Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

söndag 22 december 2013

Att lära andra och att lära sig själv


Så här i helgtider när vi skall vara snälla och hjälpsamma mot varandra så vill jag dela med mig av några tankar. Det är trevligt att se all den hjälpsamhet som visas på olika fora för släktforskning nu för tiden. Den lite vrånga och nedlåtande stämning man kunde finna för några år sedan är som bortblåst. Inte minst på den grupp som hör till den här bloggen är det anmärkningsvärt hur hjälpsamma vi är mot varandra. Även hjälpsamhet kan emellertid gå till överdrift.

Det är sällan jag numera behöver kommentera de frågor som ställs – det är nästan alltid någon kunnigare än jag som snabbt ger svaret på frågorna. Jag har tagit för vana att mest kommentera när det är något jag tror mig ha speciell kunskap om, som mina egna anor, min hembygd eller forskningsfrågor.

Kanske ni också märkt att jag sällan ger svaret på frågan utan istället hänvisa den frågande till den källa där svaret finns så personen själv kan söka det. Det är en medvetenhet bakom detta. Att servera svar på forskningsfrågor gör ofta att den frågande även nästa gång en liknande fråga dyker upp måste fråga andra efter svaret. Man lär sig inte särskilt mycket på att få svar serverade för sig. När någon söker en uppgift i en kyrkbok brukar jag klippa ut sidan så får den frågande själv se om svaret finns där och tolka det.

En stor fördel med att hjälpa andra är att man lär sig själv. Jag tar därför så ofta som möjligt tillfället i akt att tolka de handskrifter som frågas om. Ibland om jag är säker besvarar jag också frågan, men när jag kommit fram till en tolkning har oftast någon kunnigare redan löst problemet. Men träning har jag fått. Det är samma sak med att söka personer i kyrkböckerna eller i databaser. Även om jag finner svaret tycker jag det är bättre att låta den frågande själv komma fram till det i den källa eller den bild jag anvisar.

Jag lärde mig det här sättet från diskussionerna på Anbytarforum när jag själv var riktig färsk nybörjare. Där fick man ofta inte raka svar men däremot en hänvisning till en webbsida, bok eller databas där jag kunde forska själv efter svaret. Det var bara att gå till biblioteket och leta själv och nästan alltid blev jag belönad med ett fylligt och korrekt resultat. Dessutom hade jag lärt mig att forska själv. Jag hyllar således principen om hjälp till självhjälp, som gör att man lär sig mer och mer för att så småningom kunna hjälpa andra på samma sätt.

Hoppas ni får ett lärorikt 2014 och lär er massor om era anor.

torsdag 19 december 2013

NÅGRA FRÅGETECKEN RÄTAS UT TILL SLUT - Avsnitt 14



NÅGRA OUPPKLARADE FRÅGOR
Genom att följa mina fortsatta strävanden vill jag visa er några fler sätt att tolka kyrkboksmaterialet.
  • Hur klarade sig Carl Johans farmor när den andre maken dog, den yngste sonen emigrerade till Amerika och den äldste sonen flyttade till Nyhammar? 
  • Vad kom det sig att Carl Johans mor hade både familjenamnet Olausson och patronymikon Persdotter? 
  • Hade detta något att göra med gårdsnamnet Olaussons? 
  • Vem är egentligen Carl Johans farfar och vad hände med honom? 
Änkan Anna Andersdotter (farmor till C J)
Om vi följer Anna Andersdotter framåt i tiden så finner vi att hon en tid lever kvar i Kyrkbyn men sedan flyttar till Stakheden där hon dör 14/4 1897. Vi finner henne där i Grangärde AI:21c på sidan 685. Före hennes namn finns ett kors som visar att hon avlidit under husförhörsperioden. Vi ser datum för dödsfallet ute till höger. Att hon bor där hos hemmansägaren Flur Anders Persson och hans hustru Johanna Sofia Anderdotter och deras fyra barn samt arbetaren Flur Karl Erik Andersson.

Grangärde AI:21c (1890-1899) Bild 97 / sid 685 (AID: v130174.b97.s685, NAD: SE/ULA/12220)

Före Annas namn står "svärmodern". Det innebär ju att hustrun i huset måste vara hennes dotter. Om ni minns så var en Flur Anders Persson dopvittne när Carl Johan föddes - det var således Carl Johans ingifta farbror. Arbetaren Flur Karl Erik Andersson som vi finner på sidan är Carl Johans kusin.

Grangärde C:8 (1826-1842) Bild 119 (AID: v130190.b119, NAD: SE/ULA/12220)

På denna sida finns också en ledtråd till frågan om vem som var Carl Johans farfar, dvs. innan styvfadern Oxvål Per Andersson kom in i bilden. Hemmansägaren Flur Anders Perssons hustru Johanna Sofia Andersdotter var född 29/7 1836 i Lillheden. Födelseboken för Grangärde 1836 finns i C:8 1826-1842. Där finner vi Johanna Sofia som nr. 104. Hennes mor var Anna Andersdotter och fadern var hemmansägaren Anders Ersson i Lillheden. Vi kan vidare läsa att vittnen vid dopet var hemmansägaren Anders Ersson och hans hustru Lisa Ersdotter på Holn samt bokhållaren Per Olof Olausson i Kyrkbyn samt pigan Maja Lisa Andersdotter i Östanbjörka.

Anna Andersdotter levde således sina sista år hos sin dotter - Carl Johans faster. Carl Johans farfar hette således Anders Ersson. Senare forskning jag gjort visar att han kallades Rossa Anders Ersson efter den familjegård Rosshaga där hans far och farfar bodde. Fadern var bergsman på Rosshaga och farfadern tillika nämndeman.

Ett intressant namn bland dopvittnena när Johanna Sofia föddes är Per Olof Olausson. Med all sannolikhet är detta den blott femtonårige sonen till bruksidkaren Olof Olausson som är son till bergsmannen, sexmannen och kyrkvärden Olaus Matsson på Broby (1763-1816). Sonsonen Per Olof kom sedermera att titulera sig bruksidkare och var en av de som tog över faderns ledande ställning inom familjens bruksrörelse. Detta visar dels att det fanns en nära relation mellan de två bergsmansfamiljerna på Rosshaga och på Broby sedan generationer.


Olaussons
Vi får således här förklaringen till Carl Johans mors familjenamn Olausson. Det kommer från bergsmannen Olaus Matsson vars ättlingar under lång tid dominerade bergsbruket i Grangärde. Olaus var farfars far till Carl Johans mor. Delar av släkten bodde på gården Olaussons i Grangärde kyrkby.  Vi ser här också bevis på ett mode bland den tidens mer besuttna familjer att ta ett patronymikon och förvandla det till familjenamn - Olaus Matssons ättlingar antar namnet Olausson. Samma sak har jag funnit i en annan av mina anlinjer, nämligen den så kallade Laxbrosläkten, där ättlingarna antog familjenamnet Ericsson efter Eric Magnusson (Ljusnarsberg 1722-1799).

Rossa Anders Erssons dödsnotis

Grangärde F:4 (1844-1860) Bild 188 (AID: v130209.b188, NAD: SE/ULA/12220)

Enligt Grangärde F:4 Dödbok, 1844-1860, bild 188 i ArkivDigital avled arrendatorn Rossa Anders Ersson i lungsot den 21 mars på Lillheden och begravdes den 1 april. Han var 51 år och 16 dagar gammal. Han efterlämnade hustru och 2 söner samt 2 av 4 döttrar. Han hade fört ett kristeligt liv.

Nu har ni fått en något tillrättalagd process beskriven för er. Givetvis gick det inte så här enkelt när jag första gången irrade omkring bland mina anor. Det kan vara intressant för er att följa den verkliga processen som jag genomled. Det kan ni göra genom att följa de länkar som finns här nedan.

Så här gick det till när jag sökte mina anor (Tänk på att alla adresser som förekommer i nedanstående texter kanske inte gäller i din söktjänst för kyrkböcker.)

Läs inläggen i tur och ordning

26/1 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/01/att-hitta-den-frsta-trdndan-fr-att-brja.html
7/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/nu-har-jag-gnllt-ett-par-gnger-s-det-r.html
8/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/vem-var-jan-erik-anderssons-far.html
9/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/anna-andersdotter-och-hennes-man.html
13/2 2007 http://slaktforskning.blogspot.com/2007/02/nr-gifte-anna-om-sig-egentligen.html

Vinjettbilden visar en bergsmansättling i hans naturliga miljö

FÖR ÖVRIGT ÖNSKAR JAG ER EN RIKTIGT TREVLIG HELG!!
Några ytterligare texter kommer efter helgen


måndag 16 december 2013

Att byta program


JAG TROR KANSKE ATT JAG KAN BYTA PROGRAM

I förra texten skrev jag:

”Det finns i princip tre sätt att agera när en exportfil (Gedcom) från ett program inte funkar i ett annat program. Det ena sättet är att ändra i det program man exporterar från, som jag beskriver ovan. Det andra sättet är att mata in de saknade uppgifterna igen i det nya programmet. Det tredje sättet att ändra i Gedcomfilen så att den ”pratar ett språk” som det nya programmet förstår. I det sista fallet kanske man kan undvika att göra om en massa arbete.”

Det visade sig vara fel – det fanns åtminstone ett sätt till som var enklare. Jag skall emellertid kommentera alla sätten till hjälp för den som är i samma situation som jag är.

Situationen är följande
Eftersom jag är en egensinnig person (eller ”egennyttig”, som vi säger i Nora), vill jag avgöra själv vad jag skall använda för program – inte låta andra göra det.

  • Jag vill därför byta från Disgen till något modernare även om det verkar svårt
  • Jag har fattat tycke för Ancestry’s släktforskarprogram FamilyTreeMaker (FTM) och skulle vilja byta till det.
  • Jag vill vidare använda GeneaNet som offentligt anbytarprogram. Jag har testat samtliga andra – Ancestry, MyHeritage och Geni, men bestämt att jag gillar GeneaNet bäst. Jag är medveten om att det vore enklare att bara synkronisera med Ancestry och låta mig nöjas, men, som sagt - jag vill gärna bestämma själv. Troligen kommer jag att synkronisera med Ancestry också och dessutom skaffa ett Sverigeabonnemang, men det trädet kommer att bli privat.

Disgen till GeneaNet
Idag är Disgen och GeneaNet mina två program. Att exportera från Disgen till GeneaNet har alltid gått utmärkt och jag kan göra det så ofta jag vill utan att förlora de bilder jag har lagt in direkt i GeneaNet. Däremot kan man inte exportera bilder från Disgen till GeneaNet eftersom GeneaNet har vissa policykrav när det gäller att lägga upp media på tjänsten. Allt annat, inklusive källor, funkar fint.

Disgen till FTM
Att exportera från Disgen till FTM funkar utmärkt vad gäller bilder, men källorna kommer bara med i undantagsfall och endast om man matat in dom på visst sätt. Allt annat funkar fint. Det uppstår också vissa radbrytningsproblem i biografierna.

Gedcom i allmänhet
Nu är det så knepigt att vissa program är väldigt toleranta vad gäller att importera Gedcom, men jag har också funnit att vissa program exporterar en ”renare” Gedcomkod än andra. Gedkomkoden som exporteras är inte densamma som den som man importerade. Detta faktum kan man utnyttja för att ”tvätta” oren eller programspecifik kod så den kan användas mer generellt.

Mitt "tvätteri"
Att generera en Gedcom från GeneaNet och importera till FTM fungerar utmärkt vad gäller alla källor (även alla de som strulade från Disgen direkt till FTM, trots att de har sitt ursprung i en fil från Disgen). GeneaNet har således ”tvättat” filen från Disgen så den funkar mot FTM. (jag har använt denna ”tvätterifunktion” i GeneaNet förrut vid export från Disgen). Av naturliga skäl exporteras inte några bildfiler från GeneaNet, förutom de som lagts in direkt i trädet på GeneaNet och därmed är godkända.

Två ofullständiga träd
Jag är nu i den situationen att jag har en version av mitt träd i FTM importerat från Disgen utan källor och en annan version importerad från GeneaNet utan bilder. Jag testar ett antal metoder för att få en version av trädet med både bilder och källor.

Jag kanske skall nämna att mitt gamla problem med Disgen att alla par med gemensamma barn blir gifta vid export ignoreras av FTM. Här skrivs bara ”xx har ett förhållande med yy” och sedan får man bestämma vilken typ av förhållande det är på annat sätt.

Metod 1: Att ändra i moderprogrammet (Disgen)
Jag beskrev i förra texten hur jag börjat att se över och ändra alla källor i Disgen genom ”att släcka lampan”. På så sätt kommer både bilder och källor att exporteras fint till FTM. Alla inser emellertid att detta är ett stort arbete, men också ganska nyttigt – speciellt som jag har gamla Genline-källor och inte längre har prenumeration på Genline. Dessutom är ju Genlins adresser bilder av bilder av originalhandlingar.

Metod 2: Att mata in på nytt i destinationsprogrammet (FTM)
Jag skulle kunna nöja mig med att allt utom källorna överförs fint till FTM och mata in de korrekta källorna i FTM direkt. I princip är det samma arbete som jag nu påbörjat i Disgen.

Metod 3: Att förändra Gedcom-filen
När jag studerar Gedcomfilen från Disgen genom att öppna den i en vanlig texteditor inser jag varför inte källorna exporteras korrekt. Alla källor som inte skrivits in med ”släkt lampa” har nämligen bara representerats av en pekare. I slutet av filen finns en lista som berättar vad varje pekare representerar, dvs. adressen till källan. GeneaNet kan tolka detta, men det kan tydligen inte FTM. Med lite kunskap i Gedcomkod skulle det vara en enkel sak att ändra eller att skriva in några rader kod som gjorde att FTM kunde läsa källorna korrekt. Nu kan jag inte Gedcom tillräckligt bra för det.

Metod 4: Att välja det bästa från de två importfilerna (Disgen och GeneaNet)
När jag tittade på filerna i katalogen på datorn där FamilyTreeMaker ligger fann jag dels ett antal filer som representerade mina två träd, dels mappar med samma namn som träden med tillägget Media. I den mappen fann jag alla mediafiler som importerats med respektive Gedcomfil. Där fanns således en fullmatad mapp från Disgen-importen och en mapp med några få bildfiler från GeneaNet (de få jag hunnit lägga in direkt i trädet på GeneaNet). Vi kan kalla trädfilerna följande:

Disgen-FTM
GeneaNet-FTM

Samt mapparna
Disgen-FTM Media
GeneaNet-FTM Media

Det visade sig att om jag avstod från kryssalternativet media i exportfilen från GeneaNet så skapades ingen mapp med namnet GeneaNet-FTM Media. Det var lika bra det för jag hade ändå inte så många bilder i GeneaNet och delar av innehållet ställde till problem visade det sig. Däremot var det bra att ha mappen Disgen-FTM Media eftersom där fanns alla de bilder som jag samlat i Disgen.

Situationen är nu följande: Jag har ett antal filer som behövs för de två träden:

Disgen-FTM
GeneaNet-FTM

Vidare har jag en mapp med namnet Disgen-FTM Media.

Om allt hade fungerat som det var tänkt hade programmet nu kopplat samman alla länkar mellan trädet Disgen-FTM och Disgen-FTM Media och placerat varje bild hos rätt person i trädet. Så funkade det ju också, men motsvarande sak fungerade inte med källorna. Man får också ställa in vilken bild man vill skall vara miniatyr i trädet. Jag får prova något annat.

Det bästa av de två träden
Jag vill ha ett träd som har Disgen-importens bilder, men GeneaNet-importens källor. Således vidtar lite arbete för att koppla ihop alla mediafiler ur mappen Disgen-FTM Media med trädet GeneaNet-FTM. För att göra det får vi skapa mappen GeneaNet-FTM Media som vi just avstått från. Skillnaden är bara att den nya mappen vi skapar är tom och innehåller inga filer som kan ställa till problem.

Nu tar vi person för person i det öppna trädet GeneaNet-FTM och väljer alternativet Media i menyn till höger. I Nytt i rullgardinsmenyn väljer vi Lägg till ny media. Nu öppnas filhanteraren och du väljer den mapp där dina mediafiler finns - Disgen-FTM Media – väljer bild – klickar på Öppna och då dyker bilden upp under personen i FTM. Vill du använda bilden som miniatyrbild i tavlan så högerklickar du på bilden och väljer det alternativet. Nu finns den bilden i den nyskapade mappen GeneaNet-FTM Media och är kopplad till rätt person i ditt träd. När vi jobbat oss igenom bilderna och kopplat har vi fått ett träd som både har korrekta källor och alla bilder med.

Lite överkurs
I FTM kan man koppla bilder till snart sagt varje händelse under en persons liv. Dopkyrkan till dopet, familjegården till födelsen, bröllopsfoto till giftermål, examensbevis till examina osv. och alla sparas automatiskt i mappen GeneaNet-FTM Media. Du kan också koppla hur många personer du vill till samma bild. Det känns därför inte som ett onödigt arbete att manuellt koppla bilderna till personerna eftersom det ger möjlighet att utöka användningen av bilder långt över vad det gamla programmet klarade. I det sammanhanget måste påpekas att man kan hämta bilderna man vill koppla från vilken mapp man vill. Det kan ju hända att du av något skäl inte lyckas koppla dina Disgenbilder till FTM-trädet och då skapas ju ingen mapp med namnet Disgen-FTM Media.

Jag började med de bilder jag använt tidigare som fanns i Disgen-FTM Media, men egentligen behövs inte den mappen annat än för att hålla reda på vilka bilder jag hade i Disgen. Väldigt många av de nya bilder jag kopplade tog jag direkt från DropBox på nätet där alla mina hundratals släktforskarbilder ligger. Givetvis kopplar jag också de urklipp jag gjort från kyrkböckerna till personer och händelse. I det fallet kan man koppla dom direkt man har klippt ut dom så hamnar dom rätt.

Namnen jag gett filerna och mapparna här är ju bara pedagogiska. I verkligheten kommer jag att ge mitt träd ett originellt namn som Granath eller liknande. I sådana fall kommer alla filer som behövs för trädet att heta Granath + (någonting) och mappen med bilderna kommer att heta Granath Media.

Summan av kardemumman och alla mina kringelikrokar är att man inte över huvud taget behöver föra över någon Gedcomfil från Disgen till FTM. Man exporterar den istället till GeneaNet, varefter man skapar en ny ”tvättad” Gedcomfil i GeneaNet, som man sedan importerar till FTM. Bilderna hämtar man där man har dom på sin dator. Glöm bara inte att skapa mappen Trädnamn Media i den mapp där FTM-filerna finns.

torsdag 12 december 2013

HUSFÖRHÖREN BERÄTTAR OM CARL JOHANS BARNDOM - Avsnitt 13


VI FÖLJER CARL JOHAN EN TID I HUSFÖRHÖREN

Det är ju väldigt frestande att ta sig an de mest intressanta frågorna om varför Carl Johans mor Johanna heter Olausson och vem Carl Johans farfar var. Så gjorde jag naturligtvis också när jag som nybörjare hittade sådana problem. Följden blev att min kunskap om mina anors länge var bristfällig. Jag föll för frestelsen att samla på anor bakåt i tiden och inte lära mig mer om hur personerna levde under den tiden.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi skall därför nu vara förståndiga och lära oss mer om farmors far Carl Johan och hans familj. Om vi återgår till sidan 13 i husförhöret för Grangärde under tiden 1863-1871 så ser vi att familjen bodde i Arrest Byggnaden i Kyrkbyn (lägg märke till särskrivningen) när Carl Johan föddes. På samma plats bor arbetaren Samuel Herman Bergström och hans hustru Stina Andersdotter och dottern Sofia. Vilka de är vet vi inte. Däremot finns fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson och hans hustru Anna Andersdotter med sonen Per Olof samt styvsonen Jan Erik Andersson med familj. Carl Johans bodde således tillsammans med faderns mor Anna Andersdotter och faderns styvfar vid sin födsel. Han har också en endast 11 år äldre halvfarbror som heter Per Olof. Vi ser i husförhöret att farmodern gifte sig med Oxvål Per Andersson 1858 och Per Olof föddes 1860, vilket visar att han är farföräldrarnas gemensamma son. Jag föreslår att vi lämnar Carl Johans fars härkomst till vidare och tittar framåt på Carl Johans uppväxt.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Om vi återigen tittar på sidan 13 och går till kolumnen längst ut till höger på uppslaget där det står ”Flyttat till…”
Vi finner familjen på raderna 4-7. Där står ”NB sid. 13”. Detta är prästens notering så han vet var han skall finna familjen. Här betyder det Ny Bok sidan 13. Med Ny Bok avses här nästa omgång av husförhörslängder dvs. för 1872-1881. Om det hade stått GB hade det varit Gammal Bok och angett var man kan finna familjen i föregående husförhörslängd, dvs. den för 1852-1862. Noteringen hade också kunnat bestå endast av en sidangivelse och i så fall hade det varit inom samma husförhörslängd, låt vara kanske i en annan bok med annan numrering som vi såg tidigare. Det kunde också ha stått ett sockennamn ex.vis. Norrbärke och i så fall hade det krävts lite mer arbete för att finna familjen.

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi öppnar nu husförhörslängden för Grangärde 1872-1881 på sidan 13. (Av en händelse råkar det vara samma sida i den nya och den gamla boken. Ofta ligger dom faktiskt ganska nära varandra om personen bor på samma plats). Vi finner här såväl Carl-Johans föräldrars familj på raderna 6-10, som farmoderns familj på raderna 1-3. Carl Johan har nu fått två systrar Johanna Sofia och Julia Maria. Johanna Sofia föddes 5/4 1873 i Sunnansjö och Julia Maria 14/11 1874 i Kyrkbyn. Det verkar som om modern, som här står med hela sitt namn, av något skäl åkte hem till sina föräldrar i Sunnansjö och födde dottern där. Vi ser också i nedanstående födelsenotiser att Johanna Sofia var 2:a barnet och Julia Maria 3:e.

Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 285 (AID: v130194.b285, NAD: SE/ULA/12220)
Grangärde C:12 (1865-1879) Bild 327 (AID: v130194.b327, NAD: SE/ULA/12220)

Systrarnas födelsenotiser
Systern Johanna Sofias födelsenotis hittar vi i boken Grangärde C:12, bild 285
Julia Maria finner vi i boken 
Grangärde C:12, bild 327

Grangärde F:6 (1882-1894) Bild 94 / sid 162 (AID: v130211.b94.s162, NAD: SE/ULA/12220)


Julia Maria dör i lungsot
I Död- och begravningsboken för Grangärde 1890 som heter F:6 (1882-1894) bild 94/sid 162. I ArkivDigital kan man läsa att Julia Maria avlider vid en ålder av 15 år 7 månader och 27 dagar.

Året efter Julias födelse dör Jan Eriks styvfar fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson och en ny fjärdingsman anländer – Jan Hermansson från Broby. Han blir inte så gammal i Kyrkbyn för redan efter 14 dagar flyttar han hem till Broby där han sedermera gifter sig. Han är son till bergsmannen Herman Andersson från Broby. (Det var en liten utvikning som lätt hittades genom att läsa högra spalten om ”Flyttning till …”) Vi kan också se hur prästen här angett GB sid.13 för såväl Jan Erik Anderssons som Oxvål Per Anderssons hushåll. Carl Johans farmor Anna Andersdotter har nu blivit änka efter fadern till sitt andra barn.

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Oxvål Per Anderssons dödsnotis
Uppe i högra hörnet av bilden intill ser vi att fjärdingsmannen Oxvål Per Andersson dog 30/4 1875.


I Oxvål Per Anderssons dödsnotis kan man läsa att han begravdes 9 maj och att dödsorsaken var lungsot. 

Grangärde AI:19a (1872-1881) Bild 25 / sid 13 (AID: v130164.b25.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Grangärde B:1 (1866-1894) Bild 79 (AID: v130181.b79, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan vidare läsa oss till att sonen, Carl Johans halvfarbroder, Per Olof flyttar till N. Amerika 1880 och att Carl Johans föräldrar flyttar till Pag. 145, den 2/2 1876. (Pag. står för pagina och betyder sidan på latin). Det har varit en mycket ordentlig präst för vid Per Olofs utflyttning står numret på Utflyttningsattesten, nämligen 31. Man kan därför lätt gå till boken för In- och utflyttning – den heter Grangärde B:1, 1866-1894 och finner där för år 1880 arbetaren Per Olof Pettersson i Kyrkbyn som den 1/3 1880 får en utflyttningsattest för emigration till N. Amerika.

Grangärde AI:19c (1872-1881) Bild 153 / sid 145 (AID: v130166.b153.s145, NAD: SE/ULA/12220)

Carl Johans far får ett nytt arbete
Vi följer Carl Johan och hans familj till sidan 145. Återigen får vi prova oss fram till vilken bok det avser. Vi finner dem i AI:19c på Nyhammars bruk rad 20-25 på bruksgården där fadern Jan Erik fått arbete som stalldräng. Carl Johan har också fått en bror Karl Henning som fötts i mars 1877 på den nya platsen där man nu bott i lite styvt ett år. Längst upp på sidan kan man läsa att Nyhammars bruk tillhör Stakheds skiftelag - senare delen. Det är viktigt att minnas när vi skall leta efter familjen i nästa husförhör.

Om vi följer familjen ytterligare framåt till åren 1881-1889. Eftersom ingen notering fanns i husförhöret om att de flyttade förutsätter vi att dom bor kvar på samma ställe. Vi gissar också på att de återfinns i motsvarande volym, dvs. i AI:20c 1881-1889. På bild 6 i ArkivDigital finns ett register där vi mycket riktigt finner Stakheds skiftelag - senare delen.

Grangärde AI:20c (1881-1889) Bild 195 / sid 1013 (AID: v130170.b195.s1013, NAD: SE/ULA/12220)

Vi finner familjen på sidan 1013 där vi ser att sonen Erik Alfred föds 5/7 1883 och döps av fadern. Kanske han var för tidigt född eller klen vid födseln så man inte hann till prästen. Han klarar sig emellertid. Fadern har fortfarande sitt arbete som stalldräng. 1890 avlider Carl Johans syster Julia Maria 11 juli.

Det verkar som Carl Johan går sina egna vägar. Redan här gör prästen en bekymrad notering ”? Nattvard” och i efterföljande husförhör noterar prästen ”Icke begått nattvarden!” Carl Johan är nu 19 år och i september 1890 beger han sig till Vaxholm för att ta värvning som artillerist. Prästen har också noterat att näst yngste sonen Karl Henning valt att kalla sig Andersson som fadern till skillnad mot brodern Carl Johan som fortfarande har sitt patronymikon Jansson.

Grangärde AI:21c (1890-1899) Bild 109 / sid 697 (AID: v130174.b109.s697, NAD: SE/ULA/12220)

Det sista husförhöret där Carl Johan fortfarande bor med familjen är Grangärde AI:21c (1890-1899) sidan 697. Där står det ju att han heter Jansson Granat och  flyttar till Vaxholm. Cirkeln är sluten. Tänk så jag jobbade innan jag fann honom i början.

Ett sk. tillfällighetsfynd
När vi bläddrar från första sidan för Stakheden sidan 1010 och framåt på jakt efter familjen finner vi på sidan 1011 rad 18 en Bokhållare Carl Olof Olausson född 1852. Detta är faktiskt Carl Johans morbror, yngre bror till modern. Man kan kanske anta att han haft ett finger med i spelet när Carl Johans far fått arbete som stalldräng. Det lönar sig ofta att studera sidorna runt omkring det man söker efter.

Tillbaka där vi började
Som du ser har vi nu knutit samman den forskning vi gjorde med hjälp av moderna databaser i början av kursen med det historiska materialet som vi hittat i kyrkböckerna.

Vi lämnar nu Carl Johan och hans familj, men eftersom vi har några ouppklarade frågor bakåt i tiden så behövs nog att vi forskar lite vidare.

måndag 9 december 2013

Några insikter från verkligheten


Jag försöker sticka emellan med lite egen släktforskning och inte bara jobba med att publicera nya kursavsnitt. Det är framför allt två projekt jag har just nu, delvis inspirerade av det jag skrivit i kursen. Det ena är att byta från Disgen, som nu tjänat mig i många år, till något modernare. Det är ju inte så lätt att modernisera ett program vars väsentliga delar har sina rötter i ABC-världen. Om det nu är någon som inte är ålderstigen programmerare som begriper vad det betyder.

Modernt program
Mitt andra projekt är att uppgradera mina källor så de blir mer ”hållbara” som det heter numera. Mycket av mitt tidiga material refererar till Genline, som är/var en utmärkt tjänst, men eftersom jag numera nästan bara använder ArkivDigital blir det lite opraktiskt. Min ambition är i första hand att uppdatera/uppgradera mina anor. Alla horder av anättlingar som finns i mitt träd får vänta lite – åtminstone de flesta. Kanske kan en liten lägesrapport göra att ni undviker vissa misstag som jag gjort.

Försöken att byta släktforskningsprogram har hittills inte stupat på att jag inte hittat något program som jag gillar – det omöjliga har varit att föra över mitt material från Disgen till det nya programmet. Jag skall inte orda alltför mycket om det nu, utan kommer att fortlöpande rapportera om hur jag lyckas eller misslyckas. Huvudproblemet är att den Gedcomfil som genereras av Disgen inte förstås av flera program som följt med i utvecklingen av standarden. Detta erkänns av många inom DIS, men inte av alla tråkigt nog. Det ryktas om en stor revidering av Disgen, men jag kommer nog ändå att lämna om det går.

Lampan i Disgen
Ett av problemen vid export från Disgen, till det program som jag är intresserad av, är att få med källorna – en inte oväsentlig detalj. Jag har kommit underfund med att alla källor som inordnats i en källstruktur på Disgen inte exporteras – man måste skriva in källan direkt i fältet genom att klicka på nedåtpilen och blanka fältet innan man skriver/klistrar in sin källa. Det är vad Disgen kallar att ”släcka lampan”.

Jag har således börjat med att släcka lamporna i fältet för källor. I samband med det ville jag gärna passa på att klippa ut en bild från originalsidan för att bifoga till källan. Naturligt nog valde jag då en bild från AD i färg. Jag upptäcker då att i väldigt många fall hittar jag inte min ana på den adress som jag skrivit in från Genline. Jag har visserligen själv skrivit om det här fenomenet i kursen, men skillnaderna är mer frekventa än jag kunde tro. Nu har jag angett församling/bok/tidsintervall/sida på ett korrekt sätt från Genline och dessutom har jag personuppgifter så jag kan enkelt söka mig fram till rätt sida i AD, men bökigt är det. Således byter jag källhänvisning från Genline till AD. Jag väljer då den fullständiga källhänvisning som man får genom att trycka på ctrl+C i AD och klistrar in den direkt i källfältet i Disgen (släcker lampan). Då kommer källan att exporteras på ett korrekt sätt – åtminstone till de program jag testat. Jag kanske skall säga att jag inte har samma problem med Disgens ortsstruktur – där exporteras orten ner på gårdsnivå korrekt. I rättvisans namn bör sägas att detta problem med källorna inte gäller export till alla program.

Jag funderade länge om jag skulle göra mina revideringar i Disgen eller vänta tills jag bytt program. Att jag valde att göra det i Disgen beror på att jag inte genomfört alla tester som gör att jag vågar byta program ännu. Det kan visa sig i slutändan att jag inte lyckas frigöra mig från Disgen på grund av någon teknikalitet och då är det ju bra att ha uppgifterna på rätt ställe.

Lärdomen från detta är emellertid att det är säkrast att skriva in sina källor på enklaste sätt i Disgen, samt att man måste vara medveten om att adresserna till kyrkböckerna inte alltid överensstämmer mellan alla tjänster. Genline och Ancestry har samma adresser och AD och SVAR har båda med källhänvisningen till NAD, vilket inte har så stor praktisk betydelse i det dagliga arbetet, men måste nog anses vara den mest ”hållbara” källhänvisningen, dvs. den kommer att gälla även om olika tjänster kommer och går. Fördelen med adresserna i AD är att de hänvisar direkt till de nyfotograferade originalböckerna, inte till andrahandsavbildningar av originalböckerna.

Man bör tänka på att de här problemen kan finnas med många program – inte bara Disgen. Man bör nog tänka på det när man som nybörjare väljer program – man kan, som jag, bli fast för evigt. Testa därför ordentligt innan ni matar in alltför mycket i era släktträd. Detta gäller även anbytartjänster som Ancestry, MyHeritage, GeneaNet och Geni. Vet ni om och i vilken form ni kan få tillbaka ert träd om ni vill byta till något annat program/tjänst i framtiden? Att ni kan ladda ned ert träd i Gedcom eller säkerhetskopiera det i Gedcom är ingen garanti – det finns oerhört många hemmagjorda dialekter av Gedcom som inte funkar att importera överallt.

Det finns i princip tre sätt att agera när en exportfil från ett program inte funkar i ett annat program. Det ena sättet är att ändra i det program man exporterar från, som jag beskriver ovan. Det andra sättet är att mata in de saknade uppgifterna igen i det nya programmet. Det tredje sättet att ändra i Gedcom-filen så att den ”pratar ett språk” som det nya programmet förstår. I det sista fallet kanske man kan undvika att göra om en massa arbete.

Jag återkommer och låter er veta hur det går! Läs här.

torsdag 5 december 2013

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12



ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB
Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.

Genline
Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.



Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)
Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)
Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde
Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)
Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:
  • Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
  • Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
  • Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
  • Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
  • Hade Carl Johan några syskon?
LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 

- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.


Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg


Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

VI FINNER CARL JOHAN I HUSFÖRHÖREN - Avsnitt 12



ATT FÖRSTÅ HUSFÖRHÖREN

Ni har väl inte glömt min farmors far Carl Johan?  Vi skall se vad vi kan finna om honom i husförhören. När jag letade efter honom i början av min släktforskarbana var det Genline jag använde. Det är numera en del av Ancestry och har upphört som separat tjänst.

Eftersom Carl Johan är född 1871 kan vi tidigast leta efter honom i husförhören för Grangärde för det året. I födelsenotisen för Carl Johan läste vi att föräldrarna bodde i Kyrkbyn i Grangärde.

Genline-SCB

Bilden ovan visar ett utdrag ur den SCB-sida som vi fann med hjälp av Genline tidigare. I figuren nedan känner du igen Genlines sökfönster. Du ser att jag den här gången valt Husförhör och du ser också att det för perioden 1863-1871 finns inte mindre än 6 volymer från AI:18A-AI:18F. Frågan är vilken man skall börja med. Jag chansar på att Kyrkbyn finns i den första boken och markerar den. Jag hittar då genast Kyrkbyn på sidan 21 som du kan se i den högra delen av sökfönstret. Det föreföll enkelt, men vänta bara tills jag förklarat det och läs sedan kommentaren nedan.


Det finns ofta, men inte alltid, register över byar och gårdar i söktjänsterna. Genlines medlemmar har också frivilligt matat in varje gårds- och bynamn från kyrkböckerna så man lätt kan söka bland sidorna. Denna funktion kallas GIDx. Jag väljer därför att inledningsvis försöka finna Carl Johans familj med hjälp av Genline, vilket visade sig lite knepigare än jag trodde. Den som matat in bynamnen hade bara angett Kyrkbyn där det faktiskt stod Kyrkbyn som rubrik på husförhörssidan. Att all bebyggelse i centrala Grangärde tillhör Kyrkbyn, vilket också står i registret, hade registreraren inte tänkt på, vilket orsakade onödigt letande.

(Nu är det ju så att detta är förgången historia eftersom ni idag helt enkelt kan gå in i Arkiv Digital och där läsa i Födelseboken för Grangärde 1871. Där finner ni Carl Johans födelse i Grangärde (W) C:12 (1865-1879) Bild 204.)

Men låt mig ändå berätta hur jag gjorde.



Som det angavs i sökrutan började jag leta på sidan 21 och letade mig framåt ända tills jag kom till nästa by men fann inte Carl Johan och hans familj. Eftersom bl.a. prästgården fanns angivet på sidorna före och den borde ju ligga i Kyrkbyn så jag antog att något var fel så jag tittade i registret för volymen AI:18A och fann att Kyrkbyns skiftelag börjar redan på sidan 1 (se bild intill). Om jag varit lite smartare hade jag insett det tidigare. Nu hade jag emellertid en sagolik tur och hittade rätt familj snabbt ändå. Jag började att söka från sidan 1 och fann min familj redan på sidan 13 under rubriken Arrest Byggnaden

Nu skall vi studera husförhörsboken och följa Carl Johans familj, men då skall jag byta söktjänst till Arkiv Digital så får du bekanta dig med den också.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 26 / sid 13 (AID: v130158.b26.s13, NAD: SE/ULA/12220)

Vi har således funnit Carl Johan på sidan 13 i Husförhöret för Grangärde 1863-1871, men något är underligt. Fadern Jan Erik Andersson känner vi igen, men modern påstås här heta Johanna Olausson. I födelseboken står det ju att hon heter Johanna Persdotter. Vad har hänt? Födelsedata stämmer ju på Carl Johan och födelsetiden stämmer för både fadern Jan Erik och modern Johanna. Har prästen gjort ett misstag eller finns det två Carl Johan med identiska födelsedata och nästan identiska namn på föräldrarna? Det var så mina tankar gick.

Nu minns ju ni som har gott minne att jag redan i kursavsnitt 9 råkade avslöja hur det hänger ihop. Där hittade jag ju Carl Johans födelsenotis i ArkivDigital och där hette hans mor Persdotter Olausson. Således hette modern Persdotter i födelsenotisen från SCB enligt Genline, Persdotter Olausson i den fotograferade födelseboken enligt ArkivDigital och bara Olausson i husförhöret enligt ArkivDigital från det år Carl Johan föddes. Det är inte alltid så lätt att vara släktforskare.

Medan du begrundar detta skall vi titta lite på alla de saker som står på sidan i husförhöret. Högst upp på sidan står byns namn – i det här fallet Kyrkbyn. I den vänstra kolumnen står gårdsnamnet - Arrest Byggnaden - och namn på ett antal personer. Först på rad 7 finner vi ju Jan Erik Andersson som vi antar är Carl Johans far. Före hans namn står St Son, vilket skall tydas som styvson. Under hans namn står Hustru Johanna Olausson och därefter Son Carl Johan.

I nästa spalt kan man läsa deras födelseår och därefter födelseplatsen. Här möter vi en liten annorlunda sak. Som födelseplats står Lillheden för fadern och Kyrkbyn för modern och Ibm för sonen. Ibm står för ibidem och är latin. Det betyder "därstädes", "på samma ort", dvs. som på raden ovan. Lillheden och Kyrkbyn är byar inom Grangärde socken. Det vanligaste är att prästen har angett födelsesocknen och i så fall skulle det ju stått Grangärde. Om de varit födda i Norrbärke, som är en grannsocken, så hade det stått Norrbärke men nu har prästen valt att ange den by i hemsocknen där de föddes. Som nybörjare kan detta vara förvillande eftersom man kanske inte kan geografin så bra på orten så man vet att Lillheden är en by och inte en grannsocken. Ibland kanske man bara kan tyda Lill... och då blir det ju än svårare. Börjar man att leta bland socknar lär man få leta. Jag har ödslat timmar på jakt efter socknar som inte existerar i början innan jag insåg att en del präster blandade byar i hemsocknen med andra sockennamn i husförhören.

Åter till Carl Johans mor och varför hon heter Olausson i husförhöret. Ni vet ju att det faktiskt är Carl Johans mor, men med ett annat namn. Ledtråden till detta finns faktiskt i husförhöret. Om vi följer Johannas rad till höger står det sid. 26 i en kolumn som har namnet "Flyttad från…". Det står också ett datum – 29/10 1870, vilket var strax innan hon gifte sig med Jan Erik. Giftermålsdatumet står i en kolumn innan och är 4/12 1870.

Grangärde AI:18a (1863-1871) Bild 39 / sid 26 (AID: v130158.b39.s26, NAD: SE/ULA/12220)

Vi går nu till sidan 26 och hamnar då på en gård som går under namnet Olaussons (intressant att notera namnlikheten) och ligger även det i Kyrkbyn. Där finner man Johanna Olausson näst längst ned på sidan på rad 29 bland pigorna. Det var väl inte så långt mellan arrestlokalen och Olaussons utan att Jan Erik kunde se sig om bland de fagra pigorna som fanns där, får man anta. Även här finns en hänvisning till att hon skulle ha flyttat in från sidan 97 den 8/11 1869. När vi går till sidan 97 så finns hon emellertid inte där - åtminstone inte i Grangärde AI:18A.

ArkivDigital Grangärde

Här har vi stött på ytterligare en liten knepighet med prästernas bokföring. Om vi tittar i listan över volymer för åren 1863-1871 så finner vi inte mindre än 6 böcker numrerade från AI:18A – AI:18F. Det visar sig att i flera av dessa böcker startar om sidnumreringen från 1. Det är bara att öppna volym efter volym och kolla sidan 97. Mycket riktigt i sista volymen AI:18F hittar vi Johanna på sidan 97 i Sunnansjö by där hon återfinns med sina föräldrar och syskon. Fadern är hemmansägaren Per Olausson från Broby och modern är Stina Andersdotter från Kullen. Johannas fullständiga namn är således Johanna Persdotter Olausson, vilket förklarar att prästens fört in olika namn i födelseboken och husförhöret.

Grangärde AI:18f (1863-1871) Bild 109 / sid 97 (AID: v130163.b109.s97, NAD: SE/ULA/12220)

Vi kan läsa att Johanna hade två yngre bröder - Johan Olof (23), Carl Olof (19) samt en äldre bror Daniel (34), som var garvaregesäll. Vi ser också att Daniel är född i Grangärde, okänt var, Johanna i Kyrkbyn, medan de två yngre bröderna är födda i Norrbärke. Föräldrarna gifte sig 1836 och flyttade in från Norrbärke år 1853. Daniel hade varit i Eskilstuna och återkom till hembygden 1862. Kanske han hade gått i garverilära? Han hade troligen inte så stor lycka med sig för ett par år senare emigrerade han till Amerika framgår det av högra kolumnen på sidan (ej med på utklippet). Om ni har skarpa ögon kan ni se att hela familjen var vaccinerade mot koppor. I den smala spalten till höger om Äktenskap står vacc.

Några svar men många fler frågor
Vi har således funnit min morfars farfar och hans hustru. Samtidigt har, som så ofta inom släktforskningen, några nya och intressanta frågor kommit upp:
  • Varför har Johanna förutom sitt patronymikon Persdotter ett familjenamn Olausson, som ju låter som ett patronymikon. 
  • Om det är ett gammalt patronymikon – vad är det för märkligheter som gjort att familjen valt att behålla ett patronymikon som familjenamn. 
  • Vidare undrar jag om namnet Olausson har något att göra med gårdsnamnet Olaussons som dök upp tidigare i Kyrkbyn. 
  • Dessutom undrar jag över varför Carl Johans far står som styvson i husförhöret – vem är hans far och vem är hans styvfar? 
  • Hade Carl Johan några syskon?
LITE ANNAT NYTTIGT

Att tolka gammal handskrift
Lägg märke till hur man skriver s. Ibland skrivs det som vi gör ibland mer som ett f. Det kan vara väldigt svårt att tyda gammal handstil men det finns böcker i ämnet. En del kan man lära i:
-Andersson, Kent & Anderö, Henrik. 2002. Ordbok för släktforskare. ICA Bokförlag samt i 

- 41 Handskrifter 1339-1926 (CD)

Det är svårt att tolka viss text redan på 1800-talet, men när man kommer till 1700-talet blir det riktigt knepigt. Man skriver då bokstäverna på helt annat sätt än vad vi gör och dessutom är en del handstilar ganska originella. Västerbergslagens släktforskare har gett ut alla sina medlemstidningar - Släktforskaren - på en CD. Förutom att det finns bidrag från några av landets mest framstående släktforskare på skivan så har man under de första åren haft läsövningar av gamla dokument som stående inslag i tidningen. Detta är mycket lärorikt. Man kan köpa CD:n för 200 kronor från föreningen. Läs mer om detta på min blogg.

Blandning av svenska och latin
Vi ser att på rad 29 där vi fann Johanna Olausson står det att hon flyttat från pag. 97. På raden under står det att Maja Stina Andersdotter flyttat från sid. 19. Pag. står för pagina och betyder sidan.

En del latin finner du i ovanstående "Ordbok för släktforskare" eller i boken "Latin för släktforskare" av Jorge Lintrup, samt ”Latin för släktforskare” av Urban Sikeborg


Det finns också en fyllig ordlista med förkortningar på svenska, finska och latin på nätet.

Hur prästen anger datum
Ni kommer att upptäcka att prästerna under olika tider anger datum på olika sätt i husförhören. Det kan stå 2/9 och ibland betyder det 2 september och ibland 9 februari. Det enda sätt man kan kolla det på är att hitta en rad där prästen har angett ett datum större än 12 för om det står 9/28 så är det ju ingen tvekan om att han vänt upp och ned på det - ur vår synvinkel sett.

Att leta efter en person i husförhören
Ibland har man så lite att gå på att man måste måste leta sida upp och sida ned i husförhören efter en person. Att hitta Lars Svensson på det sättet i ett husförhör är en närmast omöjlig uppgift. Han kan vara införd med pyttesmå bokstäver som är närmast oläsliga. Ett knep är då att söka efter hans födelseår. Det är mycket enklare att snabbt skumma kolumnen för födelseår och stanna till varje gång rätt år passerar. På så sätt hittar man Lars Svensson även om hans namn är närmast oläsligt.

Vinjettbilden visar en sida från ArkivDigital

måndag 2 december 2013

Endast för bloggare i ämnet

Den här bloggen har just passerat 200 000 unika besökare enligt min besöksräknare. Enligt Googles statistik har det varit 350 000 sidvisningar, men då räknas även spam samt varje visning, medan min egen räkning bortser från spam och bara räknar ett besök av samma person under en viss tidsrymd.


Det kan vara intressant för er som bloggar att se hur besökarna ser ut inom vårt intresseområde. Det sökord som är vanligast är givetvis ”släktforskning” med varianter och sammansättningar. Överst bland andra sökord kommer ”Arkiv Digital”, ”Birthday.se”, ”Anbytarforum”, ”MinSläkt”, samt ”Genline”. ”Gratis” i alla konstellationer är också en kraftfull besöksmagnet. Detta är delvis styrt av vad jag skriver om men också av vad besökarna är intresserade av och, till min glädje, det faktum att man valt min blogg bland alla de träffar man fått när man gjort en sökning. Nu gäller det här hela tiden sedan jag startade min blogg 2007. Om man ser på senaste månaden så skiljer det sig emellertid inte så mycket. Disgen, som sökterm, har emellertid kommit till.


När man ser på varifrån trafiken kommer så dominerar Google stort – såväl .com som .se och lite .fi och .no. Det betyder att majoriteten av besök kommer från personer som inte sökt sig till min blogg direkt, utan fått det som förslag vid sökning. Bland de som fått vägledning genom länkar till min blogg så kommer dom flesta från Facebook, vilket beror på min Facebookgrupp, med samma namn som bloggen. Vidare genereras mycket trafik från GeneaNet, Släktdata och Dannbergsdata (MinSläkt). I ett tidigare skede kom också mycket trafik från DIS, men det har nästan helt upphört. En inte föraktlig del av trafiken är intern, dels genom interna länkar, dels genom funktionen linkwithin som tipsar om liknade poster i slutet av varje text.

Tidigare låg min blogg i topp när man sökte på begreppet ”släktforskning”, men där har det blivit trångt nu så jag har halkat ned till plats 11 för dagen. Däremot ligger bloggen på första sidan för alla de andra sökorden som är topprankade, ibland före de stora drakarnas websiter.

Idag hittar ca 40 000 personer till bloggen per år och månadsstatistiken pendlar mellan 2000 mitt i sommaren till 6000 under hösten och förvintern. Det jag emellertid är mest stolt över är att bloggen har PageRank 4, vilket inte skäms för sig när det gäller en blogg.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers