Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 25 oktober 2010

10 knep för att öka trafiken till sin hemsida - så kallad Site Engine Optimization, SEO

Jag har tidigare skrivit om hur man skaffar sig en hemsida, hur man gratis kan publicera sin släktforskning och hur man likaså gratis startar en blogg. Nu gäller det bara att någon läser det man skriver också.

Jag läste för inte så länge sedan hur man skall få mycket trafik på sina hemsidor. I översättning lyder det så här:
"Skapa nya, unika och användbara sidor, lägg ut dom på en användarvänlig websajt som Google kan förstå och försäkra dig om att rätt personer känner till hur man hittar dit."

Jag tyckte att det här stämmer bra med mina egna erfarenheter om hur man själv faktiskt kan påverka trafiken till sina hemsidor. Samma källa påpekade att de flesta som påstår att dom kan hjälpa dig optimera din trafik mot betalning eller vet hur man manipulerar Google är att jämföra med gamla tiders försäljare av "Snake oil", dvs. självtillverkad universalmedicin som kurerar allt. De följande råden gäller främst det som heter SEO, dvs. hur man får framför allt Google att hitta och värdera din hemsida, men det handlar också om hur du kan få intresserade att hitta dina sidor genom egna aktiviteter.

Några saker som jag har erfarenhet av och fått bekräftat av experter att det fungerar är följande:

1. Du måste ha ett bra adress på din hemsida.

En bra adress är en som säger vad din sida handlar om. Om den dessutom överensstämmer med de vanligaste sökorden som dina  besökare använder för att hitta inom ditt ämnesområde så är det perfekt. Min bloggadress http://slaktforskning.blogspot.com är således helt perfekt och troligen en av de viktigaste orsakerna att den här bloggen placerar sig på första sidan i alla Googlesökningar som handlar om släktforskning.
Jag har en annan blogg som har namnet http://france-midi.blogspot.com och den adressen är inte särskilt bra, men det bästa jag kunde komma på som var ledigt. Nu uppväger jag den dåliga adressen med ett namn på bloggen som attraherar såväl Google som många av dom jag vill nå - den heter "Livskvalitet som pensionär i Europa". Både "livskvalitet" och "pensionär" är kraftfulla sökord för dem jag vill nå. Hade ja vetat vad jag vet dag hade jag nog bytt ut Europa mot Frankrike.
Jag har också en gammal hemsida som heter http://www.design4change.com. Trots att jag missköter den sidan ganska rejält attraherar den besökare och framför allt får den höga träffresultat på de mest kraftfulla sökorden inom området, nämligen "design" och "change" i kombination, vilket är två sökbegrepp där konkurrensen är stenhård. En lustig detalj är att nästan 30% av besökarna kommer från Indien, 14 % från USA och bara 4% från Sverige. Hälften av alla besökare kommer från Asien.

2. Du måste skriva ofta.
Google och dina läsare gillar att du skriver ofta och regelbundet. För en blogg är det bra om man skriver varje dag om det är möjligt. En hemsida bör förändras någon gång per vecka.

3. Du skall skriva egna unika saker.

Kopiera inte andras texter om det inte finns starka skäl till att göra det. Dina läsare kanske inte märker det, men Google märker det och nedgraderar din sida.

4. Du måste skriva sådant som läsarna har nytta och glädje av - och som håller sig till ämnet.

Givetvis gör det att du får fler läsare och framför allt regelbundna läsare, men det påverkar också hur Google ser på dig. Google märker nämligen om läsarna återkommande väljer din sida när de söker på vissa begrepp.

5. Du måste ha en användarvänlig sida.
Först och främst måste den vara snabb.
Den måste vara lätt att läsa. Jag har på läsarnas begäran ändrat min bakgrundsfärg och ökat typsnittet just av den orsaken.
Det måste vara lätt att navigera på sidan.
Den får inte vara rörig. Försök att undvika rörlig reklam, pop-up rutor, animeringar och annat som stör. Undvik också alltför mycket reklam som tar intresset från ditt budskap. Det senare är en balansgång, men om du har reklam bör den vara relevant och sådant som du vill göra reklam för. Själv använder jag AdSense annonser som väljer ut reklam som passar till ämnet. Jag spärrar emellertid viss  reklam, exempelvis religion, sex och politik.

6. Du måste se till att rätt personer hittar din sajt.

Det här är den svåraste biten. Det har exempelvis att göra med att vissa centrala sökbegrepp leder till din sida som jag nämnde ovan. Som egen aktivitet kan man skicka mail till alla personer, organisationer och publikationer som man tror kan ha nytta och glädje av det du skriver. Man kan leta efter sidor inom samma ämnesområde på Internet och föreslå länkbyten. Man kan vara aktiv med intressanta kommentarer på andra sidor inom ämnesområdet och berätta om sin egen sajt.

7. Du måste välja dina länkvänner.

Länkar in till din sajt kan du få på två sätt. Det ena är att du byter länkar med andra sajter inom samma ämnesområde. Var emellertid försiktig och se till att det är "riktiga" sajter som har ett bra innehåll som du vill bli associerad med. Ibland får du erbjudande om länkbyte med sajter som verkar ha rätt innehåll om man går efter namnet. Det kan emellertid dölja sig såväl porr som rena spamsajter bakom dessa namn.
Dessa råd om länkar är viktiga för att Google skall prioritera din sajt.

8. Skaffa länkar in till din sajt.
Det andra sättet kan du styra genom dina texter. Om du exempelvis skriver om en nyhet från en dagstidning är det lämpligt att länka till källan där du läst om det. Många nyhetssajter har då en ruta som berättar vilka bloggar som kommenterat just den artikeln. Detta ger mycket trafik från personer som vill ta del av vad du skrivit i ämnet. I sådana fall är det viktigt att du har en attraktiv rubrik på din text så att läsaren väljer just din länk.
På samma sätt är det bra om du kan få olika nyhetslistor att bevaka din blogg. Om du kan få de viktigaste listorna inom ämnesområdet att löpande publicera dina inlägg så ger det mycket trafik. Man kan inte göra så mycket mer än att skriva bra inlägg för att åstadkomma detta, men man kan ju mejla och berätta att man finns till och hoppas att det man skriver duger. Viktiga tjänster som tillhandahåller sådana listor finner du bland de gratistjänster som ger dig möjlighet att publicera din forskning.

9. Ordna interna länkar.

Ytterligare ett sätt som Google gillar är interna länkar. Det betyder att du länkar till dina egna tidigare inlägg där det är befogat. Försök alltid få med ett par tre sådana i varje text, men se till att de är relevanta annars motverkar det sitt syfte.

10. Du kan skapa länkmagneter.
En länkmagnet är en text med en rubrik och ett innehåll som är så oemotståndlig att alla måste länka till den. Det här är ju ingen lätt sak att fixa men fundera över vad som skulle kunna vara sådana ämnen inom ditt område. Ett säkert kort är ofta listor av olika slag. "Stockholms 10 hetaste innekrogar just nu enligt Kurre Kändis" eller annat trams säljer exempelvis bra till vissa kategorier människor, men du kan säkert hitta på något som kan attrahera dina läsare.

Alla de här råden ger inte bara mer trafik direkt utan ger dig också en bättre träff på Google. Men allt tar tid . En välskött sajt vinner alltid i längden i Googles ögon. Som exempel kan jag ta min egen sajt "Släktforskning för noviser"- första året var 2007och då kom den upp till 10 000 unika besökare. Det tog två år ytterligare att komma upp i 40 000 besökare vilket visar att antalet besökare var ganska konstant de tre första åren. Nu, efter ytterligare ett år, är det således 73 000 vilket visar att antalet besökare har ökat avsevärt under den senaste året. Under 2010 kommer antalet unika besökarna att vara ca 30 000.
Vad gäller träffbilden på Google så ser den ut så här för de vanligaste sökorden. Siffran anger placering bland träffarna på Google när man söker på ett visst begrepp.

  • Släktforskning.............................8, före ligger Rötter, Släktdata, Svar, Genline, MyHeritage, DIS, Helsingborgs Dagblad och dom kan man ju inte konkurrera med
  • Släktforskningsprogram...............2, bara DannbergsData är före
  • Släktforska gratis........................5
  • Släktforska gratis på nätet...........3
  • Genline, Disgen, Min Släkt mm....3-8

Då är min andra blogg svårare eftersom det inte finns några lika självklara sökbegrepp. Samma uppställning för "Livskvalitet som pensionär i Europa" ser ut som följer.
  • Pensionär......................... ..10
  • Livskvalitet.........................10
  • Pensionär i Frankrike...........1, 3 och 4, dvs tre träffar bland de 10 första

För fullständighets skull visar jag samma sak för min missskötta, men mycket gamla, sajt "Design for Change". Design och change var för sig är alltför breda sökbegrepp men kombinationer av dem är relevanta för sajtens innehåll.

  • Design+change...........................1
  • Design for change m. varianter....2
Jag vill återigen betona att dom här tipsen inte är annat än mina egna erfarenheter och det finns säkert många sofistikerade sätt att nå läsare som jag inte känner till, men det fördelaktiga med de här sätten är att vem som helst kan klara av dom och i de flesta fall så går de hand i hand med att skriva en bra och intressant sida.

    fredag 22 oktober 2010

    Att dela med sig av sin forskning - skaffa en blogg

    Tidigare har jag skrivit om hur man kan dela med sig av sin släktforskning genom en egen hemsida. Jag har också tipsat om ett enklare sätt där man sprider sitt släktträd genom gratistjänster på Internet. Fördelen med att ha en egen hemsida är att man dels kan visa sitt släktträd, dels presentera andra typer av material och berätta om sin forskning. Nackdelen är att det krävs ganska mycket arbete och kunskap för att konstruera och underhålla en hemsida. Nackdelen med att använda gratistjänsterna på internet för sitt släktträd är att man har begränsade möjligheter att dela med sig av annat material än just sitt släktträd. Där finns emellertid skillnad mellan olika tjänster.

    Jag skall därför berätta om ett enkelt sätt som man kan använda i kombination med dessa gratistjänster där man kan förmedla precis allt man önskar om sin forskning till andra. Man kan starta en blogg. Jag har skrivit lite om det förut, men det kan vara dags att uppdatera detta i det här sammanhanget.

    Det finns olika sätt att starta en blogg. Om man söker på Internet ser man att det finns närmast oändligt många tjänster som erbjuder att man kan få starta en blogg gratis. Det finns emellertid ett talesätt som säger att om du erbjuds en produkt gratis så är det du som är produkten. Detta gäller många av de här tjänsterna. Med det menar jag att ditt skrivande blir det som attraherar trafik till bloggservicen och på så sätt kan servicen sälja annonser i anslutning till din blogg. Ett exempel på en sådan blogg är Expressens bloggtjänst och Metrobloggen. Den enda fördelen du har är att du får publicera din blogg utan kostnad.

    Det finns emellertid bloggtjänster som ger dig något större frihet men ändå inte kostar dig något. De vanligaste är Blogger och WordPress. Den här bloggen är en Bloggerblogg. På de här bloggarna kan du välja adress friare och utforma  dina sidor på ett mer personligt sätt. Du kan också välja om du vill ha annonser eller ej och om du väljer att ha det så går intäkterna till dig eller till något ideellt syfte du själv väljer.

    Att skriva ned sina tankar på en blogg istället för på en hemsida är framför allt enklare. Det krävs nästan inga kunskaper alls - eller åtminstone ganska lite - för att utforma och lägga till nya texter eller bilder på en blogg. Man kan också publicera bilder och texter från sin mobiltelefon eller via mail när man inte är hemma vid sin dator.

    Dom flesta tänker säkert på fåniga dagboksanteckningar eller tramsiga meddelanden om vem man ser på sta´n eller var man fikat när man hör ordet blogg. Så behöver det inte alls vara. Om du ser på listan över bloggar som finns under fliken Länkar på den här sidan så ser du att man kan skriva både seriösa och informativa och fylliga texter på en blogg, men det visste du ju redan eftersom du funnit den här sidan och är kunnig i att söka information på Internet.

    Ta dig lite tid och surfa runt på de olika bloggarna som finns länkade från den här bloggen så får du en del idéer hur du själv kan utforma och använda en blogg.

    Min rekommendation är således att du väljer följande kombination - släktforskningsprogram på den egna datorn, publicering av släktträd på en gratistjänst på Internet och en egen blogg för att administrera och kommunicera dina släktforskningsresultat.

    Skälet till den rekommendationen är enbart praktiska. Om du är väldigt kunnig och intresserad är givetvis en egen hemsida med en bloggmodul ett alternativ som ger samma funktionalitet om än inte samma flexibilitet.

    Slutligen ett litet tips till den som vill dela med sig av bilder. Detta kan man göra på flera av de gratistjänster för att publicera släktträd som jag beskrev för några dagar sedan. Om man vill ha en separat tjänst med många finesser kan jag rekommendera Flickr som är en utmärkt tjänst för detta ändamål. Bland Länkar finns ett stort antal hänvisningar till olika intressanta Flickr-grupper som olika personer och organisationer har skapat.

    Jag kan också berätta att den 6:e videon - Hur söker man information nu är publicerad.

    Om några dagar kommer en text där jag berättar hur man gör för att andra släktforskare och Google skall hitta vägen till det man publicerat på Internet.

    måndag 18 oktober 2010

    Att dela med sig av sin forskning gratis och enkelt

    För någon vecka sedan berättade jag om olika sätt att skapa en egen hemsida för sin forskning. Samtidigt varnade jag för allt det arbete det innebär att underhålla en egen hemsida. I det här inlägget skall jag skriva om ett alternativ att dela med sig av sin forskning genom att lägga ut sitt släktträd på Internet på ett enklare sätt.

    Innan jag går vidare vill jag emellertid komma med en komplettering. Jag sa att de flesta släktforskningsprogram kan exportera ditt material till en HTML-fil, men om det inte skulle vara så så finns hjälp. UncleGED är ett gratisprogram som framställer en enkel HTML-fil från en Gedcom-fil. Vill man ha något mer avancerat kan man använda The Complete Genealogy Reporter som genererar så avancerade rapporter att man kanske föredrar den framför sitt ordinarie släktforskningsprogram för det här ändamålet.

    Om man nu inte vill ha besväret med en egen hemsida så finns det på Internet ett stort antal tjänster som låter dig lägga ut din forskning. Ofta är dessa tjänster helt gratis om man nöjer sig med basservicen, dvs. att ens släktträd skall kunna hittas av andra på Internet. Nu behöver det inte vara så att allt du har blir synligt för alla andra. Oftast kan du göra inställningar som döljer vissa delar av ditt släktträd eller till och med gör det osynligt för alla utom dom som du bjuder in eller ger tillstånd att läsa dina data.

    Du undrar naturligtvis varför sådana här tjänster ofta är gratis och hur de finansieras. Jag vill inte påstå att jag är helt insatt i alla detaljer men några sätt är uppenbara. En del tjänar på annonser, andra tar in pengar på de extratjänster som du betalar för genom att uppgradera till ett mer avancerat abonnemang. Åter andra tar betalt när du vill söka i någon av de databaser som tjänsten erbjuder och några är inte gratis utan tar betalt för att du skall få lägga ut ditt material. En av förutsättningarna för deras existens är att många människor läger in sina släktdata. Deras tjänst blir på så sätt mer attraktiv.

    För att använda de här tjänsterna måste man kunna exportera sina forskningsresultat i ett filformat som heter GEDCOM. Alla släktforskningsprogram jag har träffat på kan göra en sådan export, men kvalitén på resultatet kan variera, liksom toleransen till variationer i materialet hos de tjänster du vill exportera till. Inte alla Gedcom-exporter fungerar så bra med alla Internettjänster.

    När man väl blivit medlem - vilket är en förutsättning - och har exporterat sina data till Internettjänsten kan andra ta del av den och du kan jämföra dina släktdata med andras. Ofta är det mängder av finesser kopplade till de här tjänsterna, vilka du ofta måste betala för. Du kan ofta generera olika former av rapporter, du kan chatta med andra forskare som är medlemmar i samma tjänst eller skicka mail, du kan undersöka om du har gemensamma anor med någon annan och mycket mer. Jag har provat de flesta av dom här tjänsterna, men eftersom de är så sinsemellan olika så vill jag inte förorda någon framför de andra. Jag rekommenderar att du anmäler dig på prov och surfar runt lite. Om du gillar vad du ser kan du ju exportera hela eller delar av din forskning till sajten och se hur det tar sig ut. Som hjälp att välja tjänst som passar dig har jag publicerat en checklista från min släktforskningskurs.

    Nedan följer några vanliga tjänster du kan prova:

    Familjeband som är en svensk tjänst utgiven av Genline.

    GeneaNet är ursprungligen fransk tjänst som finns i ett stort antal länder däribland Sverige, Norge och Finland.

    FamilySeach är ett program från Mormonkyrkan. FamilySearch samverkar med programmet Personal Ancestral File - PAF - som är ett program på din dator.

    Ancestry har just köpt det svenska Genline så i framtiden kan stora förändringar ske. Samverkar med Family Tree Maker på din dator.

    MyHeritage samverkar med programmet Family Tree Builder som är ett program som du har lokalt på din dator.

    Geni är främst tänkt för att bygga släktträd inom familjen och släkten.

    Disbyt är en nordisk tjänst som hör till föreningen Datorstöd i släktforskningen - DIS - som är världens största förening i sitt slag. Medlemmar kan lägga ut och ta del av varandras släktträd. Aktiva bidrag ger fler rättigheter att söka i materialet. Kopplingar finns till såväl Genline som Arkiv Digital samt till släktforskningsprogrammet Disgen..

    Jag vill emellertid rekommendera att du alltid primärt har din forskning lagrad med hjälp av ett släktforskningsprogram på din dator och endast använder dessa tjänster just för att dela med dig till andra forskare.

    Jag har utvecklat de här tipsen mycket mer i min släktforskningskurs Släktforska gratis som för övrigt inom kort kommer att få en ny skepnad. Gamla kunder kommer att kunna välja mellan den gamla eller nya skepnaden.

    I nästa text kommer jag att ge några råd om hur man gör för att förmedla tankar kring sin forskning till andra utan att behöva ha en hemsida.

    torsdag 14 oktober 2010

    Vilken nytta har man av familjens gömmor och minnen?

    I videoserien om släktforskning som jag gjort tillsammans med GeneaNet har vi nu kommit till mer handfasta tips. Förra videon handlade om Hur man börjar släktforska och den här veckans video har titeln Vilken nytta har man av familjens gömmor och minnen?

    Jag hoppas många som inte provat på släktforskning förut blir intresserade och blir tillräckligt nyfikna för att  börja. Men se upp det är beroendeframkallande och tar mängder av tid - men också oerhört lärorikt.

    Ni kan hitta samtliga filmer under rubriken Nybörjarhjälp ovan. Där kan ni också hitta mängder av andra tips för nybörjaren samt mina två nybörjarkurser Släktforskning för noviser och Släktforska gratis.





    söndag 10 oktober 2010

    Att dela med sig av sin forskning - skaffa egen hemsida

    När man har släktforskat en tid kanske man vill dela med sig av sin forskning till andra. Givetvis är Internet då det naturliga valet för dom flesta och då har man några valmöjligheter. Det har också kommit tjänster som erbjuder att hjälpa till med detta. I min kurs Släktforska gratis skriver jag om detta, men tänkte här sammanfatta mina viktigaste erfarenheter och utveckla det lite i de följande texterna.

    Dagens tips handlar om den svåraste vägen - nämligen att skaffa sig och underhålla en egen hemsida.

    Oftast ingår en egen hemsida i Internetabonnemanget man har. Då får man också ett så kallad domain-adress som man endast delvis kan påverka. Ibland kan det vara ganska enkelt att utforma en enkel hemsida med det redskap som Internetleverantören tillhandahåller, ibland lite krångligare.

    Nu kanske man inte tycker att det blir som man vill ha det med det redskap som tillhandahålls. Då finns det möjligheter att utforma en egen hemsida med någon av de redskap som finns på marknaden. Det går faktiskt till nöds att göra det med en avancerad ordbehandlare. Ett annat sätt är att låta någon som kan sådant göra hemsidan åt sig.

    Man kanske inte heller är nöjd med den domain-adress som man får automatiskt av Internetleverantören. Det finns då möjligheter att köpa sig en egen så kallad domain-adress. Detta hjälper ofta Internetleverantören till med och man får då en mer skräddarsydd adress till sin hemsida. Se exempel på detta nedan.

    När det gäller att lägga in sin släktforskning på hemsidan så kan de flesta släktforskningsprogram generera de html-filer som krävs för att kunna publicera sitt släktträd på Internet. Nedan ger jag länkar till några slumpvis valda hemsidor som har löst det på olika sätt.

    Exempel på en specialgjord hemsida är Martin Bergmans hemsida där han för sin släktforskningssida använt data genererad från MinSläkt.

    Ett exempel på en enkel hemsida genererad med hjälp av internetleverantören Bredbandsbolaget är Jonas Öholms webplats där han har kopplat på en släktforskningssida genererad med MinSläkt.

    Jens Lindström har även han gjort en egen hemsida men använt Disgen som källa för sin släktforskardel.

    En helt egen hemsida gjorde Ulla Hansson för snart 10 år sedan som elevarbete vid Axevalla Folkhögskola. Hon har använt Telias webtjänst för sin hemsida.

    Om man väljer att skaffa sig en egen hemsida måste man vara medveten om att man tar på sig ganska mycket arbete och att man bör kunna lägga till nytt material till sidan ganska regelbundet - åtminstone om man vill synas på Internet och få besökare. Givetvis kan man låta någon sköta detta åt sig men det blir ganska kostsamt i längden och opraktiskt.

    Fördelen är att man får ett fönster mot omvärlden som man kan utforma efter eget huvud där man kan visa mycket mer än bara sin släktforskning. Att sköta en hemsida kan också vara en trevlig hobby i sig själv om man har intresset för det.


    I nästa text kommer jag att beskriva hur man kan kan föra ut sin släktforskning på Internet utan att behöva ta på sig besvär och ansvar för en egen hemsida.

    Jag kommer sedan att berätta om andra och enklare vägar att skapa ett fönster mot omvärlden där man kan visa mer än bara släkttavlor och listor.

    Slutligen kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter av hur man får såväl Google som andra släktforskare att hitta de sidor man skapat.

    torsdag 7 oktober 2010

    DIS har (snart) en ny websajt - den ser riktigt bra ut

    Jag fick Diskulogen i brevlådan idag. Av någon anledning så blir jag ofta lite besviken när jag får föreningsblad från de grupper jag är medlem i. Jag minns att det ofta var så med Golftidningen och andra trycksaker. Kanske jag är lite konstig, men om det är fler tycker som jag så vore det roligt att veta. Jag tycker den har försämrats sedan pånyttfödelsen som jag var väldigt positiv till.

    Jag vill ha handfasta råd och tips om hur man gör, var man hittar saker. Diskussioner om svåra frågor och jag vill ta del av andras erfarenheter. Framför allt vill jag att mitt medlemsblad skall göra mig kunnigare inom min hobby. Jag är inte intresserad av idolporträtt - även om det är ordföranden. Jag är inte intresserad av rapporter från den eller den konferensen som dom av medlemmarna valda varit på. Det finns väl protokoll om man vill veta vad dom gjorde.

    Nu skall jag i ärlighetens namn säga att flera artiklar i bladet var just så informativa som jag tycker dom skall vara, men jag skulle vilja att hela tidningen ägnar sig åt sådant. Rapporter och presentationer av personer kan väl läggas på den nya webben där alla kan läsa det och alla kan avstå från det.

    En artikel som jag intresserade mig för var "Har du dubbletter i din databas?". Nu blev jag inte särskilt mycket klokare av den eftersom den är skriven på papper som om den var en artikel med hypertext. Vad jag menar är att i nästan varje stycke fanns hänvisningar till tidigare avsnitt. Om man inte snabbt kan leta fram det numret av Diskulogen begriper man inte ett jota. Att skriva på det sättet funkar om man kan lägga in en hyperlänk som man bara klickar på så kommer det hänvisade stycket upp, men det funkar inte i pappersform. Återigen en sak som skulle passa bättre på webben?!

    Det leder mig osökt över på DIS nya webb. Daniel Berglund utropar glatt "Äntligen" i sin ledare. Det var detta "Äntligen" som fick mig att läsa ledaren, vilket jag sällan gör. Nu var det lite tidigt att ropa som det visade sig eftersom den nya webben inte är riktigt klar. Den finns emellertid i en testversion så man kan få en uppfattning om hur den skall bli.

    Den ser väldigt fin ut. Modern design och lättöverskådlig uppläggning. Den är inte överlastad som så många webbar är utan ger ett väldigt fint första intryck. Överst som sig bör finns rubriken Nyheter. Det är en ny och förbättrad version av DIS gamla nyheter. Det nya är att man inte bara skiljer ut DIS interna nyheter utan också har ett antal nya rubriker.

    Bakom rubriken "Andra nyheter" döljer sig några få nyheter av dagstidningstyp, som tydligen är utvalda av redaktionen. Hur denna rubrik skiljer sig från rubiken "Andra nyhetsflöden" är lite oklart. Min gissning är att den första just är styrd av redaktionen och den andra genereras automatiskt genom sökning bland vissa sajter och med vissa sökord.  Den senare är i princip identisk med den automatiska nyhetsbevakning som rullade fram för så där ett är sedan på DIS hemsida. sedan hände något som skar bort det mesta intressanta som hände. Bra att det är tillbaka.

    En ny sak är också "AF Test 3", vilket döljer en flik där nya inlägg på Anbytarforum publiceras. Jag har själv laborerat med att få bevakning på vissa ämnen på Anbytarforum så jag vet hur snårigt - och mycket - det kan bli. Hoppas man hittar någon bra form så småningom för det är en bra service. Givetvis finns också ett "Kalendarium" som är kul för alla Östgötar och för personalen så dom vet vad som händer på jobbet.

    SÅ har vi givetvis Föreningsfliken. Den är informativ och bra och här tycker jag personligen att alla idolporträtt av styrelsen och andra kändisar inom DIS och alla rapporter från deras möten och konferensen hör hemma.

    Under fliken "Forskningsverktyg" menar jag att man skulle kunna lägga in alla "Lär dig mer om DISGEN" med hyperlänkar till relevanta avsnitt. Det skulle vara toppen och dessutom säkert avlasta faddrarna.

    I övrigt så är det ungefär samma som tidigare i en trevligare dräkt. Fliken "Länkar" kan ju aldrig bli för omfattande, men är väldigt fyllig nu. Vad jag kanske saknar är de sociala medierna som exempelvis Facebook där de finns mängder av grupper för släktforskare.

    Den stora nyheten är att vi alla som är medlemmar själva kan bidra med material. Hur detta kommer att gå till vet jag inte riktig eftersom jag inte testat den funktionen, men det låter ju väldigt lovande. Dessutom har Forumdelen fått en helt ny utformning. Man känner igen den från mängder av andra väl fungerande fora så det skall nog bli bra. Redan nu kan man exempelvis läsa en kunnig och detaljerad kritik av artikeln om personuppgiftslagen i senaste Diskulogen.

    Sammanfattningsvis är det roligt att besöka den nya webben, men vilken tid det tog. Jag vet inte hur länge sedan det var jag fick ett mail om den nya webben och en fråga om jag ville bidra med texter. Nu har den ju blivit väldigt bra så det är inget att orda om. Grattis till oss alla!

    Dessutom är det trevligt att presentera den 4:e videon för nybörjare: Hur börjar man släktforska?
    Se även Släktforskarbloggen på GeneaNet

    Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

    Google+ Followers