GIDx i nygammal och utökad tappning

För flera år sedan deltog jag i DIS (Datorstöd i släktforskningen) och Genlines satsning på att indexera alla platser i de svenska husförhörslängderna. Alla vet ju att det ibland är totalt omöjligt att finna en plats, speciellt om det inte finns något ortsregister. Även om det finns kanske det är svårt att tolka vad som skrivs eller just den platsen inte tas upp i ortsförteckningen. För den som vill veta mer om GIDx rekommenderar jag mina texter om GIDx på den här bloggen.

Frivilliga krafter hjälpte därför till att gå igenom alla svenska husförhörslängder, sida för sida och indexera alla platser, ned till minsta torp. Själv tog jag på mig Järnboås församling i Örebro län, en uppgift som jag inte förstår hur någon som inte är barnfödd där skulle klarat av – så underliga namn som torpen och gårdarna har där. GIDx var en av orsakerna till att jag i det längsta behöll Genline trots att AD hade bättre bilder.

Det var således med sorg jag tog emot beskedet att Genline skulle läggas ned, men blev glad då Ancestry meddelade att man hade kvar funktionen i sitt svenska material. Nu kunde jag ju ta ett tillfälligt abonnemang på Ancestry om jag behövde den funktionen.

Ännu gladare blev jag när jag igår fick den internationella upplagan av DIS tidning som berättade om nya DISPOS. Där berättade man att GIDx nu finns tillgänglig för alla abonnenter av Ancestry, SVAR, och Arkiv Digital. Jag var naturligtvis tvungen att omedelbart prova. Givetvis testade jag just med Järnboås, som jag känner väl. Så här gör man:

• Jag startade och loggade in på Arkiv Digital som är min kyrkbokstjänst.
• Jag startade och loggade in på DISPOS på DIS, som jag är medlem av.
• Jag sökte på ”Rävakullen” i Järnboås i Örebro län och angav året 1870 samt att jag ville finna det i Husförhören.

Jag får nu dels en karta som visar var Rävakullen ligger, dels ett antal tabeller. I tabellen ”Uppslag i husförhörslängder” listas alla de förekomster av platsen Rävakullen som hittats (som jag hittade när jag indexerade). Jag kan här klicka på ikonen för min tjänst – Ancestry, SVAR eller Arkiv Digital. Jag klickar på Arkiv Digital och i min Windows 8.1 version visas nu en nedladdningspil och jag får välja öppna. Jag byter till Arkiv Digital och befinner mig nu på följande sida - Järnboås AI:16a (1866-1875) Bild 143 / sid 112. Det är Vasslands Rote och en bit ned på sidan finner jag med mycket fin stil ”Räfvakullen”. Om jag går tillbaka till DISPOS ser jag att det inte är den enda förekomsten av platsen Rävakullen i Järnboås. Den förekommer både i andra Husförhör och på andra sidor.

Man bör emellertid tänka på några saker när man söker:

• Platserna är registrerade med normaliserad stavning, vilket innebär att de är införda med den stavning de har idag även om de heter lite annorlunda i originalboken. Man får således testa sig fram med lite olika stavningar ibland.
• Man måste också ange ett år i sökrutan annars får man inget svar.
• Däremot kan man avstå från att ange socken och söka i hela landet efter ett ortsnamn. Jag testade med det mycket vanliga namnet ”Kullen” och fick mängder av träffar på kartan. Dessutom en lista över alla socknar där platsen ”Kullen” förekommer. Om man klickar på valfri socken kommer man till tabellen där man kan välja i vilken tjänst man skall visa den valda ”Kullen”.

Den här tjänsten är givetvis väldigt användbar när man inte vet var en plats ligger eller inte kan hitta den i ett husförhör. Den kan emellertid också användas när man vill få en överblick av alla ställen i originalmaterialet en plats förekommer på. En väldigt praktisk sak är när man vill söka i flera kyrkboksvolymer utifrån en viss plats. Man kan då direkt följa vilka som bott på platsen under en lång tidperiod utan att öppna volym efter volym och leta rätt på platsen i varje volym. Samma sak gäller om man vill följa en person tills denne flyttar från en viss plats.

Eftersom det är frivilliga personer som ofta har lokalkännedom som indexerat materialet finns ofta platser indexerade som man aldrig själv skulle kunnat varken hitta eller tolka. Samtidigt gör den "mänskliga faktorn" att misstag kan ha begåtts.

Kartan ovan visar alla förekomster av platsen "Kullen" i Sverige

Frågan är om det blir någon sport att släktforska med nya Genline 2.6.1 Beta

Jag har testat Betaversionen av Genline Family Finder - GFF 2.6.1. Det var verkligen en kul men också omtumlande upplevelse. Frågan är om det inte börjar bli lite väl enkelt att släktforska när både GIDx och det nya transkriberingsprojektet på Genline blir utbyggt. Lite av det roliga med släktforskningen är ju detektivarbetet, att tyda omöjliga handstilar, att leta rätt på gårdar där inga register finns, att genomskåda prästernas felskrivningar och försöka lista ut vilken födelsesocken som krafset efter det oläsliga födelseåret står för. Vi har kommit långt från den tid när entusiastiska släktforskare färdades mellan kyrkorna och läste i originaldokumenten för att bara upptäcka att deras farfars far redan efter ett år flyttade vidare till en socken som var allt för lång bort för att besöka samma dag.

Nu ägnar jag mig verkligen åt lyxgnäll - innerst inne är jag lycklig som ett barn i en gottebutik när jag insett möjligheterna som den nya GFF innebär. Låt mig förklara. Vad man har gjort är att man har infört en funktion i programmet som gör det möjligt för oss alla att markera en rad i bilden från kyrkboken och sedan mata in de uppgifter som står där i ett formulär som poppar upp. På det sättet blir den text som står i kyrkboken digitaliserad och inlagd i en databas och tillgängliga för alla. Om volymen är GIDx registrerad behöver man inte ens skriva i gårdens namn.

Man kan exempelvis följa Olof Andersson från vaggan till graven genom att gå igenom allt från födelsenotisen till dödsnotisen och alla vigselnotiser och husförhör däremellan. Man matar in allt som står om Olof på dom sidorna inklusive alla barn och deras födelsedata. När man sedan vill hitta tillbaka till Olof så gör man bara en sökning och vips poppar en lista upp med alla förekomster av Olof Andersson. Nu finns det ju många Olof Andersson så därför matar man in någon mer uppgift, förslagsvis födelseår och födelsesocken och får då en lista som bara tar upp den Olof man sökte. Där finns alla ställen där Olof förekommer i kyrkböckerna listade med GID-nummer och allt. Det är bara att klicka på den rad man vill läsa och så öppnar just den sidan i kyrkboken. Mycket enklare än så kan det inte bli.

Nu skall ingen tro att det funkar att skriva in Olof Andersson idag. Först måste någon av oss släktforskare ha godheten att leta fram honom och mata in uppgifterna om var han förekommer. Jag tog ett par timmar och lekte med inmatningsfunktionen och fick samtidigt möjlighet att gå igenom några av mina anor som inte var tillräckligt kontrollerade. Det är faktiskt ett roligt arbete - mycket roligare än att mata in orter för GIDx. Här kände man att man hade en mer direkt egen nytta eftersom man i framtiden skulle få så oerhört lätt att gå tillbaka till sina egna uppgifter. Visst GIDx är också till nytta för oss själva men inte så samma påtagliga sätt. Denna nya funktion slår den befintliga kopplafunktionen mellan DISGEN och GENLINE med hästlängder.

Hela inmatningsproceduren fungerade förvånansvärt bra för att vara en Beta-version. Jag fann dock ett litet problem och det rörde inmatning av datum. Dels måste man använda formatet ÅÅÅÅ-MM-DD vilket är onödigt tidsödande. Där skulle programmet själv kunna formatera det på det sätt det önskar om man bara skriver ÅÅÅÅMMDD. Denna känslighet för inmatning medförde emellertid ett annat, något värre problem. Man kunde inte mata in ofullständiga datumangivelser. Ofta förekommer det i Hfl att endast året anges eller år + månad. I sådana fall får man lämna hela datumet tomt eftersom programmet inte accepterar annat än fullständiga datum - synd tycker jag. Ett förslag är att man tillåter formen ÅÅÅÅ-xx-xx eller något likande.

Man kan ju föreställa sig vilken skillnad det vore att hitta Olof Andersson i en lista där åtminstone hans födelseår står angivet, jämför med om det saknas uppgift. När systemet blir utbyggt kan man tänka sig att det finns hundratals Olof Andersson genom åren i Grangärde och många av dom har säkert inte fullt läsbara födelseuppgifter i husförhörslängderna. Nog vore det bra om man åtminstone kunde begränsa sökandet till dom som föddes 1768 eller däromkring.

Jag vill uppmana alla att göra slag i saken och gå igenom alla dom där posterna som ni plankat från kollegor på nätet, men inte hunnit kolla ännu i kyrkböckerna. Ladda ned Beta-versionen av GFF 2.6.1 och börja mata in samtidigt som ni kollar. Jag hittade själv ganska många nya uppgifter och ett par fel när jag gick igenom ett par generationer. Och som sagt, det var riktigt kul.

I framtiden - när tusentals släktforskare transkriberat alla förekomster av sina anor - kommer man inte bara att kunna hitta rätt volym när man funnit en person i DISBYT och klickar på DISPOS-funktionen. Man kommer då att få upp en lista på alla ställen där personen förekommer och genom att klicka på en av dessa dyker rätt sida och rätt rad i kyrkböckerna upp.

Man kan ju passa på att abonnera på Genline nu eftersom dom har vrålrea under den här månaden - 1295 kronor mot 1995 kronor/år normalt. Men å andra sidan så är det onormalt att dom har sitt normala pris så det det kommer nog fler möjligheter.

På slutet vill jag bjuda på en liten surkart

Bland länkarna på Genlines hemsida fann jag länken till Sverige Atlas. Dom lovade tillhandahålla det som vi många söker efter, nämligen koordinater för svenska orter. Givetvis ville jag testa den tjänsten för att se hur väl den fungerade. Jag använde några av orterna från Järnboås socken som test. Det visade sig att det funkade ganska bra om man matade in orter med ovanliga namn som Tolvsbörd - koordinaterna poppade upp omedelbart. När jag däremot sökte på Finnsjön fick jag en hel lista alternativ av naturliga skäl, utan någon som helst angivelse om var i landet de var belägna. Jag försökte då med Finnsjön Järnboås men det sökbegreppet kunde inte programmet förstå. Efter ytterligare några tester för att se hur funktionellt redskapet faktiskt var kom plötsligt följande meddelande upp:

"Vid systematisk upprepning av sökning efter temporär blockering, stängs funktionen av för berörd besökare då syftet tycks vara missbruk för egen vinning. På grund av återupprepade missbruk av vår Atlas med stöldförsök av data, har vi satt en spärr efter 12 sökningar. Vill du söka igen återkom om ett par timmar då spärren släppt".

Hur i herrans namn kan någon som driver en servicefunktion vara så klumpig och oförskämd mot kunder. "Missbruk för egen vinning. ...återupprepat missbruk ... stöldförsök av data..."

Jag har aldrig sett något liknande.
Ställ dig i skamvrån och stanna där tills tungan inte är svart längre skulle min gamla skolfröken sagt.

Det fungerade som sagt inte så bra eftersom man inte fick veta var orterna låg i Sverige - åtminstone en länsbokstav eller postnummer hade hjälpt.

Släktforskning på Internet för Dummies

Om du passerat nybörjarstadiet så kan du sluta läsa det här genast för då kan du det mesta. Jag minns emellertid hur vilsen jag var i början och när jag tänker tillbaka på den tid – inte så lång – som jag släktforskat så inser jag att mycket av det jag skriver här skulle jag ha haft nytta av att veta när jag började. Framför allt hade det blivit billigare.

Hur man börjar leta efter sina anor beror på vad man vet när man startar. Har man en ganska bra bild av släkten bakåt till sent artonhundratal så är det naturligast att börja söka i kyrkböckerna. Det finns då i huvudsak två tjänster man kan använda sig av – Genline och Arkiv Digital. Det är tjänster som fotograferat av kyrkböckerna – eller i genlines fall microfilmer av kyrkböckerna - sida för sida och lagt ut dom på Internet. Båda kostar pengar att använda. Mitt råd är emellertid att inte lösa ett fullt abonnemang till normalpris utan utnyttja de möjligheter som finns att prova på till en billig penning. Även sedan man valt sitt huvudsakliga program bör man inte betala fullt pris eftersom man, främst från Genline, får ständiga erbjudanden om billiga abonnemang vid jul, semester, när solen skiner, när det regnar och lite då och då dess emellan. Själv använder jag båda tjänsterna. Det finns faktiskt en gratistjänst också för att studera kyrkböcker – Släktdata – men då får man kolla att de socknar man söker är med.

Genline är den mest heltäckande och omfattar hela landet. Deras bilder är emellertid inte fotograferade med senaste teknik och därför inte alltid så skarpa. De är dessutom svartvita. Genline håller dock på att fotografera sitt material med ny teknik för att få högupplösta bilder. Fördelen med den gammalmodiga tekniken är emellertid att bilderna laddas upp ganska fort så man kan bläddra i dem utan att less ihjäl av väntan. Har man en långsam internetuppkoppling är Genline det rätta valet. Oftast räcker kvalitén utom när prästen varit ovanligt slarvig, kyrkböckerna är skadade eller mycket gamla.

Den största fördelen med Genline är det samarbete man har med DIS – Datorstöd i Släktforskningen. Genom kopplingar mellan Genline och funktionerna DISBYT, DISGEN och GIDx kan man mycket lätt hitta de sidor i kyrkböckerna som man är ute efter, vilket ibland kan vara svårt annars. Man får hoppas att inte de nya högupplösta bilderna kommer att minska hastigheten alltför mycket. Å andra sidan kommer GIDx-funktionen när den är fullt utbyggd till stora delar ha eliminerat behovet av att bläddra sig igenom mängder av sidor på jakt efter en specifik ort.

Arkiv Digital är en modernare databas. Här är allt material fotograferat i färg och med en teknik som ger högupplösta bilder. En stor fördel med AD är att man fotograferat även annat än själva kyrkböckerna. Här finns gamla domböcker och bouppteckningar och annat intressant material.

En nackdel med AD som blir mindre med tiden är att man inte hunnit med hela landet ännu. Det är därför viktigt att kolla om de socknar man är intresserad av finns med. Den mest irriterande nackdelen tycker jag är att det tar så lång tid att ladda upp de högupplösta bilderna, vilket gör att man knappast kan bläddra sig fram. Själv använder jag mig mest av AD när jag inte kan läsa vad det står i Genline. Det är fantastiskt hur mycket färgbilderna underlättar läsbarheten!

Mer om detta:
Vad är egentligen GIDx
Djupdykning i Järnboås socken med GIDx
GIDx har fått mig att snöa in på Järnboås
Nu får GIDx tillbaka den adopterade Järnboås socken...
Släktforskning för noviser: Arkiv Digital i praktiken
DISGEN – Den fula ankungen som aldrig tycks växa u...
Eller om de första stapplande stegen som släktforskare:Släkten Osmi – ett första staplande steg i min slä..
Hur jag blev riktig släktforskareAtt hitta den första trådändan för att börja nysta...
När man nått vägs ände i kyrkböckerna

Så småningom kommer man till en punkt bakåt i tiden där kyrkböckerna upphör eller blir så svåra att läsa så man behöver andra källor för att komma vidare. Husförhörslängderna, som är den viktigaste delen av kyrkböckerna upphörde ju också någon gång under 1800-talet i de flesta socknar. Det kan därför vara svårast att hitta anor från sent 1800-tal och från första halvan av förra seklet, för att inte tala om nutida okända sysslingar och fyrmänningar och andra avlägsna släktingar. Men även här finns hjälp!

I Genline finns numera Statisktiska Centralbyråns – SCB – material för sent 1800-tal med så där kan man finna den delen. En, i mitt tycke, knölig databas, som också kostar för mycket i relation till nyttan, är SVAR som har uppgifter från förra seklet. Den använder jag inte just av dessa skäl.

Det finns naturligtvis ett antal CD-skivor med material man kan köpa:

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer projektet ”Ge namn åt de döda” att presenteras. Det är ett projekt där medlemmar i Sveriges Släktforskarförbund genom frivilligt arbete gått igenom alla de år under förra seklets tidiga decennier som inte varit tillgängligt för gemene man förut. Redan nu finns en skiva med ”Begravda i Sverige” att tillgå från Sveriges Släktforskarförbund.

Såväl 1890, 1900, 1970 som 1980 gjordes befolkningsinventeringar som finns utgivna på CD-skiva. I år har fjärde versionen av Sveriges Dödbok kommit ut. Den täcker åren 1947-2006. Dessa kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund.

Eftersom varje skiva kostar några hundra kronor och man kanske är intresserad av några dussin personer som nybörjare blir det en ganska dyr investering. Då finns det faktiskt hjälp att få helt gratis på nätet.

Släktforskarsajten GenealogiQ [1] är en sammanslutning av släktforskare som hjälper varandra. De som har köpt någon av skivorna hjälper gärna till med att söka efter dina släktingar om du bara lägger ut en efterlysning. Det är imponerande hur snabbt och hur många svar man faktiskt får om man ber om hjälp. Detta är ett bra sätt att utnyttja de samlade resurserna hos många släktforskare. Nu kan man invända att föreningarna som säljer skivorna går miste om intäkter på det här viset, men jag kan inte tänka mig i min vildaste fantasi att man skulle jämföra detta med illegal nedladdning, piratkopiering eller när bibliotek lånar ut samma skivor utan att betala för sig eller släktforskarföreningar gör kopior till sina medlemmar.

Som hjälp i arbetet finns ett antal andra gratistjänster på Internet. Eniro.se och Hitta.se är två sökmotorer där du kan hitta nu levande personer, var de bor, kontaktinformation samt vilket datum de har födelsedag. Tillsammans med CD-skivorna Sveriges befolkning 1970 och 1980 kan det vara väldigt användbart eftersom man på dom skivorna kan söka på vilka personer som bor på samma adress. På så sätt kan man sluta sig till vilka andra familjemedlemmar som finns. En av de nyttigaste tjänsterna om man bara har ett namn är Birthday.se där man får reda på alla i landet som har samma eller liknande namn och dessutom kan räkna ut när dom är födda. Inte lika matnyttig för släktforskare men ändå till viss nytta är Stayfriends.se där man kan hitta personer som gått i en viss skola ett visst år – om dom har registrerat sig vill säga.

Om man vill komma längre bakåt i tiden än kyrkböckerna tillåter får man lita till egen källforskning eller andra forskares insatser. Det svåra är ju att veta vad som är gjort av andra, men även här finns gratis hjälp på Internet.

DISBYT

Datorhjälp i släktforskningen – DIS – har en databas med 18,3 miljoner poster som lagts in av medlemmarna. Man kan göra sökningar i den helt gratis, men jag rekommenderar att man blir medlem eftersom man får ut så mycket mera information då. Lägger man dessutom in eget material får man en ännu bättre service och det är det verkligen värt. Svagheten med DISBYT är att den inte blir bättre än det medlemmarna matar in. Man måste kolla själv att det som står där är riktigt.

Släktforskarsajter

Det finns nästan hur många sajter om släktforskning som helst – en del kan man söka på gratis men många får man betala för att få ut något ur. En uppsjö av dom är privata och tar upp olika personers antavlor. Det är knappast någon mening med att försöka rekommendera någon särskild. Jag skall emellertid nämna två som täcker det mesta: Cyndi’s List som kanske är världens största samling av länkar för släktforskare samt Progenealogist som har samlat på sig de 50 mest populära släktforskarsajterna i välden. Botanisera och döm själv vad du gillar bäst.

Jag vill emellertid nämna en speciellt sajt och det är GLIMTEN som ges ut av Bertil Magnusson sedan 11 år tillbaka. Förutom att det är en bra sajt nämner jag den av nostalgiska skäl eftersom Bertil har stor skuld till att jag har blivit biten av den här hobbyn.

Nu tänker jag spara det bästa till sist och det är en gammal vän till oss alla.

GOOGLE

Alla specialiserade databaser för släktforskning får ursäkta, men, enligt mitt tycke, är ändå den allmänna sökmotorn Google den viktigaste och mest allsidiga källan till kunskap. Det är just genom Google man får korn på om det finns information om det man söker i många andra databaser. Ja skall ge ett exempel:

Genom traditionella källor som kyrkböcker, herdaminnen och Disbyt har jag funnit att en av mina anor var malungsprästen Laurentius Fahlander – LF - som levde på 1600-talet. En sökning på ”Laurentius Fahlander” på Google ger 345 träffar varav ganska många är intressanta och ökar min kunskap. Här är några axplock:

På databasen Geni har en sentida släkting lagt upp hela släkten i nutid med anor bakåt till LF.

Wikipedia har två träffar som lär mig att LF var stamfader till adelsätterna Edelstam och Wasastjerna. Man får vidare veta att en känd ättling är diplomaten och hjälten från Santiago de Chile, Harald Edelstam.

Man finner två upplysande diskussioner på Anbytarforum där det framgår att kyrkoherdesläkten Fahlanders hustrus anor kan härledas ända till Svinhufvudsläktens anfader Jöns Svinhufvud som föddes på senare delen av 1300-talet. Från Anbytarforum hänvisas också till Dalarötter där Torbjörn Näs presenterar en antavla över Klara Johansdotter med bidrag av Torsten Berglund – en av de mest framstående Svinhufvudkännarna – där man i detalj får släktskapet redovisat från NN Vallensdotter Svinhufvud – LF’s hustru - till Jöns Svinhufvud.

Man finner även några träffar med uppgifter om svenska adeln som är relevanta.

Vidare finner man ett stort antal privata antavlor som visar på ett flera grenar av LF’s ättlingar. Där finns ”Stora tjocka släkten”, ”Jan Eurienius Database”, ”Olof Flanks anor”, ” Ancestors of Jorma Kalervo Kalajoki”, ”familjen Dicander” mm.

Som sagt, det är 345 träffar att gå igenom och det här var vad jag vaskade ut bland de första 30. Nu är det naturligtvis tacksamt att ha ett så ovanligt namn att söka på, men även en sökning på ett vanligare namn, exempelvis ”Hemming Andersson, Norrbärke” som är en annan av mina anor från sent 1500-tal ger 103 träffar varav flera redan på första sidan är både relevanta och intressanta.

Här finner man ”robertedlund.net” som beskriver släkten Grufman. Även här dyker ”Per Eurenius Database” upp fastän jag här har sökt på farfars sida och det ovanstående var på morfars sida. Jag lär mig att Hemmings far hette Anders Jonsson Sågmäster och återigen dyker Torbjörn Näs upp med en artikel på Rötter som visar att Hemming var fmmfmffff till operasångerskan Kerstin Thorborg.

En hänvisning till Anbytarforum ger intressant information om Anders Jonsson Sågmäster och dessutom ett litteraturtips om boken ”TORP OCH TORPARE under Starbo Bruk och Schisshyttan och Wäster Silfberg". Allt detta hittar jag bland de 10 första posterna.

Vill man sedan söka vidare kan man variera eller bygga på det som kommit fram. Exempelvis kan man söka på Stor Hemming Andersson, som han ibland kallades, eller gå vidare med Anders Jonsson Sågmäster. Det är bara att vara kreativ. Nu lyckas man inte alltid få så här många träffar, men då och då hittar man en guldklimp som gör att man kommer vidare ett par generationer.

Slutligen

Jag ber alla sajter på Internet, som jag inte nämnt, om ursäkt. Nog borde jag väl nämnt Rötter mer ingående liksom Släktdata och många andra utmärkta sajter också? Jag ser det så att om dom är bra och populära så finns dom troligen på Syndi’s List eller Progenealogist och om inte men ändå är relevanta för just dig så hittar du vägen till dom på Google genom en specialiserad sökning på din ana. Något som för övrigt Rötter insett eftersom dom numera låter besökarna söka i Rötters databas med hjälp av just Google.

[1] Tillägg 4/2 2015 Den svenska hjälpsiten GenealogiQ var utmärkt, men har tråkigt nog insomnat. Länken leder nu till en annan sida som jag inte vet så mycket om. Facebookgruppen Släktforskning för noviser, som jag startat, har emellertid liknande idé som gamla GenealogiQ, dvs. att hjälpa varandra med även elementära frågor inom vår hobby.

DISGEN – Den fula ankungen som aldrig tycks växa upp till en svan

Jag arbetar med DISGEN 8.1e – inte för att jag tycker det är så speciellt bra, utan enbart för de kopplingar det har till DISBYT, DISPOS och GENLINE. Från industrin vet jag att man helst inte utvecklar någon produkt vidare förrän man måste av konkurrensskäl. Det vore ju slöseri att marknadsföra en förbättring när man kan suga ut lite till ur den gamla versionen.

Nu tycker jag inte att en sådan policy borde gälla för vårt ideellt arbetande DIS utan istället att försöka tillhandahålla ett program som i allt är bättre än konkurrenterna Min släkt, Legacy, Holger och andra.

Det är speciellt några funktioner som jag verkligen skulle önska mig. Min databas börjar bli ganska stor nu och jag hittar ständigt nya grenar genom andra släktforskare som jag har gemensamma anor med. Ibland dyker nya grenar upp liksom i förbigående när jag letar på nätet efter något annat. Just då har jag inte tid att mata in det ens provisoriskt och absolut inte att kolla riktigheten i kollegans uppgifter. Det blir att lägga länken som en Favorit i Explorer under någon rubrik jag kommer att minnas senare. Listan över favoriter under flikar med namn som Osmi, Svinhufvud, Klack, Busk, Schubert, de la Montagne, Zätzman, Skragge osv. i all oändlighet börjar bli ganska lång nu, liksom namn på andra släktforskare. Ofta glömmer jag bort alltihop och missar på så sätt intressanta delar i mitt släktträd.

Tänk vad bra det vore om man hade en naturlig flik för en person i DISGEN där man kunde lägga in en länk eller anmärkning om var det finns mer att hämta senare. Gärna skulle detta markeras med någon liten signal eller färg i an- eller stamtavlan. Det bästa vore ju om man med ett enkelt klick kunde välja att ha denna signal synlig eller inte. På så sätt skulle man genast när man tar fram en tavla kunna se att man någonstans har information som gör det möjligt att bygga vidare på släktgrenen uppåt eller nedåt.

Vidare skulle jag önska mig att färgerna på personerna i tavlan skulle kunna ändras enkelt – ungefär som man formaterar vanlig text. Ofta är det åtminstone så för mig att jag funnit någon annan forskare som har forskat på en ny gren och jag för då in den i min tavla utan att just då kontrollera alla uppgifter. Som det är nu får jag ha en log vid sidan om för att minnas dess okollade uppgifter. Tänk om jag kunde sätta en färg på provisoriska poster. Vad kul det skulle vara att släcka alla sådana! Jag har ibland använt mig av andra trick som att bara skriva exempelvis DISBYT, vilket då betyder att DISBYT är källan men att den inte är kontrollerad med kyrkböckerna. Ibland skriver jag ingen källa alls, vilket är en signal till att jag måste kolla. Detta ser jag emellertid inte utan att öppna posten eller dra ut en lista – bökigt!! Jag skulle också önska mig en bra ”Att göra” lista baserad på de markeringar jag gjort eller varför inte något enkelt sätt att se var källor och annan data fattas..

Nu säger vän av ordning att det finns ju flaggor i DISGEN. Det finns dessutom ett antal flikar att skriva in information i. Visst, men som någon påpekade i ett debattforum: Hela DISGEN andas gammalt DOS-program inte bara vad gäller användarinterfejset utan även då det gäller funktionella detaljer. Dessutom vill jag inte använda de befintliga flikarna till annat än det de är avsedda för – inte för arbetsnoteringar. Jag erkänner också att det finns många fina funktioner i DISGEN, men inte är programmet särskilt användarvänligt inte. Nu vet jag att mycket av arbetet görs ideellt av hängivna personer. Jag är också övertygad att dessa personer är skickliga programmerare. Jag är mycket tacksam för allt arbete som läggs ned och resultatet är i många stycken imponerande, men visst kan det bli bättre. Det är ju därför jag vågar önska förbättringar.

Jag är ingen programmerare annat än till eget husbehov. Jag har emellertid arbetat med datorer sedan tidigt 80-tal och det har lärt mig följande; (Jag minns den gamla goda tiden när en lösning för Göteborgs datacentrals programmerare var att använda åtta fingrar på vänster hand för att kunna skriva ett semikolon i ordbehandlaren). Programmerare är bra på att överföra de önskade funktionaliteterna i ett program till källkod, men inte nödvändigtvis bra på vare sig funktionaliteten eller användbarheten. Systemerarna är bra på att strukturera de olika funktionaliteterna men ofta inte nödvändigtvis bra på att förstå hur de används i verkligheten på ett för användaren intuitivt sätt. Om ett program skall fungera bra måste det utgå från det dagliga arbetet med släktforskning, inte utifrån vad som är möjligt tekniskt, är programmeringsestetiskt, eller ur programutformarnas utgångspunkt systematiskt.

Visst, vi släktforskare kanske inte är så smarta alltid så vi förstår hur vi skall använda programmet på bästa sätt, men då får man göra programmet ”dummare” så det passar vår intellektuella kapacitet och förmåga att organisera arbetet.

Jag vill återigen framhålla att jag har stor respekt för det arbete som utförs av inblandade experter, men kanske man skulle komplettera utvecklingsgänget med någon kreativ dumskalle som vet tillräckligt lite om datorer och tillräckligt mycket om släktforskning för att våga ifrågasätta de tekniska realiteterna och begära det omöjliga av programmet.

Vad är egentligen GIDx?

Birgit undrar vad GIDx är för något. Givetvis borde jag ha förklarat det mer ingående i mitt förra inlägg. Riktigt fackmässig beskrivning får man på http://www.dis.se/ och http://www.genline.se/ men jag skall försöka beskriva hur jag förstått nyttan av GIDx i termer som är förståeliga även för oss som inte varit med i släktforskningen så länge.

Som vi vet som försökt hitta rätt i Husförhörslängderna (Hfl) så kan det vara svårt att hitta en viss ort eller viss gård. Om det är välordnat så finns det ett register någonstans bland sidorna, men inte alltid. Även om det är så kan det vara oerhört svårt att tyda namnet på en gård eller by eftersom prästernas handstilar är ganska spretiga ibland. Det finns emellertid många forskare med lokalkännedom eller med vana att läsa gammal text som kan tyda vad som står. Genline och DIS har därför startat ett projekt som går ut på att man direkt i Genline Family Finders (GFF) sökfönster skall kunna söka efter en ort inom ett visst tidsintervall. Du ser det som en GIDx-knapp i GFF. Nu är det ju så att det inte går att söka på handskrivna texter, åtminstone inte av den kvalitén, så någon måste ta sig besväret att läsa igenom varenda sida i alla Hfl för en socken och mata in det i Genlines databas innan du och jag kan hitta något. När detta är gjort kan du söka genom att ange en gård i GIDx-fönstret i din GFF och direkt få fram på vilken sida i vilken Hfl denna gård förekommer. Denna tjänst är också kopplad till DISPOS som är en del av DISBYT (http://www.dis.se/).

För att få in all denna information i Genline har man inbjudit intresserade släktforskare att frivilligt mata in en socken – man adopterar den. Man förbinder sig också att kontrollera en socken som någon annan har matat in. Man kan ju tycka att Genline som är ett kommersiellt bolag skulle fixa detta själva med de priser dom tar ut av oss, men det ligger något i att låta oss släktforskare göra det. Dels kan jag inte se hur någon person eller grupp skulle kunna klara av att göra det för alla socknar, dels krävs det mer djupgående kunskaper om en socken än bara att tolka gammal text för att få kvalitet på resultatet.

Vad jag däremot tycker är lite dåligt är den ersättning vi får för detta enorma hästarbete. Som det är idag får man skivan Svenska ortsnamn som ett nödvändigt hjälpmedel och den får man – kors i taket – behålla. Nu är den inte särskilt bra så det kunde göra detsamma; SOFI är till mer hjälp och den är gratis. Man får dessutom en förlängning på sitt abonnemang motsvarande de fem veckor det skall ta att mata in en socken. Eftersom det är så tidsödande att mata in uppgifterna innebär det i praktiken att all släktforskning måste ligga nere under denna period. Vad Genline gör är egentligen bara att återbetala den tid som man använder abonnemanget för deras räkning. Någon ersättning är det således inte fråga om, bara att man får tillbaka den tid man inte kan utnyttja. Visserligen har man också en utlottning av resor som morot, men åtminstone jag tycker, den typen av belöningar är ganska fåniga.

Den här tjänsten kommer att höja värdet på ett abonnemang hos Genline avsevärt och ge företaget konkurrensfördelar framför andra. Att man på det här sättet får konsulthjälp av specialister näst intill gratis borde man kunna ersätta detta arbete mer frikostigt. Någon kan ju försöka räkna ut vilken timpenning det blir för jobbet. Ge oss åtminstone dubbla tiden dvs. tio veckor för arbetet (det blir i praktiken fem användbara veckor) eller något annat som vi faktiskt kan ha nytta av som kraftigt rabatterade abonnemang i framtiden som donatorer till företaget.

Jag hoppas Birgit har fått svar på sin fråga. Jag hoppas dessutom att jag inte har avskräckt någon att ta sig an en socken och dessutom hoppas jag att Genline blir mer generösa, vilket de nog tvingas bli när alla masochister och självutplånande idealister tagit slut. Glöm inte bort oss som slet i början i så fall!

Hur man hittar svenska orter och dess koordinater

Som ni förstår får Anna och hennes familj vänta ytterligare litet. Eftersom jag nu börjat intressera mig för ortsnamn och gårdar och var de ligger så skall jag ge några tips som jag kommit på. Disgen ger ju möjlighet att mata in koordinaterna för varje plats, i dess ortsdatabas, på metern när. ”Om man nu ska va’ så himla käck att man gör det”, som man skulle ha sagt i Göteborg, så finns det gratis metoder att hitta dessa koordinater. Jag berättade om Sofi i förra bloggen som ger oss alla tänkbara förekomster av namn på svenska orter/platser genom tiderna. Länsstyrelserna har bra databas med kartor över hela Sverige som är gratis att söka i.

När man funnit rätt plats markerar man den och får då upp koordinaterna som man sedan kan klistra in i Disbyts ortsdatabas. Det knepiga är emellertid att kartorna är moderna och det kan hända att det numera ligger en campingplats där morfars farfars torp en gång låg. Om man verkligen vill markera platsen på några meter när och inte känner till platsen får man problem. Det finns ett sätt, men det kostar lite, tråkigt nog. Häradskartor från 1800-talet kan köpas från Sveriges Släktforskarförbund och med deras hjälp kan man ofta hitta den historiska platsen. Jag kan också tänka mig att det på lokala bibliotek eller museer kan finnas äldre kartor man kan kopiera eller låna om man inte vill lägga ut kostnaden för Häradskartorna. Dessa och andra historiska kartor kan också köpas via Lantmäteriet. Med lite kartläsarkunskap och tålamod kan man jämföra den nya kartan med den gamla och på så sätt sluta sig till var torpet låg. Länsstyrelsens karta är den ovan och den historiska nedan (den historiska kartan är från 1866-67):

Vi ser här på den äldre kartan att det fanns såväl Norra som Södra Rönnäset. Genom att välja en punkt på den historiska kartan till höger och sedan leta rätt på samma punkt på den övre kartan kan man hitta koordinaterna. Klicka på ikonen ”hämta koordinater” på länskartan och peka sedan på den önskade platsen. Koordinaterna kommer då upp i särskild ruta i nederkanten. Ett annat sätt att få koordinater är att använda Google Earth där man kan färdas runt hela jorden virtuellt och finna de platser man letar efter. Google bygger på satellitfoton så här måste man veta var man befinner sig.

Det finns emellertid överlagringar av ortsnamn, vägar och gator, som man kan släcka och tända, för att hjälpa till med orienteringen. Har man anor i utlandet är Google Earth att föredra eftersom man med hjälp av den kan pricka in exakt var den utvandrade farbrodern bodde i Minneapolis. Google Earth kan laddas ned från denna site. När applikationen är nedladdad och installerad skriver man bara in den ort man söker och plötsligt får man en hisnande resa från yttre rymden till den plats man söker. I vissa områden som är väl täckta kan man faktiskt räkna bilarna i gatukorsningarna. Till vänster visas Google Earth’s bild på Rönnäset i Grangärde (inte särskilt skarpt).

Man kan också köpa CD-skivan Svenska ortsnamn för att finna orter. Den vet jag inte så mycket om eftersom jag klarat mig bra med ”min Sofi”. Skatteverket har också en förteckning över alla Sveriges församlingar förr och nu. Den kan vara praktiskt att använda eftersom det har skett sammanslagningar som gör att det kan var svårt att hitta rätt ibland. Jag har själv erfarenhet att det kan vara knepigt i exempelvis Filipstadstrakten. En sista metod att hitta orter och kartor är naturligtvis http://www.hitta.se/ som också är länkat från DISPOS. Den kartan ser du till vänster. Den ger inga koordinater.

Anmärkning: Om man i detalj vill lära sig hur man arbetar med Disgen’s ortsdatabas och kartor kan man gå med i DIS – Datorstöd i Släktforskningen. I deras medlemstidning Diskulogen, har man haft kurser i användning av Disgen och dessa äldre nummer kan man säkert rekvirera.

Varför jag bytte släktforskningsprogram

Jag älskade programmet MinSläkt. Det var bra grafik, bra rapporter, man fick bra överblick över släktskap och det fanns mängder av trevliga funktioner. Speciellt gillade jag funktionen att man kunde skriva in två namn och få reda på släktskapet mellan dem. Varför bytte jag då program för min släktforskning? Anledningen var rent praktisk. Om man vill göra sig nytta av såväl DISGEN som Genline är det mycket mer praktiskt att arbeta med Disgen i sin släktforskning eftersom de är sammankopplade så att man kan söka direkt från Disgen i såväl DISBYT som Genline via funktionen i DISPOS. Jag skall försöka förklara hur det går till fastän jag inte kan alla detaljer
.
När man använder Disgen kan man högerklicka på vilken person som helst och sedan välja om man vill söka i DISBYT eller DISPOS på Internet. Om man väljer DISBYT hittar man alla med samma namn och med något årtal gemensamt med sin egen ana. DISBYT söker bland alla uppgifter inlämnade av medlemmar i DIS. Har man tur så kan man hitta den person man söker och det kan hända att någon annan forskare funnit andra släktingar än man har gjort själv. Man bör emellertid vara försiktig med de uppgifter som finns i DISBYT eftersom de kan vara felaktiga och är det inte så sällan. Tro inte att de är riktiga för att flera forskare har samma uppgifter. Det finns en risk att man kopierar varandra och på så sätt sprids de felaktiga uppgifterna. Jag har alltid tagit för vana att föra in dessa uppgifter provisoriskt så till vida att jag skriver N.N. DISBYT som källa och kollar upp det senare. Mest nytta tycker jag man har av DISBYT när man skall arbeta med stamtavlor för någon ana långt tillbaka. Min egen ana kanske är en person som har fem syskon och jag har lagt ned arbete på att kontrollera min gren bakåt och framåt. Någon annan forskare kanske härstammar från ett av syskonen och har därför arbetat med ättlingarna till denna person. Genom DISBYT kan jag nu få en annan gren på släktträdet så jag får reda på mina femtonmänningar och något annat intressant. Jag måste erkänna att jag hittills inte arbetat så mycket med att kontrollera dessa parallella släktgrenar eftersom de dels inte är så centrala för mej, dels litar jag på att min släktforskarkollega kontrollerat sin egen släkt på ett tillfredsställande sätt. Skulle jag felaktigt få för mej att jag är fjortonmänning med en norsk elitskidåkare får jag väl leva med det tills jag hunnit så långt i min släktforskning.
Jag har också upptäckt att DISBYT är kopplad till andra databaser, exempelvis kan man ibland automatiskt finna personen i Släktdatas databas genom att klicka på deras länk.
Den andra sökningen man kan göra från Disgen är sökning i DISPOS på Internet. Det innebär att programmet i första hand söker efter födelsenoteringen för personen. I tabellrutan som kommer upp finns emellertid alla andra hänvisningar till Kyrkböcker och Folkräkningar som kommer i fråga. De här hänvisningarna är inmatade av DIS’ medlemmar så av naturliga skäl så är de inte alltid korrekta, men förvånansvärt ofta. Det fina med detta är att man inte själv behöver leta rätt på sidan i Genline så länge någon annan gjort det och kopplat ihop det på rätt sätt i DISPOS. Ibland är det helt oumbärligt. Exempelvis kan det genom förändrade sockenindelningar hända att kyrkböckerna för en viss socken för en viss tid inte går att hitta eftersom den ligger under en grannsocken. Ibland har man också lagt in födda eller döda bland andra uppgifter men inte redovisat det i rubriken till boken. Då måste man ha god lokalkännedom eller ha tur om man skall hitta rätt. Med DISPOS ordnar det sig ofta av sig själv.
Både MinSläkt och Disgen är mycket välgjorda släktforskningsprogram och likaså Holger men det har jag ingen stor erfarenhet av. Ett annat släktforskarprogram som imponerade på mej var FamilyTree Maker.
Om jag finge önska mej något skulle det vara en kombination av Disgen och MinSläkt. Disgens grafiska rapporter är som jag ser det totalt oanvändbara medan de som genereras från MinSläkt är helt fantastiska. Skall det vara så omöjligt att klara av det i ett så avancerat program som Disgen? En funktion som jag önskar mer än allt annat i Disgen är att man skulle kunna färgmarkera provisoriska och slutgiltiga poster. På så sätt skulle man direkt i en antavla eller en stamtavla kunna se hur långt man har kommit. Kanske till och med flera färgkoder eller ikoner skulle vara bra så man kan se vilka poster som är provisoriska, vilka som har kollade källor och vilka som man har lagt in rätt ortskoordinater för eller något annat man tänkt göra i framtiden. Hoppas någon av programutvecklarna läser detta. Jag såg föresten att Sveriges släktforskarförbund i Göteborg skall ha genomgång av alternativa släktforskarprogram 15/2 och 8/3. Kul!

Att hitta den första trådändan för att börja nysta i släkten

Nu hade jag upptäckt Genline och börjat botanisera bland husförhören. För att träna mej sökte jag upp de Osmi-släktingar som jag redan har uppgifter om. När jag sedan skulle börja forska på släktingar som jag inte kände till upptäckte jag att det var knepigare än att hitta dem som jag redan hade uppgifter om. Ofta har man genom släkten fått vissa data om förfäder som är födda på slutet av 1800-talet. Kanske uppgifterna inte är helt korrekta eller också inte fullständiga. Det visar sig då att själva starten är knepigast. Jag skall ge ett exempel. Min farmors far var stationsskrivare i Kopparberg. Eftersom min far var oäkta hade han sin mors efternamn, liksom jag. Det är ett soldatnamn som farmors far fick sig tilldelat när han tog värvning i slutet av 1800-talet. Det var ett vanligt sätt för pojkar från enklare familjer att skaffa sig en utbildning på den tiden. Vad hans civila namn var råder det olika meningar om i släkten. Likaså visste jag inte exakt när han var född, inte heller hans födelsesocken. Det verkade en tid som jag skulle stupa redan i porten och inte komma längre. Genline var här oanvändbar eftersom jag inte hade några födelsedata. Visserligen går husförhören för Ljusnarsberg ända fram till 1896, vilket jag insett är ovanligt sent, men som sagt var – jag visste ju inte vad han hette innan han blev soldat. Jag fick då tillgång till cd-skivan Sveriges Befolkning 1890, men där hade jag ingen framgång. När jag sökte på Ljusnarberg och Örebro län. Kanske han redan blivit soldat och därför fanns på annan plats? Jag sökte därför på hela landet och lade också till hans förnamn Karl Johan. Ett anta personer som var soldater och hade rätt namn påträffades, men ingen verkade riktigt stämma. Jag kunde i all fall varken utesluta dem eller välja någon. Jag fick då möjlighet att söka i Sveriges dödbok 1947-2003. Här hittade jag nu en person som stämde både vad gäller namn och dödsort. Han var född i Grangärde 1871 och dog i Kopparberg 1952. Vad som var mest intressant var att han hade det civila namnet Jansson. Helt säker kunde jag inte vara förrän jag hade kollat hans hustru, min farmors mor. Mycket riktigt, hon fanns i dödboken och hade blivit änka samma dag som min Karl Johan dog. Här fick jag också veta min farmors mors flicknamn. Den tidigare Erik Matsson (Osmi) var för övrigt hennes morfars far. Men hon blev en speciell nöt att knäcka i min forskning lite senare.

Med min nyfunna kunskap att min farmors far hette Karl Johan Jansson och var född 1871 gick jag åter in i Sveriges Befolkning 1890 och hittade honom med soldatnamn och allt. Det var bara det att han då stavade utan det avslutande dekorativa h:et som han lade sig till med när han blev järnvägstjänsteman. Nu kunde jag börja söka mina anor bakåt i tiden! Trodde jag - men det finns inga födelsenoteringar från 1871 från Grangärde och att försöka hitta, en troligen föga framstående person, i Husförhören för Grangärde med troligt förnamn Jan var som att leta efter en nål i en höstack. Att det fanns något som hette SCB-register över födda från den tiden hade jag inte en aning om. Om jag hade vetat det hade det inneburit en ytterligare kostnad att abonnera på SCBs databas och nu började det bli lite mycket. Men, skam den som ger sej. Jag var ju medlem i DIS och hade då tillgång till DISBYT så jag gjorde en sökning på Johan Jansson född 1871 i Grangärde, Kopparbergs län. Jag fick fyra träffar varav tre var till synes olika personer. Jag kunde emellertid inte avgöra om någon av dem var rätt person eftersom jag bara hade födelseår. Som ny medlem, som inte bidragit med egna data kunde jag inte heller klättra i släktträden och på så sätt utesluta någon. Jag beslutade att så snart jag hade något att bidra med till DISBYT göra det, för att få tillgång till alla uppgifter. Men det verkade just nu ganska avlägset just då. Så vad gör man? Det är bara att bita i det sura äpplet, som man säger, och börja tröska igenom Husförhören för Grangärde för år 1871. Om jag inte hade haft en sådan oerhörd tur hade jag nog gett upp. Det handlar om 6 volymer i Genline för det året. Redan i första volymen på sidan 13 hittar jag att styvsonen Jan Erik Andersson och hans hustru Stina Olausson den 4 februari 1871 fick en son Karl Johan.

Nu var det här emellertid enligt tideräkning f. D., vilket här uttyds före DISPOS. DISPOS är något helt fantastiskt men, återigen börjar man undra om det är någon sport att släktforska. Om jag vill gör samma sak idag gör jag följande:
Jag har matat in mina uppgifter i släktforskarprogrammet Disgen. (Sa jag inte att jag använde MinSläkt? Det här kräver en noggrannare utredning senare!) Eftersom jag vet födelsetid och födelseförsamling för Karl Johan Jansson högerklickar jag på posten och väljer ”Sök i DISPOS på Internet”. Det är längst ned på rullgardinsmenyn. Nu kommer en ruta upp med Karl Johans uppgifter och jag klickar ”Sök”. Jag brukar ha Genline öppet när jag gör det här. Jag vet inte om det behövs eller om det startar själv. Nu kommer en ruta upp som meddelar: ”DISPOS söker i Grangärde födda år 1871”. Skifta nu till Genline och logga in. Tro det eller inte men nu öppnas en sida som visar alla födda i Grangärde det året. Men – jag sa ju att det inte finns några kyrkböcker med dödsnotiser för 1871. Riktigt, men det här är bilder ur SCBs register som finns fritt på Genline. (Jag hörde att det kanske inte skall finnas i framtiden. Hoppas det är bara ett dåligt skämt).

Nu har jag således visat att jag hittade rätt föräldrar till Jarl Johan Jansson när jag så turligt hittade honom i Husförhöret. Teoretiskt sett hade det ju kunnat finnas flera Carl Johan med en fader som hette Jan och födda 4/2 1871. Men genom att kolla födelsenotiserna för Grangärde i SCB så kan jag nu konstatera att det bara fanns den jag redan hittat.

När jag återkommer skall jag berätta hur jag, med tårar i ögonen, övergav MinSläkt för att använda Disgen i stället.