Var Peder Pederson Osmi och Henrik Persson Siikainen bröder? – En släkthistoria från 1500-talet

Vi släktforskare tror ofta att vi nått vägs ände i vår forskning när vi hamnar på en invandrad släkting någon gång på 1500-talet. Jag har berättat att mina första staplande steg hade sitt ursprung i en handskriven släkttavla från förra seklets början där det stod antecknat följande: "Erik Matsson från Hörken, Bergsman boende vid Stråtgården af gammal finnslägt, från 1600-talet, nämligen Peder Pedersson Osmi enl. Ljusnarsbergs krönika år 1607. Gift med Kristina Katarina Hansdotter från Kyrkbacken, Klastorp i Ljusnarsbergs Församling Örebro Län." Jag har beskrivit mitt sökande efter Peder Pedersson Osmi och hur jag med hjälp av släktforskaren Bertil Magnusson i Partille lyckades finna honom och dessutom härleda stora delar av hans ättlingar. Läs här och här. När jag fick veta att hans far Pekka var invandrad från Finland utrustad med ett kungligt brev från Karl IX som gav honom rätt att bryta mark för ett torp i Södra Hörken ansåg jag nog att jag nått vägs ände. En god vän till oss från Savolax i Finland berättade att många finnar som kom till Sverige på den tiden kom från Finland östra delar och speciellt från Savolax. Kanske det kunde vara en ledtråd? Hur som helst hade jag ingen aning om hur jag skulle forska vidare, men fick ändå en idé. Jag fann Finnsams websida där det finns en förteckning över alla som forskar om den finska invandringen till Sverige och Norge. Jag letade fram alla de forskare som intresserade sig för Ljusnarbergs församling och skickade ett mail till dem och bad om hjälp. Efter en kort tid fick jag svar från Christina Norlander som hade ganska mycket intressant information. Efter några turer mellan oss kunde vi fastställa vem denne Peder Pedersson Osmi var. Det visade sig vara ganska intressant. Christina bidrog också med huvuddelen av den kunskap som jag kan redovisa nedan. Enligt Ljusnarsbergsforskaren Arne Östman (numera avliden) var inte det ursprungliga släknamnet Osmi utan Siikainen. Namnet Osmi kom av att den delen av släkten skattade i osmundjärn. Den Pekka Osmi jag eftersökte kan således ha hetat Pål eller Peder Henriksson Siikainen och varit far till Peder Pedersson Osmi och Henrik Pålsson Siikainen. Modern hette Bertilsdotter Kemppainen och kom från Satakunta i Finland. Det är osäkert om den invandrade anfadern hette Peder, Pål, Pekka eller Per eftersom det skiljer i olika källor. I Odelstjernas Bergsjordebok benämns sonen Per Persson. Att detta är den Peder Pedersson Osmi som jag söker står utom all tvivel eftersom samtliga ättlingar är förtecknade och stämmer väl med min antavla. Här framgår också att Per hade en bror, vars namn inte anges. Vad gäller en tänkbar broder Henrik skulle det kunna vara den sikainen vars släktär väl beforskad och dokumenterad av andra forskare, bl. a. Christina Norlander. Att Henrik är son till Peder Henriksson Siikainen är belagt i denna forskning. Underligt nog valde Per att stanna i Ljusnarsberg där hans ättlingar – Osmifinnarna - fick stor betydelse i järnframställningen och etablerade sig som infytelserika bergsmän och sexmän varav min ana Erik Matsson på Stråtgården var den siste i en lång rad. Brodern Henrik och hans familj behöll emellertid namnet Siikainen och flyttade till Östmark i Värmland där man anlade gården Sikala. När jag väl funnit fram till namnet Siikainen var det naturligt att söka vidare efter uppgifter på Internet. Jag fann då att släkten Siikainen var betydligt mer uppmärksammad i släktforskarkretsar än min gren Osmi. Jag fann då följande: Per (Pål, Peder eller Pekka) Henriksson Sikainen kom till Södra Hörken med ett kungligt brev från Karl IX som gav honom rätt att röja för ett nybygge. Han anses ha kommit från Siikasalmi i Finland. En diskussion utspann sig på Anbytarforum under 2002 om var detta Siikasalmi var beläget. Eftersom man stavade det med ett ”i” ställde det till besvär, men man kom nog med tvekan fram till att det troligen skulle vara två i och kunde då placera det någonstans i Rautalampi socken. Under sent 1500-tal flyttade ett stort antal finnar från denna region till Bergslagens skogar som nybyggare med konungens uppmuntran. Det var också ofärdstider då det så kallade klubbekriget pågick mellan 1596-97 varför många flydde undan detta. Detta inbördeskrig kom strax efter fredsslutet med Ryssland 1595 så folket i gränstrakterna var ganska krigströtta. I en soldatlängd för Storrautalampi anges en soldat Paavo Sikainen ha rymt från krigstjänstgöring. Det skulle kunna stämma med Pål Sikainen som kom till Södra Hörken vid sekelskiftet, men knappast med att han var utrustad med ett kungligt brev om han var desertör. I samma diskussion på Anbytarforum 2002 berättar Marja –Liisa Adamsson att hon funnit en släkt Siikainen/Sikainen som ägde en gård Siikala (lägg märke till likheten med namnet på Siikainens gård i Östmark) i Laukka socken i Storrautalampi fram till ca 1700. 1552-1595 ägdes gården av Heikki Laurinpojka Siikainen (Henrik Larsson). I Socknens historia berättas att delar av släkten Sikainen/Siikainen flyttade till Sverige under sent 1500-tal. (Redogörelsen är citerad från Nils Berndtsson, Laukas historia I). Denna Henrik Larsson skulle kunna vara far till Pål/Per/Peder/Pekka Henriksson Sikainen som blev nybyggare i Södra Hörken och fick två söner, Henrik och Peder. Diskussionen bland släktforskare både i nutid och tidigare har försvårats av stavningen av namnet Siikainen och Siikasalmi. Med ett ”i” betyder det nämligen gris och med två ”ii” sik. Att vi svenskar inte tycker det spelar så stor roll har nog gjort att det stavats både på ena och andra sättet genom tiderna, vilket lett till tveksamheter och sammanblandningar. När man söker vidare på Internet finner man både släkten Osmi och Siikainen och i några fall hos samma släktforskare. Peder Pedersson Osmi och Henrik Persson Siikainen har då ingen relation. Efter mina samtal med Christina Norlander har vi spekulerat i om dess två personer är bröder. Jag hoppas nu att någon läsare kan hjälpa till att finna mer uppgifter om släkten i Finland. Kanske Marja-Liisa Adamssons fynd kan vara något att spinna vidare på? Källor: Anbytarforum: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/241/37690.html?1017001118 Enligt Christina Norlander: Finnmarken Förr och Nu nr 2 1992 Odelstjernas Bergsjordebok Arne Östmans forskning