Arkiv Digital, Genline och alla andra verktyg vi har till vår hjälp

Kunskap är inte bara att känna till svaren
det är också att veta vilka frågor som hör till svaren
samt förstå vägen från frågan till svaret och vice versa.

Dett gäller i högsta grad inom släktforskningen. Vi har idag oändligt många redskap som hjälper oss att finna svaren. Ibland visste vi inte ens att det fanns en fråga förrän vi funnit svaret och många gånger blir vägen mellan svaren och frågorna både spännande och överraskande. Det intressanta är att man upptäcker hjälpmedlens möjligheter medan man använder dom. Jag tänker berätta lite om en sådan resa jag just är inne i.

Jag tog fram den gamla handskrivna släkttavlan från strax efter sekelskiftet som en gång blev starten på mitt släktforskande. Jag visste att det fanns luckor i mitt material som jag nu tänkte fylla med hjälp av Sveriges dödbok 1901-2009. Tavlan handlar om Erik Matsson, bergsman och sexman på Stråtgården i Ljusnarsbergs församling. Han är en ättling i rakt nedstigande led till den finske nybyggaren Peder Persson som bosatte sig vid Södra Hörken i början av 1600-talet. Senare ättlingar har, enligt många oriktigt, tagit släktnamnet Osmi.

Jag koncentrerade mig främst på Erik Matssons son Elias Eriksson (född1820 på Stråtgården), min fm mm far och hans familj. Det som är fördelen med Sveriges dödbok 1901-2009 är att man får reda på vilken församling personen är född och död i, samt ofta flicknamn på makan, födelsedatum och dödsdatum. Med dessa uppgifter är det dels lätt att gå vidare till Sveriges befolkning 1880, 1890 och 1900 och där finna namn på barn i familjen.

En av Elias Erikssons söner hette Karl Johan Eriksson (han hade valt släktnamn inte patronymikon). Född 1848 och död 1929). Han var gift med Augusta Eriksson. I Sveriges befolkning 1890 och 1900 fick jag fram flera av hans barn. I Sveriges befolkning får man också veta gårdens namn där familjen bodde. Det blir ingången till kyrböckerna.

Nu har man så mycket uppgifter att det är möjligt att återfinna födelsenotiserna i kyrkböckerna. Eftersom jag är intresserad av de sociala nätverken i socknen tänker jag särskilt titta på vilka som var vittnen vid dopet. För det ändamålet är Arkiv Digital bäst eftersom deras bilder är lättast att läsa. I dom fall där jag fått fram barnen genom Sveriges befolkning går jag direkt på födelsenotiserna. Det är emellertid intressant att följa familjen även i Husförhören eftersom det där ofta finns fler barn än dom som levde med föräldrarna just när folkräkningen gjordes. Det kan vara äldre barn som flyttat hemifrån eller barn som dött unga.

Nu kommer faktiskt Genline väl till pass eftersom dom har en funktion som gör att man kan söka på gårdsnamnet - Sök plats. Om man gör en sådan sökning får man fram en lista på alla sidor i kyrkböckerna som behandlar exempelvis Lövåstorp i Ljusnarsberg. Nu är det bara att öppna sidorna för de år man är intresserad av och följa familjens historia. Den här funktionen är också väldigt användbar när man skall identifiera vittnena vid dopet. Ofta anges där yrke, namn och gårds/bynamn. Då är det bara att söka på gårdsnamnet och öppna sidan för det år dopet ägde rum. Eftersom jag har AD öppet parallellt så kan jag kolla där om något är otydligt i Genlines svartvita bilder.

I Genline finns också en annan funktion som är trevlig. Efter vissa gårdsnamn i listan finns en liten symbol. Om man klickar på den så kommer man till Familjeband och sidan som behandlar just det ortsnamnet. Ofta står det inte särskilt mycket där ännu, men det finns en liten länk "Visa på kartan". På så sätt får man reda på exakt var gården låg där ens anor levde.

Nu levde ju Erik Matsson på Stråtgården och den finns inte längre och är heller inte representerad i Familjeband. Harald Stråth har emellertid skrivit en liten histora om gården på Anbytarforum, men var den exakt låg är är svårt att finna. Det finns en gata i Bångbro i Kopparberg som heter Stråtvägen. Kanske den har något med gården att göra?

Jag får nu användning av ett annat hjälpmedel, nämligen Häradsekonomiska kartan. Jag har köpt skivan, men dn funkar inte i min nya dator. Som tur har jag en gammal dator till hands. Materialet lär finnas gratis på nätet, men jag har aldrig lyckats öppna det så det får blir min gamla skiva. Givetvis hittar jag Stråtgården och mycket riktigt låg det där numera Stråtvägen ligger. Kanske någon på Familjeband skulle kunna vara vänlig och lägga in den på kartan.

Nu upptäcker jag något finurligt. Man kan nämligen spara det häradsekonomiska kartbladet till en fil. Visserligen är den 75 Mb stor, men det går. Man kan sedan öppna den i ett bildredigeringsprogram och klippa ut den del man är intresserad av och använda som illustration i sin släktforskning. Jag använder SnagIt som gör att jag kan göra det mesta med mina bilder på ett enkelt sätt. Dom utsnitten blir mycket, mycket mindre så dom går att hantera. På samma sätt kan man klippa ut bilder från kyrkböckerna i AD och Genline och spara till filer för framtida bruk.

Nu kommer jag till det sista steget i min användning av olika verktyg i mitt sökande. Eftersom jag parallellt med att jag har min släktforskning på min dator i Disgen så har jag den på GeneaNet. Det är så praktiskt att göra ett utdrag och bara skicka adressen till någon släktforskarvän som frågar efter en viss gren vi har gemensamt. GeneaNet har också en funktion där man kan koppla dokument till personer. Således kopplar jag bilden av Elias födelsebok till Elias post i GeneaNet och den del av häradsekonomiska kartan som visar Stråtgården till Erik Matsson.

Jag antydde i början att jag hade funnit något i mitt irrande bland databaser och verktyg. Nu blev den här texten ganska lång så jag återkommer med mina rön om några dagar.