google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Oäkta barn kan vara spännande - fortsättning på historien om Fredrik Bernhard Lustig - "prins av blodet"?

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

onsdag 28 januari 2009

Oäkta barn kan vara spännande - fortsättning på historien om Fredrik Bernhard Lustig - "prins av blodet"?

Min artikel för en tid sedan om "Fredrik Bernhard Lustig och hans kungliga anor?" har satt igång en ur släktforskarsynpunkt intressant process.

Jag redogjorde för de historier som berättades i min frus släkt och hur jag i viss mån har kunnat verifiera vissa av dessa historier. Men först en kort beskrivning av familjesituationen. Fredrik Bernhard Lustig 1834-1910 och hans hustru Johanna Englund 1833-1892 fick 10 barn:

Axel Fredrik 1856-1856
Hulda Josefina 1858-1931
Karl Johan 1860-1883
Axel Fredrik 1862-
Amanda Carolina 1865-
Emilia Sofia 1867-
Johanna Matilda 1870-1870
Per August 1874-1947
Anna Maria 1874-1961
Ida Gustafva 1876-

Min fru härstammar från Anna Maria. Ganska kort efter jag publicerat artikeln fick jag ett brev från ett barnbarn till Per August, dvs. en tremänning till min fru - Hans E.B. Andersson. I hans släkt fanns en något annorlunda historia. I sina huvuddrag hade den emellertid samma innehåll, men i vissa avseenden kunde han bidra med mer detaljerade uppgifter i vissa frågor - tack Hans för den grundliga forskningen! Hans historia grundade sig huvudsakligen på anteckningar från Hulda Josefinas dotter Gerda som är moster till uppgiftslämnaren.[1]

När jag nämnde detta för min fru erinrade hon sig att vi någonstans i gömmorna hade en ljudinspelning från 1985 där hennes mor Fanny och Ingrid Linnea Lustig samtalade om gamla minnen och historier om släkten. Fanny är född 1905 och var således för liten att ha några minnen av Fredrik Bernhard som dog 1910; hennes minnen härstammar mest från hennes mor Anna Maria Lustig, men Ingrid Linnea Lustig, som är dotter till Axel Fredrik är född 1900 och har själv hört Fredrik Bernhard berätta om sina minnen och om sitt liv som oäkting.[2]

Man kan ju tycka att det är lite underligt att jag som släktforskare inte tagit del av bandet tidigare, men min fru är mycket svalt intresserad av såväl släktforskning som de förment kungliga anorna så hon hade helt enkelt glömt bort bandet och aldrig lyssnat på det. Det var med spänning jag stoppade in det i bandspelaren.

Här följer den kompletterade historien som den nu gestaltar sig och så som den har berättats, men jag råder den intresserade att först läsa ursprungshistorien för att få ett sammanhang.

Fredrik Bernhards första år på barnbördshuset Pro Patria är väl kända genom dokument och innehåller nu mer detaljer tack vare Hans detaljerade källforskning. Vid fyra års ålder skrevs kontrakt med torparen Nils Botwidsson på Skogstorp, under Widmarka Östergård och hans hustru Stina Larsdotter. Fredrik Bernhard kom emellertid aldrig till Botwidsson. Med annan handstil har Botwidssons namn strukits i kontraktet och i stället har livgrenadjären Carl Magnus Lustig satts in som vårdnadshavare. Ändringarna är skrivna med samma vårdade handstil som Carl Magnus Lustigs namnteckning, varför det är troligt att Lustig själv gjort ändringarna. [1]

Av vilken anledning kontraktet ändrades vet man inte. Botwidsson kan ha ändrat sig eftersom hans egen dotter gått bort strax efter kontraktet skrevs. En annan förklaring från familjeberättelsen är att majorskan Arnell på Malma i Rystad var inblandad i ändringen eller i valet av Lustig som vårdnadshavare. Majorskan Arnell hette Ebba Maria Angelina de Camps och var dotter till Jean Baptiste Bernadottes barndomsvän från Pau - Louis Marie de Camps - som flyttade med konungen till Sverige. [1]

Fredrik Bernhard berättar själv enligt Ingrid Lustig om en mystisk beslöjad dam som kom i droska och besökte honom. Enligt en gren av släkten skulle detta ha varit hans moder, enligt en annan majorskan Arnell, vilket ju skulle kunna vara samma sak. Majorskan Arnell var 14 år då Fredrik Bernhard lustig föddes och 18 år då han omplacerades till Vårdsberg. Ett av hans första minnen i livet, berättar han själv, var när han då fyra år gammal, satt på trappan till Vårdsbergs kyrka, där man lämnat honom, och väntade på den som skulle hämta honom. Det var knekten Lustig som kom. Knekten Lustig hämtade honom således inte i Stockholm enligt Fredrik Bernhard själv. [2]

Fredrik Bernhard berättade också att han vid 14 års ålder togs med till Stockholm av ”två fina herrar” för att besöka sin mor. [2] Herrarna i fråga var enligt en familjeberättelse Löjtnanten Ekenstam vid Andra livgrenadjärregementet, troligen godsägaren Carl Johan Adolf Victor Ekenstam, 1819-1897 samt Borgmästare Stånggren från Linköping. [1]

Fredrik Bernhard återvände från Stockholm, eftersom han enligt sig själv inte trivdes. Han hade då fått medel till sin utbildning. Modern som han träffade skulle enligt hans egen berättelse vara Mariana Koskull (1785-1841), älskarinna(?) till Karl XIV Johan. [3][4]

Vi vet således i detalj hur Fredrik Berhards liv gestaltade sig rent administrativt fram till fyra års ålder. Hans fortsatta liv kan också följas i kyrkböcker och genom berättelser i släkten. Vi har också två berättelser, en upptagen på ljudband [2] och den andra nedtecknad [1]. Den första kommer från en sondotter som stod Fredrik Bernhard nära eftersom hennes far och Fredrik Bernhard drev snickerirörelse tillsammans och flickan var 10 år då farfadern dog. Eftersom hans historia innehöll så många exceptionella detaljer torde de ha diskuterats livligt i familjen även efter hans död. Den andra historien är även den nedtecknad av ett barnbarn. Vilket år Gerda föddes känner jag inte till och kan således inte värdera huruvida hon träffade Fredrik Bernhard.

Att Fredrik Bernhard själv var övertygad om att han var en son till Karl XIV Johan och Mariana Koskull framgår av de berättelser som återges. Han lär ha uttalat sitt andranamn med fransk accent. Han själv och personer i hans omgivning sägs ha funnit ett otal tecken på släktskapet i hans sätt och utseende. Nu är det ju så att denna typ av bevis har en viss förmåga att vara opportunistiskt samlade när man en gång har bestämt sig för vad som är sanningen så de får väl mest ses som kuriosa.

Det vore intressant om någon ytterligare person som härstammar från Fredrik Bernhard Lustig kunde bidra med material eller dokument som kan bringa klarhet i vilka Fredrik Bernhards föräldrar var. Kanske någon släktforskare som studerat den svenska överklassens liv och leverne och promiskuösa äventyr i början av 1800-talet kan finna några ledtrådar i gamla dagböcker eller andra dokument. Att Fredrik Bernhard rönte större uppmärksamhet från personer i det övre samhällsskiktet än som var befogat för ett fosterbarn hos en knekt i Östergötland tyder på att det ur släktforskarsynvinkel kan finnas något spännande att upptäcka.


[1] ”Morfars far och hans familj” samt ”Majorskan Arnells histora” av, Hans E.B. Andersson

[2] Fanny Ringquist och Ingrid Lustig samtalar om släkten, 1985-07-09

[3] Wikipedia

[4] Man kan konstatera att moderns identitet inte kan vara riktig eftersom Mariana Koskull var 49 år vid Fredrik Bernhards födelse (anm. 2010-01-10)

2 kommentarer:

  1. Jätte intresant och spännande! Teoretiskt skulle DNA-forskning hjälpa till, om ni bara har 2 (eller) mera sonssons...soner att jämföra - en av dom från kända ättlingar till Karl XIV Johan alltså.

    SvaraRadera
  2. Jag vet inte riktigt hur släktskapet måste vara för en DNA-analys, men nog kunde väl någon donera ett odiskat champagneglas från en Bernadotte till forskningen.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...