Att dela med sig av sin forskning via nätet

Man skaffar sig många nätsläktingar när man hållit på några år med släktforskning. Om man dessutom publicerar sin forskning på Intenet med någon av de tjänster som finns till förfogande så ökar kretsen av personer som man delar anor med ständigt. Jag är väldigt positiv inställd till detta, men samtidigt har jag upplevt att det många gånger blir besvärande.

Jag har provat flera tjänster med vars hjälp man kan lägga ut sin forskning på nätet - Släktband, Ancestry, Geni, MyHeritage, GeneaNet för att bara nämna några. Flera av dom är välgjorda och har många fina finesser, men en del hade jag gärna sluppit att komma i kontakt med. Det mest besvärande problemet beror på mig själv. Det är att om jag har gjort några misstag i min släktforskning så ser "hela världen" det och dessutom tror man att det jag lagt ut är korrekt och kopierar utan tvekan mina dumheter. Ett annat problem är att man måste vara väldigt ordentlig med att uppdatera sina uppgifter så fort de förändras och det slarvar åtminstone jag med ibland. I en del tjänster är det dessutom så krångligt att uppdatera, eller ger sådana konsekvenser, så man drar sig för det. Det är plågsamt! Att jag dessutom vet att många andra också för in felaktigheter gör att jag inte utan vidare kan lita till alla de "träffar" jag får bland de släktträd gör inte saken bättre.

Eftersom jag dessutom har kommit till det stadiet i min släktforskning så jag försöker hitta "distant cousins" som man säger på engelska så ställer offentligheten till lite problem. De seriösa tjänsterna döljer nämligen personer som är i livet eller föddes mellan 70-100 år innan dagens datum. Det gör ju att jag själv, som proband, inte kan ses av dom flesta. Visst, jag kan ge utökade rättigheter till olika personer och det är bra, men det finns också andra nackdelar, men vilka skall jag ge dessa rättigheter till och vilka skall jag neka?.

Några av de övriga problem som irriterar mig mest är utan rangordning följande:

De tjänster som, om jag hamnar i deras garn av eget initiativ, eller genom någon välmenande vän, skickar upprepade mail som vill att jag skall betala för något jag inte har beställt.

Besläktat med detta är oskicket att, utan att jag bett om det, tala om att dom hittat okända släktingar, som jag får reda på om jag betalar. Speciellt irriterande är att det alltför ofta är falskt alarm.

Om man publicerar på vissa tjänster så får man hundratals förslag på andra träd som man har gemensamma personer med utan att man bett om det. När man undersöker dessa "tips" inser man ofta att ett antal av de nya tipsen är kopierade från mina eller andras uppgifter rakt av. Det blir som den gamla "viskleken" och innehållet i träden kan bära iväg vart som helst efter en tid. I början förleds man att tro att om många har samma uppgift i sina träd så är det sant, men det kan faktiskt vara tvärtom på grund av kopiering av felaktigheter. Det är ju dom som inte kollar källorna som kopierar utan urskiljning i första hand.

Nu har jag ändå mitt släktträd på ett fåtal tjänster, av vilka några bara är tillfälligt för att testa och lära mig, men jag har också mitt träd på en tjänst som jag har valt som min huvudsakliga. Valet beror främst på att tjänsten inte har en aggressiv marknadsföring och dessutom bara levererar de tjänster som jag ber om - inte tvingar på mig en massa annat. Jag har emellertid också valt en annan lösning för mer nära samarbete med utvalda nätsläktingar som jag tycker fungerar riktigt bra. Det är egentligen den lösningen jag vill berätta om. Kanske passar den även någon annan som komplement.

Grunden är att jag har ett vanligt släktforskningsprogram på min dator som kan generera olika släktboksfiler och andra rapporter. Mitt program har det, men jag föredrar ändå ett släktboksprogram som heter TCGR. En annan viktig komponent i min lösning är DropBox, som är en tjänst på nätet där jag kan spara mina filer och ge andra personer rättighet att ta del av filerna. Det blir som en vanlig mapp på min och mottagarens dator. Det finns ett flertal sådana tjänster och dom är ofta gratis för den användning som vi släktforskare behöver.

Vad jag gör är således att lägga upp en mapp på DropBox som innehåller en specifik släktbok för en viss familj eller ana. Jag kan också lägga upp undermappar som innehåller bilder, dokument eller kommentarer och korrigeringar. Det fina med den här lösningen är att jag kan dela med mig av släktböcker till personer som inte själva släktforskar och därför inte är villiga att bli medlemmar i en nättjänst. Eftersom alla som jag gett tillgång till mappen även kan lägga till material är det också ett bra sätt att samla material inom släkten. Man kan säga att det här är ett sätt att leverera släktböcker inom släkten istället för att bränna CD-skivor och skicka till dom. Det jag huvudsakligen lägger i mappen är PDF-filer, Word-filer, JPG-file, men man kan också lägga in Gedcom-filer eller till och med videosnuttar om man vill.

Det här sättet är för mig inte istället för att publicera mitt material på nätet, det är ett komplement för familjen och de mest intresserade nätsläktingarna att ta del av färdigt material utan att behöva vara mer än tillfälligt uppkopplade till nätet. Alla filer kan nämligen kopieras eller skrivas ut om man vill. På det här sättet kan andra enkelt hjälpa till att komplettera eller rätta felaktigheter. Man skriver bara ett meddelande och lägger i mappen så alla kan se det. Att sedan uppdatera släktboksfilerna för mig är lika enkelt som om dom fanns på min egen dator. Det är bara att här dyker allt upp på samtliga andras datorer med några minuters fördröjning. Den största fördelen är emellertid att jag kan styra exekt vilka som skall få ta del av materialet och slipper dessutom att personer som jag inte vet något om kommer med begäran om att få tillträde. Dom som jag nu ger tillträde till materialet är anättlingar som inte bara är ute för att samla anor utan verkligen vill samverka i forskningen.

För tillfället har jag gjort ett antal sådana släktboksmappar på DropBox. Det är:

Olof Månsson Eda (S) (1839-1915)
Smedsläkten Eckerberg - Proband Axel Hjalmar Klasson Eckerberg (1878-1957) Flisby (F)
Ringqvist släktbok - Proband Anders Gustaf Ringqvist, f. Nilsson (1861-1918) Jät (G)
Bergsmannen Michel Hindersson, Laxbro (-1689) Ljusnarsberg (T)

Länkar till tjänster jag använder:

DropBox - normalt sett går det till så att man får en inbjudan till DropBox från den som vill dela mapparna, men om man själv vill prova att använda DropBox så använder man följande länk -
http://db.tt/i5m4xeX
Om ni använder den länken får jag mer utrymme på DropBox, som jag kan använda för släktböcker.

TCGR - det är en tjänst som framställer släktböcker som även en icke släktforskare förstår och kan läsa. Om ni vill prova den så använder ni länken
http://hotdownloads.com/trialware/download/Download_tcgrinst2.exe?item=14184-1&affiliate=586597
Länken går direkt till nedladdning av 30 dagars gratis provperiod.

Arkiv Digital, Genline och alla andra verktyg vi har till vår hjälp

Kunskap är inte bara att känna till svaren
det är också att veta vilka frågor som hör till svaren
samt förstå vägen från frågan till svaret och vice versa.

Dett gäller i högsta grad inom släktforskningen. Vi har idag oändligt många redskap som hjälper oss att finna svaren. Ibland visste vi inte ens att det fanns en fråga förrän vi funnit svaret och många gånger blir vägen mellan svaren och frågorna både spännande och överraskande. Det intressanta är att man upptäcker hjälpmedlens möjligheter medan man använder dom. Jag tänker berätta lite om en sådan resa jag just är inne i.

Jag tog fram den gamla handskrivna släkttavlan från strax efter sekelskiftet som en gång blev starten på mitt släktforskande. Jag visste att det fanns luckor i mitt material som jag nu tänkte fylla med hjälp av Sveriges dödbok 1901-2009. Tavlan handlar om Erik Matsson, bergsman och sexman på Stråtgården i Ljusnarsbergs församling. Han är en ättling i rakt nedstigande led till den finske nybyggaren Peder Persson som bosatte sig vid Södra Hörken i början av 1600-talet. Senare ättlingar har, enligt många oriktigt, tagit släktnamnet Osmi.

Jag koncentrerade mig främst på Erik Matssons son Elias Eriksson (född1820 på Stråtgården), min fm mm far och hans familj. Det som är fördelen med Sveriges dödbok 1901-2009 är att man får reda på vilken församling personen är född och död i, samt ofta flicknamn på makan, födelsedatum och dödsdatum. Med dessa uppgifter är det dels lätt att gå vidare till Sveriges befolkning 1880, 1890 och 1900 och där finna namn på barn i familjen.

En av Elias Erikssons söner hette Karl Johan Eriksson (han hade valt släktnamn inte patronymikon). Född 1848 och död 1929). Han var gift med Augusta Eriksson. I Sveriges befolkning 1890 och 1900 fick jag fram flera av hans barn. I Sveriges befolkning får man också veta gårdens namn där familjen bodde. Det blir ingången till kyrböckerna.

Nu har man så mycket uppgifter att det är möjligt att återfinna födelsenotiserna i kyrkböckerna. Eftersom jag är intresserad av de sociala nätverken i socknen tänker jag särskilt titta på vilka som var vittnen vid dopet. För det ändamålet är Arkiv Digital bäst eftersom deras bilder är lättast att läsa. I dom fall där jag fått fram barnen genom Sveriges befolkning går jag direkt på födelsenotiserna. Det är emellertid intressant att följa familjen även i Husförhören eftersom det där ofta finns fler barn än dom som levde med föräldrarna just när folkräkningen gjordes. Det kan vara äldre barn som flyttat hemifrån eller barn som dött unga.

Nu kommer faktiskt Genline väl till pass eftersom dom har en funktion som gör att man kan söka på gårdsnamnet - Sök plats. Om man gör en sådan sökning får man fram en lista på alla sidor i kyrkböckerna som behandlar exempelvis Lövåstorp i Ljusnarsberg. Nu är det bara att öppna sidorna för de år man är intresserad av och följa familjens historia. Den här funktionen är också väldigt användbar när man skall identifiera vittnena vid dopet. Ofta anges där yrke, namn och gårds/bynamn. Då är det bara att söka på gårdsnamnet och öppna sidan för det år dopet ägde rum. Eftersom jag har AD öppet parallellt så kan jag kolla där om något är otydligt i Genlines svartvita bilder.

I Genline finns också en annan funktion som är trevlig. Efter vissa gårdsnamn i listan finns en liten symbol. Om man klickar på den så kommer man till Familjeband och sidan som behandlar just det ortsnamnet. Ofta står det inte särskilt mycket där ännu, men det finns en liten länk "Visa på kartan". På så sätt får man reda på exakt var gården låg där ens anor levde.

Nu levde ju Erik Matsson på Stråtgården och den finns inte längre och är heller inte representerad i Familjeband. Harald Stråth har emellertid skrivit en liten histora om gården på Anbytarforum, men var den exakt låg är är svårt att finna. Det finns en gata i Bångbro i Kopparberg som heter Stråtvägen. Kanske den har något med gården att göra?

Jag får nu användning av ett annat hjälpmedel, nämligen Häradsekonomiska kartan. Jag har köpt skivan, men dn funkar inte i min nya dator. Som tur har jag en gammal dator till hands. Materialet lär finnas gratis på nätet, men jag har aldrig lyckats öppna det så det får blir min gamla skiva. Givetvis hittar jag Stråtgården och mycket riktigt låg det där numera Stråtvägen ligger. Kanske någon på Familjeband skulle kunna vara vänlig och lägga in den på kartan.

Nu upptäcker jag något finurligt. Man kan nämligen spara det häradsekonomiska kartbladet till en fil. Visserligen är den 75 Mb stor, men det går. Man kan sedan öppna den i ett bildredigeringsprogram och klippa ut den del man är intresserad av och använda som illustration i sin släktforskning. Jag använder SnagIt som gör att jag kan göra det mesta med mina bilder på ett enkelt sätt. Dom utsnitten blir mycket, mycket mindre så dom går att hantera. På samma sätt kan man klippa ut bilder från kyrkböckerna i AD och Genline och spara till filer för framtida bruk.

Nu kommer jag till det sista steget i min användning av olika verktyg i mitt sökande. Eftersom jag parallellt med att jag har min släktforskning på min dator i Disgen så har jag den på GeneaNet. Det är så praktiskt att göra ett utdrag och bara skicka adressen till någon släktforskarvän som frågar efter en viss gren vi har gemensamt. GeneaNet har också en funktion där man kan koppla dokument till personer. Således kopplar jag bilden av Elias födelsebok till Elias post i GeneaNet och den del av häradsekonomiska kartan som visar Stråtgården till Erik Matsson.

Jag antydde i början att jag hade funnit något i mitt irrande bland databaser och verktyg. Nu blev den här texten ganska lång så jag återkommer med mina rön om några dagar.

Intervju med mannen bakom Bygdeband och Familjeband

Det är ganska intressant att konstatera hur affärsidéer föds ur fritidsintressen. Jag tror jag läst någon stans att grundarna av Arkiv Digital själva är hängivna släktforskare. Undrar om dom hinner med det numera? Samma sak är det med David Fogelberg på Genline som är mannen bakom Familjeband och Bygdeband. Också hans arbete har sitt ursprung i ett intresse för familje- och bydgeforskning. Christian Rudolf på Mjukvara.se gjorde en intervju med David nyligen där han berättar om sin bakgrund och sitt genuina intresse för bygde- och personhistoria. Lyssna till intervjun här.

För att vara rättvis så skall jag väl också berätta att jag nu lyckats beställa mina böcker och CD-skivor från Rötters bokhandel. Felet låg i att deras näthandel inte riktigt kunde acceptera att jag ville ha böckerna levererade till Sverige fastän jag bor i Frankrike. Jag fick helt enkelt ljuga och låtsas att jag bor i Sverige - då gick det fint.