Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 10 januari 2008

Släktforskning och DISBYT

Min mor fyller 85 år inom en månad och jag har tänkt ge henne en släktbok. Större delen av hennes släkt finns i Holmedal i Värmland. Jag har kommit ganska långt genom att studera kyrkböcker för något år sedan och dessutom hittade jag på DISBYT en forskare som hade gemensamma anor med mig och var mer erfaren. Tack Gunilla Stegenberg för dina bidrag. Jag har nu kommit till en punkt där jag inte kan finna så många anor bakåt i tiden så då återstår att börja från de äldsta anorna och försöka bygga en stamtavla fram till vår tid. Troligen tycker också min mor det är roligast att se vilka personer som hon hört talas eller mött och som hon ibland inte hade aning om var släkt med henne.
Här kommer DISBYT till stor användning. Med alla dess brister i form av kopierade fel så är det ändå en fantastisk källa för att hitta okända fyr-, fem- och trettonmänningar. Jag har skaffat mig en strategi som jag jobbar efter. Det första jag gör är att välja ut någon ana och skriva ut en stamtavla med hjälp av Disgen med denna ana som utgångspunkt. Jag ser då att vissa grenar är mindre utforskade medan andra kan följas fram till början av 1900-talet. Jag matade in några av de äldre anorna i DISBYT för att testa men fann bara mina egna och Gunillas poster så där fanns inget nytt så jag sökte mig framåt i släktträdet. När jag kom till Kristoffer Andersson 1732-1785 hände emellertid saker! Helt plötsligt fick jag inte mindre än 7 träffar inklusive de jag redan kände till och det visade sig att alla var relevanta och kanske också inskickade av x-männingar till mig. Kul eller hur!! En av posterna var inskickad av Dalslandsprojektet vid Melleruds Museum och verkade i förstone inte vara relevant. Det visade sig emellertid senare att deras Kristoffer Andersson som var född 1792 var ett barnbarn till den ana jag sökte. De forskare jag fann var Kenneth Larsson, Per Schröder, Said Mogéus, Gert Ståby, Gunnar Persson samt Ulla Hansson. Det skulle visa sig bli avsevärt fler allt eftersom jag nystade vidare i stamtavlan. Ett varmt tack till alla!!

Nu måste man vara försiktig med DISBYT eftersom det lätt blir så att en forskare kopierar en annans uppgifter och eventuella fel därför kan fortplanta sig. Att flera forskare är överens om ett släktskap är således ingen garanti för att det är riktigt – tvärtom kan det vara ett sundhetstecken om det finns smärre variationer i stavning och presentation om det är i huvudsak samma sakinnehåll. Det är därför viktigt att kontrollera uppgifterna själv i källorna. För att finna tillbaka senare brukar jag skriva ”DISBYT – förnamn efternamn” som källa så jag kan gå tillbaka och kolla alla poster som innehåller DISBYT i källnamnet senare.
OK – nu sätter jag igång och arbetar mig igenom de olika forskarnas uppgifter en i taget. Jag har emellertid insett att det är lätt att villa bort sig. Hur skall man göra när man matat in alla barn till Kristoffer Andersson. Nu skall jag säga att jag kände till de flesta från Gunillas och min egen forskning men det fanns luckor i nästa led. Samtliga forskare hade uppgifter om sonen Erik Kristoffersson som jag visste mycket litet om. En av forskarna hade detaljerade uppgifter om hans barn.

För att inte villa bort mig gör jag på följande sätt. Märk att jag har kvar Kristoffer Andersson i sökrutan till vänster hela tiden. Jag har också fördelen att ha två datorer så på den andra öppnar jag Disgen där jag tar fram Kristoffer Andersson. Jag har redan alla Kristoffers barn inmatade så jag går till Erik, matar in hans fru och tar sedan barnen en i taget. Efter barnen Anders, Kajsa och Elin finns pilmarkeringar i DISBYT som anger att det finns ytterligare uppgifter, kanske om barn. Jag klickar nu på Anders och matar in hustru och barn för honom. Bland Anders barn är det bara en som har pilmarkering – Johannes – som blir mitt nästa steg. På det sättet går jag vidare till jag når botten på Anders släktträd.
Nu är det viktigt att inte tappa bort sig. Bästa sättet är att backa med hjälp av pilen längst upp till vänster i Explorer-fönstret. Backa nu bara ETT steg och öppna nästa barn som har en pil efter sig och gå till botten med den släktgrenen. Det är mycket viktigt att bara backa ETT steg så länge det finns personer som du inte undersökt i det ledet. Du kan se vilka du besökt genom att de har en annan färg än de andra.
När det inte finns några fler att undersöka i det led du når när du klickar EN gång klickar du dig bakåt ett steg till och ser om det finns något outforskat där. Skulle du ha betat av även det ledet går du ytterligare ett steg bakåt tills du så småningom kommer tillbaka till Eriks sida och ser då att nästa barn att öppna är Kajsa Ersdotter. Sedan är det bara att jobba på med hennes släktträd till det är uttömt - då tar du Elins.
Om du skulle tappa bort dig har du ju alltid kvar Kristoffer i sökfältet så du lätt kan finna tillbaka till där du började. Tro mig – du kommer att villa bort dig flera gånger så behåll den möjligheten.
Kort sammanfattning:
Välj en ana som du söker på i DISBYT – har du tur hittar du andra forskare som har med denna ana.
Starta med någon av forskarna och sök dig ned tills du finner en ana du inte har.
Mata in uppgifterna i första ledet.
Klicka på det första barn som har pil efter sig och mata in den familjen – fortsätt med det första barnet i den familjen som har en pil efter sig. Fortsätt tills det inte finns några fler led.
Backa ETT steg och ta nästa barn med pil efter sig – fortsätt till slutet. Backa ETT steg och tag nästa barn – eventuellt backa till du hittar barn du inte undersökt.
Så småningom är du tillbaka till utgångspunkten, dvs. hos den första anan du inte hade med tidigare.
När alla barnens släktträd i den familjen är registrerade bör du lämpligen uppdatera ditt stamträd i Disgen för att se om det finns luckor.

På det sättet gick jag igenom alla de forskare som jag hittade vid en sökning på Kristoffer Andersson. Nästa steg är nu att gå vidare framåt i tavlan och söka på barn och barnbarn etc.. Det fanns fortfarande släktingar till Kristoffer som inte dessa första forskare hade uppgifter om. Jag sökte därför på hans äldste son Anders Kristoffersson 1760-1822 och fann på så sätt Melleruds Museums Dalslandsprojekt som hade uppgifter om den släktgrenen.
Jag skall nu visa på att det finns risker i det här sättet att arbeta om man inte ser upp.
Jag har en Nils Eriksson född 1824 i Holmedal där jag vet vem hans föräldrar är men inte hans hustru eller barn. Jag gör således en sökning och får två träffar. Den ena avser uppenbarligen ”min” Nils eftersom föräldrarna stämmer, men även denna forskare saknar uppgifter om barn och giftemål. Den andra ser emellertid ut på följande sätt.


Har jag haft en så oerhörd tur att jag hittat rätt Nils? Detta måste kollas.
Födelseboken för Holmedal uppger två Nils Eriksson – ”min” Nils och en till. Jag hittar båda i Hf från födelsetiden och följer dem framåt i tiden. Jag chansar på att de bott kvar i hemmet tills de blir giftasvuxna så jag hoppar till Hf 20 år fram i tiden. Min Nils ”försvinner” med en kryptisk anteckning jag inte kan tolka. Den andre Nils är lättare att följa och finner då att han gifter sig med sin Kajsa. Det var således olika Nils jag fann i DISBYT men – handen på hjärtat – hur många av er hade inte varit frestade att mata in den felaktige Nils i stamtavlan i tron att det var den rätte?
För övrigt kan jag konstatera att Arkiv Digital fungerar utmärkt och att Genline har börjat sänka sina priser. Det kan bli ett bra 2008!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers