Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 11 december 2014

Att säkra upp nedlagd tid av släktforskning


Tips om backup

av Daniel Johnsson


I Släkthistoria nr 6/2014 skrev Sten Nolin en utmärkt artikel om fotohantering, men i slutet av den
artikeln skrev han ”Spara bilderna på minst två olika ställen, till exempelvis på externa hårddiskar. Är
det inte så många bilder kan USB-minnen med stor lagringskapacitet också fungera”. För mig är inte
USB ett lagringsmedia, utan något du använder för att flytta filer mellan två datorer. Jag tänkte om
någon är intresserad så kommer här min ödmjuka syn (som arbetar dagligen med IT) på att säkra upp
alla de mödosamt nerlagda timmarna av släktforskning som ligger på våra datorer.

1. Originalfilerna har du på din dators hårddisk. Lättåtkomliga för uppdatering.

2. Ta backup till en USB-disk med adekvat lagringsutrymme. Ta regelbunden backup till denna, men ha den inte inkopplad i datorn när du inte tar backup. Denna backup är behändig och ha när (inte om) din dators hårddisk går sönder.

3. Ta en identisk backup till ytterligare en USB-disk och förvara den utanför ditt hem, exempelvis hos en familjemedlem. Brinner ditt hus ner, så spelar det ju ingen roll hur många backuper du har liggande hemma.
God disciplin krävs, det är lätt och glömma bort att ta backup, framför allt den under punkt 3. Men
du kommer vara glad den dag du behöver den.
Att bränna en CD/DVD/Blu Ray är inget bra media för långtidslagring, då det är ett media som åldras.
Undvik också USB-minnen. Lagring på internet, typ DropBox, är för mig ett sätt att dela med mig av
min information till andra, inte för långvarig lagring (de kan aldrig trots påstående garantera sin tjänst, och företag och dess produkter köps och säljs vilket kan ändra villkoren).

4. Skriv ut all din släktforskning på papper - om du är rädd för krig där neutronbomber slår ut
elektronik. En utskrift är också bra att ha till hands när du får besök av släkt som är nyfiken på
din forskning.

5. Tryck upp en bok (helst flera och dela med dig) med din forskning. När du är död kanske
inte din familj/släkt tänker på din dammiga gamla dator och vad som finns på den. Det kan
också vara en god idé och ge ett exemplar till ditt lokala bibliotek. Vänta inte för länge med
att trycka en bok, är du en genuin släktforskare kommer du aldrig bli klar med din forskning.

Bättre att byta ut boken om tio år istället för att aldrig komma till skott, man vet aldrig hur länge man får vara kvar på jorden.

Det här är mina tankar och idéer, finns säkert många andra sätt, men huvudsaken är att ni är rädda
om det arbete ni har lagt ner tid på. Mest värdefullt är förstås det som inte går att forska fram igen,
intervjuer och avskrifter av lånade brev och dokument som kanske inte finns kvar framöver.

Skrivet av Daniel Johnsson, aktiv släktforskare i Småland sedan tio år tillbaka, men som haft intresset
för ämnet sedan tonåren.

måndag 8 december 2014

Mitt träd på Internet - tankar om det nya Geneanet


Jag har börjat en serie genomgångar och granskande av ett antal tjänster som jag funnit passar mig bra. Jag har tidigare beskrivit hur jag använder släktboksprogrammet The Complete Genealogy Reporter – TCGR - samt programmet EveryThing2Print, som jag använder för att trycka och mångfaldiga mina böcker. Jag har också skrivit om programmet PhotoBox, med vars hjälp jag presenterar de bilder, som jag gärna vill spara till eftervärlden. Många gånger tidigare har jag skrivit om släktforskningsprogrammet Disgen där jag inte alltid har varit så positiv, men trots det inte helt övergivit. Snart – vet jag – kommer en helt ny version av Disgen och då hoppas jag kunna vara mer positiv i mina omdömen. Den här gången kommer jag att skriva om det program som jag använder för att visa mitt träd på Internet.

Den huvudsakliga tjänst jag använder för att presentera mitt släktträd på nätet heter Geneanet. Att jag säger huvudsakliga är för att jag faktiskt provat flera andra och faktiskt har delar av, eller äldre versioner av mitt släktträd på flera andra tjänster. Där det är möjligt att begränsa är dessa träd emellertid privata eftersom jag inte vill sprida inaktuella uppgifter till andra, men gärna vill följa med i utvecklingen av tekniken. På MyHeritage har jag länge haft mitt träd i en äldre version och använt deras mest potenta abonnemang och på Geni finns en liten gren av min släkt, som en annan forskare lagt in som del av hans eget träd. Detta gör att jag regelbundet får förslag till utökade eller reviderade personuppgifter från såväl MyHeritage som Geni och kan följa med i tjänsternas utveckling. Jag har också under lång tid undersökt kvaliteterna hos Ancestry’s off-lineprogram FamilyTreeMaker och därför även använt Ancestry’s on-linetjänst (nättjänst) i en gratisversion.

På Geneanet har jag emellertid mitt senast och fortlöpande uppdaterade offentliga träd och det är därför jag nu vill berätta lite om den snabba utveckling som tjänsten genomgått det senaste året. Jag har sedan några år ett premiumabonnemang på tjänsten. Geneanet är till skillnad från konkurrenterna en tjänst med sina rötter i Europa och då närmast i Frankrike. Förutom i ursprungslandet har tjänsten många användare  i Skandinavien, samt Nederländerna, Belgien och Tyskland vad jag förstår. Belgien är ju speciellt intressant för vallonforskare. Man börjar också vinna mark i USA på grund av deras intresse för sina europeiska rötter. Tjänsten har också en mer ideell profil än sina mer kommersiella konkurrenter, vilket främst tar sig uttryck i att det är informationsmässigt ömsesidigt. Detta betyder att allt som tillhandahålls av medlemmarna kan nyttjas gratis av användarna såvida den enskilde medlemmen inte önskar annat. Att använda tjänsten är helt gratis om man inte vill använda de utökade sökprocedurer som hör till premiummedlemskap eller ta del av material från tredje part.

När jag började använda tjänsten var den något outvecklad i flera avseenden. Att det ändå blev mitt val grundade sig främst på att det var gratis/billigt, mindre kommersiellt och att jag kunde uppdatera mitt träd så ofta jag ville med en Gedcomfil utan att bilder och dokument jag lagt in förlorades, vilket var fallet hos konkurrenterna. Det jag gillade minst var det, i mitt tycke, svårnavigerade användargränssnittet, vilket jag insett är ganska typiskt för franska websidor (jag bor i Frankrike), som ofta följer en annan logik än vad åtminstone jag är van vid. Det dröjde även länge innan det fanns en användbar App för min iPad och den första var mycket primitiv och den andra som var avsevärt modernare kunde ändå inte användas för redigering, bara för att läsa trädet. Tjänstens websida var dock välutrustad med många finesser tack vare ett mycket kraftfullt databasprogram – GeneWeb – som utgjorde ”motorn under huven” så att säga. Trots detta var procedurerna för att lägga till bilder, släktvapen, gravstenar eller dokument omständliga, mycket beroende på att man hade höga krav på kvalitet och på att användarna inte laddade upp upphovskyddat material. Detta gjorde emellertid att man drog sig lite för att lägga till extra filer till sitt träd.

Jag kan med tillfredsställelse konstatera att dessa nackdelar är närmast utraderade. Eftersom utvecklingen gått snabbt de senaste månaderna har jag inte provat allt, men det jag använt har fungerat över förväntan. Först och främst fanns under en tid en helt ny Beta-version av användargränssnittet som gjorts mycket mer intuitiv och är en fröjd att använda för mig som letat mig fram i det gamla gränssnittet. Denna version blev permanent den 1 december 2014 och då stängdes även den gamla versionen ned. Jag har fått veta att inom kort kommer man att kunna lägga till bilder direkt från appen och i januari 2015 kommer det även att vara möjligt att visa alla bilder som hör till en person direkt i din telefon/platta. Mest påtagliga förbättringen är den nya grafiska presentationen av mitt träd både i appen och på datorn, vilket mycket påminner om konkurrenternas, vilket är bra. Alla menyer har gjorts logiska och man hittar numera utan problem. Att lägga till bilder och annat fungerar idag med ett fåtal knapptryck, vilket gjort att jag haft orgier i att lägga in bilder i mitt träd de senaste dagarna.

En favoritfunktion
Geneanet har alltid haft en mycket kraftfull motor ”under huven” i form av en bra databas, som jag nämnde, men som inte utnyttjats till fullo. Glädjande nog har man behållit några av de finesser som denna databas gett möjligheter till. Min absoluta favorit är att man kan generera snygga släktskapsdiagram mellan två godtyckligt valda personer i trädet. Jag försäkrar er om att man får många överraskningar när man väljer två personer och stegar sig fram från diagram till diagram, som visar alla de alternativa vägar som personerna är befryndade på. Jag fann exempelvis att min far och mor faktisk är avlägsna anättlingar till varandra trots att mina föräldrars släkter kommer från helt olika delar av landet. Resultatet av analysen visar bland annat att min farmor är tiomänning med min mor, samt att min far är sondotters son till en femtonmänning till min mor. En avlägsen gemensam ana är Hans i Höjen Jönsson där min mor härstammar från hans dotter Gudlöv och min far från hans son Jeppe Hansson i Risholn. – den senare genom två linjer utgående från barnen Hans Jeppesson i Risholn och dottern Birgitta Jeppesdotter (denna dotterlinje grundar sig dock endast på indicier, varför jag manar till försiktighet). Hela nedanstående figurer är endast illustrationer och bör inte i någon del användas utan att ni själva kontrollerat riktigheten.

Släktskap mellan min mor och min far
Om jag i stället väljer alternativet att visa släktskap ”kortaste vägen” får jag även med släktskap genom ingifte. Det naturliga första alternativet är att mina föräldrar är gifta, men sedan kan jag bläddra mig igenom dussintals av de mest fantastiska släktskapsdiagram, som är oerhört spännande att studera. Med hjälp av den här funktionen öppnar sig oerhört spännande nya insikter om din släkt.

Ett av dussintals släktskap genom gifte
mellan min mor och min far
Lite fler trevliga och nyttiga saker
Om man går in i funktionen Diagram och Listor och väljer Verktyg under rubriken Anor, kan man bli fast länge. Dels kan man få tjänsten att leta rätt på alla lösa ändar utgående från en vald person. Där kan man söka både saknade anor och saknade uppgifter - väldigt användbart. Riktigt kul är det att söka alla grenar till en viss person i valt antal generationer. Liknande tjänsten ovan kan man se alla vägar till en viss ana, vilket är intressant. Mindre nyttigt, men kul och en följd av det svenska namnskicket, är att man kan få sig presenterat alla grenar som leder till någon med namnet Bryngelsdotter. Om man har ett ovanligt familjenamn kan funktionen emellertid tjäna ett syfte.

Gravstensinventering
Jag har också provat en av de absolut senaste funktionerna, nämligen den att inventera gravstenar. Nu bor jag ju i en liten by i Frankrike där jag inte har så stort intresse att dokumentera de avlidna, men jag kunde inte motstå att testa appen. Den är mycket enkel att använda. Man behöver inte ens ha internetuppkoppling på sin telefon eller platta för att dokumentera. Man ombeds emellertid att kontrollera om den aktuella kyrkogården finns redan och det ställer till lite problem om man inte är uppkopplad. Min kyrkogård fanns ju inte tidigare så det var bara att registrera en ny och börja fotografera. Jag antar att man annars måste söka rätt på kyrkogården hemma där man har WiFi och öppna den i appen innan man ger sig av, men det vet jag inte. Jag får testa när jag kommer till Sverige i Jul. Jag använder en iPad 2 och har bara undantagsvis ett SIM-kort i den, men hemma har jag ju alltid kontakt med Internet. Det var intressant att testa med min platta eftersom kameran är så erbarmligt dålig i den. Det funkade emellertid bra – man kan ta en serie bilder av graven och lägga upp. Överföringen till databasen fixar sig med en knapptryckning när man väl är hemma och har WiFi. Det fina är att man inte behöver indexera gravarna själv om man inte vill – det kan någon annan, som har intresse av det, göra efteråt. På så sätt kan man ju ta bilder av mängder av gravar man inte själv har något direkt intresse av enbart som hjälp för andra.
En speciell finess är att varje bild som publiceras och indexeras på en persons gravsten kan länkas och visas i de släktträd där personen förekommer.

En revolutionerande nyhet - genealogiskt testamente
Jag skrev för en tid sedan en text om vad som händer med våra konton och släktträd när vi avlider. Jag efterlyste också en möjlighet till ett Genealogiskt testamente. Denna funktion har Geneanet nu inkluderat i sin tjänst. Man kan nu bestämma vad som skall hända med ens konto när man inte längre finns till. Under alternativet Min profil kan man välja att skriva ett "testamente". Man markerar om man vill att trädet skall raderas eller ej och man kan skriva en åtföljande text, alternativt ange en anhörig eller vän som skall bevaka ens intressen eller vårda trädet fortsättningsvis.

Kul för många
På ditt släktträds välkomstsida (kallas Offentlig kontaktpunkt) kan du välja att visa anor och anättlingar som finns upptagna i Geneanets kändisregister GeneaStar. Med ett klick kommer en antavla upp som visar hur släktskapet ser ut.

Framtiden
Eftersom siten är under stark utveckling händer ständigt nya saker, som fortlöpande presenteras på Geneanets Blogg. Just nu går man igenom nya finesser på Appen, men efter Jul kommer fokus att läggas på nyheterna på web-interfacet.

måndag 1 december 2014

Min farfars gren kontrollerad - Inte bara kyrkböcker


Jag berättade ju nyligen att jag ser över allt jag hittills matat in och kompletterar, restaurerar och underhåller. Nu har jag betat av första grenen av mitt släktträd – det som utgår från min farfar. Att jag berättar hur jag lyckats och hur jag gör beror på att jag dels tror att praktikfall är nyttiga att ta del av för både nybörjare och lite mer vana. De vana kan också känna igen sig i mina vedermödor och känna att de inte är ensamma om att ha klantat till det lite i sina tidiga forskningsaktiviteter. Ett annat skäl är att jag kände mig lite vilsen när jag kom till det stadiet när kyrkböckerna började sina som källor. Jag lärde mig att det finns mycket mer att hämta på andra ställen och det berättar jag om.

Anorna på farfars sida fanns framför allt i Dalarna – Norrbärke och Floda var vanligast förekommande, men några kom också från Grangärde. En liten problematisk gren kom från Värmland, då närmast Lungsund, Övre Ullerud och Filipstad/Nordmark. När jag kom längre tillbaka i tiden dyker det också upp anor från Falun och några få stockholmare. En liten gren fanns också i Västergötland.

Så länge jag kunde förlita mig på kyrkboksmaterialet var allt väl och mitt största bekymmer var bara att hitta och översätta referenserna från Genline till den mer generella källhänvisningen som ArkivDigital kan erbjuda. Turligt nog har just Dalarna ganska gamla kyrkböcker så jag kunde klara mig ganska bra genom 1700-talet och i några fall ända ned i 1600-talet. Att prästernas skrivförmåga och ordningsamhet gav mycket övrigt att önska ställde emellertid till med stora problem.

Min far som ung
En stor fördel för den som forskar på Dalarna är att det allt sedan före 1500-talet varit en industriellt betydande bygd där det funnits skrivkunnigt folk som dokumenterat både det ena och det andra. Detta i kombination till ett nutida mycket aktivt släktforskarintresse gör att det finns många kunniga både amatörforskare och mer professionella som kunnat göra sammanställningar och skrivit böcker om traktens historia även ur genealogisk synvinkel. I flera fall har jag hänvisat till sådana källor i mitt tidiga arbete, men nu måste det kontrolleras. Det är detta kontrollarbete och de källor jag har använt som jag vill förmedla till er. Min målsättning är att byta ut andrahandskällor mot primärkällor där det går eller åtminstone att uppgradera källorna till sådana som har högre trovärdighet. I de fall jag endast kan hitta andrahandskällor strävar jag efter att kontrollera dessa med andra källor av samma dignitet, men inte samma typ. Med detta menar jag att det inte är någon idé att kolla en forskare på exempelvis Disbyt, med en annan på Disbyt, eftersom risken för kopiering är stor. Det måste således vara en annan typ av källa som stödjer andrahandskällans uppgifter.

Norrbärke
Norrbärkes husförhör går tillbaka till 1671, födelseböckerna går tillbaka till 1661, liksom vigselböckerna och död- och begravningsböckerna. Stora delar av de första hundra årens husförhör är emellertid svårlästa och saknar för släktforskaren nödvändig information. De normalt mycket informativa död-och begravningsböckerna är här fram till 1742 bestående endast om notering om inkomster från testamente som socknen fått in. Där finns visserligen namnet på den döde, men exakta datum och annan intressant information saknas. Dock har jag lyckats verifiera det mesta inom den möjliga tidsperioden.

Kjell Vadfors arbeten
När det gäller Norrbärke, Söderbärke och Grangärde finns de sammanställningar som Kjell Vadfors gjort av sina studier av domböcker, byalängder och kyrkboksmaterial. Detta material är inte felfritt eftersom det är en tolkning av gamla primärkällor, men till oerhört stor nytta. Man kan också ta del av domboksmaterialet i renskriven form och göra sina egna fynd. Problemet är att Vadfors inte anger källor till sina fynd.

Lungsund
På den privata sajten http://www.bondetorp.se/lungsund/ finns utskrifter av födda, döda och vigda från slutet av 1600-talet och 100 år framåt.

Flodaboken
Floda har varit ett problem i mitt kontrollarbete eftersom kyrkböckerna är rudimentära. Här finns emellertid en Flodabok sammanställd av folkskolläraren Elfving som täcker större delarna av 1600-talet. Problemet är emellertid två – dels finns den bara digitalt på Genline, numera Ancestry, dels innehåller den en del fel. Jag har studerat den i analog form på biblioteket i Falun och det är ett imponerande verk, men som helt saknar källor. Eftersom jag inte har tillgång till några originalkällor får man helt enkelt hänvisa till boken och inse att längre kommer man inte utan de okända källor 
Elfving använt.

Herdaminne för Västerås stift av Gunnar Ekström
Denna bok har varit till nytta i några fall, men har kommit mer till användning i andra grenar av min släkt. Viktigt är emellertid att använda de senaste versionerna av herdaminnen. Den äldre versionen av Johan Muncktell finns på nätet, men innehåller felaktigheter. Nyare herdaminnen finns på bibliotek och arkiv.

Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott av Bertil Boëthius
Denna bok är ett klassiskt verk om Kopparbergslagen där även många genealogiska uppgifter kan hittas. Kan köpas antikvariskt, samt finns ofta på bibliotek.

Jöns Pederssons Dombok
Detta verk finns i ett exemplar som avskrift i Falu bibliotek och har varit till stor hjälp när det gäller forskning om Svinhufvudssläkten.

En rikt illustrerad bok om en bergsmansgård och dess ägare och bygden

Ett innehållsrikt grupparbete framställt av Väster Silfbergscirkeln.


DISBYT
I de fall jag inte lyckats finna andra källor har jag litat till ett litet antal erkända forskares bidrag på DISBYT.

Stockholms stads tankeböcker
Dessa har jag främst använt för att följa släktgrenen Westfal, som i generationer var borgmästare i Stockholm från mitten av 1400-talet. Finns numera på nätet.

Släktforskaren – Västerbergslagens Släktforskares medlemstidning
Denna skrift är fullspäckad med artiklar av traktens skickligaste släktforskare som Hans Gillingstam, Anders Winroth, Torsten Berglund, Björn Isheden, Kjell Wadfors, Lisa Norman och många flera. En guldgruva där tidigare artiklar oftast följs upp med rättelser när forskningen gått framåt.

Släkt och Hävd
Denna skrift, som ges ut av Genealogiska föreningen har också mängder av användbara artiklar av kunniga släktforskare. Hos Genealogiska föreningen finns också mängder av andra resurser, bl.a. ett omfattande klipparkiv samt Inrikes pass.

Projekt Runeberg
Vissa äldre biografiska verk samt uppslagsverk finns på nätet och kan vara till hjälp, men bör användas med försiktighet och kontrolleras med senare uppgifter.

Google Books
Även här kan man finna äldre intressanta källor, men samma försiktighet bör vidtas som för Projekt Runeberg

Som ni ser är det ett ganska knepigt arbete att få allt rätt och det krävs många källor, en del svårtillgängliga. Den som försöker ta den enkla vägen och googla sig fram till sina anor eller lita till andras släktträd på nätet kommer att göra sina ättlingar besvikna i framtiden. En tråkig effekt av detta är också att den bild barn och barnbarn haft om din släktforskning allvarligt kommer att få sig en knäck – och kanske inte bara uppfattningen om forskningen.

Trots detta noggranna arbete så vet jag att det fortfarande finns osäkerheter, men förhoppningsvis inga grova felaktigheter. Jag hoppas vidare att framtida läsare kan tydligt se var tveksamheterna och ofullständigheterna finns och främst koncentrera sig på dessa med övertygelsen om att de primärkällor jag angett i de flesta fall är korrekta och kan lämnas därhän.

Bilden ovan visar min farfars far, farfar, samt min halvfarbror

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers