Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

fredag 18 september 2009

Att göra en släktbok - förnyad test av Ancestral Author

Rätt skall vara rätt. För några dagar sedan klagade jag på Ancestral Author som jag tyckte lovade runt och höll tunt. Jag har emellertid med Laurents hjälp gett programmet ytterligare en chans och det blev mycket mer positivt. Min första invändning var att programmet inte accepterade mina Gedcom filer från DISGEN. Det problemet kvarstår tråkigt nog men eftersom jag använder GeneaNet och det programmet också kan exportera Gedcom-filer så använde jag den och det gick som en dans. Man får ta lite omvägar ibland för att lyckas med saker. Kanske DISGEN borde se över sitt exportformat för det verkar vara mer krävande än en del andra. Jag måste då säga att mina data på GeneaNet är exporterade med en Gedcom-fil från DISGEN och det har alltid gått utmärkt.

Nu kunde jag verkligen börja använda programmet och fann det ganska enkelt att använda. Principen är att man formaterar kapitel för kapitel i den släktbok man vill utforma. Man börjar med titelsidan och betar sedan av avsnitt för avsnitt. När man utformat de inledande delarna som titelsida, innehåll och dyligt kommer själva antavlan eller stamtavlan som bygger på den valda Gedcom-filen. Man får då frågan vem man vill utgå från och kan välja från en lista som generereras från Gedcom-filen.

Man kan också importera textfiler i släktboken och genererera index över källor och namn. Det jag främst var ute efter var att kunna placera in bilder i texten. Även det kan programmet, men här blir det knökigt.

Bilderna läggs in som en kontinuerlig räcka av bilder i en fil som man sedan får placera ut i dokumentet. För att få dom på rätt ställe måste man lägga in dom i rätt ordning och dessutom indikera att vissa sidor skall vara utan bilder. Man har endast sju fördefinierade positioner att välja mellan vid utplacering på en sida. Det är höger och vänster, upptill och nedtill samt centrerad upptill eller nedtill samt centrerad på sidan. Det är samma positioner som sidan 5 på en tärning. Detta ger åtminstone för mig allt för få möjligheter att styra sidans layout och metoden att placera ut bilder är alltför komplicerad för min smak och ändå ger den alltför lite kontroll.

Mitt förnyade test av Ancestral Author var mycket mer positiv än den första och programmet är idealiskt för att göra släktböcker om man inte som jag har större krav på styrning av illustrationerna. Så var det det där med svenska språket. Programmet kan faktiskt klara det på ett mycket avancerat sätt som jag är säker på fungerar utmärkt, men är lite väl komplicerat för dom flesta användare. Det finns nämligen en fil som heter keywords.txt i programmappen. I denna fil definieras alla de standardfraser som används när man omvandlar Gedcom-data till en begriplig text. Det är här man bestämmer om det skall stå "f". eller "född", om det skall stå exempelvis "hon var dotter till" eller bara "far". Man ändrar då textfilen till den text man önskar på det språk man önskar och kan på så sätt få det precis så personligt man vill. Flexibelt och smart men svårt för många.

Resultatet av mina tester av några i och för sig utmärkta program för framställning av släktböcker är att jag kämpar vidare med att finna en väg där jag kan använda en avancerad ordbehandlare för att styra utseendet på mina sidor. Jag är emellertid fortfarande öppen för förslag till andra lösningar.

lördag 12 september 2009

Några intressanta släktboksprogram - en snabbtest

Laurent som verkligen har koll på vad som finns på marknaden tipsade mig i en kommentar om tre program som man kan använda för att skriva släktböcker. De var:

Givetvis kollade jag genast in dessa tre program för att se om dom kunde vara ett alternativ för mig.

Ancestral Author verkade vara det perfekta programmet när man läste om det på websidan. Det kunde göra allt det jag önskade inklusive placera bilder i texten. Jag laddade ned det och startade min try-outkopia. Jag kom emellertid inte särskilt långt i arbetet med programmet eftersom det inte ville acceptera min GEDCOM-fil som genererats från DISGEN. Jag förstod aldrig vad som var fel av det kryptiska felmeddelandet, men bad programmet ignorera det, för det brukar faktist funka ganska ofta. Nu blev det inte särskilt bra. Programmet lyckades bara läsa ett dussintal poster i min GEDCOM-fil och alla de rapporter som kom ut av detta magra material var utskrivet med en engelsk version av svenska där de svensk tecknen inte fanns med. Jag försökte naturligtvis att spara mina data i lite olika GEDCOM-format med olika innehåll, men det blev samma dystra resultat. Jag är säker på att programmet har en oerhörd potential om det är en fullständig felfri GEDCOM-fil genererad av ett amerikanskt släktforskarprogram utan några orelaterade personer och allt annat perfekt, men var hittar man en sådan fil?

Nästa försök blev The Complete Geneaology Reporter. Det här programmet presenterade sig inte lika väl som Ancestral Author så mina förväntningra var väl inte så stora. Jag laddade emellertid ned programmets gratisversion och startade arbetet. Min GEDCOM-fil accepterade utan problem av det här programmet och jag måste tillstå att det är oerhört användarvänligt. Man kan bara inte missförstå någonting. Det fanns en ganska avancerad instruktion om hur man skulle få programmet att förstå svenska, men det visade sig att om man har Windows Vista så är det bara att välja Svenska som språk så funkar det utmärkt. Nåja - programmet är lite dyslektiskt och dessutom lite etnocentriskt. I de svenska rubrikerna kastar man ibland om bokstäverna - exemplevis kan det stå Famijleöversikt i stället för Familjeöversikt och man envisas med att skriva alla ord i rubriker med stora bokstäver som man gör i USA. I texten som genereras kan det stå "han arbetade som en Tandläkare", vilket är en typisk anglicism. Programmet har lite andra egenheter också - den kallar exemplevis morfar för mormors make som om det inte riktigt är en släkting men vill inte kännas vid att barn föds utom äktenskapet - då gifter man helt enkelt bort de två föräldrarna med varandra. Detta här skulle man kunna acceptera om det inte vore för att det står i ett PDF-dokument som inte går att redigera. Jag var också lite nyfiken på hur programmet hanterade bilder. Det blev en besvikelse. Bilderna samlas alla i ett särskilt kapitel där man får se hur alla ser ut helt frikopplat från där dom nämns i texten.

Jag provade verkligen det här programmet i alla dess rapportvarianter. Det var mycket intressant och gav en del rapporter som jag inte sett förut. Några var riktigt intressanta. Exempelvis kan man skriva ut alla yrken med tillhörande personer. Jag fann att jag hade över 60 Bergsmän och nästan lika många Präster i min släkt vilket är ganska intressant. En annan nyttig rapport var ett Familjeträd där alla anor listades med hyperlänkar. Genom att klicka på en länk fick man fram ett grafiskt träd som visade anan med två generationer bakåt i tiden och en framåt. Man kan sedan stega sig fram mellan generationerna. Genom att läsa dessa fann jag anor där tre och fyra av barnen faktiskt var mina anor - snacka om anförluster!

The Complete Geneaology Reporter är ett utmärkt program på de flesta sätt men mitt huvudsakliga problem är att rapporterna inte kan redigeras, eftersom dom är skrivna i PDF. Visserligen kan man redigera GEDCOM-filen, men det är lite otympligt.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att The Complete Geneaology Reporter knappast duger för min släktbok, men vissa av rapporterna kommer jag att använda. Anledningen är främst att programmet genererar PDF-file med vissa fel och ofullkomligheter som inte kan rättas till. Visserligen kan man spara som TXT-fil men det ger ett material aom är väldigt "rått" att arbeta med. Jag kommer definitivt att inkludera vissa hyperlänkade filer från det här programmet i den CD som jag tänker sätta på insidan bakpärmen i min släktbok.

Det sista programmet jag provade var Personal Historian. Det här programmet har säkert sin roll om man vill skriva om en enskild person. Det är helt inriktat på en person och passar inte för att utforma släktböcker.

Jag vill säga att min test av dom här programmen varit väldigt snabb och därför säkert inte helt rättvis. Om jag hade satt mig in i detaljerna om varje enskilt program hade jag kanske kommit till helt andra slutsatser. Det enda man kan säga är väl att "first impression counts" och där vinner definitivt The Complete Geneaology Reporter. Man kan ju fundera över om jag skulle använd DISGEN under liknande förhållanden. Man blir ju vän med det mesta efter en tid.

Tack Laurent för de intressanta tipsen!

fredag 11 september 2009

Att göra ännu en släktbok - den bästa hittills!

Dags för en ny släktbok. Jag har gjort en tidigare till min fars 85-årsdag och en till min mors 85-årsdag. Den här gången blir den mer om omfattande än förrut eftersom det är min bror som fyller jämt. Dels skall den ju innehålla båda våra föräldrars anor, dessutom har jag kommit avsevärt längre i min forskning nu än tidigare.

Jag inser att jag inte alls är redo för att göra ytterligare en släktbok eftersom det är mängder av material som inte är dubbelkollat och mängder av intressanta beskrivningar av olika anor som jag inte ännu fört in. Å andra sidan inser jag ju också att jag aldrig kommer att bli färdig så jag får väl försöka få det jag har så korrekt som är möjligt. Vad jag gör nu är att göra olika prov för att se hur jag enklast kan åstadkomma en vacker släktbok.

Mitt första problem har varit att jag måste hitta ett sätt att skriva ut från DISGEN som går att redigera i ett ordbehandlingsprogram. Visst har DISGEN en massa olika varianter på utskrifter, men jag vill nog ha möjlighet att redigera det lite så det blir exakt så som jag vill att det skall vara. Vad jag framför allt vill göra är att placera bilder på ett trevligare sätt samt stryka notistexter så att dom bara kommer upp en gång för varje ana - det blir lite tjatigt annars. När man läser igenom den färdiga texten inser man ju också att man kanske skulle formulerat sig på ett lite annat sätt när man skrev in sin notis. Jag är då noga med att inte bara ändra i den färdiga texten utan också ändra i originalnotisen.

Efter mängder av försök med olika varianter har jag för närvarande stannat för alternativet Antavla utskriven i Tabellform som RTF-fil. RTF-filen har den fördelen att den tar med alla bilder och dessutom kan man redigera den i Microsoft Word. Visserligen blir bilderna mycket större i Word-versionen, men det gör inget eftersom jag ändå skalar om dom och placerar om dom i texten. Att redigera i Word ger obegränsade möjligheter att utforma boken exakt så som man vill ha den. När man är nöjd kan man spara resultatet som en PDF-fil som är mycket lämplig för utskrift både på egen skrivare och av professionella skrivbyråer.

Jag har stött på ett problem med DISGEN som jag inte förmått lösa hittills. Jag vet ju hur viktigt det är med källor i släktforskningen. Å andra sidan är det inte särskilt njutbart att läsa en släktbok där varenda rad är pepprad med källhänvisningar inom klammrar. Lika viktigt som det är för en släktforskare att kunna se källorna, lika tråkigt är det för den icke släktforsknande läsaren att se alla dessa hänvisningar. Min önskedröm skulle vara att källorna representerades av en not som sedan återfunnes i slutet av texten eller i slutet av sidan. Jag har importerat en släktgren från ett amerikanskt program och där fungerar det exakt så, men i DISGEN måste man välja om man vill ha källor i texten eller ej. Det riktigt tokiga, som jag funnit, är att om man avstår från källor i texten så får man heller ingen källförteckning i slutet eftersom källförteckningen genereras från de indexerade källorna i texten - urdumt tycker jag.

För närvarande har jag beslutat att avstå från källor i texten och därmed också källförteckning i slutet. Jag kommer däremot att bifoga en Mini-CD i en ficka fäst på bakre pärmens insida som innehåller en GEDCOM-fil med alla källor för den intresserade forskaren. Genom denna manöver kan jag ju också utforma släktboken som en populärversion där vissa notiser är nedkortade medan de fullständiga texterna och citaten bara finns på CD:n.

Under hösten och våren kommer jag fortlöpande att berätta om mina vedermödor med att utforma denna släktbok. Om någon ser andra lösningar än dom jag stannar för eller har tips om hur man kan göra så är jag tacksam att få veta det och andra läsare uppskattar det säkert också.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers