Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

tisdag 11 september 2007

Hur man kommunicerar med en databas.

I mitt förra inlägg kom jag in på hur man söker i databaser med hjälp av * och ?. Det kanske inte är helt enkelt för alla som inte är vana att söka i databaser att använda dessa tecken. Jag skall därför förklara hur det funkar.

* är ett tecken som man kan använda i stället för ett okänt led i ett ord. *backa hittar exempelvis alla orter som slutar på ”backa”, dvs Kungsbacka, Solbacka osv. Man kan använda flera * i samma sökning. *dal* ger exempelvis träff på Holmedal, Dalsland, men också på Vemdalsskalet. Som ni märker kan man sätta * istället för flera bokstäver. ? å andra sidan sättes i stället för en enstaka bokstav. Om man är osäker om Karlsson stavar med C eller K kan man söka på ?arlsson. Om man dessutom inte vet om Karlsson använder två eller ett s så får man söka på ?arl*on. Visserligen dyker kanske en och annan Jarlsson eller, som en skolkamrat till mig kallade sig, Charlzon upp. I många databaser som exempelvis DISBYT behöver man inte vara så detaljerad. Den är tillräckligt ”intelligent” för att automatiskt söka på alla tänkbar stavningar av Karlsson om man skriver in en. Däremot är Dödboken och folkräkningarna mer kinkiga. Där måste man stava exakt rätt och använda sina * och ? på rätt sätt.

Många gånger kan man inte tolka exempelvis födelseförsamling för en person i Hf. Man tror sig kunna tyda mitten eller slutet av ortsnamnet men inte mer. Eftersom man rimligen inte känner till alla församlingar som kan komma ifråga har man kört fast. Då skulle man kunna använda GIDx och skriva * i stället för de osäkra delarna eller om man vet antalet bokstäver lägger man in ett antal ?. På så sätt kan man hitta vilka församlingar som skulle kunna vara möjliga. Några kan man säkert utesluta eftersom de ligger i fel del av landet och när det gäller de troliga församlingarna kan man gå in i Födelseboken och söka efter sin ana. Det är detta jag hoppas på när GIDx börjar fungera.

I många databaser, som exempelvis de flesta sökmotorer på Internet kan man använda ” ” för att visa att en fras skall betraktas som en enhet. ”Olov Jansson” som sökbegrepp innebär exempelvis att man bara får träffar där det faktiskt står Olov Jansson. Man missar då Jansson, Olov som kan vara väl så relevant. Å andra sidan slipper man traggla sig igenom alla Olov Persson och Kalle Jansson då de dyker upp i samma post. Det blir nämligen resultatet om man söker på Olov Jansson. Då sker sökningen på alla poster som innehåller Olov och/eller Jansson. Det där med och/eller är lite knepigt. I de flesta sökmotorer behöver man numera bara rada upp sökorden och hittar då alla träffar där allt ifrån alla till en av sökorden förekommer. För det mesta kommer de poster som innehåller alla sökorden först och de som innehåller någon av sökorden på slutet. Avancerad sökning, som ofta är tillgänglig i sökmotorer, innebär ofta att man kan ange om man vill söka på alla eller någon av sökorden eller om man vill utesluta några specifika sökord. Man kan kombinera dessa kommandon så att man söker på släktforskning & Sverige – vilket betyder att båda orden skall finnas i posten – eller genealogi & Sverige, vilket betyder att denna kombination går lika bra som den tidigare och ger träffar i båda fallen. Om man lägger till att man inte vill söka på poster som innehåller ordet Anbytarforum eller Aland så kommer alla poster från Anbytarforum att uteslutas.

Min erfarenhet från exempelvis folkräkningarna på CD och andra mindre avancerade databaser är att man måste prova sig fram med olika kombinationer eftersom de är ganska ”dumma”. Jag har ibland rivit mitt hår i förtvivlan över att inte hitta en släkting som jag vet finns och slutligen har denne dykt upp om jag ändrat i en stavning eller angett ett annat av de namn personen är döpt till. Något system i dessa databasers ofullkomligheter har jag inte funnit så det är bara att vara kreativ och försöka alla möjliga – och omöjliga – kombinationer.

Det här blev ett ganska tekniskt och tråkigt inlägg är jag rädd för, men kanske det kan vara till nytta för någon som inte är så erfaren i att hantera sökmotorer.

Förresten kan det vara på sin plats att förklara vad en databas är. I sin enklaste form är det en kortlåda med adresser över alla dina vänner. Man talar emellertid mest om databaser när det gäller uppgifter som är lagrade på en dator. I din kortlåda kan du enkelt leta genom att bläddra eftersom den är ganska begränsad och de kategorier du lagrat oftast inskränker sig till namn, adress, telefonnummer och kanske något mer. Det skulle ta allt för lång tid att söka på samma sätt i en dator, speciellt som uppgifterna kanske inte är ordnade på ett så förståeligt sätt som dina adresskort hemma i lådan är och dessutom är några hundra tusen fler. Man har därför utvecklat olika program för att söka i datoriserade databaser – dessa kallas sökmotorer och måste ha ett vedertaget språk för att kommunicera med databasen. Det är det detta inlägg handlar om.

måndag 10 september 2007

Provkörning av Genlines nya GIDx-funktion

I ett tidigare inlägg önskade jag mig ett baklängesregister av samma typ som frimärksamlare har för att tyda poststämplar där bara delar av namnet är läsbart. När jag läste om Genlines nya GIDx-funktion trodde jag mig ha blivit bönhörd. Jag har också beskrivit hur svårt det är att finna enskilda gårdar eller byar i de kyrkböcker som inte har gårds- och byaregister. Även här såg jag en möjlig ljusning med GIDx. I den alldeles utmärkta Användarguiden som finns på genline.se ger man ett exempel där man söker på Espebråna efter att ha valt län och församling. Vidare visar man hur man kan använda såväl * för godtyckligt led i namnet eller ? i stället för en enskild bokstav man inte är säker på. Det finns även en sk Soundex-funktion som gör att man hittar rätt även om man stavar lite galet. Allt detta ser alldeles utmärkt ut så jag börjar genast botanisera bland mina församlingar för att testa GIDx-funktionen. Jag blir emellertid snart besviken eftersom jag inte lyckas hitta en enda gård eller by inom de församlingar jag forskar i. Däremot kan man hitta församlingar om man vet länet, men det klarade jag av tidigare också. Inte en enda sökning där jag angav både län och församling gav några träffar. För att testa om det fanns något över huvud taget angav jag * som sökbegrepp inom en vald församling. Inte då heller fick jag en enda träff. En annan knepig sak var att även träffar avseende församlingar begränsade sig till Scb-material från 1800-talet. Att man börjat med Scb-materialet är ju bra i sig eftersom det är knepigt att hitta i.

Jag undrade givetvis om jag totalt missuppfattat hur man gör GIDx-sökningar så därför sökte jag på Espebråna och vips får jag träffar på två Husförhör från 1891 i Näsby församling i Jönköpings län där Espebråna är en gård. Jag söker nu efter alla orter i Näsby genom att ange * som sökbegrepp. Nu får jag en lång lista på orter inom Näsby församling, dock alla från Husförhör 1891. Jag vill nu kolla om det finns några andra orter inom Jönköpings län registrerade så jag avmarkerar första alla församlingar och söker på * - ingen träff. Jag markerar då alla församlingar i Jönköping och söker på * - ingen träff. Åtminstone Espebråna borde ju ha kommit upp! Jag markerar då alla församlingar i Jönköping, inklusive Näsby, och söker på Espebråna – ingen träff! Det är något skumt här! – om Genline bara lagt in Näsby församling som en sorts demo som inte ens går att söka riktigt på borde man nog informera oss användare om detta innan man slår på reklamtrumman för den nya GIDx-funktionen.

Jag ser fram emot att GIDx-funktionen skall bli användbar för det lovar verkligen gott som jag tror att den är tänkt att fungera. En liten ytterligare anmärkning bara innan jag slutar för idag. När man söker försvinner bilden och en helsida med Genlines nya logga och ett förstoringsglas dyker upp och där sitter man och väntar och undrar om datorn har låst sig. Om jag stegar mig genom de öppna programmen med Alt-tab tills jag är tillbaka på Genlinesidan så dyker sökresultatet upp. Det kan väl inte vara meningen att det skall vara så?

Nu är det dags för en sen lunch på altanen – 30 grader idag, lite vind och klart väder – underbart!

tisdag 4 september 2007

Släktforskning från Frankrike

Mitt senaste inlägg är från 23 maj. De som besöker min Blog kan ju undra om jag lagt av. Icke så - men jag har ryckt upp mina bopålar i Sverige och planterat dem bland vinstockarna i södra Frankrike. Juni har därför gått åt till att packa ned allt i lådor - gud så mycket man samlar på sig! - ge bort massor till barn och vänner, samt fylla i alla blanketter som krävs för att flytta till ett annat land. Hur som helst är det mesta på plats nu även om vi fick lite skrämselhicka när flyttkarlarna lugnt konstaterade att vår flygel inte gick upp genom trapporna till tredje våningen. Tack vare en rådig och hjälpsam fransk granne ordnades emellertid en kran som lyfte upp den på takterrassen varifrån den med sex mans hjälp kunde baxas ned till sin rätta plats.
För den intresserade kan jag meddela att det är 30 grader idag och sol, men ganska hård vind. Vinskörden har just börjat och man meddelar att det blir ett dåligt vinår här i Corbières. Druvorna rapporteras vara små och få utan sötma och saft. Det har nästan inte regnat hör på hela sommaren, men å andra sidan är vinodlare som alla bönder - « vädret är alltid uselt och skörden alltid mager« .
Stora lådan med släktforskningsgrejor har bara skyfflats in i en skåp ännu, men datorn är uppkopplad och jag har skaffat abonnemang på Arkiv Digital - det senaste tillskottet bland våra hjälpmedel. Jag fick ett erbjudande om att vara Beta-testare och jämförde då ett antal sidor i Älvsbacka (den enda tillgängliga socknen för demo) mellan Genline och AD. Vad gäller vanliga poster är inte skillnaden alltför stor men när man försöker läsa kommentarer i Hf så är det betydligt lättare i ADs färgbilder eftersom de dels är skarpare och tål mer förstoring, dels på grund av färgen ger bättre läsbarhet. En annan skillnad är att man kan läsa vad som står under överstrukna textrader eftersom färgskiftningarna syns på ADs bilder. Jag gick mail från Genline där man aviserade GFF 4.2. Redan i morgon 5 september. Den skall bli helt kompatibel med Windows Vista och ha en ny funktion GIDx. Det lät spännande och jag återkommer när jag provat det.
Det ser ljust ut för oss släktforskare nu när Genline fått skarp konkurrens av Arkiv Digital. Jag hoppas konkurrensen gör att man försöker överträffa varandra i att ge oss så bra service som möjligt. Drömmen är att de två företagen sporrar varandra till allt mer avancerade utföranden och bättre kvalitet. Jag abonnerar gärna på båda om de är meningsfullt olika.
Det är fortfarande en del att göra med huset här nere men jag lovar att vara mer flitig i skrivandet från och med nu. Jag vill tacka alla läsare för intresset. Sedan jag startade Blogen i januari har jag haft 7300 besökare, varav 850 har utforskat någon av mina betalda länkar. Jättetrevligt tycker jag!

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers