google.com, pub-2557206291112451, DIRECT, f08c47fec0942fa0 Släktforskning för noviser

En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 14 maj 2020

Att använda OpenRGD för att finna okända anor

Ingen av de som följer min blogg ”Släktforskning för noviser” eller är medlem i Facebookgruppen med samma namn lär väl ha missat att jag både fått och förlorat en faderslinje under det dryga decennium som jag släktforskat. För er som inte känner till det kan jag berätta att det var omvälvande när min far på sin 75-årsdag fick ett telefonsamtal från en halvsyster. Hennes far hade i sina sista dagar erkänt att han hade en son med sin ungdomskärlek – min farmor. Hon hade emellertid aldrig erkänt honom som fadern och han hade till sin sorg aldrig fått träffa varken min farmor eller sin son efter nedkomsten.

För mig väckte det intresset för släktforskning och jag kunde snart härleda min raka faderslinje tillbaka till 1500-talet i Norrbärke och Finland. Det var en stor dag när jag fem år senare, till min far, överlämnade en släktbok med 2000 namn. Man kan föreställa sig vad som rörde sig i tankarna hos denne man, vilken som barn utackorderats och flyttats från familj till familj, när han äntligen fann sitt ursprung.

Tiden gick och redskapen för oss släktforskare förfinades och den nya DNA-tekniken utvecklades och jag förlorade en farfar och en hel faderslinje. En test av en förment halvkusin på min fars sida visade att vi inte alls var släkt. Det var bara för mig att börja det tröstlösa sökandet efter en farfar med såväl traditionella medel som med den nya DNA-tekniken.

DNA-träffar på de tre stora tjänsterna FamilyTreeDNA, Ancestry och MyHeritage saknades inte, men eftersom min far var avliden sedan några år och inte hade testats så var det svårt att avgöra vilka träffa som hörde till min mor respektive far och i nästa led vilka som härrörde från min farmor respektive den gäckande farfadern. Jag hade testat min bror och min mor så en liten aning kunde jag få om vilka delar av mitt DNA som hörde till min far. Jag hade också sådan tur att en kusin till min far, på farmors sida, lät sig testas och även en tremänning till mig på samma sida. Trots det var det oerhört svårt att avgöra vilka av mina DNA-segment som kunde komma från min farfar än mindre att hitta några spår med traditionell forskning.

Problemen var såväl tekniska som sociala. Det sociala problemet låg i den totala mörkläggning som alltid rått kring vem som gjorde min farmor gravid. Att det inte var den person som hon enligt alla bevis hade sällskap med vid den tiden har jag ju tekniska bevis på. Spekulationerna om vem den okände fadern kunde ha varit, var han kom ifrån, i vilken relation han stod till min farmor och under vilka förhållanden hon blev gravid är många.

Det tekniska problemet är att min farmors båda föräldralinjer kom från en trakt där ”alla” är släkt på något vis och dessutom finns det finska inslag i genomet, vilket inte underlättar för att särskilja en linje från en annan. Jag hade således inget som helst att gå på för att med traditionell släktforskning avgöra på vilket sätt jag är släkt med någon av de träffar som jag med hjälp av olika DNA-redskap kommit fram till att de kan tillhöra min farfars linje.

Vid en ”normal” DNA-träff där jag känner till den egna släktlinjen som personen antas matcha söker jag i den andres släktträd efter en gemensam ana till mig själv. Nu är det väl så svårt i Sverige eftersom vi ju historiskt använt patronymikon och att leta på en gemensam Erik Anderson, född 1783 i en viss socken kan vara väl så besvärligt om träden är omfattande. Om man som jag inte har något eget att jämföra med blir det en meningslös uppgift att ta sig an.

Vad jag då får göra är att se om jag kan finna sinsemellan gemensamma anor bland de DNA-träffar som jag misstänker kan höra till min farfars släktlinje och utgå från det när jag bygger ett träd framåt till våra dagar och som förhoppningsvis leder till rätt tid och plats. Det är här jag använt OpenRGD och det nya plug-inprogrammet One2Tree. Givetvis kan dessa redskap med fördel användas även för att söka gemensamma anor där jag har en känd släktlinje att jämföra med.

Så här gör jag

Hos någon av de tre tjänsterna Ftdna, Ancestry eller MyHeritage hittar jag en person som skulle kunna vara en ana till min okände far.
I Ftdna väljer jag lämpligen någon som varken har blå eller röd gubbe. De röda är ju min mor och, eftersom jag har en kusin till min far testad så vet jag att de blå troligen tillhör min farmors sida. Således – de utan ”gubbe” kan vara släkt med min farfar. För en mer finstämt urval väljer jag att visa alla som är Not In Common With min mor och som jag inte tidigare vet tillhör min farmor. Jag väljer först de med högsta värde på totalt cM och som har stora träd. I en andra omgång väljer jag de som har höga värden för största segment. Detta resulterade i sju personer som jag vill gå vidare med.
I MyHeritage hittar jag lämpliga kandidater genom att triangulera dem med mig själv och försäkrar mig om att de inte varken är släkt med min mor eller min fars kusin eller min tremänning på farmors sida. Jag har sådan tur att alla finns på HyHeritage, delvis genom min egen försorg. Även här får storleken på DNA-träffen och kvalitén på trädet fälla avgörande.
I Ancestry är det lite knepigare, men där få jag titta på om det indikeras någon Common Ancestor. De som har en sådan länk är troligen inte aktuella eftersom de har relation till mitt träd och jag ju inte känner till min farfars släktlinje och därför troligen inte har med hans anor i mitt träd. Men - även det kan ju faktiskt vara fallet. Min farfar kan ju vara en kusin eller tremänning till min farmor, eller släkt på annat sätt, men det får jag bekymra mig om ifall jag kör fast. Skulle det vara så så lär bara slumpen att någon, hittills okänd, riktigt nära släkting testar sig vara till hjälp.

Om jag nu hittar någon ”misstänkt” person så förutsätter det ju att denne också ha ett släktträd och gärna ett som sträcker sig åtminstone till senare 1700-talet eller mitten av 1800-talet. Jag letar ju efter en farfar som är född omkring 1900 och beroende på hur nära släkt min nu levande släkting är så kan jag ju finna en gemensam ana någonstans i det tidsspannet. Jag har exempelvis en träff som är 200/30 cM så hon skulle kunna vara tremänning eller fyrmänning till mig och då skulle vår gemensamma ana kunna vara tre till fyra generationer bakåt i tiden.

Säg att jag nu funnit en kandidat som skulle kunna vara ättling till min farfar eller tillhöra samma släktlinje och som har ett släktträd som jag nu har på skärmen i så kallad Pedigree-form. Jag har laddat ned det utmärkta plug-inprogrammet One2Tree i min Chrome-läsare. Med dess hjälp får jag nu upp personens träd i listform och där kan jag naturligtvis leta efter namn jag känner igen på rätt platser, men det är jobbigt och tröstlöst eftersom jag inte vet vad jag letar efter. Uppe i överkanten finns ett antal knappar och en av dessa heter ”Save list as GEDCOM file”. Klickar man på den så får man frågan om den träff man hittat är man, kvinna eller av okänt kön. Markera och klicka OK. Filen som laddas ned hamnar nu där hämtade filer hamnar på din dator. Jag brukar nu öppna den mappen och hittar då den senaste filen som heter One2Tree.ged. Jag döper nu om den så den heter One2Tree_namn.ged, där "namn" är min träff. Nu börjar det kluriga.

Lista från One2Tree. Klicka på Save List as GEDCOM File
DIS - Datorstöd i släktforskningen – har ett projekt de kallar OpenRGD. Det står för Rikstäckande Genealogisk Databas och har utvecklats av DIS. Jag vill varna för att det inte är så lättbegripligt. Sidan har inte ändrats sedan man utvecklade programmet på en universitetsdator i Lund och då kanske inte användarvänligheten stod i fokus utan att det fungerade som arbetsredskap för utvecklarna. Jag har fått bra hjälp av Carl-Johan Gustafsson på DIS och jag skall i min tur förklara så gott det går, men låt oss först repetera vad jag vill uppnå.

Jag försöker finna en nutida DNA-träff som har en gemensam ana med min okände farfar.

Eftersom jag inte har den blekaste aning om någonting kring denne farfar så säger det mig inte ett skvatt att leta i träffarnas släktträd. Det enda jag vet är att de helst inte skall ha anor gemensamma med min mor eller min farmor de senaste två hundra åren. 
- Först vill jag försäkra mig om det genom att triangulera, samt 
- därefter jämföra med mitt eget ganska stora släktträd. 
- Sedan vill jag jämföra de olika kandidaternas släktträd i förhoppning om att finna en hos dem gemensam ana, som också kan vara min farfars. 

Det är här OpenRGD kommer in.

Så här är arbetsgången:

När du registrerat dig som användare så hamnar du på Startsida – arbetsflöde. Några rader ned ombeds du "lite blygt" att välja en GEDCOM-fil. Klicka på rutan ”Välj fil” och välj din egen GEDCOM-fil som du laddat ned från ditt släktforskningsprogram och sparat någonstans. Några rader längre ned finns en oansenlig ruta som säger ”Starta bearbetning”. Klicka på den. Nu händer en del och det avslutas med KLAR.

Du har nu fått ett antal, troligen deprimerande, listor över alla tveksamheter, dubbletter och annat i din GEDCOM som speglar alla tokigheter som du gjort under åren i din databas. Strunta i det just nu och spara det som terapiarbete till regniga och kalla vinterkvällar.

Vad du däremot skall göra är att gå tillbaka till Startsidan och, på samma sätt, ladda ned den GEDCOM som du skapade med One2Tree och kallade One2Tree_namn.ged. Du har nu två GEDCOM-filer i systemet till att börja med. Nu skall vi kolla om du själv har några gemensamma anor med den person vars GEDCOM du senast laddade ned.

Lite ned på Startsidan finner du rubriken Maskinell Matchning. Välj här Databas I som skall vara din egen och som Databas II väljer du din träff. Klicka på Matcha. Det händer knappt något alls mer än att du får en LOG-tabell och det är i sin ordning. Du behöver inte bry dig om den. Gå tillbaka till Startsidan, men gå den här gången ned till rubriken Manuell Matchning. Där väljer du återigen de två databaserna och klickar på Do Manual Matching.

Kryssa i allOK

Den här gången får du en meny som ser väldigt krånglig ut med en massa val, men för vårt ändamål kryssar vi bara i rutan allOK. Finns det nu några matchningar mellan ditt träd och din träff så dyker det upp namn på GRÖN botten, som är namn som finns i båda träden. Om du klickar på Visa så får du upp detaljer i träden. Dina till vänster och den andres till höger. Känner du dig osäker eller vill se detaljer, så kan du klicka på Graph och får då en grafisk beskrivning om hur de två träden ser ut i detalj. Den grafiska beskrivningen syns om du skrollar ned lite. Skulle du inte få några träffar på grön botten så kan du kryssa rutan AllManuell och får då namn på GUL eller RÖD botten som du kan studera manuellt på samma sätt.



Gemensamma träffar listas. Klicka på "Visa"
Då visas Källar Månssons hela familj. Klicka på "Graph"
Träffen Källar Månsson  de två databaserna visas grafiskt


I det här fallet visar jag, för illustrationens skull, resultatet för en amerikansk 4-männing där jag funnit gemensamma anor till mig själv och det är ju oftast det man letar efter, men i det här exemplet söker jag ju efter en helt okänd farfar och då förutsätter man ju att dennes anor inte finns i min databas så då hade jag inte fått något resultat vid jämförelse med mitt eget träd.

Det jag då hade gjort vore bara en koll på att personen INTE redan matchar ditt träd på någon känd linje så egentligen är det bra om jag inte hittar några eller åtminstone få anknytningar till kända släktlinjer. Så jag går över till nästa steg.

Säg nu att jag har  ett antal intressanta träffar och skapat GEDCOM-filer för dessa med hjälp av One2Tree och sparat dem med namn så de kan särskiljas. Jag laddar nu upp dessa filer i OpenRGD på samma sätt som tidigare. Sedan kör jag var och en mot min egen fil i de två matchningsprogrammen för att se om de har några gemensamma anor med mig på kända linjer.

Nästa steg blir att köra alla filerna parvis i först den Maskinella Matchningen och sedan i den Manuella Matchningen och nu hoppas jag givetvis på namn på grön bakgrund när jag kryssar i rutan allOK. Hittar jag inga där går jag vidare till AllManuell och granskar dessa i detalj. Kanske hittar jag några träffar som har gemensamma anor som även kan vara mina.

Själv har jag inte fått denna "vinstlott" ännu men jag jobbar vidare, När jag hittat DNA-matchningar som har en gemensam ana så vidtar arbetet med att leta bland denna anas ättlingar efter en man som var född omkring 1900 och befann sig i Ljusnarsberg omkring 1920 och som kanske var min farfar.

OBS! Open RGD är inte ofelbart. Använd den positivt. Med det menar jag att om den inte visar likheter så betyder det inte att det inte finns några. Skillnader när det gäller datum, stavning och andra småsaker mellan träden kan göra att programmet inte hittar likheterna i funktionen allOK. Å andra sidan kan algoritmen allManuell, vara lite väl liberal ibland.
Carl-Johan Gustafsson kommenterar att av tekniska skäl så får man snabbare och bättre resultat om den mindre ged-filen får vara grund för Databas I och den större Databas II.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...