konkurrenten med Genney, som vid första anblicken är ett modernare och mer avancerat program, men av samma typ. Kan man hoppas på en uppgradering av MinSläkt inom den närmaste tiden? Den andra frågan är huruvida de förändringar som Disgen genomgår kan få användarna att stanna kvar eller om de byter till något av de andra svenskspråkiga programmen.

Min farfars gren kontrollerad - Inte bara kyrkböcker

Jag berättade ju nyligen att jag ser över allt jag hittills matat in och kompletterar, restaurerar och underhåller. Nu har jag betat av första grenen av mitt släktträd – det som utgår från min farfar. Att jag berättar hur jag lyckats och hur jag gör beror på att jag dels tror att praktikfall är nyttiga att ta del av för både nybörjare och lite mer vana. De vana kan också känna igen sig i mina vedermödor och känna att de inte är ensamma om att ha klantat till det lite i sina tidiga forskningsaktiviteter. Ett annat skäl är att jag kände mig lite vilsen när jag kom till det stadiet när kyrkböckerna började sina som källor. Jag lärde mig att det finns mycket mer att hämta på andra ställen och det berättar jag om.

Anorna på farfars sida fanns framför allt i Dalarna – Norrbärke och Floda var vanligast förekommande, men några kom också från Grangärde. En liten problematisk gren kom från Värmland, då närmast Lungsund, Övre Ullerud och Filipstad/Nordmark. När jag kom längre tillbaka i tiden dyker det också upp anor från Falun och några få stockholmare. En liten gren fanns också i Västergötland.

Så länge jag kunde förlita mig på kyrkboksmaterialet var allt väl och mitt största bekymmer var bara att hitta och översätta referenserna från Genline till den mer generella källhänvisningen som ArkivDigital kan erbjuda. Turligt nog har just Dalarna ganska gamla kyrkböcker så jag kunde klara mig ganska bra genom 1700-talet och i några fall ända ned i 1600-talet. Att prästernas skrivförmåga och ordningsamhet gav mycket övrigt att önska ställde emellertid till med stora problem.

Min far som ung

En stor fördel för den som forskar på Dalarna är att det allt sedan före 1500-talet varit en industriellt betydande bygd där det funnits skrivkunnigt folk som dokumenterat både det ena och det andra. Detta i kombination till ett nutida mycket aktivt släktforskarintresse gör att det finns många kunniga både amatörforskare och mer professionella som kunnat göra sammanställningar och skrivit böcker om traktens historia även ur genealogisk synvinkel. I flera fall har jag hänvisat till sådana källor i mitt tidiga arbete, men nu måste det kontrolleras. Det är detta kontrollarbete och de källor jag har använt som jag vill förmedla till er. Min målsättning är att byta ut andrahandskällor mot primärkällor där det går eller åtminstone att uppgradera källorna till sådana som har högre trovärdighet. I de fall jag endast kan hitta andrahandskällor strävar jag efter att kontrollera dessa med andra källor av samma dignitet, men inte samma typ. Med detta menar jag att det inte är någon idé att kolla en forskare på exempelvis Disbyt, med en annan på Disbyt, eftersom risken för kopiering är stor. Det måste således vara en annan typ av källa som stödjer andrahandskällans uppgifter.

Norrbärke
Norrbärkes husförhör går tillbaka till 1671, födelseböckerna går tillbaka till 1661, liksom vigselböckerna och död- och begravningsböckerna. Stora delar av de första hundra årens husförhör är emellertid svårlästa och saknar för släktforskaren nödvändig information. De normalt mycket informativa död-och begravningsböckerna är här fram till 1742 bestående endast om notering om inkomster från testamente som socknen fått in. Där finns visserligen namnet på den döde, men exakta datum och annan intressant information saknas. Dock har jag lyckats verifiera det mesta inom den möjliga tidsperioden.

Kjell Vadfors arbeten
När det gäller Norrbärke, Söderbärke och Grangärde finns de sammanställningar som Kjell Vadfors gjort av sina studier av domböcker, byalängder och kyrkboksmaterial. Detta material är inte felfritt eftersom det är en tolkning av gamla primärkällor, men till oerhört stor nytta. Man kan också ta del av domboksmaterialet i renskriven form och göra sina egna fynd. Problemet är att Vadfors inte anger källor till sina fynd.

Lungsund
På den privata sajten http://www.bondetorp.se/lungsund/ finns utskrifter av födda, döda och vigda från slutet av 1600-talet och 100 år framåt.

Flodaboken
Floda har varit ett problem i mitt kontrollarbete eftersom kyrkböckerna är rudimentära. Här finns emellertid en Flodabok sammanställd av folkskolläraren Elfving som täcker större delarna av 1600-talet. Problemet är emellertid två – dels finns den bara digitalt på Genline, numera Ancestry, dels innehåller den en del fel. Jag har studerat den i analog form på biblioteket i Falun och det är ett imponerande verk, men som helt saknar källor. Eftersom jag inte har tillgång till några originalkällor får man helt enkelt hänvisa till boken och inse att längre kommer man inte utan de okända källor 

Elfving använt.

Herdaminne för Västerås stift av Gunnar Ekström
Denna bok har varit till nytta i några fall, men har kommit mer till användning i andra grenar av min släkt. Viktigt är emellertid att använda de senaste versionerna av herdaminnen. Den äldre versionen av Johan Muncktell finns på nätet, men innehåller felaktigheter. Nyare herdaminnen finns på bibliotek och arkiv.

Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott av Bertil Boëthius
Denna bok är ett klassiskt verk om Kopparbergslagen där även många genealogiska uppgifter kan hittas. Kan köpas antikvariskt, samt finns ofta på bibliotek.

Jöns Pederssons Dombok
Detta verk finns i ett exemplar som avskrift i Falu bibliotek och har varit till stor hjälp när det gäller forskning om Svinhufvudssläkten.

Persbo - En by med anor från medeltiden av Lillian Gustavsson

En rikt illustrerad bok om en bergsmansgård och dess ägare och bygden

Torp och Torpare under Starbo Bruk, Skisshyttan och Wäster Silfberg

Ett innehållsrikt grupparbete framställt av Väster Silfbergscirkeln.

Släkthistorisk Forum av Kjell Lindblom, nr 3, 1996: "Fanns släkten de la 

Tuange i Värmland?

DISBYT
I de fall jag inte lyckats finna andra källor har jag litat till ett litet antal erkända forskares bidrag på DISBYT.

Stockholms stads tankeböcker
Dessa har jag främst använt för att följa släktgrenen Westfal, som i generationer var borgmästare i Stockholm från mitten av 1400-talet. Finns numera på nätet.

Släktforskaren – Västerbergslagens Släktforskares medlemstidning
Denna skrift är fullspäckad med artiklar av traktens skickligaste släktforskare som Hans Gillingstam, Anders Winroth, Torsten Berglund, Björn Isheden, Kjell Wadfors, Lisa Norman och många flera. En guldgruva där tidigare artiklar oftast följs upp med rättelser när forskningen gått framåt.

Släkt och Hävd
Denna skrift, som ges ut av Genealogiska föreningen har också mängder av användbara artiklar av kunniga släktforskare. Hos Genealogiska föreningen finns också mängder av andra resurser, bl.a. ett omfattande klipparkiv samt Inrikes pass.

Projekt Runeberg
Vissa äldre biografiska verk samt uppslagsverk finns på nätet och kan vara till hjälp, men bör användas med försiktighet och kontrolleras med senare uppgifter.

Google Books
Även här kan man finna äldre intressanta källor, men samma försiktighet bör vidtas som för Projekt Runeberg

Som ni ser är det ett ganska knepigt arbete att få allt rätt och det krävs många källor, en del svårtillgängliga. Den som försöker ta den enkla vägen och googla sig fram till sina anor eller lita till andras släktträd på nätet kommer att göra sina ättlingar besvikna i framtiden. En tråkig effekt av detta är också att den bild barn och barnbarn haft om din släktforskning allvarligt kommer att få sig en knäck – och kanske inte bara uppfattningen om forskningen.

Trots detta noggranna arbete så vet jag att det fortfarande finns osäkerheter, men förhoppningsvis inga grova felaktigheter. Jag hoppas vidare att framtida läsare kan tydligt se var tveksamheterna och ofullständigheterna finns och främst koncentrera sig på dessa med övertygelsen om att de primärkällor jag angett i de flesta fall är korrekta och kan lämnas därhän.

Bilden ovan visar min farfars far, farfar, samt min halvfarbror

Komplettering, restaurering och underhåll

Jag har ju inte släktforskat i så väldigt många år och jag var fullständig novis när jag startade. Inte fanns det tillgång till särskilt mycket nybörjarhjälp på den tiden heller, speciellt inte om man inte hade en förening nära sig. Nu har jag emellertid byggt upp ett släktträd med över 15 000 personer och tillväxttakten har avstannat avsevärt. Det finns fortfarande en del lösa ändar att utforska i släktträdet, men var och en av dom kräver oerhört mycket arbete eftersom de endera är så långt tillbaka i tiden att kyrkböckerna inte räcker dit eller att familjerna är så obetydliga att inga dokument finns om deras liv och leverne. Ibland är det också kvinnor som är födda i en annan socken, vilken inte är angiven i husförhöret och det blir som att leta efter den berömda nålen i höstacken. Hur som helst så blir de källor jag måste söka i så svårtillgängliga och så svårtydda att min kompetens inte räcker till. Ibland är de inte ens tillgängliga för mig som bor utomlands. Vad återstår då? Skall jag lägga ned min hobby och inse att jag inte kommer längre?

Tvärtom har jag insett att jag har oändligt mycket arbete kvar att göra för att bli nöjd med min släktforskning. Följande problem står jag inför.

Felaktigheter: Även mitt senare material, men i synnerhet mitt tidiga material innehåller felaktigheter (nybörjarfel) även där jag inte tror jag skall finna dom. Se flesta fel är stavfel och skrivfel, men en del är riktiga forskningsfel – en del grova.

Dubbletter: Dessa förekommer dels på grund av att jag inte varit uppmärksam, men oftast på grund av anförluster.(1) Speciell under senaste året när jag fört in flera hundra personer från den svenska adeln. Där är anförlusterna oerhört frekventa och för att göra det riktigt svårt var fantasin vad gäller förnamn ganska liten bland dessa familjer. Männen kunde heta Nils eller Simon i generation efter generation och då är det lätt att villa bort sig även om dokumentationen är både fyllig och tillgänglig. När man sedan gifter sig kors och tvärs mellan några få familjer där även kvinnorna har samma namn i generationer blir det knivigt.

Källor: Jag har ett speciellt problem med detta eftersom jag i början, dels var oerfaren/okunnig, dels använde Genline – numera Ancestry. Genlines adresser överensstämmer inte alltid (nästan aldrig faktiskt) med adresserna i Arkiv Digital och NAD, vilket gör att jag nu försöker leta rätt på alla gamla källor och ge dem konsekventa och allmängiltiga adresser, som kommer att vara hållbara i framtiden.(2)
I början använde jag även andra källor än kyrkböckerna – ofta Disbyt, men också uppgifter från privata släktträd. Fastän jag la mig vinn om att använda uppgifter från erkända släktforskare visade det sig att de ändå innehöll ganska många fel. Av bekvämlighet angav jag ofta släktforskarens namn som källa. Nu måste alla dessa ofullständiga källor bytas ut mot riktiga källhänvisningar. Dessutom måste jag kolla riktigheten av uppgifterna jag fått/lånat från andra. Felaktigheter uppstod oftast då forskaren använt födelseuppgifter från dödsnotiser eller husförhör. I ganska många fall var dessa inte i överensstämmelse med födelsenotisen.(3)

Kompletteringar: Jag har som ambition att ha vinjettbilder till mina anor där det är möjligt. Helst vill jag ha ett porträtt, men ett bomärke, vapen, sigill, namnteckning eller liknande kan också duga.

Vidare vill jag gärna ha någon form a biografi där detta är möjligt, eller åtminstone någon liten notering. Det innebär ett stort arbete att finna sådana texter som jag kan lita på. SBL, ÄSF, Stamtavlor på CD-rom, Wikipedia, historiska websidor, uppslagsverk, herdaminnen, lokalhistoriska skrifter och sidor, domböcker, dödsnotiser eller dödsrunor är några av de källor som jag använder.(4)

Systematik och redskap i renoveringsarbetet

En del av ovanstående kan jag få hjälp med. DISGEN har ett utmärkt hjälpmedel för att finna dubbletter. Problemet är emellertid att programmet är lite okänsligt när det gäller patronymikon.(5) Alla Petter Nilsson som är födda inom ett ganska stort tidsintervall misstänks nämligen vara dubbletter. En annan frekvent övertolkning är när den förstfödda Kerstin Carlsdotter dör ung och en dotter två år senare får samma namn. Dessutom är det som att balansera på gränsen till en avgrund när det skall rättas till. Tänker man det minsta fel går det åt pipan och man förlorar en hel släktgren. Man måste ta frekventa back-uper (kan man säga så?) för att vara på den säkra sidan.

GeneaNet har ett utmärkt hjälpmedel för att finna inkonsekvenser som att modern är 110 år när hon får barn eller att hon är född efter sonens födelse. Sedan är det bara hårt arbete som gäller för att rätta till felet.

Det svåraste är emellertid att hitta ett system för hur man skall korrekturläsa och rätta. Efter bara några generationer har jag villat bort mig totalt i Disgen och vet inte vilka anor jag kollat och inte. Inte är det så lätt att komma ihåg var man slutade kvällen innan när ögonen föll ihop av sig själv heller. Disgen har en funktion som hjälper till. Man högerklickar på personen och väljer kommandot ”Till listan över senaste personer” eller klickar Ctrl+1. Då hittar man tillbaka när man fortsätter.

Nu har jag även funnit ett sätt att kunna beta av alla anor systematiskt. Jag skriver ut mitt träd med det program som jag använder för att skriva ut släktböcker. I mitt fall heter det TCGR.(6) Jag skriver ut en rapport i PDF-format,(7) som innehåller det jag vill kontrollera. På så sätt ser jag exakt hur det färdiga resultatet blir. Ofta består nämligen felen av felaktiga radbrytningar, tomrader eller sär- och hopskrivningar som uppstår vid överföring från släktforskningsprogrammet till PDF-filen. Sådant kan man inte se i sitt släktforskningsprogram utan först när det kommer som en obehaglig överraskning i den färdiga utskriften. För att inte det skall bli alltför mastigt skriver jag ut en gren, eller kanske del av en gren, åt gången. På så sätt blir det överkomligt. Jag öppnar nu filen i Acrobat Reader på min iPad och kan där korrekturläsa. På min dator har jag mitt släktforskningsprogram öppet (Disgen) och kan nu rätta allt eftersom jag hittar felen. TCGR presenterar anorna generationsvis så jag får söka rätt på personerna en efter en i Disgen, men det är enkelt. Acrobat Reader (8) har en mängd korrekturläsningsfunktioner, men den viktigaste är att jag kan stryka för med märkpenna där jag slutade på kvällen. Nästa gång jag öppnar filen öppnas den där jag slutade så jag vet alltid hur långt jag har kommit.

Ofta behöver jag ju Internet, AD och andra källor för att kontrollera där det blivit riktigt tokigt eller där jag skall föra in rätt källhänvisning. Nu händer det ju ofta att jag upptäcker nya fakta när jag läser originalfilen i AD och då kliar det i fingrarna att komplettera. Det gör jag också inom rimliga gränser, men man får vara försiktig annars gräver man lätt ned sig i nya detaljer och då blir man aldrig klar med rättningen. Jag gör en notering och återkommer senare.

Eftersom jag vill ha min offentliga fil på GeneaNet så aktuell som möjligt laddar jag ned nya rättade versioner nästan dagligen. Då uppstår en liten egenhet. GeneaNet tillåter, till skillnad från de flesta nättjänster, att man uppdaterar sina träd utan att man därför förlorar länkar till bilder och dokument. Dock blir GeneaNet lite vilset när den nya Gedcomfilen (9) innehåller personer som de inte känner igen eftersom jag kanske har korrigerat stavningen i namnet eller gjort någon annan detaljändring. Då undrar programmet vilken person jag avser skall länkas till den bild som jag lagt in tidigare, eftersom det inte stämmer med trädet jag laddade upp för ett par dagar sedan. Återigen får man tänka till så det blir rätt.

Anmärkning: Texten bygger på erfarenhet av de program och tjänster som jag använt – Disgen, Disbyt, Genline (upphör inom kort), Arkiv Digital, TCGR, Geneanet och Adobe Acrobat Reader. Motsvarande erfarenheter och tillvägagångssätt är giltiga, i modifierad form, för användare av andra lösningar.

Noter:
1) Anförluster uppstår när personer med, en eller flera, gemensamma anor gifter sig. Om man närmar sig en sådan gemensam ana via två vägar är det ofta så att man för in anan i fråga två gånger och då uppstår dubbletter. Anta att två kusiner gifter sig. Eftersom de har ett gemensamt mor/farföräldrapar kan det lätt bli så att detta par förs in två gånger om man inte observerar att personerna är kusiner. Det äldre svenska namnskicket gör också att detta är svårt att observera.
2) Skälet till att Genlines och Arkiv Digitals adresser inte överensstämmer beror på att de fotograferats från olika källor. Genline/Ancestrys material har fotograferats från de så kallade mormonfilmerna, vilka är en avbildning av originalböckerna, som getts en egen indelning. Arkiv Digital har däremot fotograferat originalböckerna direkt. De adresser AD har överensstämmer således med de original som finns. I AD:s adresser finns också hänvisning till arkivhållaren – Riksarkivet (NAD) – vilket gör att man kan återfinna materialet även om AD skulle upphöra.
3) Uppgifter om födelse från födelseboken har alltid högre sanningsvärde än andra uppgifter. Samma sak gäller uppgifter i dödboken om förhållanden vid dödsfallet.
4) SBL=Svenskt biografiskt lexikon. Finns tillgängligt på http://sok.riksarkivet.se/sbl/Start.aspx
ÄSF=Äldre Svensk Frälsesläkter. Kan köpas från Riddarhuset
Herdaminnen – genealogier över präster från svenska stift. Finns tillgängliga på bibliotek och arkiv.
Domböcker – Ingår i ArkivDigitals utbud
5) Med patronymikon menas det namnskick som var förhärskande i Sverige fram till 1800-talet. Det innebär att barn får efternamn från sin fader. Söner till Nils får namnet Nilsson och döttrar Nilsdotter. Dessa namn följer personen hela livet och ändras inte vid kvinnans giftermål.
6) TCGR=The Complete Genealogy Reporter är ett mycket kraftfullt släktboksprogram som kan generera rapporter på många språk. Programmet tolkar Gedcomdata och omformar dem till en berättelse på önskat språk - narration. Egna språkinställningar kan göras av den avancerade användaren.
7) PDF=Portable Document Format är ett filformat som ger stor kontroll av att dokumentet förblir oförändrat vid överföring eller utskrift. Det är emellertid normalt svårt att redigera på det sätt som ordbehandlingsformat låter sig göras.
8) Adobe Acrobat Reader är ett gratisprogram för att läsa PDF-filer
9) Gedcom är ett filformat som gör det möjligt att föra över genealogiska filer mellan olika program. Det är egentligen en enkel textfil som kan läsas och editeras med vilken enkel textredigerare som helst. Om man ändar namnet på filen från namn.ged till namn.txt låter det sig göras.

Vad händer med mitt släktträd på Internet när jag avlider? - En jämförelse mellan de stora tjänsterna

Frågor vi måste ställa oss ibland

Jag vet genom frågor på Facebook och bloggen att äganderätt till data och integritet är frågor som engagerar många. Samtidigt är det ganska svårt att få en heltäckande bild av hur de olika tjänsterna ser på dessa frågor. En fråga som dök upp för en tid sedan på Facebook genom en av operatörernas information var vad som händer när man själv eller en anhörig avlider. Jag beslutade då att göra en djupdykning i det ämnet genom att ställa frågor till de mest kända operatörerna.

Jag vill börja med att beklaga att det tagit ganska lång tid att sammanställa materialet och att det finns vissa ofullkomligheter i resultatet. Studien har gjorts så att samma frågor ställts till alla operatörerna. Till Geni har en översättning till engelska varit nödvändig, vilket kan vara källa till missförstånd. Efter sammanställning av det samlade resultatet har det åter skickats ut till operatörerna för en slutkontroll, förtydligande och korrigeringar. Eftersom det skulle innebära alltför mycket översättningsarbete har detta inte skett till Geni. Ancestry hade önskemål om att svaren skulle kontrolleras av deras jurister, vilket inte gått att genomföra, varför deras svar är ofullständiga. I det fallet hänvisar jag till att ni själva får tolka deras allmänna användarregler.

Jag har delat upp frågorna i ekonomiska spörsmål, äganderättsfrågor samt den mer känsliga frågan kring dödsfall. När det gäller ekonomi så har jag förstått att två frågor engagerar speciellt. Den ena är huruvida tjänsten tar betalt för data som jag lagt in gratis av användarna, eller där användarna kanske till och med fått betala för att bidra. Den andra frågan, som är generell på Internet, är när en tjänst löpande debiterar tills man själv avbryter. Den sista frågan blir speciellt aktuell när någon avlider och de efterlevande inte vet vilka åtaganden den avlidne har mot olika tjänster. I värsta fall kan då debiteringen fortsätta ända tills kontokortets utgångsdatum, vilket kan vara många år efter dödsfallet. Speciellt besvärande kan det bli om den avlidne inte har efterlevande som har kunskap eller förmåga att avsluta och/eller spärra konton eller där konton är gemensamma för mer än en person och därför hålls öppna.

Samtliga större tjänster har varit vänliga att besvara mina frågor. De som svarat är:

Ancestry (Ann-Louise Paulsson)
MyHeritage (Sara Silander)
Geni (Amanda Tantisalidchai))
GeneaNet (Laurent Monpouet)
Disbyt (Daniel Berglund)

TACK till er alla för er hjälp!

Kort om tjänsterna
Applikationen som låter oss bygga släktträd eller publicera våra släktträd på Internet är olika centrala i tjänsternas utbud. Dock är det väsentligt för samtliga tjänster att samla ett så stort material som möjligt från privata bidragslämnare eftersom storleken på databasen, dels är viktig för att attrahera kunder, dels är en viktig komponent för tjänstens kommersiella värde.
Den här genomgången handlar endast om hur man kan lagra och publicera och utbyta släktforskardata på tjänsten inte om hur andra applikationer, som databaser och sökfunktioner, hos tjänsterna fungerar.

Ancestry är huvudsakligen en söktjänst för genealogiska databaser, som det svenska kyrkboksmaterialet och motsvarande i andra länder. Man har köpt svenska Genline. Ancestry har ett off-lineprogram för släktforskning - FamilyTreeMaker, som finns i en förenklad svensk version samt en engelsk fullversion. Detta program kan synkroniseras med trädet på Internet.
Prisinformation 
Användarvillkor 

MyHeritage är huvudsakligen en tjänst för att bygga släktträd, samt underlätta släktforskningen med hjälp av allehanda applikationer, samt att möjliggöra utbyte mellan släktforskare och att byta anor. MyHeritage har ett gratis off-lineprogram - FamilyTreeBuilder som kan synkroniseras med trädet på Internet. MyHeritage och Geni är numera samägda och databaserna delvis sammankopplade.
Prisinformation
Användarvillkor

Geni är en tjänst för att bygga släktträd, samt möjliggöra samverkan mellan släktforskare. Geni är numera delvis sammankopplad med MyHeritage. Geni har som ambition att bygga ett Världsträd där dina data kommer att ingå som en integrerad del. Geni är unikt bland de undersökta tjänsterna så till vida att dina möjligheter att styra användandet av dina data starkt begränsas om du valt att ge andra  tillträde till ditt träd eller om någon kopplat dina data till Världsträdet.
Användarvillkor 

GeneaNet är, förutom Disbyt, den enda europeiska tjänsten och har således stora mängder data från Europa, där Frankrike, Holland samt Skandinavien är väl representerade, men även material från resten av världen finns. GeneaNet är huvudsakligen en tjänst för presentation och utbyte av anor mellan släktforskare. Grundprincipen för tjänsten är att allt som lagts in gratis av användarna är tillgängligt för andra utan avgift. Mot en årsavgift kan man emellertid även få tillgång till ett stort utbud av tredjepartmaterial från olika databaser.
Prisinformation
Användarvillkor 

Disbyt skiljer sig avsevärt från de andra tjänsterna. Materialet kan endast läggas in genom att hela datafiler skickas till en administratör som lägger in materialet. En blygsam årsavgift till DIS krävs för att lägga in material eller söka i materialet. Dock finns en enkel gästsökfunktion. Den medlem som bidrar med mer material får tillgång till mer kraftfulla sökredskap. Medlemskap i DIS ger också tillgång till material från grannländernas systerorganisationer. Samverkan mellan forskare sker på användarens eget initiativ där endast tjänsten tillhandahåller namn och kontaktinformation. I Disbyt finns en viss kvalitetsgradering av ursprunget till de inmatade posterna.
Prisinformation 

Frågor och svar:

EKONOMI

Fråga E1: Kostar det att publicera släktforskardata på tjänsten? (engångsavgift, abonnemang, medlemsavgift)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Nej/Ja (1)	Nej	Nej	Ja (2)

1) Olika nivåer på abonnemang finns med årlig eller månatlig debitering. Detta gäller vid publicering on-line eller uppladdning till webtjänsten. Obegränsad användning av off-line programmet FamilyTreeBuilder medges dock.

2) Medlemsavgift i DIS krävs

Fråga E2: Kostar det att söka och ta del av andra medlemmars inmatade data på tjänsten? (engångsavgift, abonnemang, medlemsavgift)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej/Ja (1)	Nej/Ja (1)	Ja (2)	Nej	Ja (3)

1) Att söka är gratis, men för att ta del av andra medlemmars data vid sökträffar krävs årsabonnemang.
2) Pro-abonnemang krävs
3) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga E3: Krävs registrering av kontouppgifter för att ta del av andra medlemmars data?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Nej/Ja (1)	Ja	Nej	Nej (2)

1) Alla kan söka i databaserna, men för att ta del av resultaten av sökträffar måste man registrera sig.
2) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga E4: Måste man betala för att få möjlighet att kontakta andra användare?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Ja	Nej	Nej	Ja

Diskussion

Här kan man se två affärsprinciper - de som låter användaren publicera obegränsat antal poster helt gratis och de som tar betalt. Ancestry, Geni och GeneaNet tillåter fri obegränsad publicering, medan MyHeritage sätter en ganska snäv gräns och Disbyt kräver medlemskap i DIS för att få tillgång till tjänsten.

En annan principiell skillnad är hur man behandlar det material som användaren tillhandahåller gratis på sitt träd. GeneaNet tillämpar principen att allt de fått gratis av användaren kan andra användare söka i och ta del av gratis. Den andra huvudprincipen som tillämpas är att du kan söka gratis, men om du får en sökträff måste du betala för att få ta del av innehållet.

En annan skillnad är möjligheten att kontakta andra användare med samma anor. Det är fritt hos samtliga utom MyHeritage, som kräver abonnemang och Disbyt där medlemskap i DIS krävs.

ÄGANDERÄTT

Fråga Ä1: Krävs registrering för att ta del av andra medlemmars data på tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	Ja (1)	Nej	Ja (2)

1) För full tillgång till andras data krävs Pro-abonnemang
2) Medlemskap i DIS krävs, men enklare gästsökning finns.

Fråga Ä2: Vem är ägare till de data användaren matar in?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Användaren (1)	Användaren (1)	Användaren (1)	Användaren	Användaren (1)

1) Användaren äger de inmatade uppgifterna, men tjänsten tar betalt av andra användare för att ta del av dem.

Fråga Ä3: Tar tjänsten betalt av annan användare som vill söka i materialet?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Se E2	Se E2	Ja	Nej	Se E3

Fråga Ä4: Kan inmatade data säljas eller överlåtas vid omstruktureringar av tjänsten eller sammanslagning med andra tjänster?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Nej	Nej	Nej	Nej	Nej

Fråga Ä5: Kan användaren blockera sina data från sökning på tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	(1)	Ja (2)	Nej

1) För nu levande familjemedlemmar råder sekretess, dock ej för avlidna som är allmänt sökbara.
2) Premiekund som inte vill delta i gemenskapen kan blockera sina data för andra. För gratismedlem gäller dock att det man lägger in kan gratis läsas av alla.

Fråga Ä6: Kan användaren få sina data raderade från tjänsten?

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Ja	Ja	(1)	Ja	Ja

1) Bara om du är ensam ägare av trädet och inte gett andra tillgång, eller om ditt träd inte är del av Genis World Family Tree.

Diskussion

Samtliga tjänster säger att äganderätten av inmatade data hela tiden behålles av användaren. Dock måste det betraktas som en gråzon när tjänsten tar betalt av andra för det material som man menar är användarens egendom som Ancestry, MyHeritage och Geni gör.

Ett än mer problematiskt är det unisona påståendet att användarens data inte kan överlåtas eller säljas när exempelvis sammanslagningar sker. Efter samgåendet mellan Geni och MyHeritage fungerar de två företagen separat. Dock matchas posterna över gränserna för de två tjänsterna.

Vad gäller blockering av data för andra att söka i är detta möjligt hos Ancestry, MyHeritage och GeneaNet, men inte hos Disbyt. Geni tillämpar principen att avlidna personer är sökbara av alla, men nu levande familjemedlemmar kan blockeras. 

I samtliga tjänster kan man radera sitt träd i dess helhet utom hos Geni där möjligheten för andra att länka ditt träd till sitt eget och till The World Tree gör detta tekniskt omöjligt. Detta gör också att man indirekt kan bli associerad och sammankopplad med anor och träd på Geni som man inte vill ha med att göra.

VID DÖDSFALL

Fråga D1: Finns rutiner för att konstatera om en användare har avlidit? (Vilka?)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
Passiva	Passiva	Passiva	Passiva	Passiva

Fråga D2: Finns rutiner för hur användarens data behandlas vid dödsfall? (Vilka?)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	Ja (1)	Ja (2)	Ja (1)	Ja (3)

1) Radering eller övertagande

2) Debitering upphör och administration av data övergår automatiskt till närmaste anhörig. Se fotnot under Ä6.

3) Data kvarstår, medlem anonymiseras med hänvisning till Disbyt-ansvarig

Fråga D3: Kan efterlevande påverka hur den avlidnes data skall användas vid dödsfall? (raderas, kvarstå etc.)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	Se D2	Begränsat (1)	Ja	Ja (2)

1) Efterlevande kan editera trädet. Se vidare under Ä6

2) Samråd i varje enskilt fall på begäran

Fråga D4: Vid automatiska debiteringar – vad händer vid dödsfall? (automatiskt avslut, retroaktiv återbetalning etc.)

Ancestry	MyHeritage	Geni	GeneaNet	Disbyt
?	På begäran (1)	På begäran (1)	N/A	N/A

1) Om inte kontot stängs sker avslut och återbetalning på begäran.

Diskussion
Ingen tjänst har någon aktiv funktion som gör att ett dödsfall kan uppmärksammas. I samtliga fall måste anhöriga observera att ett abonnemang finns och be att få avslut eller andra åtgärder. I de fall där automatisk förlängning och debitering av abonnemang tillämpas upphör inte dessa förrän det konto som kopplats till abonnemanget avslutas. I två fall är detta inte ett problem eftersom automatisk debitering inte sker - Disbyt och GeneaNet. I de övriga fallen säger man sig vara tillmötesgående och avslutar kontot och även kan tänka sig återbetalning om efterlevande kontaktar tjänsten.

I de flesta fall kan de efterlevande välja mellan att ha kvar eller radera trädet. På Geni är denna möjlighet ytterst begränsad på grund av tekniken då det individuella trädet ofta är inlänkat i andras träd och i Världsträdet. Disbyt anonymiserar trädet och övertar ansvaret, men behåller data.
Jag ser fram emot den dag då en tjänst låter användaren registrera ett "Genealogiskt testamente" där man anger hur man vill att trädet skall behandlas vid ens frånfälle och även uppger kontaktuppgifter till en efterlevande. I en förlängning kan man tänka sig att tjänsten i samverkan med Skattemyndigheten automatiskt bevakar när en användare avlider om så medges i "testamentet". 

Avslutande kommentar
Utvecklingen går ständigt framåt och tjänsterna utvecklas. De svar som redovisas ovan gällde vid de tillfälle frågorna ställdes. Därefter har kanske ändringar i tjänsterna skett. Jag hoppas ansvariga för tjänsterna påpekar sådana diskrepanser i kommentarer nedan eller på vår Facebooksida.