Jag har hittat ett riktigt bra program för släktböcker

Jag har hittat ett program för att göra släktböcker som alla borde skaffa sig oavsett vilket släktforskarprogram man än har. Problemet jag har brottats med har ju varit olika filformat. PDF-formatet är ju bra för det kan man trycka från och det är stabilt, men svårt att redigera utan specialprogram. Visserligen kan man göra om en PDF-fil till en Word-fil, men lite knöligt känns det. Mitt Disgen kan ju också fabricera RTF-filer som är bra om man skall använda ett Desk-Top-Publishing-program.

Problemet med RTF-filer från Disgen är att man inte kan skriva ut de trevliga rapporterna som har grafiska element i sig. Då måste man välja PDF. Jag har en äldre version av det svindyra programmet Adobe InDesign, men det saknar de nyaste funktionerna och dessutom tycker jag inte det är så lättanvänt. Jag arbetade ganska mycket med DTP - Desk-Top-Publishing - på 80-talet med det då populära PageMaker som jag gillade. Jag fann emellertid ett program med samma logik som är gratis och dessutom modernt. Det heter Scribus och funkar utmärkt. Visserligen vill Scribus ha Wordfiler, så man får göra om sina RTF-filer till DOC innan man importerar. Jag såg fram emot att göra mina släktböcker med Scribus och gör nog det fortfarande, men då återupptog jag min relation med The Complete Genealogy Reporter som jag skrivit om tidigare.

När jag startade programmet började det spontant ladda den GEDCOM-fil som jag använde senast. Den bestod av över 9000 personer. Väl laddat föreslog programmet en person som släktbokens huvudperson. Egotrippad som man är valde jag istället mig själv, vilket jag gjorde med en enkel rullgardin för efternamn och förnamn. Sedan var det bara att välja vilka rapporter jag ville ha ut och det var verkligen ett imponerande smörgåsbord som erbjöds. Jag valde alla, upphetsad som jag var av att se vad som skulle komma ut. Sedan skulle man välja utskriftsformat och då blev jag verkligen positivt överraskad. Där fanns 2 HTML-format med och utan ramar, PDF-format med eller utan aktiva hyperlänkar, Word-format samt vanligt textformat. Jag testade alla. Det mest imponerande var nog PDF-formatet med hyperlänkar. Där kunde man klicka sig fram mellan individer, släkter och grafiska tavlor hur lätt som helst. Samma sak var det i HTML-formaten. Både PDF och HTML genererades ganska snabbt och blev väldigt överskådliga och lämpar sig om man vill publicera sin släktbok på Internet eller på en CD. Givetvis är PDF-formatet utan hyperlänkar idealiskt att trycka från också.

Jag var emellertid mest nyfiken på Word-formatet. Jag måste då säga att det tar en evig tid att generera eftersom programmet skriver rad för rad i det öppna Word-dokumentet och man kan följa det hela tiden. Mina 9000 personer tog hela natten att generera, men då var det ganska många rapportdelar jag valt. Oj så snyggt det blev! Mest imponerande var det nog att se hur programmet skrev ut de olika grafiska tavlorna på papperet som om ett spöke skulle vara i farten. Fördelen med Word-formatet är ju att man kan redigera det och rätta stavfel och sådant som man missat förrut. Dessutom kan man ju klippa in bilder i materialet, endera direkt i Word eller med hjälp av Scribus.

Jag vill emellertid spara de två mest anmärkningsvärda egenskaperna till sist. Man blir helt tagen av hur programmet gör det sk narrationen från det råa GEDCOM-formatet. På en ledig och närmast korrekt svenska omvandlar programmet GEDCOM-informationen till en text som är njutbar att läsa. Jag har aldrig sett ett program i något sammanhang som förmått göra detta så bra och då har jag ändå arbetat en del med det under min konsulttid. En annan funktion är att man kan lägga till egna filer i släktboken. Kanske man skrivit någon intressant längre text eller man kanske har tagit illustrationer från andra program som man vill inkludera och det är inget problem.

Finns det då inga fel på det här programmet? Ju det behandlar bilder väldigt rått. Illustrationer som finns i GEDCOM-filen kommer med - kors i taket - men de läggs separerade från texten på speciella bildsidor. Det andra lilla skönhetsfelet är att det finns några mindre språkliga missar. Programmet skriver exempelvis "Johan Andersson var anställd som en Rådman" som är en anglicism. Givetvis borde det ha stått "Johan Andersson var Rådman". Att det står Rådman med stor bokstav är mitt eget fel eftersom jag skrivit så i Disgen. Jag har emellertid kontaktat företaget med förfrågan om dessa små skönhetsfel kanske kan avhjälpas. När jag gjorde en snabbtest förra året klagade jag på vissa rubriksättningar. Jag fann nu att man kan skräddarsy det mesta i utskriften så man får rubriker och stilar att bli precis som man vill ha det.