Att hitta den första trådändan för att börja nysta i släkten

Nu hade jag upptäckt Genline och börjat botanisera bland husförhören. För att träna mej sökte jag upp de Osmi-släktingar som jag redan har uppgifter om. När jag sedan skulle börja forska på släktingar som jag inte kände till upptäckte jag att det var knepigare än att hitta dem som jag redan hade uppgifter om. Ofta har man genom släkten fått vissa data om förfäder som är födda på slutet av 1800-talet. Kanske uppgifterna inte är helt korrekta eller också inte fullständiga. Det visar sig då att själva starten är knepigast. Jag skall ge ett exempel. Min farmors far var stationsskrivare i Kopparberg. Eftersom min far var oäkta hade han sin mors efternamn, liksom jag. Det är ett soldatnamn som farmors far fick sig tilldelat när han tog värvning i slutet av 1800-talet. Det var ett vanligt sätt för pojkar från enklare familjer att skaffa sig en utbildning på den tiden. Vad hans civila namn var råder det olika meningar om i släkten. Likaså visste jag inte exakt när han var född, inte heller hans födelsesocken. Det verkade en tid som jag skulle stupa redan i porten och inte komma längre. Genline var här oanvändbar eftersom jag inte hade några födelsedata. Visserligen går husförhören för Ljusnarsberg ända fram till 1896, vilket jag insett är ovanligt sent, men som sagt var – jag visste ju inte vad han hette innan han blev soldat. Jag fick då tillgång till cd-skivan Sveriges Befolkning 1890, men där hade jag ingen framgång. När jag sökte på Ljusnarberg och Örebro län. Kanske han redan blivit soldat och därför fanns på annan plats? Jag sökte därför på hela landet och lade också till hans förnamn Karl Johan. Ett anta personer som var soldater och hade rätt namn påträffades, men ingen verkade riktigt stämma. Jag kunde i all fall varken utesluta dem eller välja någon. Jag fick då möjlighet att söka i Sveriges dödbok 1947-2003. Här hittade jag nu en person som stämde både vad gäller namn och dödsort. Han var född i Grangärde 1871 och dog i Kopparberg 1952. Vad som var mest intressant var att han hade det civila namnet Jansson. Helt säker kunde jag inte vara förrän jag hade kollat hans hustru, min farmors mor. Mycket riktigt, hon fanns i dödboken och hade blivit änka samma dag som min Karl Johan dog. Här fick jag också veta min farmors mors flicknamn. Den tidigare Erik Matsson (Osmi) var för övrigt hennes morfars far. Men hon blev en speciell nöt att knäcka i min forskning lite senare.

Med min nyfunna kunskap att min farmors far hette Karl Johan Jansson och var född 1871 gick jag åter in i Sveriges Befolkning 1890 och hittade honom med soldatnamn och allt. Det var bara det att han då stavade utan det avslutande dekorativa h:et som han lade sig till med när han blev järnvägstjänsteman. Nu kunde jag börja söka mina anor bakåt i tiden! Trodde jag - men det finns inga födelsenoteringar från 1871 från Grangärde och att försöka hitta, en troligen föga framstående person, i Husförhören för Grangärde med troligt förnamn Jan var som att leta efter en nål i en höstack. Att det fanns något som hette SCB-register över födda från den tiden hade jag inte en aning om. Om jag hade vetat det hade det inneburit en ytterligare kostnad att abonnera på SCBs databas och nu började det bli lite mycket. Men, skam den som ger sej. Jag var ju medlem i DIS och hade då tillgång till DISBYT så jag gjorde en sökning på Johan Jansson född 1871 i Grangärde, Kopparbergs län. Jag fick fyra träffar varav tre var till synes olika personer. Jag kunde emellertid inte avgöra om någon av dem var rätt person eftersom jag bara hade födelseår. Som ny medlem, som inte bidragit med egna data kunde jag inte heller klättra i släktträden och på så sätt utesluta någon. Jag beslutade att så snart jag hade något att bidra med till DISBYT göra det, för att få tillgång till alla uppgifter. Men det verkade just nu ganska avlägset just då. Så vad gör man? Det är bara att bita i det sura äpplet, som man säger, och börja tröska igenom Husförhören för Grangärde för år 1871. Om jag inte hade haft en sådan oerhörd tur hade jag nog gett upp. Det handlar om 6 volymer i Genline för det året. Redan i första volymen på sidan 13 hittar jag att styvsonen Jan Erik Andersson och hans hustru Stina Olausson den 4 februari 1871 fick en son Karl Johan.

Nu var det här emellertid enligt tideräkning f. D., vilket här uttyds före DISPOS. DISPOS är något helt fantastiskt men, återigen börjar man undra om det är någon sport att släktforska. Om jag vill gör samma sak idag gör jag följande:
Jag har matat in mina uppgifter i släktforskarprogrammet Disgen. (Sa jag inte att jag använde MinSläkt? Det här kräver en noggrannare utredning senare!) Eftersom jag vet födelsetid och födelseförsamling för Karl Johan Jansson högerklickar jag på posten och väljer ”Sök i DISPOS på Internet”. Det är längst ned på rullgardinsmenyn. Nu kommer en ruta upp med Karl Johans uppgifter och jag klickar ”Sök”. Jag brukar ha Genline öppet när jag gör det här. Jag vet inte om det behövs eller om det startar själv. Nu kommer en ruta upp som meddelar: ”DISPOS söker i Grangärde födda år 1871”. Skifta nu till Genline och logga in. Tro det eller inte men nu öppnas en sida som visar alla födda i Grangärde det året. Men – jag sa ju att det inte finns några kyrkböcker med dödsnotiser för 1871. Riktigt, men det här är bilder ur SCBs register som finns fritt på Genline. (Jag hörde att det kanske inte skall finnas i framtiden. Hoppas det är bara ett dåligt skämt).

Nu har jag således visat att jag hittade rätt föräldrar till Jarl Johan Jansson när jag så turligt hittade honom i Husförhöret. Teoretiskt sett hade det ju kunnat finnas flera Carl Johan med en fader som hette Jan och födda 4/2 1871. Men genom att kolla födelsenotiserna för Grangärde i SCB så kan jag nu konstatera att det bara fanns den jag redan hittat.

När jag återkommer skall jag berätta hur jag, med tårar i ögonen, övergav MinSläkt för att använda Disgen i stället.