Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

måndag 29 september 2008

Att göra rätt saker rätt är inte lätt!

Gud så tidsödande det här arbetet var. Jag har nu kommit ned till 1500-1600-talen, dvs. 12 generationer bakåt i tiden. Det börjar bli tunt med födelseuppgifter och Hfl. är ofta knappt läsbara. Nu har jag sådan tur att många av mina anor kommer från Grangärde och Norrbärke och där är dels materialet rikligt, dels finns det hjälp att få. Jag har haft mycket hjälp av främst två källor. Den ena är boken ”Torp och torpare under Starbo Bruk, Schisshyttan och Wäster Silfberg” som är utgiven av Väster Silvbergscirkeln, dels av Kjell Vadfors sammanställda skivor om nämnda socknar. Han har där tolkat gamla byalängder samt sammanställt, födda, döda och vigda. Dessutom finns utdrag ur domböckerna sorterade efter hur de berör olika byar. Det finns tveksamheter i materialet som diskuteras på Anbytarforum för den intresserade. Om man emellertid använder sig av vad man inom forskning kallar triangulering, dvs. kollar olika källor för att söka överensstämmelse så är Vadfors material till stor hjälp. Man upptäcker emellertid att man faktiskt är släkt med nästan alla i socknarna så det är ett enormt arbete att mata in alla.
Jag gör trianguleringen på följande sätt. Efter att ha hittat personerna i Vadfors går jag vidare till DISBYT för att se om någon annan forskat på samma personer. Jag läser också ”Torp och torpare” och söker efter överensstämmelse. Nu är ju problemen att andra forskare, liksom jag, mycket väl kan ha använt Vadfors så om han har fel så fortplantar det sig. ”Torp och torpare” är därför en sk. ”second opinion” eftersom det är en grupp entusiaster som har sökt sig tillbaka och tolkat samma källor som Vadfors gjort. Slutligen går jag till Hfl. och Födelseböckerna, om de finns, och försöker finna nämnda personer där. Eftersom jag vet vad jag söker och var de bodde kan jag ofta se att det är rätt uppgifter jag funnit. Min skicklighet i att tolka gammal text räcker inte till för att tyda okänd text, men den räcker ofta till för att se att det står Olof Andersson om jag vet att det är det jag letar efter.
Ett sätt att kolla rimligheten i Vadfors, om det verkar tveksamt, är att läsa Domböckerna. Där anges ofta olika släktskapsförhållanden i samband med arvstvister. Det här är verkligen ett detektivarbete som kräver att man skriver ned släktträd för hand och försöker passa ihop generationerna med varandra. Ofta nämner man bara personer vid namn och var de bor och man hade en vana att ge barnen ungefär samma namn i familjerna och över generationer så min släkt finns exempelvis mängder av Hemming under 1600 och 1700-talen, troligen inspirerade av den ganska färgstarke byggmästaren och konstmästaren Stor Hemming Andersson som levde i Gruvriset i Norrbärke mellan 1595 och 1675, vars ättlingar i många led fått namnet Hemming.
När jag har kommit så långt det är möjligt brukar jag avslutningsvis göra en fritextsökning på Internet och kan, om jag har tur, hitta någon forskare som specialstuderat just den anan jag har problem med.
Ibland hittar jag någon lokal forskare som har tillgång till material som bara finns i traktens arkiv och som därför kommit längre än andra i sin forskning. Tråkigt nog är det alltför vanligt att man inte anger källorna till sina forskningsrön. I sådana fall skriver jag in anan i fråga och hänvisar till den forskare som kommit med uppgiften.
Det är ganska vanligt att de äldsta anorna saknar födelseuppgifter. Det beror ofta på att de är tagna ur mantalslängderna där det anges vem som ägt ett hemman vid en viss tid. Man kan på så sätt med viss osäkerhet härleda släktskap och även i viss mån uppskatta när någon har dött, men knappast mer än så. I sådana fall är domböckerna till god hjälp för att bestämma om en gissning om släktskap är riktig eller inte.
Om någon av er har uppgifter varifrån Anders Finne som levde på Gammelgården i Övre Stabo i Norrbärke på 1500-talet kom så vore det fantastiskt, men det är nog att begära för mycket. Han är min ff ff ff ff ff ff farfars far.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers