google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Wallenberg och Bradbury - sammanfattning av diskussion

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

söndag 27 november 2011

Wallenberg och Bradbury - sammanfattning av diskussion


För en tid sedan publicerade jag en artikel om släktskapet mellan Raoul Wallenberg och Ray Bradbury, som ett exempel på att ett släktträd kan innehålla mycket mer information än man själv har avsett - information som man kan komma åt med rätt verktyg. Artikeln har rönt stort intresse och gett upphov till kommentarer från ett flertal personer, däribland några välrenomerade släktforskare, som har tillfört ovärderlig kunskap till sakfrågan.

Jag var emellertid slarvig med att ange källor för detaljerna i släktträdet, i några fall felunderrättad och dessutom hade jag övertolkat enigheten bland forskarna om ett eller flera sakförhållanden. Med anledning av detta och samt en tidigare text som behandlade Vidik Hanssons hustrus identitet skrev Anders Winroth, professor i nutidshistoria vid Yale University, USA ett antal kommentarer till mina blogginlägg. Jag kommer nu att i mån av kunskap rätta till mina tidigare misstag.

Först och främst kanske skall sägas att huvudfrågan, att Raoul Wallenberg och Ray Bradbury har gemensamma anor, är korrekt. För den intresserade är det emellertid viktigt att ta del av den här texten samt samtliga de länkar jag angett för att få en fullständig bild av diskussionen och för att få detaljerna rätt.

Först vill jag redogöra vad jag grundar mig på när det gäller Ray Bradburys anor. Så långt tillbaka som Susanna Persdotter stödjer jag mig på uppgifter ur boken "24 Swedish Americans and their Ancestors" där S. Jernberg, B. Ullander, B. Johansson, U. Berggren och B. Lindwall har redogjort för hans anor. Så långt som till Susanna Persdotter kunde jag följa boken och henne kunde jag även finna i "Västerås stift herdaminne" som dotter till Catharina Persdotter Ihrstadia - dotter till kyrkoherden i Romfartuna Petrus Andreae Ihrestadius och hans hustru Susanna Björk - och Per Danielsson, bergsman i Snöån.

Enligt Vadfors Norrbärkeskiva var Per Danielsson son till Daniel Israelsson från Snöån och hans hustru Elisabeth Persdotter från Norrvik i Grangärde. De gifte sig 1645 och vigselnotisen finns bevarad, dock inte födelsenotisen för sonen Per utan där har jag litat till Kjell Vadfors. Beträffande Elisabeth Persdotters identitet har jag dels vägletts av att hon i vigselnotisen anges komma från Norrgovik (Norrvik) i Grangärde, dels av uppgifter från Vadfors. Av detta har jag slutit mig till att hon var dotter till Per Vidiksson och således sondotter till Vidik Hansson, sonson till Lasse Ravaldsson.

Den svaga punkten i den här antavlan är, vad jag förstår, Vadfors renskrivningar och tolkningar av mantalslängder och domböcker i Västerbergslagen. Eftersom han ofrånkomligen gjort några övertolkningar och misstag så har han, bland vissa forskare, ifrågasatts. En bidragande orsak till kritiken är också att han inte angivit källor, andra än de uppenbara, som just är domböcker och mantalsängder. Själv är jag, som amatör, emellertid djupt tacksam mot Kjell Vadfors och andra entusiaster för att de lagt ned detta enorma arbete på att tolka svårtydda originalhandlingar. På samma sätt är jag tacksam mot de forskare som påpekar att uppgifter jag tagit från Vadfors inte är korrekta. Felaktigheter kan således inte skyllas på Vadfors utan på mig, som utan källforskning, litar till hans uppgifter.

Från de texter jag tagit del av hade jag gjort följande tolkningar (senare rättelser inom parentes):
  • Lasse Ravaldsson var först gift med Ingrid (detta är alla överens om, även om det är tveksamheter om hennes patronymikon)
  • Lasse Ravaldsson var sedan gift med Marit (Där har Anders Winroth funnit att hennes första mans namn började på E, kanske Ersson. Winroth ställde sig, i en tidigare kommentar, frågande till att hon skulle varit gift med Lasse Ravaldsson, något han senare korrigerade)
  • Marit var gift tre gånger - första gången med okänd E-son och fick dottern Malin, andra gången med Lasse Ravaldsson och tredje gången med Arvid Bengtsson (giftemålet med Arvid Bengtsson är en misstolkning av mig)

Dessa slutsatser är inte resultat av någon egen, av mig utförd, källforskning utan enbart resultat av läsning av andra släktforskares arbete och studier av Vadfors renskrivningar av äldre handlingar.

Anders Winroth kommenterar detta 18/5 på min blogg:

Såvitt jag begriper /.../ så är resonemangen kring Lasse Ravalssons och hustru Marits giften inte korrekta. Detta är ett ovanligt fall av en hel hönsgård som skapats av en liten fjäder.
Fjädern är en domboksnotis i vilket det sägs att Widik Hanssons svärmor är hustru Marit i Norrvik. Denna notis har sedan använts som utgångspunkt för spekulationer (jag är själv skyldig), som resulterat i att hon fått tre män. Först antog min framlidne vän Björn Isheden att hon måste ha varit gift med Lasse Ravalsson. Sedan sade jag att så kan det inte vara och om hon vore gift i Norrvik så var det med Arvid Bengtsson. Sedan sade Kjell Vadfors att så kan det inte vara (och han hade rätt), men hon borde ha varit gift i Stockholm eller i Munktorp, eftersom en mycket senare domboksnotis sade att Widik Hanssons hustru Malin var född antingen på det ena eller andra stället (man visste då inte längre vilket som var riktigt, inte ens hennes ålderstigne svärson Knut Persson som kallades in som vittne). Men att från dessa tre forskares spekulationer dra slutsatsen att hustru Marit var gift tre gånger är inte sund forskning. Jag visade ju att Isheden hade fel, och Vadfors visade att jag hade fel, så de två giftena kan man genast stryka.

Alltså: såvitt jag vet så var inte Marit och Lasse Ravalsson gifta med varandra. Den enda hustru vi vet att Lasse hade var Ingrid, vars patronymikon inte anges i någon källa. Den enda man vi vet att Marit hade var den anonyme som kan ha bott i Munktorp eller i Stockholm. Jag har i en annan artikel föreslagit att hans namn började på bokstaven E. Om det är någon källa eller något resonemang jag har missat så är jag tacksam för information.

I en kommentar 26/11 skriver Anders Winroth:

.../Sedan har jag nu också fått domboksnotiserna om hustru Marit framför mig, och jag ser att vad jag sade att hon inte var gift med Lasse Ravalsson helt enkelt är fel. Hon var nästan helt säkert gift med honom, men de exakta förhållandena är ytterst förvirrande och komplicerade./...

Domboksnotisen (fjädern) som är orsaken till missförstånden är följande från 1593:

"Kom hustru Marit i Norrgudvik och biöd upp en täkt som hennes man henne bebreffuat
haffuer, benemd Norr Täkten, om det var någon i släkten som henne till sig kiöpa, så bödhhennes mågh, Vidik Hansson, efter och vart så förlikte, att han skall gifva hustu Marit 10 jatjärn, loffuades breff."¶
/Laga ting Grenge 9 januari 1593 i Vadfors tolkning/

"Någon i släkten" kan ju helt enkelt avse att Vidik hansson var hennes måg, inte att hon varit gift med hans farfar, men det behöver inte vara så.

Detta citat har även en annan lustig historia, eftersom det är upphov till en annan berömd feltolkning, nämligen att Malins fader skulle heta "Hence Babelsfurt" (hennes man henne bebreffuat). Isheden skriver om detta i Släktforskaren nr 55:1995. Kontrollera gärna på Internet så kommer ni att finna ganska många släktträd där Malins patronymikon är Hencesdotter. 

Björn Ishedens citerar även från Lagmansrättsdomboken för Västerbergslagen den 6/2 1619. Där står följande. (Jag har skrivit det på mer modern svenska så som jag förstår det):

"Denne forne Lars Ravaldsson upprev, uppröjde och uppbröt en täkt med sin förra hustru och sedan, när han fick den andra gav han henne sitt "avflinge" (kanske nedlagda) arbete, det nu hennes dotter H. (hustru?) Malin i Norrgovik besitter/..."

Här talas 1619, dvs vid pass 45 år efter Lasse Ravaldsson död om hans förra och nuvarande hustru. Jag grundade mig på detta i min första text när jag antog att Lasse Ravaldsson var gift mer än en gång och att hans andra hustru var just Marit och att hennes dotter avser Malin, som senare gifte sig med Vidik Hansson. Man kanske bör observera att det står "hennes dotter", vilket kan tolkas som att de inte var Lasse Ravaldssons dotter utan en dotter från ett tidigare äktenskap. Detta överensstämmer dessutom helt med Anders Winroths artikel i Släktforskaren Nr. 21 där han säger: " ... Det finns ingen anledning att betvivla att Lasses andra hustru vad mor till Malin - detta bestyrkes också ...".

Däremot, vilket jag tidigare trott, finns inget som tyder på att Marit var gift en tredje gång.

Således kan jag sammanfatta.
  • Marit, mor till Vidik Hanssons hustru var inte gift med Arvid Bengtsson, däremot med Lasse Ravaldsson
  • Hustru Marit var högst gift två gånger, första gången med en person som hade ett förnamn som började på E, troligen Erik.

Vad gäller Raoul Wallenbergs släktlinje så kan jag känna mig relativt säker. Hans Gilligstam har i en artikel i Släktforskaren visat att Wallenberg härstammar från Henicke Bengtsson i Vad i Söderbärke och Anders Winroth har i ett tillägg visat på hur Wallenberg är släkt med Lasse Ravaldsson i Norrvik i Grangärde. Även här har jag gjort ett misstag, nämligen att jag angett att det är Lasse Ravaldssons dotter Marit som är mor till Sigrid Jonsdotter. Sigrids mor var enligt aktuell forskning en icke namngiven dotter till Lasse Ravaldsson.

Sammanfattningsvis så kan man konstatera att Raoul Wallenberg och Ray Bradbury båda var ättlingar till Lasse Ravaldsson.


Relevanta artiklar ur Släktforskaren - Västerbergslagens Släktorskarförenings medelmstidning

RAOUL WALLENBERGS HÄRSTAMNING FRÅN VÄSTERBERGSLAGEN av Hans Gillingstam och Anders Winroth: Släktforskaren NR 5 (1982)
LASSE RAVALSSON I NORRVIK OCH HANS SLÄKT av Anders Winroth NR 8 (1984)
BIDRAG TILL NORRVIKS OCH KLENSHYTTANS HISTORIA av Björn Isheden NR 10
VAR WIDIK HANSSON GIFT MED SIN FASTER? Av Björn Isheden NR 16 (1985)
VAR WIDIK HANSSON VERKLIGEN GIFT MED SIN FASTER? av A. Winroth. N 21 (1986)
VARNING FÖR 1500-TALSANOR FÖDDA PÅ 1900-TALET av Björn Isheden, NR 55 (1995)
ANTAVLA OCH BYALÄNGDER RÖRANDE KLENSHYTTAN, upprättade av Kjell Vadfors, Nyhammar. NR 57 (1996)
ÄN EN GÅNG VEM VAR WIDIK HANSSONS HUSTRU ?, av Arne Nilsson, Örsundsbro. NR 58 (1996)
KOM WIDIK HANSSONS HUSTRU FRÅN STOCKHOLM ELLER MUNKTORP ? av Kjell Vadfors, Nyhammar. NR 59 (1996)
ARVET I NORRVIK. 1. CREDENTZET OCH DE FEMTON SYSTERDELARNA, författat av Anders Winroth NR 94-2005
ARVET I NORRVIK. II. LASSE WIDIKSSON I NORSA, MUNKTORPS SOCKEN, insänt av Anders Winroth NR 95-2005

Dessutom:
24 Swedish Americans and their Ancestors. Sveriges Släktforskarförbund.
Gunnar Ekström, 1971: Västerås stift herdaminne, del II, 1600-talet.

Tillägg 28/11 2011.

Efter jag publicerat detta inlägg fick jag från Anders Winroth adressen till hans intressanta blogg GRATIANUS, där han skriver om ovanstående diskussion. Jag bifogar också den släkttavla som Anders nämner i sin  blogg och som föregår citatet ur Lagmansprotokollen för 1619 (efter Björn Isheden, korr. 28/11 efter påpekande av Torsten Berglund)

En ytterligare kommentar har jag fått från vännen Elisabeth Thorsell som förklarar termen "aflinge" ovan, som jag var osäker på. Hon säger: "Jag är tämligen säker på att det betyder jord som han själv förvärvat på ett eller annat sätt, och som han kan förfoga som han vill över - sälja, skänka bort eller sätta i pant .t.ex.. Detta i motsats till arvejord, som han inte kunde sälja till vem som helst, utan att första kolla om någon släkting ville utnyttja sin bördsrätt."

Tillägg den 6 december 2011:

Anders Winroth skriver på sin blogg Gratianus en utmärkt detaljerad tolkning av de aktuella domboksnotisen. Där skriver han bl.a.:
"Widik ville alltså köpa täkten (han "bjöd efter" enligt dombokens typiska formulering). Han hade "bördsrätt" till täkten, dvs han var besläktad till en tidigare ägare. Var det för att han var "måg" till Marit som han kunde köpa den? Det visar sig att han också var sonson till Marits man, så det är egentligen mer troligt att det var därför han hade bördsrätt till täkten. Men detta är något man inte kan läsa ut ur bara den här domboksnotisen."

Den 6/12 har Anders Winroth  analyserad texten vidare och gör följande tillägg här nedan:
"Orsaken till att gör inlägg här är alltså att jag är intresserad av att diskutera de här människornas släktförhållanden, och jag är alltid intresserad av nya rön när forskare hittar tidigare okända källor. Både Isheden och Vadfors drog ju fram källor som tidigare inte beaktats.
Jag skulle kanske också säga vad jag tror om "hustru Marit i Norrvik," som hon kallas i den där domboksnotisen. Både Isheden och jag antog ju att formuleringen betydde att hon var gift med någon som bodde eller hade bott i Norrvik. Det tror jag inte längre. Det skulle helt enkelt kunna vara så att hon på ålderdomen bodde hos sin dotter Malin och sin måg Widik Hansson, efter att tidigare ha varit gift någon annanstans. Detta är i varje fall möjligt, och det är ju en "minimal" tolkning som man väl får utgå ifrån tills dess att man hittar källor som säger något annat."

Man kan således konstatera att vi fortfarande inte kan var säkra på vem hustru Marit var och om hon hade någon annan relation till Vidik Hansson än i egenskapen svärmor, men vi kan kanske hoppas på att något dokument dyker upp som sprider ljus över frågan.


4 kommentarer:

  1. Hej Jan!
    Min bloggadress, som du frågade om, är http://gratianus.blogg.se/?tmp=27223438.
    Förresten är jag professor i medeltidshistoria.

    SvaraRadera
  2. Jan, din reproduktion av lagmansrättsnotisen från 1619 inklusive släkttavlan är väl inte Kjell Vadfors' avskrift, som du angett. Det ser precis ut som den text som framlidne Björn Isheden lät trycka i Släktforskaren nr 16 (1982), s 3 (Jag känner även igen typsnittet på dåvarande Släktforskarredaktören A Winroths elskrivmaskin :-) ).

    Vad jag förstår så har inte Kjell Vadfors använt sig av lagmansrättsprotokollen i arbetet med att ta fram byalängder för Grangärde och Norrbärke. Jag har en pärm med kopior av Vadfors domboksregester för Grangärde, och den innehåller enbart häradsrättsprotokollen (i Uppsala landsarkiv), de renoverade häradsrättsprotokollen (i Svea hovrätts arkiv, Riksarkivet) samt saköreslängder för Grangärde ur Dalarnas landskapshandlingar 1539-1618 (Kammararkivet, Riksarkivet).

    Har du på Vadfors' CD även lagmansrättsprotokollen (renovationer och "original")?

    SvaraRadera
  3. Du har rätt Torsten. Jag hade klipp både från Ishedens artikel och från Vadfors CD och blandade ihop dem i hastigheten. Tack för din uppmärksamhet.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...