Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

torsdag 10 december 2009

Epokgörande rön om Greta Garbos anor?

Det börjar komma lite intressanta svenska personer på GeneaNets kändissajt GeneaStar nu. Där ligger all världens berömdheter med sin antavlor och du kan med ett enkelt klick kolla om du är släkt med dom. Man kan kolla rent allmänt också om man är släkt med någon av berömdheterna över huvud taget. Extra kul tycker jag det är att någon lagt in örebrosonen Ronnie Petersson, som gick bort alltför tidigt.

Alla tycker vi väl att det är lite kul att hitta en berömd ana eller anättling, men en del överdriver definitivt jakten på grevar, baroner och kändisar i sin släktforskning. Det finns en uppenbar fara i detta för om man letar efter berömda personer i sin släkt så kommer man förmodligen att hitta sådana där det inte finns några. Inom forskningen kallas det opportunistisk kunskapsinhämtning, dvs. man hittar det man vill hitta.

Det finns en oerhört underhållande artikel i boken tillägnad Hans Gillingstam; Individ och Historia. Den är skriven av Ingemar Carlsson och heter "Den genealogiska förfalskningen". Köp den på antikvariat eller låna den på biblioteket - det är en nyttig och rolig läsning. Varför berättar jag nu detta. Jo - när jag surfade runt på GeneaStar så hittade jag Greta Garbo. Hon är ju en person som väcker intresse med sin mystik och många forskar i hennes rötter. För en tid sedan skrevs en intressant artikel i Helsingborgs Dagblad över ämnet. Man berättade då att det lär finnas en amerikans kvinna som funnit GG:s rötter ända ned till 1200-talet. Ingen har ännu sett denna enlig vad HD vet.Greta Garbo finns emellertid med i boken "24 Famous Swedish Americans and their Ancestors", utgiven av Sveriges Släktforskarförbund. Där kan hennes släkt härledas till 1500-talet. Bland hennes anor finns Peter Silkelock från Kalmar på 1600-talet samt Karl Sabelsköld från Vetlandatrakten vid ungefär samma tid. Bland hennes anättlingar finner man Dag Hammarskjöld, Carl von Linné, Axel Munthe och Viveka Lindfors.

Det är därför närmast en vetenskaplig sensation när man läser Greta Garbos antavla på GeneaStar, som en medlem bidragit med. Där kan man följa hennes släkt ned till Pippin av Herstal på 600-talet. Han var far till Karl Martell och farfar till Pippin den Lille. Bland anorna finner man också Karl den Store och Erik Väderhatt. Nu kan detta i princip vara helt korrekt eftersom det fanns en länk mellan den dåvarande svenska adeln och Karl den Store, men detta kan inte på något sätt beläggas eftersom källor till dessa utomordentliga rön saknas i antavlan. Däremot är det slående hur väl de anor och anättlingar som finns i den presenterade tavlan stämmer med de vägar som två av 1700 och 1800-talets främsta genealogiska förfalskare Jonas Bång och Ivan Jäderlund tog då de bestod den dåvarande överklassen med fina anor mot betalning. Där finns Karl den Store och Erik Väderhatt. Där finns Rålamb, Gylta och Lilliehök där finns Bonde och Brahe som en annan kreativ genealog Daniel Simming ordnade fina anor åt.[1]

Vad jag vill säga är att man måste vara oerhört försiktig när man hittar gamla dokument i äldre litteratur eller på Internet som härleder släkter till tidiga medeltiden eller ännu längre bak. Det har producerats mängder av förfalskningar, beställningsarbeten och önskedrömmar för adeln och kungahusen genom tiderna för att försvara deras privilegier och upphöjdhet.

Jag har den principiella inställningen att sk. communities där vi vanliga släktforskare bidrar med vårt material är bra och till stor hjälp. MEN, vi måste ta det som en öppning, som en möjlighet och inte tro på allt vi läser förrän vi själva eller någon annan fastställt riktigheten genom studier av källmaterialet. En bra regel är att, ju hellre jag vill att en uppgift skall vara sann ju mer kritisk skall jag vara.


[1] Carlsson, Ingemar, 1990: Den genealogiska förfalskningen. Ur Individ och Historia, en bok tillägnad hans Gillingstam.

Tillägg 2013: Bidraget på GeneaStar tog bort med anledning av denna artikel.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers