Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 22 september 2011

Nu vet vi hur vi får använda kyrkboksmaterial från AD och Genline - dessutom kan vi öka kvaliten på Internet

För en tid sedan ställde jag en öppen fråga till Arkiv Digital och Ancestry/Genline angående hur vi får använda det material som dom ställer till förfogande. Skälet till min fråga var att jag ville spara klipp ur kyrkböckerna, främst födelse- och dödnotiser, i mitt släktforskningsprogram i samband med varje individ. Jag ville vidare lägga in samma bilder i det släktträd som jag hade lagt upp på GeneaNet. När man emellertid läser användarreglerna för exempelvis Arkiv Digital och tolkar dem bokstavligt är det inte självklart att detta är tillåtet.

Jag har nu fått svar från såväl Niklas Herzman på Arkiv Digital som från Ann-Louise Paulsson på Ancestry/Genline. Niklas svar kan i sin helhet läsas i en kommentar till det öppna brevet och Ann-Louise svar i en kommentar till frågan till Ancestry/Genline.
Sammanfattningsvis kan sägas att samma regler gäller för kyrkboksmaterialet som tillhandahålls av Arkiv Digital och Genline, men något andra regler gäller för material som finns på Ancestry.

För Arkiv Digital och Genline är det fritt för oss att använda urklipp från deras bilder så länge detaljerad källhänvisning anges i varje fall. Vi kan således använda materialet i våra egna släktforskningsprogram, på fora som Anbytarforum och Facebook för att få läshjälp eller illustera ett inlägg samt som illustrationer i våra bloggar och på våra hemsidor så länge bilderna har ett direkt samband med en forskningsuppgift eller en uppgift i ett släktträd. Arkiv Digital preciserar också att i de fall urklippet används som referens till en individuell händelse skall bilden beskäras på sådant sätt att bara den aktuella uppgiften kan läsas, inte posterna före och efter den det gäller. Detta innebär också att vi får lov att vidarepublicera utdrag av bilderna på våra släktträd som vi lagt upp på olika tjänster på Internet.

När det gäller Ancestry är det emellertid något mer komplicerat eftersom man där erbjuder stora mängder tredjepartsmaterial där speciella användaravtal gäller. Kort sagt kan man säga att urklipp av bilder på Ancestry endast får användas som illustrationer i släktträd upplagda på Ancestry. Detta får den intressanta konsekvensen att urklipp av svenskt kyrkboksmaterial som har sitt ursprung i ett Genlineabonnemang fritt kan användas enligt reglerna ovan, men samma urklipp som har sitt ursprung i ett Ancestryabonnemang inte får vidarepubliceras annat än i ett släktträd på Ancestry.

Jag har inte ställt samma fråga till SVAR, men givetvis vore det intressant att veta om de har en avvikande inställning än de två konkurrenter.

Reflektion

Vid några tillfällen har jag varnat för alltför lättsinnig användning av andrahandsuppgifter som publiceras i olika släktträd på Internet. Min invändning har främst varit avsaknaden av källhänvisningar och risken att uppgifterna inte kontrolleras i originalhandlingarna. På så sätt finns risk att felaktigheter sprids bland oss släktforskare.

Lösningen är som alltid noggranna källhänvisningar och källkritik. Det låter självklart men om man läst Michael Lundholms utmärkta  artiklar i ämnet och lyssnat till hans föredrag vet man att det är lättare sagt än gjort. Det är så att källhänvisningar inte alltid överensstämmer mellan Genline, Arkiv Digital och SVAR beroende på att man fotograferat olika representationer av kyrkboksmaterialet. För att få en entydig källhänvisning som uppfyller alla krav på vetenskaplighet och kan kontrolleras i efterhand krävs således så detaljerade källreferenser att det går utöver vad de flesta av oss kan, vill eller orkar tillhandahålla.

Det är här urklipp av kyrkboksmaterialet kommer in. Om vi tar för vana att alltid bifoga en bild av de rader i kyrkboken som vi refererar till och dessutom följer de regler om detaljerad källreferens som Arkiv Digital och Genline ställer upp så  kommer det material som finns på Internet få en helt annan dignitet och trovärdighet. Uppgifterna kan givetvis fortfarande vara feltolkade, men då kan vi själva läsa och avgöra om uppgiften är riktig och dessutom helt exakt få reda på var bilden har sitt ursprung.

Dessutom tycker åtminstone jag att det tillför en både innehållslig och estetisk kvalitet till vår släktforskning.

Tillägg i november 2013: Jag ställde samma fråga till chefen för SVAR under släktforskardagarna, men fick inget entydigt svar. Min tolkning av vårt samtal var emellertid att samma regler gäller som för ArkivDigital.

tisdag 20 september 2011

Vi släktforskare är mycket attraktiva kunder numera - ännu en tjänst som storsatsar


Tjänsterna vi släktforskare har nytta av blir alltmer utvecklade och företagen som erbjuder oss tjänsterna större och större. Nu på morgonen fick jag följande Pressrelease från MyHeritage som tagit ytterligare ett steg i konkurrensen om vårt intresse. 



MyHeritage.com köper upp släktträdsbackuptjänsten BackupMyTree
Världens största familjenätverk köper branschens främsta tjänst för skydd av familjehistoria 
BOULDER, Colo., LONDON, Storbritannien & TEL AVIV, Israel 20 september 2011MyHeritage.com, det populäraste familjenätverket på nätet meddelar i dag uppköpet av BackupMyTree LLC, världens första gratis och automatiska backuptjänst för släktträd. Detta är MyHeritage.coms sjätte uppköp, och de utvidgar nu sitt tekniska ledarskap och omfattning av släktforskningsrelaterade tjänster, som kan avnjutas av miljoner familjer runt om i världen.
Ett år efter lanseringen, har BackupMyTree framgångsrikt etablerat en ny era av bekymmersfri forskning för genealoger och släktforskningsentusiaster, med sina backuptjänster som skyddar mer än nio terabyte av släkträdsdata. MyHeritage.com kommer nu att fortsätta att driva tjänsten och hålla den kostnadsfri.
“Som den ledande internationella destinationen för familjer att utforska deras historia, dela minnen och hålla kontakten, förstår vi det enorma värdet som våra användare lägger på att skydda sin släktträdsinformation”, säger Gilad Japhet, MyHeritage.coms grundare och vd. ”Vi tror att BackupMyTrees banbrytande kund-till-datormolnteknik har stor potential och vi delar deras mål att bevara släkthistoria, vilket gör detta till ett naturligt nästa steg för oss. Vi ser fram emot att fortsätta erbjuda en utmärkt gratis backuptjänst och utforska sätt för BackupMyTree att gynna befintliga MyHeritage.coms användare och vice versa.”
Genom att automatiskt hitta släktträdsfiler och skapa en avlägsen, off-site backup garanterar BackupMyTrees mjukvara fullständigt skydd av släktträdsdata, som även förebygger förlust av års arbete på grund av en datorkatastrof som ett virus eller hårddiskkrasch.  Kompatibel med stora genealogiska applikationer, och omedelbar hämtning av släktträdsdata i flera revisioner, har BackupMyTree blivit branschens plats för säkerhetskopiering.  Tjänsten räknar världens erfarnaste släktforskare som dess användare, som förlitar sig på BackupMyTree för lagring och skyddande av sina omfattande och ofta ovärderliga släktforskning.
Välkänd släktforskare Dick Eastman granskade tjänsten i januari 2011 och lovordade den: ”Jag rekommenderar sällan en specifik produkt men jag rekommenderar den här. BackupMyTree bör installeras på varje släktforskares Windows dator. “
“BackupMyTree visade sig vara en direkt succé hos släktforsknings entusiaster, den ger dem trygghet att veta att deras släktträd är i säkert förvar”, säger Cliff Shaw BackupMyTrees grundare och vd. ”Nu när vårt team skiftar fokus mot nya satsningar, kommer världens största gratis sökmotor Mocavo.com och MyHeritage.com utan tvekan att bli ett idealiskt hem för BackupMyTree, med omfattande resurser att stödja och underhålla den. Vi är säkra på att BackupMyTree är i mycket goda händer.”
MyHeritage.som har över 60 miljoner användare och är tillgängligt på 38 olika språk. Efter en rad förärvningar av familjenätverk, nu senast det polska familjenätverket Bliscy.pl, det europeiska familjenätverket OSN GmbH och holländska familjenätverket ZOOOF, har MyHeritage.com blivit en av världens mest använda gratissajter för att ansluta familjer med sitt förflutna och varandra.
BackupMyTree är det andra företaget som MyHeritage.com har köpt upp av släktforskarentreprenören Cliff Shaw. Efter att ha förvärvat Pearl Street Software, skaparna bakom GenCircles.com och Family Tree Legends 2007. Fortsätter MyHeritage.com att driva både GenCircles.com and Family Tree Legends. Family Tree Legends mjukvara har nu gjorts till en gratistjänst.
BackupMyTree använder sig av bransch standardfil GEDCOME, likaså datafiler skapade av Family Tree Maker, Personal Ancestral File, Legacy Family Tree, RootsMagic (version 4 eller äldre), Family Tree Builder, Family Tree Legends, Ancestral Quest, Ancestry Family Tree, Reunion för Mac och GenoPro.
OmMyHeritage.se
MyHeritage.se är det populäraste familjenätverket på nätet. Miljontals familjer runt om i världen njuter av att ha en privat och gratis plats att hålla kontakten på och utforska sina rötter. MyHeritage.se Smart Matching™ teknologi förser användare med ett spännande och innovativt sätt att hitta släktingar och utforska deras släkthistoria. Med all information säkert samlad på en plast, är MyHeritage.se den ideala platsen att dela foton, fira och bevara speciella familjestunder. Tillgängligt på 38 språk, med över 800 miljoner profiler, mer än 19 miljoner släktträd, förenar MyHeritage.se familjer över hela världen. www.myheritage.se.
Om BackupMyTree LLC     
BackupMyTree LLC är grundat av entreprenören Cliff Shaw, en av skaparna bakom en av världens första kostnadsfria och automatiska backuptjänster, www.backupmytree.com som bevarar och skyddar släktträd. Tjänsten erbjuder släktforskare tryggheten att veta att deras släktträd är skyddad från en datorkrasch eller oavsiktlig radering, och är säkerställd av en avlägsen off-site backup. BackupMyTree erbjuder överallt tillgång och säker återvinning av nuvarande och tidigare versioner av släktträdet. För ytterligare information www.backupmytree.com
För mer information kontakta:                                                                                                       Sara Silander, Scandinavian Community Manager
Phone: +
46 8 55 92 1202/ Email: sara@myheritage.com

tisdag 6 september 2011

Hur får vi använda Ancestry/Genlines material?

Jag skrev nyligen ett öppet brev till Arkiv Digital för att få ett klargörande hur vi får använda deras bilder av kyrkböckerna. AD:s upphovsregler förefaller nämligen, om man skall följa dem bokstavligt, även förbjuda oss att använda den inbyggda bildsidekopiatorn i AD Online. Efter att ha gjort det kände jag mig tvingad att undersöka hur Genlin/Ancestry ställer sig till samma fråga i sina användarvillkor.

På Genlines hemsida kan man läsa under punkt 3.6.:

3.6  Tillåten användning av Tjänst.
Ditt abonnemang är personligt. Du får ladda ner det material Du får tillgång till genom medlemskap och de Tjänster Du abonnerar på, på Din dator, skriva ut materialet, använda och kopiera materialet för eget bruk. Samtliga kopior som Du gör av material måste dock innehålla samtliga varumärken, benämningar som ex GID-nr och upplysningar som upphovsrätt etc. som finns på originalet.

Vidare står under punkt 7 följande:

7. IMMATERIELLA RÄTTIGHETER

    7.1  All äganderätt och immateriella rättigheter såsom upphovsrätt, varumärkesrätt och/eller andra immateriella rättigheter hänförliga till Genlines Tjänster och Produkter tillkommer Genline och/eller Genlines licensgivare. Du förvärvar genom Ditt medlemskap och eventuella abonnemang på Tjänster endast en begränsad nyttjanderätt till den information som finns på Genlines webbsida och som förmedlas genom Tjänsterna. Användningen av de programprodukter som Du köper regleras i enlighet med de licensavtal som medföljer respektive programprodukt. När det i dessa allmänna villkor talas om ”köpa” i samband med programprodukter avses köp av en licens att använda programprodukten.

Det finns två huvudprinciper som gäller i juridiska avtal - det ena är att det som uttryckligen är tillåtet naturligtvis är tillåtet, men också att om något uttryckligen säges vara otillåtet så är det otillåtet, men det innebär också att allt annat av samma slag som inte säges vara förbjudet är tillåtet. Exempelvis - om det sägs att man inte får ladda ned en viss uppgift så innebär det automatiskt att man får ladda ned alla uppgifter som inte nämnts som förbjudet.

För att få mer information går jag till Ancestry's hemsida och läser deras användarvillkor som rimligen måste gälla även för Genline. Ancestrys användarvillkor handlar av naturliga skäl mycket om skydd av medelmmarnas insända släktträd, men en passus förklarar det som i Genlines villkor ovan kallades "Begränsad nyttjanderätt", men här är rubriken "Begränsad användarlicens". Där står:

2. BEGRÄNSAD ANVÄNDARLICENS.

Du får tillträda Webbplatsen endast personligen med en enskild webbläsare (bots, crawlers, spiders, scraping och andra automatiska verktyg för åtkomst är förbjudna), använda grafik, information, data, redaktionellt och övrigt innehåll som visas på eller är åtkomligt genom Webbplatsen (”Innehåll”) endast för personlig eller yrkesmässig släktforskning, samt endast ladda ned Innehåll i form av sökresultat som är relevanta för sådan forskning. Till exempel är det förbjudet att ladda ned hela eller väsentliga delar av verk eller databaser. Återförsäljning av verk eller databas eller del därav, utom i form av specifika resultat som är relevanta för specifik forskning för en individ, är förbjudet. Det är förbjudet att återpublicera Innehåll online eller på annat sätt, utom som unika informationsdelar som är del av en unik släkthistoria eller stamtavla. Brott mot denna begränsade användarlicens kan resultera i omedelbar uppsägning av ditt medlemskap och kan resultera i att rättsliga åtgärder vidtas mot dig. Du får endast använda programvaran som tillhandahålls på Tjänsten medan du är online och du får inte ladda ned, kopiera, återanvända eller distribuera sådan programvara, utom när det klart anges i anknytning till programvara som görs tillgänglig för användande offline, och en licens för sådant användande tillhandahålls i samband med programvaran. Ancestry och dess licensgivare behåller äganderätten och alla andra rättigheter och intressen i och till allt Innehåll, om inte annat uttryckligen anges i dessa Villkor.
Om jag utgår från det ovanstående är min bedömning att svaret på frågorna jag ställde till Arkiv Digital är följande när det gäller Ancestry/Genline:

- Får vi använda kopieringsfunktionen i AD Online för att kopiera bildsidan och sedan spara den i vår databas?
JA - man får kopiera bilder från Genline och spara för eget bruk.
- Får vi koppla dessa bilder till våra släktträd i GeneaNet eller någon annan tjänst på Internet?
JA - man får spara bilder från Genline på GeneaNet, Ancestry eller i andra tjänster under förutsättning att de är "unika informationsdelar som är del av en unik släkthistoria eller stamtavla".
- Får vi använda utsnitt av bilder i AD för att på Facebook, Anbytarforum och andra fora få läshjälp av andra släktforskare?
JA - av samma skäl som ovan.
- Får vi använda utsnitt eller hela bildsidor, logotyper eller annat från AD i våra bloggar för att illustrera olika inlägg om vår släktforskning?
JA - om det är utsnitt ur kyrkböcker eller likande och ovanstående gäller.
Dock måste man ange källan till det utsnitt man "återpublicerar".

Jag skickar inte något e-mail för kännedom till Ancestry för jag vet att man på Ancestry/Genline läser min blogg regelbundet, vilket jag är glad och stolt över.
Jag hoppas att Ancestry/Genline kommenterar detta och givetvis att dom håller med om min tolkning.

Jag hoppas vidare på svar från Arkiv Digital där man säger att ordalydelsen i deras användarvillkor är olyckligt formulerade och att det är tillåtet att använda utsnitt av bilder i AD under samma förutsättningar som jag tolkat gäller för Ancestry/Genline.

Sedan är det väl bara SVAR som återstår - kanske någon där läser detta och kan berätta vad som gäller för deras material.

måndag 5 september 2011

Öppet brev till Arkiv Digital - Får vi använda kopieringsfunktionen i AD Online?

Arkiv Digital har numera en utmärkt funktion som tillåter kopiering av inte bara källhänvisningen i olika format utan också hela bildytan. Detta är till stor hjälp för oss släktforskare som gör det möjligt att, inte bara få korrekta källor angivna i våra databaser, utan vi kan också spara en bild av originaltexten där vår ana förekommer. Det är därför med viss bestörtning jag läser sista raderna i Köpvillkoren för Arkiv Digital. Där står:

"Delar av Arkiv Digitals webbsidor är skyddade av immaterialrättslig lagstiftning och får inte kopieras eller imiteras helt eller delvis. Logotyper, grafik, ljud och bilder från Arkiv Digitals webbsidor får inte kopieras eller vidarebefordras utan uttryckligt tillstånd från Arkiv Digital."

Jag har börjat lägga in utsnitt av de rader som rör mina anor, med utförlig källhänvisning såväl till AD som till originalkällan i min Disgen-databas. Jag använder också GeneaNet för att publicera mitt släktträd på Internet. GeneaNet har, liksom många andra tjänster av det slaget, också möjlighet att lägga in dokument länkade till varje ana. Jag tycker därför det skulle vara en trevlig idé att även lägga in ett utsnitt av en bild av originalkällan.

Mina frågor till Arkiv Digital är därför följande:

- Får vi använda kopieringsfunktionen i AD Online för att kopiera bildsidan och sedan spara den i vår databas?
- Får vi koppla dessa bilder till våra släktträd i GeneaNet eller någon annan tjänst på Internet?
- Får vi använda utsnitt av bilder i AD för att på Facebook, Anbytarforum och andra fora få läshjälp av andra släktforskare?
- Får vi använda utsnitt eller hela bildsidor, logotyper eller annat från AD i våra bloggar för att illustrera olika inlägg om vår släktforskning?

Mina frågor gäller givetvis enbart privat, icke kommersiell, användning. Jag har själv fått skriftlig tillåtelse av AD för att använda bilder ur materialet för att illustrera min nybörjarkurs i släktforskning, men det är ju självklart att det erfordras.

Det här är inte bara en fråga för oss som användare utan även för dom som erbjuder tjänster på Internet, eftersom dom inte kan tillåta bilder från AD eller någon av konkurrenterna om de strider mot upphovsrättsliga regler.

Med vänlig hälsning
Jan Granath

./. Detta brev är även skickat till Arkiv Digital direkt via e-mail.

söndag 4 september 2011

Lasse Persons ättlingar återigen, samt Hans i Starbo

I min förra text skrev jag om den tidiga bebyggarna i byn Persbo i Grangärde i Dalarna. Den förste kände personen var Nils Jonsson, men diskussionen gällde framför allt hans sonson Lasse Persson (~1510-) och hans ättlingar där Winroth och Isheden haft en dialog om huruvida det fanns en son Jon eller ej och kommit fram till att så inte var fallet utan att det avsåg en måg till Lasse, med Larsson som patronymikon. Saken verkade tämligen avgjord tills min släkting Barbro Halvarsson påpekade att den utmärkta boken "Persbo" av Lillian Gustafsson, grundat på mängder av källforskning, angav att det fanns en som Jon. Det skulle ju kunna vara så att det både fanns en son Jon Larsson och en måg Joen Larsson.

Jag har nu läst i Persboboken och tråkigt nog saknas ju källan som visar att Lasse hade en son som hette Jon. Jag har därför kontrollerat förteckningen över hemmansägare i Persbo i Vadfors tolkning. Jag misstänker att förekomsten av en son Jon är ett missförstånd. I förteckningen över hemmansägare i Persbo (Vadfors) visas att en Jon Larsson tog över efter Lasse Persson på gården Hans Jons. Det är ju lätt att tro att det är en son med ledning av patronymikon. Om man läser vidare så tar emellertid Lars Jonsson över därefter och därefter Hustru Marit. Detta kan ju tyckas stödja tesen att Lasse hade en son som hette Jon, som sedan hade en son som hette Lars, men tittar man vidare kan man finna följande. Lasses dotter Karin Larsdotter (1545-) var gift med Joen Larsson (~1540->1616) och de hade en dotter som hette Marit Joensdotter (~1582-1662), som var gift med en Lars Jonsson.
Således kan det vara så att gården Hans Jons går i arv till mågar i två generationer och att dom råkat ha patronymikon som gör att dom kunde varit söner. Först efter den andre generationen ingifta mågar, nämligen Lars Jonssons död, kommer gården Hans Jons i Lasses dotterdotter och hustrun Marit Joensdotters ägo.

Min hypotes är således att det aldrig fanns någon son Jon Larsson som Isheden också anser utan bara en måg Joen Larsson och att man trott att det varit två olika personer på grund av att patronymikon stämmer i två generationer och att Joen ibland gått under namnet Jon. Troligen grundar sig feltolkningen i just de av Vadfors tolkade hemmansägarförteckningarna där bara namn anges inte släktskap. Min forskarkollega Barbro Halvarsson instämmer med mig i denna bedömning.

Barbro bidrar även med en annan mycket intressant historia som har anknytning till samma trakter i södra Dalarna, nämligen Starbo i Norrbärke och den där på 1400-talet boende Hans i Starbo (~1430-). På samma sätt som när det gäller Nils Jonsson i Persbo så är Hans i Starbos släktträd oerhört intrikat med oändliga mängder anförluster under åren. Givetvis tangerar de två personernas släktträd varandra då Hans i Starbos dotter Ingrid (~1490-) var gift med Lasse Ravalsson (1490-1572), vars sonson son Hans Vidiksson (~1571-1651) var gift med Nils Jonssons sonsondotter Karin Larsdotter (~1570-1645). För egen del har jag funnit 7 olika släktlinjer som leder från Hans i Starbo.

Man kan läsa Barbros spännande berättelse om Hans i Starbo och även se hans sigill genom att läsa hennes text med titeln Hans i Starbo.

Mina anlinjer till Hans i Starbo
Ovanstående bild är framställd med funktionen Släktskapsberäkning i mitt släktträd på GeneaNet. Klicka på bilden så blir den läsbar.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers