google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser: Att göra en släktbok av mitt DISGEN-material

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

fredag 9 oktober 2009

Att göra en släktbok av mitt DISGEN-material

Eftersom jag har fått påpekande att jag kanske inte satt mig in i DISGENS möjligheter till fullo så har jag tagit mig för att verkligen försöka lära mig dess möjligheter att generera släktböcker. Jag erkänner gärna att programmet har fler möjligheter än de flesta konkurrerande program, men ändå saknar jag en del möjligheter.

När jag gör släktböcker är det mest som presenter till släktingar, av vilka de flesta har mycket lite intresse i släktforskning i sig, men däremot njuter av att läsa en trevlig text om sina anor. Det är här min huvudsakliga kritik mot DISGENS rapporter bottnar. De är helt enkelt för tråkiga för att läsas av andra än släktforskare. Jag har en specifik, men inte särskilt krävande önskelista över vad jag skulle vilja göra.
Bredvid visar jag en sida så som jag skulle vilja den såg ut.
Mina önskningar är följande:
1) Placera bilder mer fritt i texten så att sidorna får en vacker lay-out som är njubar att läsa.
2) Skriva en biografi som fri text som ger en bild av anans liv i stället för några av de automatiskt genererade notistexter som kommer ut.
3) Jag vill inte ha utskrivna källor i texten eftersom det gör läsningen tung och oskön. Däremot vill jag gärna ha en källförteckning i slutet och hänvisningar till denna från varje post.

Första punkten har jag talat om tidigare. Lösningen är att välja RTF-format vid utskrift och sedan lägga in bilderna där man önskar med hjälp av ett ordbehandlingsprogram. Man kan då endera välja att lägga in bilderna i DISGEN som Porträtt eller Bilder och välja att skriva ut dessa eller strunta i att ha bilder i DISGENS databas - alternativt inte skriva ut dom - och sedan lägga in bilderna manuellt i ordbehandlingsprogrammet. Fördelen med att ha bilderna i DISGEN är att dom finns samlade på ett ställe och befinner sig vid rätt post, men nackdelen är att dom skrivs ut i RTF-programmet i ganska stort format så man måste förändra dem i storlek förutom att placera dom rätt i lay-outen.

Hur en utskrift i RTF-format från DISGENS släktboksfunktion reagerar på att man ändrar i layouten med ett ordbehandlingprogram vet jag inte än. Kommer sidnumreringar och andra samlande funktioner att justera sig automatiskt till den nya lay-outen?

Det andra önskemålet har jag löst med hjälp av en av DISGENS faddrar. Man skriver helt enkelt en biografitext och avbockar sedan alla de typer av notiser som man inte vill ha med i utskriften. Det gäller främst flyttningsnotiser samt eventullt annan text man lagt in för att ha den till hands. Man bör då lägga in denna senare text i en notistyp som kan avbockas utan att biografin försvinner.

Det tredje önskemålet är ett värre problem. Vad jag förstår så måste man ha alla källor utskrivna i full text om man vill ha en källförteckning - och det vill man ju ha. Om man jämför med min erfarenhet som forskare inom andra områden så finns det ett antal vedertagna sätt att ange källor i text. Ofta numrerar man bara källorna löpande i texten, endera upphöjt eller inom klamrar ex. [23]. Det utförligaste sättet är författare + år ex. [Andersson, 1999]. Vad det står för kan man sedan se i källförteckningen i slutet. I DISGEN ser en post ut på följande sätt:

Johan Fredrik Adler. Arbetare. Född 1824-08-18 i Stufstjernsfall, Stjernfors (C12, 1815-1829 p 0/0, 118<17>). Döpt 1824-08-22 i Ljusnarsberg kbfd (T) (C12, 1815-1829 p 0/0, 118<17>). (Barn II:2, s 4, Far IV:5, s 8, Mor IV:6, s 8)
<17> hänvisar till en Hänvisningsförteckning där man kan läsa samma sak som står precis framför inom klammern.

Följande hade ju varit helt tillräckligt:

Johan Fredrik Adler. Arbetare. Född 1824-08-18 i Stufstjernsfall, Stjernfors <17>. Döpt 1824-08-22 i Ljusnarsberg kbfd (T) <17>. (Barn II:2, s 4, Far IV:5, s 8, Mor IV:6, s 8)

I hänvisningsförteckningen står sedan att läsa vad <17> betyder, nämligen:
17. (Kyrkoarkiv -- Örebro -- Ljusnarsberg -- Födelsebok -- C12, 1815-1829) C12, 1815-1829 p 0/0, 118 - eller på det sätt du valt att strukturera dina källor.

Nu är det emellertid ännu tokigare i DISGEN-utskriften tror jag. Man kan välja att ta med källor, vilket är ett måste om man vill ha en källförteckning. Man kan sedan välja dels en Källförteckning, dels en Hänvisningsförteckning. Jag vill ju ha Hänvisningsförteckningen som talar om vad siffran <17> betyder, men en uppräkning av alla källor utan relation till anorna är jag mindre intresserad av. Om man emellertid inte väljer Källförteckning så får man heller ingen hänvisning <17> eller hänvisningförteckning.

Källförteckning väljer man i Arkiv/Utskrift (Gäller DISGEN 8.2) under Inställningar/Direktval medan Hänvisningsförteckningen väljes under fliken Inställningar/Register/Källförteckning.

Sammanfattningsvis så kan jag inte se någon lösning på mitt tredje problem med det sätt DISGEN är utformat nu. Först och främst hoppas jag att det jag påstått ovan är fel, i andra hand hoppas jag att det, om det är korrekt, blir förändrat innan jag skall skriva ut min släktbok någon gång i vår.
Tidigare texter i ämnet:

2 kommentarer:

  1. Det har föreslagits (på DIS forum) att källhänvisningar ska kunna skrivas ut som fot- eller slutnoter. Det borde ha lagts till listan med förslag på förändringar i DISgen.

    SvaraRadera
  2. Det tycker jag är en utmärkt idé som skulle överensstämma med vetenskaplig standard.

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...