Vi gör en fotobok varje år som minne


En blogg om släktforskning som är helt oberoende från de stora kommersiella sajterna och är rankad som en av de bättre av flera bedömare. Om du är nybörjare som släktforskare eller funderar på att börja släktforska kanske du kan ha nytta av mina vedermödor och glädjeämnen. Jag kommer att ta upp sådant som jag tycker har varit svårt som nybörjare i släktforskning. Jag kommer också att tipsa om program och websidor jag har haft nytta av, men också berätta om min egen släktforskning.

onsdag 2 oktober 2013

LITE INLEDANDE TEORI - Avsnitt 3

VAD INNEBÄR DET ATT SLÄKTFORSKA?


Att släktforska kan låta lite pretentiöst för många. Inte kan man väl forska som amatör - som hobby? Jag har varit forskare till yrket inom ett helt annat område i 30 år och för mig innebär ordet forskning främst ett sätt att söka, behandla, analysera, strukturera och presentera information som man samlar in. Det viktigaste för att få kalla sig forskare är att behärska en viss metod, samt att vara ärlig mot kunskapen, vilket främst handlar om att förhålla sig kritiskt till alla uppgifter man finner och alla slutsatser man kommer fram till, samt till alla kunskapskällor och metoder man använder. Det innebär också att man måste presentera det man kommer fram till på ett absolut ärligt sätt - en sak som det tråkigt nog syndas allt mer mot i mycken forskning idag. Jag kommer att återkomma till detta flera gånger.

Det vetenskapliga ordet för släktforskning är genealogi och räknas till de historiska hjälpvetenskaperna. Det finns professionella släktforskare och oerhört kunniga amatörer som bedriver släktforskning och personhistorisk forskning på mycket hög nivå. Dessa forskare gör unika studier av källmaterial i våra arkiv i syfte att kartlägga enskilda personers eller hela släkters ursprung och släktförhållanden. Det du kommer att syssla med, åtminstone inledningsvis, är emellertid inriktat mot din egen släkt och dina egna förfäder. Jag har hört erfarna släktforskare som anser att man inte skall studera sin egen släkt när man lär sig grunderna. Det må vara riktigt, men jag tror du kommer att tycka det är roligare att få forska i dina egna anor redan från början. Av det skälet kommer jag att illustrera kursen med forskning om min egen släkt.

Släktforskning sysslar således med att studera en persons släktingar, deras
släktskapsförhållanden och historia.


Vad menas med att vara släkt?

Att vara släkt är inte ett begrepp som är så klart definierat som man kan tro. I vår kultur säger vi att vi är släkt med alla som vi har gemensamma anor med. Med anor menas far-mor, farfar-farmor, morfar-mormor osv. så långt bakåt i tiden vi kan finna ut. Det är underförstått att detta också innebär ett genetiskt släktskap, dvs. att vi är släkt med våra anor i rent biologisk mening. Nu är det ju inte så enkelt eftersom vi vet att det i alla tider funnits utomäktenskapliga förbindelser som dolts på olika sätt. Detta är säkert en anledning till att vissa kulturer bara erkänner släktskap genom modern, medan andra kulturer går ännu längre och anser att alla byns män är fäder till alla byns barn även om detta mer är för att markera ett gemensamt socialt ansvar.

Vi kommer i den här kursen studera de släktskap som kan härledas från de källor vi har till förfogande även om vi vet att en del som står där rent objektivt inte alltid stämmer med verkligheten. Givetvis är då de skrivna källorna i form av kyrkobokföringen de viktigaste, men vi kommer också att behöva förhålla oss till muntliga berättelser i släkten som kan gå emot det officiellt erkända. I sådana fall kan det bli riktigt spännande.

Som jag ser det har inte släktforskningen riktigt hängt med i utvecklingen, eller man har snarare alltid blundat för obekväma sanningar. Hur du i din forskning vill förhålla dig till s.k. oäkta barn, fosterbarn och adopterade barn får du själv ta ställning till när sådana dyker upp.

EN FÖRSTA ÖVNING: Jag vill nu att du tar ett stort papper och försöker skriva ned alla släktingar - döda som levande - som du kan komma på. Försök också med hjälp av pilar eller rutor med text eller hur du nu vill göra det, beskriva deras släktskapsförhållande.Du kommer säkert att göra det här på ett fint sätt, men målet med den här övningen är att du skall få klart för dig vilka svårigheter man stöter på när man skall beskriva släktskapsförhållanden utan att ha viss grundläggande teori- och metodkunskap och förfoga över vissa verktyg.


Ett utökat släktskapsbegrepp

Det engelska ordet "kinship" som närmast betyder frändskap har en vidare betydelse än vårt släktbegrepp. Här innefattas inte bara biologiskt utan också kulturellt och socialt släktskap. Om man har anor i andra kulturer måste man förhålla sig till detta utvidgade släktskapsbegrepp.
Det utvidgade släktskapsbegrepp i andra kulturer innebär ofta även att familjen definieras mycket vidare. En ingift kvinna i sådana kulturer blir således snabbt moster/faster till flera dussin små barn, som inte nödvändigtvis behöver vara barn till svågern/svägerskan utan lika väl till kusiner, sysslingar osv.

I ett land så nära oss som Frankrike kallas alla släktingar utanför familjen för kusiner.

Fördomsfulla släktforskningsprogram

De flesta släktforskningsprogram förutsätter att ett barn bara har en uppsättning föräldrar, dessutom att de är biologiska. Föräldrar är vidare av samma kön. Om du har okonventionella familjeförhållanden i din släkt bör du söka efter ett program som kan klara av detta. Det finns faktiskt ett släktforskningsprogram som inte är begränsat till traditionella familjestrukturer. Det tillåter likakönade föräldrar och att barn kan ha flera föräldrakonstellationer. Numera finns flera program som klarar detta - bland annat de svenska Disgen och Genney.

Kinesiskt ordspråk
"Att glömma sina förfäder är som att vara en bäck utan källa, ett träd utan rötter."
/Lånat av GeneaNet/

NÅGRA BEGREPP MAN MÅSTE KÄNNA TILL

Jag kommer att förklara olika begrepp, som man använder inom släktforskningen, när de dyker upp, men några kan vara bra att förklara redan från början.

Släktingar är alla som man har minst en gemensam ana med.

Anor till en person avser släktingar bakåt i tiden, dvs. far-mor, farfar-farmor, morfar-mormor osv.

Ättlingar till en person avser dennes avkomlingar, dvs. barn, barnbarn osv.

Antavla är en uppställning av anor till en person.

Stamtavla är en uppställning av ättlingar till en person

Proband kallas den person man utgår från i en antavla eller en stamtavla. Om du vill beskriva dina egna anor är du således proband och då är första ledet i antavlan dina föräldrar, andra är dina mor- och farföräldrar och sedan går det bakåt.

Släktträd kallas en uppställning – ofta mycket konstnärligt utformad i form av ett träd – där probandets alla ättlingar utgör grenar på trädet och rötterna illustrerar probandets anor.

Agnatisk härstamning avser det man ibland kallar rakt nedstigande led på fädernet, dvs. far, farfar, farfarsfar osv.

Matrilinjär härstamning avser släktskap i rakt nedstigande led på mödernet, dvs. mor, mormor, mormorsmor osv.

Kognatisk härstamning avser släktskap på både mödernet och fädernet i samtliga generationer.

Anättlingar avser ättlingar till en persons anor. Det enklaste exemplet är kusiner som ju är barnbarn (ättlingar) till gemensamma mor- eller farföräldrar (anor). En anättling har alltid minst en ana gemensam med proband om än många generationer bakåt i tiden.

En generation i en släkt avser alla de släktingar som befinner sig lika många steg från proband i en antavla eller stamtavla. Mormor, morfar, farmor och farfar tillhör således samma generation, men också samtliga deras syskon. Man kan därför leva samtidigt och vara i samma ålder och ändå tillhöra olika generationer. Min faster och jag är exempelvis lika gamla, men tillhör olika generationer släktforskningsmässigt. Hon tillhör min fars generation medan jag tillhör en senare generation. En generation är tiden mellan föräldrarnas födelse och ett barns födelse. Givetvis varierar detta mycket över tiden och i olika släkter. Förr var generationerna genomsnittligt kortare, kanske närmare 20 år, medan man idag ofta räknar med omkring trettio år i genomsnitt.

Några ytterligare begrepp kan du lära dig på Sveriges Släktforskarförbunds hemsida Rötter.

YTTERLIGARE EN ÖVNINGSUPPGIFT: Ta reda på om det finns några gamla släktträd eller släktutredningar i familjen. Det kan vara till hjälp i början, men tro inte på det som står där förrän du kontrollerat själv. Inte ens om dom är gjorda av "riktiga" genealoger och din familj har "anor" är det säkert att allt är korrekt.

Det här kanske är lite överkurs på det här stadiet, men läs gärna följande texter: 


Ett berömt släktträd som många av oss undrat över.

Vinjettbilden visar att Selma Lagerlöf och Finlands president Per Evind Svinhufvud var varandras anättlingar - de hade en gemensam ana på 1400-talet. (Bilden framställd med en funktion i GeneaNet)
Släktträdet ovan är utformat av konstnären Anna Murgia
fb-gruppen





Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

Google+ Followers