google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Hur jag hittade Hilmas far

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 29 januari 2007

Hur jag hittade Hilmas far

Jag sitter nu på ett plan till Hong Kong och har ungefär 8 timmar kvar till målet. Jag kan knappast tänka mig en bättre sysselsättning än att skriva några bloggar.

Det är lätt att tappa sugen i början som ny släktforskare. Oftast börjar man ju med sina föräldrars föräldrar och om de är födda under sista halvan av 1800-talet eller dött före 1947 så har man ett problem. Förutsatt att man är född på 40-talet som jag är; annars får man räkna om det. Anledningen är att husförhören slutade i mitten på 1800-talet och det innebär att kyrkböckerna ofta inte ger någon hjälp. Det finns en CD-skiva tillgänglig över folkräkningen 1890 samt en folkräkning 1900, men den måste man ha ett abonnemang på SVAR för att nå. Dessutom finns en Dödbok över de som har avlidit mellan 1947 och 2003, men den är inte helt tillförlitlig har jag upptäckt.

Det är lätt för en nybörjare att tro att om början är så svår så blir det bara värre. Icke så! När man bara klarat det första steget och nått till tidigt 1800-tal så är det ganska enkelt, eftersom den svenska kyrkobokföringen är otroligt bra. Man kommer enkelt tillbaka till 1700-talet och om man har förmånen att ha sin släkt i exempelvis Dalarna kan man genom kyrkoböckerna komma tillbaka till mitten av 1600-talet.

Som jag tidigare lovat skall jag visa ett exempel på de problem man kan stöta på. Vi återvänder till min farmors mor Hilma, gift med soldaten och sedermera tjänsteman i staten Karl Johan. I Dödboken 1947-2003 finns hon upptagen och hennes flicknamn är då Adler. Hennes födelseår anges till 1878. Inte för att jag vet särskilt mycket om henne, men namnet Adler har aldrig nämnts i min familj. Jag söker således efter hennes födelsenotis men det var på den tiden som SCB’s register inte ingick i Genline så jag hittade henne inte. Jag ringde då pastorsexpeditionen i Kopparberg, dvs. Ljusnarbergs församling. De var mycket hjälpsamma men hade inga kyrkböcker kvar. Däremot hänvisade de mig till en av kyrkvärdarna i församlingen som var en aktiv släktforskare. Jag fick också hennes telefonnummer. Sagt och gjort! Jag ringde henne och när jag presenterade mej hörde jag hur hon lystrade. Vårt efternamn är ganska känt i Kopparberg så hon kände väl till det. Jag beskrev mitt problem som bestod i att jag försökte hitta vem som var Hilmas far. Hennes mor kände jag till från den handskrivna släkttavlan jag berättat om tidigare. Världen är liten! Det visade sig att denna hjälpsamma och trevliga dam hade arbetat inom vården och var den person som hade suttit med min farmors mor då hon dog. Hon berättade om detta och vi fick en väldigt bra kontakt. Hon lovade att gå ner i släktforskarlokalen och se om hon kunde finna någon notering om Hilmas födelse. Hon berättade också för mej att släkten Adler var en stor och välkänd släkt i Kopparberg. Resultatet av hennes efterforskningar var att Hilma angavs som oäkta i födelsenoteringen. Så då var man tillbaka på scratch igen!

År 1990 var Hilma bara 12 år så att hitta henne som barn i Folkräkningen var svårt eftersom jag inte hade hennes fars namn. Jag provade då med modern Katarina Charlotta Eliasdotter, men utan resultat. Jag fick då idén att prova med Eriksson som var Katarina Charlottas fars efternamn. Nu fick jag träff och fann att Katarina Charlotta och dottern Hilma bodde hos föräldrarna Stina Brita Björklund och Elias Eriksson, känd som son till Bergs- och sexmannen Erik Matsson i Hörken enligt min handskrivna släkttavla.

Jag insåg nu att jag behövde se folkräkningen från 1900. Jag betalade därför ett abonnemang på SVAR och fann där att Hilma och hennes moder fanns upptagna i samma familj som en Johan Fredrik Adler. Nu hör det till saken att jag sökt efter lämpliga kandidater som fader till Hilma med namnet Adler i folkräkningen 1890. Jag antog då att det borde finnas en Adler som inte bodde alltför långt borta och som var i passande ålder för att uppvakta Hilmas mor Kataina Charlotta Eliasdotter. Det fanns ingen självklar kandidat eftersom de antingen var gifta eller för gamla. Vilket i och för sig inte behövde innebära något hinder. En av mina kandidater var en Jan Fredrik Adler som var ogift och något "ofärdig", men lite väl gammal. Om han var den rätte skulle han ha varit 54 år och Kartina Charlotta 35 när Hilma föddes men värre saker har man ju hört om. Ålderskillnaden kan ju också vara skälet till hemlighetsmakeriet. Han var emellertid min huvudkandidat, men bara rent hypotetiskt eftersom det inte fanns ens särskilt starka indicier på att han skulle vara rätt person. När jag nu i folkräkningen 1900 finner att Katarina Charlotta levde tillsammans med Johan Fredrik Adler, om än inte som gifta, ansåg jag att mina aningar var riktiga. Hilma hade 1899 gift sig med sin soldat Karl Johan och skaffat eget hem. Troligen flyttade Katarina Charlotta ihop med Johan Fredrik i samband med det. Jag fick senare fotografier från min farmors bror där Hilma, som liten, poserar tillsammans med sin far Johan Fredrik Adler. Det är för övrigt en av de bilder som illustrerar min blogsida.

Att döma av hennes utseende borde bilden vara tagen senast 1890, vilket visar att Johan Fredrik erkände sitt faderskap redan under den tid Hilma och modern var skrivna hos Hilmas morfar. Det förargliga i hela historien är att i min farmors familj, som jag har haft mycket liten kontakt med, har det alltid varit känt att Johan Fredrik är far till Hilma, men de har inte haft en aning om de komplikationer i familjen som jag funnit genom källforskning.

Detta lär oss två saker. Fråga alltid ut släktingar om allt de vet om anorna, men tro inte att de vet allt. Jag har funnit att det förekommer allt från sakfel till myter i släkten om hur anorna ser ut. Så kolla allt själv.

Läs om fortsättningen på historien som kommer fram 4 år senare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...